calle_jr

Både filterkomponenter och filterkonstruktion (och baffel, med mera) påverkar såklart frekvensgången högfrekvent liksom inom audiobandet. Om man nu är angelägen konsument av tex 24/96-material, så bör man ju tillse att man har en källa, elektronik, högtalare och rumsakustik som kan återge åtminstone 30-40kHz på lyssningsplats. Även om 20-40kHz betraktas som headroom så är jag helt inställd på att det påverkar våra organ. En del högtalartillverkare anger specar upp till kanske 30 eller 40kHz, och då förväntar man sig att man har verifierat högtalaren inom dessa band. Inte bara diskantelementet. Om man tar mina egna högtalare som exempel. De är specade med bandbredd 20 - 60000 Hz +/-3dB. Är det ens rimligt att de har kunnat utföra en relevant sådan mätning för hela produkten? Finns det ens standarder för hur det ska gå till?

Ok. Och hur är det med filter? Har de normalt tillräcklig bandbredd? Jag är inte själv så extremt högupplöst , men eftersom trenden går dithän är ju frågan intressant om folk som köper högupplöst defacto har en anläggning som kan spela av det. Inte bara en dac utan hela kedjan. Man kan misstänka att det är lite som megapixlar med kameror. Jag kan förvisso tänka mig att många tillverkare väljer att redovisa enbart audiobandet och att mindre avvikelser inte har nån betydelse. Men bandbredden handlar ju inte enbart om hur högt register man hör.

Hur är det då med högupplöst? Hirez-försäljningen av musik ökar stadigt, och i många utgåvor är även inspelningen högupplöst Jag gissar att standarden för mastrat material kommer ändras till mer högupplöst, åtminstone för klassisk musik. Många gör redan det även om de endast ger ut cd. Men det är ju till föga glädje om inte diskanter, filter och elektronik kan återge något över 20kHz. Dan Foley har gjort en serie mätningar på olika instrument och spelat in dem i ett bås med tre olika mikrofoner med lite olika egenskaper. Publicerades i LIS 2018. Här är spektrogram av en violin som spelar 30sek presto i båset. Inspelningen från de tre mickarna läggs efter varandra i en wav-fil som då blir 1.5min lång, och som han översätter till frekvensdomän med FFT i Audacity. Det som syns över den röda streckade linjen representerar energi över 20kHz.

Man säger att en del musik är tidlös, men det mesta hänger ihop med andra strömningar i samhället just när det skapas (Hip-hop idag är något helt annat än vad det var på 90-talet. Man tycker lätt att det var mycket bättre, men det hip-hop gjorde då skulle de inte kunna göra idag). Kompositionen kan vara densamma, men sättet den framförs på är färgat av tidens ideal. Det var redan på 1700-talet som man började kalla klassisk musik för konstmusik, mest för att inlemma den i samma "sfär" som målerikonst och litteratur. Men jag tycker det var tydligast tendenser efter 1950-talet, som klassisk musik på ett sätt tog slut. Det var som att allt som kunde komponeras redan fanns. Konstmusiken blev liktydig med avantgardistiska, dissonanta och i vissa fall extrema kompositioner; En aspekt är att innan 1950-talet kunde publiken bara höra musiken live. Live måste musiken vara omedelbart begriplig, kanske första och enda gången man hör den. När skivinspelningar blev vardag och man började lyssna mer hemma, så kunde kraven på komposition och "konstnärlighet" höjas. Kanske...

Tveklöst. Och renässansmusiken var influerande för barocken. Man (åtminstone jag) tänker ofta att ursprunget av allting kommer från endera Bach, Händel, Vivaldi, Mozart eller Beethoven. Men de lärde och inspirerades såklart av sina föregångare. Bach inspirerades av Buxtehude. Mozart och Vivaldi av sina fäder som i sin tur hade influenser. Beethoven studerade för Neefe och Haydn. Jag tycker man kan säga att alla på B, Mozart, Händel och Vivaldi blåste liv i musik som redan fanns, men som var ganska tråkig och teknisk. Jag minns att Milos Forman gjorde en väldigt tydlig scen av detta i filmen Amadeus, där Mozart spelade ett mycket korrekt nykomponerat stycke av Salieri, men efter 30sek hade han transformerat samma musik till något mycket bättre. Salieri blev helt knäckt.

Fixat! Ja, eller Buxtehude. Om man gör listan strikt skulle han vara svensk. Född i Helsingborg, som då var danskt, men han verkade i Lübeck och hans far var tysk från danska Oldesloe som idag ligger i Tyskland Det är samma sak med väldigt många i listan. Det skulle kanske vara mer korrekt att utgå från vilket modersmål de har, men det finns nog inget emblem för det Dieterich eller Diderik Buxtehude?

Så, nu har jag lagt in engländare och spanjorer samt de svenskar som föreslagits. Dessutom en dansk eftersom Buxtehude defintivt är mer känd utanför Svedala än de svenskar jag har med. Carl Nielsen är också mer känd, men det är redan för tjockt kring romantiken, och internationellt är det nog fler som kommer före Nielsen. Varför är det sån extrem europadominans ända in på 1950-talet? Är det någon som har skivor med He Luting, Mohammad Sabir Baburaj, Joseph Bologne eller Kosaku Yamada? Och så har jag bytt till flaggor fast jag inte tycker det är riktigt rätt Det finns ju faktiskt grupperingar som burgunder, germaner, franco-flamländare, spanjorer osv, men ni hade nog garvat åt mig om jag valt den linjen

Man kan väl anta att det ser ut på samma sätt som S-serien. Den har också bikupeformad aluminiumgrid, men med kevlarkomposit som skal. S280: Jag tyckte det var intressant att man välvt skalet utåt på AS-serien i stället för traditionellt inåt. S-serien verkar genomgående ha högre känslighet än AS, men betydligt brantare skidbacke i impedansgången hf. Jag misstänker att både membranets välvning och de utbytta materialkomponenterna (alu / kevlar / keramik) påverkar skidbacken och den övergripande känsligheten. Det känns inte som att de är långt borta från en riktig bredbandare. Men man skulle ju önska en något högre känslighet.

Nej, men om det inte är spänningsmatning via usb utan separat, så att usb endast används för data? Men det kanske inte sker från usb-HD eftersom transporten/pc:n är värd?

Sant. Bra förtydligande. Men även usb-data har ju en matningsspänning som därmed finns i kretsen.

Ok. Det kanske går att hitta sprängskiss eller genomskärning. Vore helt klart intressant. Skulle även vara intressant att se hur den strålar. Accuton har ju anlitat Klippel, så han har garanterat tittat på det.

Imponerande drivers. Verkar mycket klokt till att börja med att de har gjort centrum på membranet (där man får bäst utstrålning) plant och styvt. Membranet är väl en sandwhich med bikupeformad aluminiumgrid mellan två keramikskal? Hur är talspole/spider infäst i membranet?

Jag håller med om emblemen, men det var mer att kunna känna igen emblemen än vilket land som ligger där idag. Jag bunkade ihop tyskar helt enkelt. Om Bebop hade skrivit en trudelutt på 1600-talet så hade vi ju sagt att han var dansk. Italien fanns inte ens under större delen av denna tidslinje. Kallade någon av dessa här sig för italienare? Jag har utgått från samma som du när det gäller just dessa fyra exempel. Men det är inte helt självklart. Ena gången utgår man från var de är födda, och andra gången var de verkade, eller vad de "räknas som". Man säger inte till en polack att Chopin var fransman, men det är ytterst ovanligt med polacker som heter något i stil med "frädäryck sjåpän". Men strunt i det, jag var såklart ute efter om det går att identifiera skolor, strömningar och stilar. Och visst gör det väl det? Extrem tysk och italiensk dominans fram till slutet på 1800-talet. Från senromantiken till mitten av 1900-talet en blandning av rysk, tysk och fransk musik. Kraftig inblandning av engelsk och amerikansk musik från 40-talet till idag. Det fanns ju otaliga engelska kompositörer (Elgar, Purcell, Delius...), men ingen av dem har spelats så mycket som tyskar, ryssar och fransmän. Samma sak med spanska kompositörer (de Falla, Sarasate, Albeniz...). Jag har lagt till några kvinnliga kompositörer, men de fick som bekant aldrig komma fram. Opera och sång har en italiensk tonvikt. Orkesterverk är tyska eller ryska. Solokonserter...? Hur stor andel av den komponerade musiken är beställningsverk? Vem beställde dem?

Jag tyckte det blev ganska bra

Det var inte det administrativa som var problemet utan just det där med "räknas som". Man tillhör kanske mer ett folk än en flagga om man tittar på ett sånt här tidsperspektiv. Det tar en stund att reda ut vad alla kompositörer i denna lista "räknas som". Hur ska man se på Händel, Chopin, Ligeti, Stravinsky... Jag delade in i en slags regioner, och det visade sig inte heller vara så enkelt.