Peo

@LPL jag ser på din bild att du har en HoloAudio May DAC KTE. Det var ett mindre syskon till den som jag blev så förälskad i, en HoloAudio Spring 3 KTE.

En liten fråga bara: Har ni separat spänningsmatning till era digitala burkar? I mitt fall gäller det en streamer (Lumin), en switch (EE8) och eventuellt DAC'en. Båda Streamer och switch är ju helt i den digitala domänen och jag är väldigt tveksam till att blanda dem med analoga apparater. DAC'en tillhör båda världarna, eftersom den har en analogdel så har den hittills fått "finström". Vad gäller dator, TV, TV-box, skivspelarens motorstyrning, LED-lampor och liknande råder det ingen tvekan, de har inte att göra på hifi-matningen. Bilden nedan visar hur min 230V-försörjning ser ut i dag. Jag har alltså två matningar, en med "finström" till de analoga burkarna och en mer allmän matning försedd med en s.k. strömrenare för skitgrisarna. Strömrenaren är inte primärt avsedd för att snygga till "strömmen" till dessa prylar, utan för att förhindra att de sprider skit tillbaka till centralen. Båda matningarna ligger givetvis på samma fas och den vill jag hålla så ren som möjligt. Min första tanke var att både streamer och switch hör hemma på den "skitiga" matningen, men sen läste jag att en streamer presterar bättre med "finström". Är det någon som har några erfarenheter att dela med sig av i den frågan? Ett alternativ är att mata switchen (och dess SMPS) med "fulström" och Lumin med sin LPS (SBooster) med "finström". Det finns ett ledigt uttag i min Thor, men den operationen är inte så lätt att testa som det låter, jag kommer inte ut baksidan på Thor'en utan att tömma halva bänken på prylar, bl.a. skivspelaren.

Nu har även jag blivit med streamer och valet föll på en LUMIN U2 Mini (med en SBooster PSU). Min välutvecklade SMPS-allergi/fobi (f.f.a. i hifi-sammanhang) var en bidragande orsak till att jag valde en som var ombyggd till LPS. Streamern levererades alltså med SBooster och jag kan därför inte svara på om den gör någon skillnad, eller inte. Det blir åtminstone lugnt i själen med den här lösningen. Jaha, jag bytte alltså ut en simpel Raspberry Pi4 (med Ropieee XL) som spelare, mot en LUMIN U2 Mini, blev det "så mycket bättre" då? Både ja och nej, visst finns det klart hörbara skillnader på viss musik, men samtidigt kan jag inte med säkerhet avgöra om det är Lumin eller RPI'n som står för signalen med ett annat musikval. I huvudsak kommer Lumin att användas för avspelning av lokalt lagrade flac- och DSD-filer, men jag har ju också fått möjlighet att använda Tidal eller Qobuz om jag vill. Nyfiken som jag är så krokade jag på ett 30-dagars testabonnemang hos Qobuz, men jag blir inte riktigt kompis med varken deras egna gränssnitt eller via Lumins app. Jag får väl testa om jag gillar Tidals gränssnitt bättre, de har väl också prova på-abonnemang. Lumin-appen och jag var inte heller speciellt bra kompisar i början, men efter några timmars utbildning av @Bebop (stort tack för hjälpen) så går det nu riktigt bra och appen växer för var dags användning. Jag föredrar dock att presentera min egna musik via "folder view" istället för via Lumins koncept, jag kan då själv bestämma hur det ska visas genom att göra mina personliga inställningar i Minimserver. Utan hjälp från @AlfaGTV hade jag aldrig lyckats konfigurera Minimservern så att det hade fungerat som jag ville ha det. (1k tack för supporten) DACen är fortfarande en Denafripps Ares II och den har klarat sig bra genom ett flertal jämförande tester mot andra DACar (av varierande dignitet). Det är egentligen bara en enda DAC hittills som har piskat den med tillräckligt god marginal för att locka till en uppgradering. Jag gillade verkligen det jag hörde och för första gången var skillnaden inte bara marginell gentemot Ares II. Dyker det upp en sådan på begagnatmarknaden så kommer jag nog att få svårt att hejda mig, vill ha! När frugan och barnbarnen lärt sig att använda Lumin-appen så ryker både CD-spelaren och CD-skivorna. Mina skivor är redan rippade och det här konceptet låter inte sämre än CD-spelaren, så varför ska den då vara kvar? En ny NAS (till musiken och till Minimservern) är på gång, men jag har lite svårt att bestämma mig för om jag ska bestycka den med SSD eller med "snurrediskar". I dagsläget klarar jag mig med 2TB till musik-filerna, men man vill ju helst ha lite att växa i. Tyvärr är SSD fortfarande ganska dyrt/TB. Jag har en trött gammal 4x4TB (raid 5) NAS för den "vanliga" fillagringen (och ännu så länge för musik + Minimserver), samt en liten (1x1TB SSD) NAS (med inbyggd SQL-server) för min vinyldatabas. Jag gillar att ha dedicerade system till respektive uppgift och därför får det bli en egen NAS till musiken. Anläggningen ser i stort ut som innan, inga andra nya prylar. Pickupen är nu garanterat inspelad (150h) och den låter helt fantastiskt, mycket bättre än vad den gamla gjorde (i.a.f. som jag mins den). (Inställningen av den nya pickupen är förvisso lite noggrannare utförd än på den gamla, men jag tror att den gamla var slutkörd) Jag har tvingats byta fas till anläggningen. Jag är bortskämd med en helt tyst (kolsvart) bakgrund och helt plötsligt så var det inte så längre. Jag såg på mina mätningar att något hade hänt, 3:e och 5:e överton hade ökat från 1,1% resp. 0,6% till 2,7% resp. 1,9%, den 11:e och den 15:e övertonen hade också dykt upp och de har inte funnits där tidigare. Nu är det troligtvis inte övertonerna i sig som ställer till det (de är snarare bara en symtom, ungefär som feber), men de är en bra indikation. Någonting i omgivningen hade alltså börjat skicka ut "skit" på den fasen jag använde (L3). Jag mätte upp att L2 nu var den "renaste" fasen och efter lite omflyttningar i centralen så var det lugn och ro igen. Lätt fixat. (L2 ger ungefär samma värden som L3 gjorde innan, lite mer av den 6:e övertonen, men det är försumbart lite och orsakar bara några få mV DC) Vad som orsakar "slasket" på L3 vet jag inte med säkerhet, men jag har mina misstankar. Det är ovanligt mycket störningar i området 5-15kHz vilket tyder på en modern laddare. Jag tänker inte jaga "skitgrisen" i dagsläget, jag är nöjd med att den inte skitade ner alla tre faserna. Jag önskar er alla en skön sommar, så hörs vi kanske till hösten.

Jag ska börja mitt svar med en förklaring av min tidigare text. Jag valde att presentera resultatet som ° för att inte blanda in för många enheter, men egentligen är det ett tidsfel. 2,8° vid 10kHz motsvarar ett tidsfel på 0,7uS och jag har valt att använda 10kHz-spåret dels för att det ligger rätt enligt min geometri , men även för att det är svårare att avläsa ett 0,7uS tidsfel vid lägre frekvenser. Vid 10kHz syns det tydligt på ett oscilloskop, även vid en vettig tidbas. Bilden nedan visar en 5uS tidsförskjutning på en 1kHz signal. Målet med mina övningar (förutom att få pickupen så bra inställd som möjligt) är att hitta metoder där man med ett enkelt (och billigt) oscilloskop och en standard testskiva (som många redan har) ska kunna göra detta själv utan några speciella färdigheter. Mer om detta lite senare. Om jag räknar rätt så krävs det en samplingshastighet på 1430Khz sample rate för att överhuvudtaget kunna detektera 0,7uS

Ja, spår A5.

Speltiden på pickupen har passerat 50 timmar och det är dags att kolla så inget har förändrats under inspelning. Jag börjar som vanligt med det viktigaste: Står spelaren i våg? Check, ingen åtgärd. Med hjälp av en Dr. Feickert Protractor NG kollas överhänget: Check, ingen åtgärd. Med en våg (med rätt mäthöjd) kollas VTF: Check, ingen åtgärd. Nästa kontroll blir Zenith: Pickupen står exakt som jag lämnade den, det finns fortfarande ett litet tidsfel (fasfel) mellan kanalerna Efter grundmontaget med protraktorn var zenith-felet oacceptabelt stort så det fick efterjusteras, men jag spände inte bågen fullt ut när jag gjorde den förra finjusteringen eftersom jag visste att jag skulle på det igen om några veckor. Felet som jag lämnade är inte så stort att det äventyrar något, men nu kommer jag att åtgärda det så bra jag förmår. Att ställa in zenith med en protraktor är som att göra framvagnsintällning på bilen relativt karossen. Är bilen absolut rak (och står rakt) så kan det bli bra. På Amazonens tid gjorde man det själv hemma på garageuppfarten med en kartongbit, ett snöre med en mutter som lod och en tumstock. Om bilen höll sig kvar på vägen när man släppte ratten så hade man lyckats, men samtidigt är det rätt stor skillnad på en modern bils krav relativt en VW bubbla. Jag tror inte att någon modern bilmekaniker skulle nöja sig med det resultatet. I dag används avancerad lasermätning. Antiskating: Som innan. Check! Azimuth: Det är faktiskt lite mindre crosstalk nu än än vid montaget, men samtidigt har skillnaden mellan kanalernas crosstalknivå ökat lite. Något händer helt klart med pickupen under inspelningen. Även detta kommer att behöva justeras. VTA: Ingen mätbar förändring sedan montaget, ingen åtgärd. Check! ------------------------------------- Både min "verktygslåda" för pickupinställning och mina kunskaper om hur jag ska använda den har förbättrats ett par snäpp sedan jag gjorde montaget. Jag hade ju ett litet Zenith-fel från montaget som jag nu rättade till. Jag justerade från 2,8° fasfel till 0,5° Nu börjar det likna något. Att justera bort det sista lilla felet innebär att jag ska lossa ena skruven till pickupen och flytta den ~0,03 mm (eller flytta en skruv 0,015mm framåt och den andra 0,015mm bakåt). Jag fixar inte det utan hjälpmedel, men jag jobbar på en lösning. Egentligen är det bara vid den valda geometrins nollpunkter som Zeinth-felet ska vara 0 och ju närmare 0 man kommer, desto mindre vinkelfel blir det över hela skivan. Jag använder Baerwald-geometrin och där ligger nollpunkterna vid 66,00 resp 120,89 mm från skivcentrum, spåret jag använder för att justera zenith ligger 122 mm från centrum. Vinkelfelet med en 9" arm (enligt Baerwald) är 1,86° vid 1:a spårets början, -1,1° vid skivans mitt och 1,36° vid sista spåret. Ett zenith-fel på +2°, ger istället att det är 3,86° vid 1:a spårets början, 0,9° vid skivans mitt och 3,36° vid sista spåret. Nu finns ingen nollgenomgång längre. En relativt lite feljusterad zenith kan alltså tillföra ett betydligt större vinkelfel än vad en 9" pivot-arm orsakar. Köper man 12-15" armar för att få så litet vinkelfel som möjligt, men inte justerar Zenith korrekt så kanske man inte vinner något alls. Azimuth: Efter lite finjustering fram och tillbaka landade jag på det här: Crosstalk L -> R =-39,6dB Crosstalk R -> L = -41dB En obalans av crosstalk på 1,4dB stör mig lite, jag hade helst sett <1dB, men samtidigt kommer jag att försämra crosstalk för båda kanalerna om jag ska minska obalansen till <1dB. Jag hittade det här läget: Crosstalk L -> R =-35,7dB Crosstalk R -> L = -35,9dB vilket ger en obalans på 0,2dB, men tyvärr högre crosstalk, så jag gick tillbaka till föregående värde, jag föredrar minimal crosstalk. Det är en avvägning där erfarenheten, tycke och smak får avgöra. Alla pickuper är inte lika, inte ens av samma modell. Just detta exemplar av Lyra Kleos har mindre crosstalk än någon annan pickup som jag har testat, det är ytterst sällan jag ser värden som passerar -35dB på båda kanalerna samtidigt. Ljudmässigt kan jag inte höra en obalans på 1,4dB som ligger -40dB under signalen, däremot hör jag om crosstalk ändras från -40dB till -35dB på båda kanalerna. Bilden visar Azimuth-mätning på en kanal: Blå kurva är signalen i vänster kanal och gul kurva är crosstalk i höger kanal. (Mätområdet för signalen (blå) är 2,5V/div och för crosstalk-signalen (gul) 100mV/div) Som synes i bilden ovan är det en fasförskjutning mellan signalen i den blå kanalen och den gula kanalens crosstalk (idealt hade varit 90°). Skillnaden i fasvinkel mellan vänster kanals signal och höger kanals crosstalk relativt fasvinkeln mellan höger kanals signal och vänster kanals crosstalk ska helst ligga så nära varandra som möjligt och nuförtiden försöker jag att trixa in azimuth så att varken nivå- eller vinkel-skillnaden mellan kanalerna blir för dominant. Det är sällan det blir så här bra och går det inte att uppnå det "perfekta" så prioriterar jag kanalbalansen före fasvinklarna. (bilden kommer från mitt hemsnickrade verktyg) Fasvinkeln (Phase) i bilden ovan presenteras som det uppmätta värdet - 90° Så, nu är efterjusteringen gjord och det är dags för en provlyssning. Det här var väl använd tid (ca: 1,5h mät/justering), det låter märkbart bättre nu än innan justering och om inget drastiskt händer (typ ett tonarmsbyte eller att jag kommer på hur jag ska mäta och justera med betydligt högre precision än idag) så kommer antagligen pickupen att sitta som den gör tills den dagen den har gjort sitt. Det är svårt att peka på en enskild parameter som förbättrats, det låter helt enkelt bättre. Jag kommer förvisso att göra en verifieringsmätning igen efter 150-200 timmars speltid, men jag räknar inte med att det ska föranleda någon åtgärd. Lite eftersnack: Jag är fullt medveten om att många tycker mitt förhållningssätt till toanarm/pickupinsällningar har gått fullständigt överstyr och att det hela tog sig närmast absurda proportioner redan för många år sedan. Det är helt upp till er, jag ser det snarare som ett förhållningssätt till hela grejen, inte minst av respekt för både min pickupinvestering och min skivsamling. Hur många gånger har jag inte hört "Varför jagar du decimaler som ändå inte hörs?" Vem säger att det inte hörs? Är 4-5dB att betrakta som decimaler? Inte i min värld. "Är verkligen 0,001 bättre än 0,01 när 0,1 är good enough?" Vem är det som har bestämt att 0,1 är good enough? Vilken agenda, kunskap, utrustning, förmåga o.s.v. hade den personen när han fällde det uttalandet. Är uttalandet ens underbyggt eller är det bara ett utkastat påstående helt utan förankring? Många kläcker ur sig sådana påståenden för att verka vederhäftiga och så länge mottagarens bristande källkritik är som den är (har XX sagt det, så är det så) så kommer de att leva kvar och med tiden tenderar de t.o.m. att bli en oantastlig sanning . Det skiljer en hel del i krav mellan en Shure M75 och en Lyra Kleos och många av dessa "felaktiga" påståenden härstammar från 70 och 80-talet. De är i väldigt många fall inte aktuella längre, men när ingen ifrågasätter relevansen i dem så fortsätter de att vara en sanning. Vad är är good enough när det gäller t.ex. Zenith? Jag vet faktiskt inte, men för varje litet steg som jag lyckas ta mig mot "noll" så hör jag förbättringar och jag anser därför att jag inte ens är i närheten av att veta vad good enough är. Att sedan förutsättningarna för en lyckad Azimuth-justering är helt avhängd på hur bra Zenith är justerad gör ju inte saken mindre komplicerad. Den utrustning jag använder och hur mina mätmetoder ser ut kommer att presenteras någon gång i framtiden, jag är inte klar ännu.

Har du testat med att skärma rören? Det har löst brummande riaa-steg mer än en gång för min del.

Visst är det så, men det är desto svårare att beskriva. Känslor och upplevelser har jag svårt att sätta relevanta ord på.

Visst är det så, det har jag konstaterat flera gånger, men allt går inte att tillskriva CAST. Du vet var jag finns.

Tveklöst DAC'en, jag har jämfört Krellen med andra spelare via SPDIF och då sticker den inte ut. Det är ett "vanligt" TEAC-verk med några små förändringar. Ja visst är det smidigt, kan inte spelaren presentera det som man vill ha det, så erbjuder Minim2 ganska flexibla möjligheter. Jag har verkligen försökt att hitta något bra i många skivor (det är ofta tips från andra som tycker att det är "såååå bra"), men om de efter 10:e spelningen fortfarande triggar igång mitt flyktbeteende så ger jag upp. Jag är helt enkelt inte mottaglig för all musik, men det gör inget, det finns så mycket musik som jag går igång på att jag klarar mig.

Krell'en har/hade bättre både kontroll och upplösning i det nedre registret, Matantz'en kan lätt upplevas lite "grötig" i basen, framför allt om det händer mycket i det registret. Det blir svårare att följa basgångar och det blir också en sämre fysisk upplevelse när basen är så diffus. Det är märkbart bättre driv/punch/umpf i basen med Krell'en och skillnaden på t.ex. Infected Mushroom - "Avratz" är nästan komisk. 3D-känslan är nog ändå den största skillnaden, det saknas lite av den information som levandegör musiken. Jag upplever det lite som en nedskalad poster. Jag sågar definitivt inte Marantz-spelaren, den låter nog minst lika bra som andra spelare i sin klass och den är mekaniskt mycket välbyggd, det är bara det att Krell'en var ganska mycket roligare att lyssna på.

Det är dags att jag hör av mig igen, jag såg att det är styvt 6 månader sen sist. Först en tråkig nyhet, min CD-spelare (Krellen) har gett upp. Den blev kanske sur på mig för att den så sällan fick jobba. Nåja, ingen större förlust egentligen, jag har rippat mina CD-skivor och kan spela dem den vägen när/om det behovet finns. Problemet är att det äldsta barnbarnet hade börjat spela CD-skivor i min anläggning och hon gillar inte att spela via surfplattan. En kompis hade en nästan helt oanvänd Matantz SA-15 S1 som bara stod och samlade damm, så jag tog hand om den. Den fungerar mekaniskt perfekt och läser i stort sätt allt som man matar den med (även SACD och gamla hembrända skivor), ljudmässigt har den dock lite övrigt att önska i förhållande till Krellen. Jag har äntligen fått till ett fullt fungerande och användarvänligt system för filspelning utan att ha en PC inblandad och som låter tillräckligt bra till sitt syfte . Efter lite support från @AlfaGTV har jag även fått till presentationen av album och låtar så som jag ville ha det, tack. Jag har länge haft på känn att det är dags att byta ut pickupen, den har ju varit med i många år. Jag tippade på 6-7 år, men det visade sig vara nästan 11 år sedan jag köpte den (2012-12). Efter ett besök på Malmö HiFi-mässa fick jag äntligen tummarna ur..... Det blev en favorit i repris, jag bytte till en ny Lyra Kleos. En Etna stod förvisso högre upp på önskelistan, men priset är lite för högt för mig. Med facit i hand borde jag ha bytt den för länge sedan, det låter betydligt bättre med en helt ny och ospelad pickup än med den gamla inkörda. Den nya är kanske något väl återhållsam/slank i de lägre registren, men jag inbillar mig att det redan har blivit bättre. När detta skrivs har den nya pickupen bara spelat ~6 timmar och jag vill minnas att den gamla inte fick "släppet" förrän efter styvt 50 timmar. Nu har jag tyvärr ingen koll på hur många speltimmar som den gamla pickupen har i bagaget, men sedan jag började registrera det (först med ett räkneverk och sedan med en drifttidsmätning) har den spelat ungefär 1900 timmar. Under de första 3-4 åren har jag inte en susning om hur många timmar den fick jobba, men att det nu var dags för ett byte råder det ingen tvekan om. Inventeringen och registreringen av mina LP-skivor går framåt, men väldigt sakta. Det är ett tidsödande jobb, men förr eller senare är jag i mål. Det blir faktiskt en del skivor som åker ut också, vilket innebär att det kommer att finnas utrymme för nya plattor i framtiden och det ramlar ju in nya skivor hela tiden. +60 skivor har hittills förpassats till återvinningen eller begagnatmarknaden och det är företrädelsevis musik inom genres som 80-tals syntpop och kletig radiopop. Det finns/fanns även en del så kallad seriös/konstmusik och jazz i hyllorna, men skivor som min hjärna inte klarar av att avkoda till något njutbart får också respass. En del av det är njutbart och får givetvis stanna kvar, men det är en del "tut och gnissel" som jag helt enkelt inte klarar av och har jag inte lärt mig att uppskatta den typen av "musik" under alla dessa år (trots att jag verkligen har försökt), så lär jag inte göra det de sista åren heller. I dagsläget finns det inga funderingar på något apparatbyte, jag sitter fortfarande nöjd. Givetvis finns det prylar som hade varit intressanta att testa, men de har oftast en prislapp som gör dem utom räckhåll för mig. Mina små projekt har i stort sätt helt lämnat hifi-sfären och fokus ligger nu mer på helt andra saker, det är bara @calle_jr som håller igång mig på hifi-elektronikens planhalva tack vare sina projekt. Ha nu ett gott avslut på 2023, så hör jag av mig igen.

Jag har inte mycket erfarenheter av regeneratorer, men i stort sätt är det ju "bara" en kraftigt förstärkare som matas med en snygg 50Hz sinussignal. Tittar man på förstärkare så finns det de som klarar fasvinklar utan problem och de som inte gör det. Jag lånar några bilder på förstärkarmätningar presenterade med den gamla klassiska effektkuben. Denna förstärkare bryr sig inte om fasvinklar som är mindre än +/- 60°, oavsett last och den påverkas inte speciellt mycket av belastningen heller (vilket motsvarar låg förimpedans) Det är värre med förstärkaren nedan. Denna förstärkare trivs varken med fasvinklar större än 30° eller några stora strömuttag (hög förimpedans) och definitivt inte en kombination av dem. Den hade inte varit lämplig som regenerator enligt mina erfarenheter. Jag har aldrig sett någon komplett mätning av PS Audio's regeneratorer, bara tillverkarens egna siffror och där omnämns inte hur den klarar lite större fasvinklar. En av mina kompisar bor ute på vischan och delar stolptransformator med ett större jordbruk och en mindre bilverkstad. Den dåliga nätkvalitén vid vissa tidpunkter på dygnet omöjliggjorde lyssning så han köpte först en PS Audio P5, men den var för klen för att driva hela hans anläggning så den byttes därför omgående mot en P10. Nu kan han spela både när han vill och hur högt han vill utan problem. Jag har inte mätt fasvinkeln på just hans anläggning, men en av "gubbarna" som jag har besökt har en likadan förstärkare och där mätte jag fasvinkeln till 37°. Jag kan inte påstå att jag upplever någon brist på dynamik i hans anläggning (oavsett volym) så en P10 verkar klara 37° i alla fall.

Tack för svaret. DC på nätet orsakar onödig värme i transformatorer och driver transformatorkärnan mer eller mindre mot mättnad med risk för minskad uteffekt som resultat (toroider verkar vara känsligare än lamellkärnor). Nu finns det ju givetvis nyanser även på detta fenomen och så länge transformatorerna är tysta och inte blir onormalt varma så är det kanske inte så mycket att haka upp sig på, det är ju sällan som man utnyttjar maximal uteffekt. Hade jag haft surrande transformatorer och inte kunnat åtgärda rotorsaken, så hade jag inte tvekat att använda en DC-blocker.

Det är kul att så många både läser och uppskattar ett inlägg inom ett så här pass "insnöat" ämne. I efterhand ser jag att jag var lite väl kategorisk i min formulering när jag har skrivit "drosselförsedda strömrenare", jag borde ha varit tydligare med att det bara gäller för de drosselförsedda strömrenare som jag har använt i min spaning. (jag har lagt in en notis om detta i inlägget ovan) Det kanske är på sin plats att även presentera resultaten av de mätningar/lyssningar som låg till grund för min slutsats. Jag vill också poängtera att vid samtliga lyssningar har alltid minst anläggningsägaren medverkat (oftast fler) och hans åsikt har vägt tyngst. Hos de 8 systemen (plus mitt eget) som jag besökte så mätte jag upp fasvinklar mellan 28° och 47° och det verkade gå en magisk gräns någonstans vid 35°. Fasvinkelmätningen utfördes med en statisk 300Hz ton och vid 80dB(A) i lyssningsposition. Eftersom fasvinkeln ändras med belastningen så ville jag få ett jämförbart värde. Min mätutrustning är för långsam för att fånga dynamiska värden med tillräcklig precision I de tre anläggningarna med φ < 35° fungerade de båda drosselbaserade strömrenarna bra. Det lät inte nödvändigtvis bättre, men de förlorade ingen (eller försumbart lite) dynamik. I två av anläggningarna var fasvinkeln 36° resp. 37° och där kunde man höra att dynamiken hade minskat något, f.f.a. vid lite högre volym. Två av anläggningar mätte 41° resp. 43° och där var var dynamikförlusten klart hörbar, även vid moderat volym och vid de sista två anläggningarna med 45° resp. 47° blev det en överraskande stor dynamikförlust, "musikdödare" enligt en av lyssnarna. Därav min slutsats/teori. Jag har också försökt få en teknisk förklaring till funktionen i QX-burkarna, men förgäves. QX-serien innehåller inga drosslar och vad jag hittills har fått fram så ska de angripa störningarna genom att inducera en motfassignal för att på så vis släcka ut dem (typ Active Noise Cancelling). Men jag kan ha missförstått den både bristfälliga och "luddiga" informationen som jag har hittat. Kanske @Daniel kan sprida något ljus över saken. Till skillnad mot traditionella s.k. strömrenare så jobbar QX-burkarna bara mot störningar i de högre frekvensbanden (RFI) och har man inte några RFI-störningar på sitt nät, så gör de ingen nytta (men ingen skada heller då de verkar vara helt strömtransparenta). I mitt system är QX-tekniken den enda "strömreningen" som jag har och jag skulle inte vilja vara utan dem. så sant! Det här ämnet är nog närmast outtömligt och för varje dörr som jag lyckas öppna, så hittar jag minst tre nya dörrar och nyfikenheten om vad som finns där bakom kan förvisso störa nattsömnen. De traditionella strömrenarna som jag har använt till denna spaning är förvisso relativt nya, men konstruktionen (modellen) får nog anses vara närmast antik, de har funnits på marknaden i många år. Det finns en uppsjö av strömrenare med CM och DM-drosslar på marknaden och jag har bara testat en bråkdel av dem (och då oftast från den lägre prisklassen <30000:-), det finns troligtvis betydligt "bättre" strömrenare (av den här typen) som kanske klarar av att driva en anläggning med en fasvinkel > 45° utan problem, men det är inte några som jag har haft tillgång till. En välkonstruerad och korrekt dimensionerad DC-blocker borde inte kunna påverka dynamiken negativt. Strömmen ska ju, lite förenklat, bara igenom några dioder. Jag har själv inget behov av någon DC-blocker och har därför aldrig testat någon. Jag vill inte medicinera utan att först konstatera ett problem. Jag har förvisso testat en strömrenare med inbyggd DC-blocker en gång. Den var också drosselbaserad och fungerade inte heller så bra i min anläggning, men det var nog inte DC-blockerns fel. "Surrar" dina transformatorer? Jag undrar eftersom jag har en kompis som valde att installera en DC-blocker eftersom transformatorerna i de båda slutstegen väsnades rejält vissa dagar. Det tog bara 5-10 minuter efter tillslag innan de började de surra ordentligt. Han har aldrig antytt att den skulle ha påverkat dynamiken negativt och hade den gjort det så hade jag garanterat fått höra det. Tyst blev det i alla fall. Jag har samma erfarenhet. Den enda likheten mellan Thor och Isotek verkar vara lådan den bor i.