Jump to content

Anders65

Medlem+
  • Posts

    337
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    5

Anders65 last won the day on April 1 2020

Anders65 had the most liked content!

Profile Information

  • Location
    Linköping

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Voltage Amplification Stage, VAS, i en traditionellt byggd förstärkare kan ha stor inverkan på hos karaktären hos en förstärkare. Kanske då antaget att utsteget är välgjort och bra dimensionerat så att det inte har någon egentlig karaktär i sig utan att det kan ses som förhållandevis transparent. Jag tänkte här översiktligt gå igenom ett antal "tweaks" utgående från enklast möjliga steg med en NPN-transistor. Tanken är att diskutera lite kring vad man kan göra och vilken effekt det får på egenskaperna. Det blir inte bara hur man kan skapa jämna övertoner utan lite gott och blandat. :-) %3CmxGraphModel%3E%3Croot%3E%3CmxCell%20id%3D%220%22%2F%3E%3CmxCell%20id%3D%221%22%20parent%3D%220%22%2F%3E%3CmxCell%20id%3D%222%22%20style%3D%22edgeStyle%3DorthogonalEdgeStyle%3Brounded%3D0%3BorthogonalLoop%3D1%3BjettySize%3Dauto%3Bhtml%3D1%3BexitX%3D1%3BexitY%3D0.5%3BexitDx%3D0%3BexitDy%3D0%3BexitPerimeter%3D0%3BentryX%3D0%3BentryY%3D0.5%3BentryDx%3D0%3BentryDy%3D0%3BendArrow%3Dnone%3BendFill%3D0%3B%22%20edge%3D%221%22%20source%3D%223%22%20target%3D%2210%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20relative%3D%221%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%223%22%20value%3D%22Input%20Stage%22%20style%3D%22verticalLabelPosition%3Dbottom%3Bshadow%3D0%3Bdashed%3D0%3Balign%3Dcenter%3Bhtml%3D1%3BverticalAlign%3Dtop%3Bshape%3Dmxgraph.electrical.abstract.amplifier%3B%22%20vertex%3D%221%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20x%3D%22390%22%20y%3D%222390%22%20width%3D%2290%22%20height%3D%22100%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%224%22%20style%3D%22edgeStyle%3DorthogonalEdgeStyle%3Brounded%3D0%3BorthogonalLoop%3D1%3BjettySize%3Dauto%3Bhtml%3D1%3BexitX%3D0%3BexitY%3D0.5%3BexitDx%3D0%3BexitDy%3D0%3BexitPerimeter%3D0%3BentryX%3D1%3BentryY%3D0.5%3BentryDx%3D0%3BentryDy%3D0%3BendArrow%3Dnone%3BendFill%3D0%3B%22%20edge%3D%221%22%20source%3D%225%22%20target%3D%2210%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20relative%3D%221%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%225%22%20value%3D%22VAS%26lt%3Bbr%26gt%3BG%20%3D%2026dB%22%20style%3D%22verticalLabelPosition%3Dbottom%3Bshadow%3D0%3Bdashed%3D0%3Balign%3Dcenter%3Bhtml%3D1%3BverticalAlign%3Dtop%3Bshape%3Dmxgraph.electrical.abstract.amplifier%3BfillColor%3D%23dae8fc%3BstrokeColor%3D%236c8ebf%3B%22%20vertex%3D%221%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20x%3D%22632.95%22%20y%3D%222390%22%20width%3D%2290%22%20height%3D%22100%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%226%22%20style%3D%22edgeStyle%3DorthogonalEdgeStyle%3Brounded%3D0%3BorthogonalLoop%3D1%3BjettySize%3Dauto%3Bhtml%3D1%3BexitX%3D0%3BexitY%3D0.5%3BexitDx%3D0%3BexitDy%3D0%3BexitPerimeter%3D0%3BendArrow%3Dnone%3BendFill%3D0%3BentryX%3D1%3BentryY%3D0.5%3BentryDx%3D0%3BentryDy%3D0%3BentryPerimeter%3D0%3B%22%20edge%3D%221%22%20source%3D%229%22%20target%3D%225%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20relative%3D%221%22%20as%3D%22geometry%22%3E%3CmxPoint%20x%3D%22740%22%20y%3D%222440%22%20as%3D%22targetPoint%22%2F%3E%3C%2FmxGeometry%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%227%22%20style%3D%22edgeStyle%3DorthogonalEdgeStyle%3Brounded%3D0%3BorthogonalLoop%3D1%3BjettySize%3Dauto%3Bhtml%3D1%3BexitX%3D1%3BexitY%3D0.5%3BexitDx%3D0%3BexitDy%3D0%3BexitPerimeter%3D0%3BentryX%3D1%3BentryY%3D0.5%3BentryDx%3D0%3BentryDy%3D0%3BendArrow%3Dnone%3BendFill%3D0%3B%22%20edge%3D%221%22%20source%3D%229%22%20target%3D%2215%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20relative%3D%221%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%228%22%20value%3D%22Out%22%20style%3D%22edgeStyle%3DorthogonalEdgeStyle%3Brounded%3D0%3BorthogonalLoop%3D1%3BjettySize%3Dauto%3Bhtml%3D1%3BexitX%3D1%3BexitY%3D0.5%3BexitDx%3D0%3BexitDy%3D0%3BexitPerimeter%3D0%3BendArrow%3Dnone%3BendFill%3D0%3B%22%20edge%3D%221%22%20source%3D%229%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20relative%3D%221%22%20as%3D%22geometry%22%3E%3CmxPoint%20x%3D%22920%22%20y%3D%222440%22%20as%3D%22targetPoint%22%2F%3E%3C%2FmxGeometry%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%229%22%20value%3D%22Output%20Stage%26lt%3Bbr%26gt%3BG%20%3D%201%22%20style%3D%22verticalLabelPosition%3Dbottom%3Bshadow%3D0%3Bdashed%3D0%3Balign%3Dcenter%3Bhtml%3D1%3BverticalAlign%3Dtop%3Bshape%3Dmxgraph.electrical.abstract.amplifier%3B%22%20vertex%3D%221%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20x%3D%22765%22%20y%3D%222390%22%20width%3D%2290%22%20height%3D%22100%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%2210%22%20value%3D%22%22%20style%3D%22ellipse%3BwhiteSpace%3Dwrap%3Bhtml%3D1%3Baspect%3Dfixed%3B%22%20vertex%3D%221%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20x%3D%22530%22%20y%3D%222415%22%20width%3D%2250%22%20height%3D%2250%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%2211%22%20value%3D%22%26lt%3Bfont%20style%3D%26quot%3Bfont-size%3A%2036px%26quot%3B%26gt%3B-%26lt%3B%2Ffont%26gt%3B%22%20style%3D%22text%3Bhtml%3D1%3BstrokeColor%3Dnone%3BfillColor%3Dnone%3Balign%3Dcenter%3BverticalAlign%3Dmiddle%3BwhiteSpace%3Dwrap%3Brounded%3D0%3B%22%20vertex%3D%221%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20x%3D%22520%22%20y%3D%222470%22%20width%3D%2240%22%20height%3D%2220%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%2212%22%20value%3D%22%26lt%3Bfont%20style%3D%26quot%3Bfont-size%3A%2036px%26quot%3B%26gt%3B%2B%26lt%3B%2Ffont%26gt%3B%22%20style%3D%22text%3Bhtml%3D1%3BstrokeColor%3Dnone%3BfillColor%3Dnone%3Balign%3Dcenter%3BverticalAlign%3Dmiddle%3BwhiteSpace%3Dwrap%3Brounded%3D0%3B%22%20vertex%3D%221%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20x%3D%22500%22%20y%3D%222445%22%20width%3D%2240%22%20height%3D%2220%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%2213%22%20style%3D%22edgeStyle%3DorthogonalEdgeStyle%3Brounded%3D0%3BorthogonalLoop%3D1%3BjettySize%3Dauto%3Bhtml%3D1%3BexitX%3D0.5%3BexitY%3D1%3BexitDx%3D0%3BexitDy%3D0%3BendArrow%3Dnone%3BendFill%3D0%3B%22%20edge%3D%221%22%20source%3D%2211%22%20target%3D%2211%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20relative%3D%221%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%2214%22%20style%3D%22edgeStyle%3DorthogonalEdgeStyle%3Brounded%3D0%3BorthogonalLoop%3D1%3BjettySize%3Dauto%3Bhtml%3D1%3BexitX%3D0%3BexitY%3D0.5%3BexitDx%3D0%3BexitDy%3D0%3BentryX%3D0.5%3BentryY%3D1%3BentryDx%3D0%3BentryDy%3D0%3BendArrow%3Dnone%3BendFill%3D0%3B%22%20edge%3D%221%22%20source%3D%2215%22%20target%3D%2210%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20relative%3D%221%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3CmxCell%20id%3D%2215%22%20value%3D%22Feedback%20Circuit%22%20style%3D%22rounded%3D0%3BwhiteSpace%3Dwrap%3Bhtml%3D1%3B%22%20vertex%3D%221%22%20parent%3D%221%22%3E%3CmxGeometry%20x%3D%22685%22%20y%3D%222550%22%20width%3D%2270%22%20height%3D%2240%22%20as%3D%22geometry%22%2F%3E%3C%2FmxCell%3E%3C%2Froot%3E%3C%2FmxGraphModel%3E Bilden ovan till höger visar ett enkelt blockschema över det jag kallar en traditionell analog förstärkare med global återkoppling. Här kommer jag fokusera på VAS och lite fix och tricks som vi kan göra för att ge förstärkaren specifika egenskaper. Att skapa den karaktär jag menar här har att göra med distributionen av harmoniska övertoner, vilket avser den lutande linjen i bilden ovan till vänster. Om det är en rak linje, vilken lutning den har eller om det är en kurva kan vi påverka i VAS. Detta genom transistorns arbetspunkt, utnyttja transistorns olinjäritet och välja typ av transistor. Nivå på kurvan har även det stor betydelse. Ligger den för högt riskerar vi att intemodulationsdistortion påverkar ljudupplevelsen negativt. Ligger den för lågt uppnår vi inte upplevelsen som har med musikalitet att göra. Har vi stor oregebundenhet mellan övertonernas nivåer får vid inte heller önskad effekt. Man bör även se till att högre ordningens övertoner ligger mycket långt ner i nivå. Mäter vi högre nivåer på udda övertoner finns det ofta problem som relaterar till push-pull steg och så vidare... Låt oss utgår från (A). Ett enkelt förstärkarsteg där man nyttjar en konstantströmskälla för att göra steget så linjärt som möjligt. Genom att byta konstantströmskällan till ett motstånd (B) får steget en olinjäritet som beror på transistors egenskaper och dess arbetspunkt. Motsvarande nyttjas i (C) fast nu med en JFET-transistor. Just denna typ använde Nelson Pass när har gjorde sin så kallade H2-generator. Det behöver inte vara en JFET för att göra en H2-Generator. Att Pass valt en JFET denna beror nog till en del att han gärna jobbar med JFET och MOSFET-transistorer. Även (B) och (D) kan sägas vara "H2-gereratorer". Man får på detta enkla sätt en jämnt fallande distribution av harmoniska övertoner som kan justeras till att likna bilden ovan. För mer information om H2-generatorn, se: https://www.firstwatt.com/pdf/art_h2.pdf Men det finns en del andra tips kring steget. I (D) används en miller-kapacitans för att begränsa den övre gränsfrekvensen hos steget. Utan en extern millerkapacitans riskerar man en oönskad peak i frekvenssvaret strax under stegets gränsfrekvens. För att förbättre stegets egenskaper på högre frekvenser kan vi använda oss av en cascode-kopplad transistor (E). Pierre Frédéric f.d. konstruktör av förstärkare från Lavardin har en intressant modifiering av cascodekopplingen då man infört en som han kallar Magic Resistor (F). Denna ska ge en mer konstant effektförbrukning i spänningsförstärkningstransistorn vilket minimerar det man kallar minneseffekt (en termisk minneseffekt). För mer information se: http://peufeu.free.fr/audio/memory/memory-5-vas.html Ett alternativ till cascodekoppling är emitterföljare (G). En mycket bra lösning som kan göras ännu lite bättre genom att använda en JFET (H). Då ökas inimpadansen till steget, vilket kan isolera steget mera från föregående steg. Det finns de som använder dubbel cascode eller kombinationer av emitterföljare och cascode för VAS, men jag tror att detta i de flesta fall är onödigt och skapar bara mer aktiva komponenter i signalvägen. Notera att jag satt millerkapacitansen direkt över späningsförstärkningstransistorn i (G) och (H). Douglas Self och Bob Cordell brukar dock sätta den över båda transistorerna. För att minimera eller helt ta bort behovet av en global återkopplingsloop kan man införa lokal återkoppling i steget. Det finns två sätt. Antingen spänningsåterkoppling (I) eller strömåterkoppling (J). Strömåterkoppling har en fördel genom att den saknar återkopplingsloopen, men även spänningsåterkoppling kan vara mycket bättre än global återkoppling. I (K) lyfter jag fram vikten av att isolera VAS från utsteget. Här med en enkel sourceföljare i form av en JFET. LSK170 är ett exempel på transistor som är utmärkt för det typen av funktion. Edit: Fixat. Samma bild var uppladdad två ggr. Om man laddar upp men inte klistrar in en bild så hamnar den sist i inlägget. //calle_jr
  2. Hej igen, Tänkte rita lite blockscheman men fick en liten stund över ikväll så jag börjar lite kring tillämpning av resonemang kring distortion och då specifikt kopplat till förstärkare. En bra utgångpunkt att börja med tycker jag är att minimera distortion som inte relaterar till nyttosignalen (insignalen). Många tänker nu säkert att en förstärkare ska bara förstärka signalen och driva högtalaren utan att distordera signalen alls. Och det är inget fel i det men musikalitet har för mig att göra med så många parametrar som samverkar inkluderat vår hörselapparat att det inte är så enkelt. Även avsaknaden av visuell koppling till musiken påverkar upplevelsen. Och från mitt håll handlar det om att skapa en musikalisk upplevelse. Och med de förutsättningar som ges i hemmiljö och av uppspelning i stereo och så vidare, så tror jag att vi kan hjälpa upplevelsen på traven. Men då behöver vi förstå de grundläggande mekanismerna inte bara för akustik och digital/analog signalbehandling utan även kring vår hörselapparats egenskaper. Och där någonstans finns nog anledningen till denna tråd... En av många viktiga egenskaper hos förstärkare, mot bakgrund av insikter i hur vår hörselapparat fungerar, är att distortion som inte relaterar till signalen som ska förstärkas bör minimeras. Men det handlar inte bara om att minimera sådan distortion till en nivå vi inte hör. Jag tror kraven är mycket högre än så på grund av att allt ljud som inte kan tolkas kräver resurser från hjärnan. Vi måste samtidigt se till att alla nyanser vare sig de relaterar till tid eller nivå bibehålls genom förstärkaren. Så nu till lite övergripande resonemang kring förstärkare :-) Är global negativ återkoppling i en förstärkare är rätt väg att gå? En snabb återkopplingsslinga och en open loop förstärkning på minst 35dB över 20-20kHz (jag menar 35dB över förstärkningen med sluten återkopplingsslinga) kan ju ge bra resultat. Ingen tvekan om det. Men är det rätt metod att använda global återkoppling för att ta hand om övergångsdistortion i ett push-pull steg som driver högtalarna? Med global återkoppling och även global felkorrektion försöker man åtgärda fel på utsignalen som driver högtalarna oavsett vad det är och oavsett i vilken del av förstärkarens olika steg som felet uppstått. Är det inte lite som att ge febernersättande mot en lokal inflammation. Vi mäter att febern är borta och då är väl allt bra? Symtomen är borta men problemet är kvar. Vi känner trots panodil att något inte är bra, kanske blir vi trötta. Vore det inte bättre att rikta åtgärden så nära problemet som möjligt. Precis som virus måste vi hitta rätt metod för att angripa det så precist som möjlig. Detta för att maximera effekten och minimera biverkningarna. I en förstärkare tror jag problem i ett av stegen bör åtgäras där. Lokalt. Och med rätt metod som minimerar risken för bieffekter. Allra bäst vore förstås att inte ha några fel från början, men komponenter är långt ifrån ideala. För att kunna korrigera och ha bra kontroll över vad som sker bör man se till att varje steg har en tydlig och ren uppgift samt att man inte har beroenden mellan stegen. Eftersom komponenter inte är ideala bör man dessutom minimera antalet steg i en förstärkare. Men det är en balansgång med många avvägningar. När det gäller harmonisk distortion så lämpar sig spänningsförstärkningssteget bra för att skapa den "profil" man vill ha. Speciellt om man kör det i klass A - vilket jag föredrar.
  3. Bra frågeställningar! Jag resonerar såhär ungefär. För att få en bra centrering av ljud mellan högtalarna när det ska vara så och en stereobild där man tydligt kan "se" instrumentens placeringar i bredd och djup så krävs ett antal olika saker. Listar några aspekter som jag kom att tänka på nu. - Reflektioner från sidoväggarna kan förstöra mycket. Akustikpaneler för att dämpa första reflektion från sidoväggarna hjälper bra hos mig. Diffusorer är ett alternativ. - Jag upplever större djup om väggen bakom högtalarna inte är för nära högtalarna. Beror på första reflektion även det. .- En matta framför mellan högtalarna och ingen eller minimalt soffbord för att minimera reflektioner. - Hög upplösning i hela ljudanläggningen. Mikrodetaljer bidrar även till djup. - Så konstant fördröjning som möjligt speciellt från mellanregister och uppåt (främst förstärkare och högtalare). - En bra inspelning förstås. - Och inte minst högtalarnas egenskaper/spridning av ljudet. En bakgrund till ovanstående är att vi har en upplösning i tid för ljud mellan vänster och höger öra ända ner till 6us beroende på vad det är för ljud. Men om vi säger 10us i tidsskillnad så är det klart hörbart inom ett större spekta av olika ljud. Jag testade lite på mig själv en gång och lyckades höra ner till ungefär 8us tiddifferens. En annan aspekt är den nivåmässiga upplösningen vi har som ligger kring 0.5dB i bästa fall. Men jag tror även att det finns en tillvänjningstid hos oss. Som jag skrivit tidigare har vi förmåga att få ut mera information från ljud än vi har nytta av i vardagen. Vi exponeras exempelvis inte så mycket för högre frekvenser. Det är därför vi kan träna upp vår hörselapparat. Vi har en plastisk egenskap som kan tränas upp inom loppet av timmar antaget att förmågan finns men inte motioneras så mycket. Sen finns det säkerligen ett individberoende både när det gäller den rent fysiska hörselförmågan och graden av plasticitet.
  4. Jag återkommer med lite skisser/blockscheman på exempel på tillämpning. Tar kanske några dagar innan det dyker upp här, men det kommer
  5. Tänker du generellt förstärkare - hörselapparat eller mer specifikt tankar kring hur jag resonerar kring egenskaper hos den förstärkare jag utvecklar?
  6. Tinnitus är ju många som har - inklusive jag själv. Påverkar mitt lyssnande en del. Det vanliga är att man hör en högfrekvent ton som piper mer eller mindre hela tiden. Det är ju som alla vet inget man botar idag. Men det finns åtminstonne en metod som enligt en del tester och egen erfarenhet kan lindra en del. Kanske finns flera lösningar, men jag har en app (Android) som heter Tinnitus Therapy App (www.tinnitustherapy.app). Jag som många andra har en inbyggd sinusgenerator som har fastnat på en frekvens och som inte går att stänga av, men bättre än fantomhörsel Det måste vara riktigt jobbigt! "The basic principle is simple: your Tinnitus tone is produced in your brain. The therapy produces four tones near your (principal) Tinnitus tone. Two tones are higher and two tones are lower. These therapy tones are played very fast with very short breaks. This could reset the neurons that produce your Tinnitus tone." Man anpassar förstås appens toner omkring den tinnituston man själv har.
  7. Det var en hypotes (blev ett antal i tråden) att detta typ av brus som beror på att laddningarna i en ledare med många kristaller och/eller syre i kopparn sprider ut sig i tiden på grund av att de ändrar riktning väldigt många gånger i ledaren och att detta möjligen skulle kunna få en hörbar påverkan på ljudet - åtminstonne i längre kablar. Den hörbara konsekvensen skulle kunna vara att vi hör lite mindre av mikrodetaljer antaget ett högupplösande ljudanläggning. Men jag har inte gjort någon djupdykning i om det faktiskt skulle kunna vara så. Däremot är det hos mig tydlig skillnad mellan bifilälindad och "vanlig" högtalarkabel av OFC eller OCC. Fixade till ett par högtalarkablar av PC OCC nyligen. Bara för test. Min erfarenhet så här lång när det gäller detta är att induktansen har störst betydelse gällande högtalarkabeln. Jag är mycket förvånad över hur stor skillnad i transparens det är vid högre frekvenser mellan Sword (Excalibur) och mina andra högtalarkablar. Tror inte mina andra är speciellt dåliga. Jag har ändå bara 2m längder. Jo jag delar uppfattningen om att det måste vara 1/f brus.
  8. Jag skulle vilja dela in plasticitet i tre olika nivåer. Snabb, långsam och evolutionär. Men varför finns plasticitet? Min hypotes är att det handlar om två saker. Dels effektivitet och dels energi. Har vi en inlärd eller anpassad förmåga innebär det att det gör oss effektivare avseende den specifika aspekten av vår omgivning. Men det handlar även om användning av resurser. Jag tror att om hjärnan får hjälp av plasticitet så betyder det att vi blir bättre på att tolka och hantera den omgivning vi lever i till en lägre energimässig kostnad än om vi inte fick hjälp av plasticitet. Vad menar jag med snabb plasticitet? Här handlar det o timmar eller dagar. Vi anpassar oss snabbt till återkommande mönster i omgivningen som har en mening för oss. Detta genom att nyttja befintliga funktioner bättre eller på ett delvis nytt sätt. Långsam plasticitet handlar om månader eller år. Vi nyttjar de fysiska medfödda egenskaperna allt bättre över tid utifrån den omgivning och sociala situation vi befinner oss i. Det är en typ av underliggande lärande som gör det lättare för oss att förstå och nyttja den miljö vi är i. Och visst kan detta förändra hur vi ser på saker och vad vi tycker om över tid. Jag ser det som en naturligt effekt av långsam plasticitet. Sen har vi evolutionär plasticitet. Denna anpassning till miljön kräver många generationer om kan anpassa våra fysikaliska egenskaper så att vi fungerar så bra som möjligt i den miljön vi lever i. Men det förutsätter förstås att miljön inte ändrar sig för fort. Även om jag menar att en radikal förändring i miljön kan snabba upp den evolutionära anpassningen antaget att vi klarar av att hantera förändringen på annat sätt. Det jag skriver om här handlar nog om alla sinnen, och ute bara ljud förstås. Men det det får även en effekt för de egenskaper i omgivningen där plasticitet inte kan hjälpa oss. Sånt tar mycket resurser och energi från vår hjärna att processa.
  9. Jag tog på på mig hatten kring underliggande faktorer som kan ha påverkan på hur vår hörselapparat tolkar musik eller kanske snarare musikaliska egenskaper i ljud. Men hur vi kan tycka om helt olika musik eller olika egenskaper i musikaliskt ljud lämnar jag gärna över till någon annan. Jag har ingen aning
  10. Min teori är att de grundläggande principerna och funktionerna i hörselorganen och neuronerna är relativt likvärdiga. Går vi vidare efter neoronernas skapande av spikes så finns viss plasticitet. Alltså att vår förmåga anpassar sig till viss del efter omständigheter som är vanliga. Detta är precis samma sak som AI (Artificiell Intelligence). AI kräver ofta en hel del data att träna på innan den blir bra på de mål som satts upp för det lärande systemet. Normalt förekommer inte höga frekvenser så mycket i vardagen. Vi har dock viss "vilande" förmåga, som kan väckas upp genom att vi tränar upp den. Ett exempel på förhållandevis snabb plasticiet var en undersökning där man jämförde musikers förmåga att särskilja närliggande höga frekvenser. Det visade sig att det skiljde en faktor på 6 (!) mellan musiker och personer som inte var "tränade". Men redan efter 4-8 timmar kan otränade personer få liknande förmåga. Så det finns med andra ord både snabb och långsam plasticiet vilket säkerligen kan påverka att vi tycker olika om samma ljudanläggning. Kanske borde vi ha minst 4-8 timmars lyssningstid innan vi bedömmer en ny eller förändrad ljudanläggning?
  11. Hypotesen kring välljud kan sammanfattas i att ju tydligare och flera ledtrådar hjärnan får avseende musik desto mindre behöver hjärnan anstränga sig för att tolka det vi hör. Det kan som jag hittills skrivit om handla om harmoniska övertoner, rytm eller minimering av brus som modulerar signalen. Hypotesen är att denna typ av åtgärder minskar belastningen på hjärnan och därmed underlättar för hjärnan att samverka mellan olika funktioner till en större musikalisk upplevelse.
  12. Jag tror egentligen att välljud är ett omfattande och komplext område. I alla fall om man ska försöka förstå de underliggande processerna i hur våra sensorer och processning i hjärnan fungerar. Det sker mycket samverkan mellan olika delar i vår hjärna som påverkar en upplevelse. Sen beror det på vad vi menar med välljud. Här menar jag inte det tekniskt transparenta eller ofärgade ljudet från en anläggning. Inte alls. Här i denna tråd kopplar jag välljud till hypoteser kring hur vi tolkar och upplever musik ur ett neurologiskt och ljudpocessningsperspektiv. Vad som skulle kunna göra att vi upplever njutning och välljud. I den bemärkelsen ser jag den musikaliska upplevelsen och välljud att ligga nära varandra. En anledning till att jag tycker att området är svårt att diskutera är att det är så lätt att falla in i tanken vad man själv tycker låter bra och trivs med. Detta är ju individuellt. Vad man tycker om har ju 1000 olika orsaker... men trots det så tror jag att grunden i hur vi fungerar som människor är väldigt lika mellan individer. Vi har förstås olika balans mellan våra sinnen och att vi utvecklas i olika riktningar under livet samt att vår förmåga formas av det. Men jag försöker ha ett mer vetenskapligt perspektiv här. Jag vill bygga upp en förståelse från det andra hållet. Från hörselorganens koppling till neuroner till hur vår hjärna processar delar av ljud - så långt jag har läst mig till att forskningen nått tills nu. Men en stor reservation för att jag bara skrapat på ytan!! På nivån av neuroner och hjärnans processning är min bild att mycket forskning återstår för att vi ska få en förståelse för hur allt kring ljud och musikaliska upplevelser hänger ihop. Rytm är något som vår hjärna påverkas av på flera sätt. Vi har en förmåga att känna rytm vilket dels kopplar till motoriska men även andra system hos oss. Med rytm i ljudet nyttjar hjärnan en förmåga den har att förutse vad som ska komma härnäst genom att den utgår ifrån "senaste ljudbilden" (hur finns det olika teorier om). Rytm hjälper på så sätt hjärnans arbete med tolking av både musik och tal - som även det har rytm. En undersökning har visat att många språk har ett tempo på ca 5Hz medan västerländsk musik ofta har ca 2 Hz. Genom att prediktera vad som kommer härnäst underlättas hjärnans processning och tolkning. Vi får därmed lättare att förstå tal och kanske njuta till musik. Precis på samma sätt som vi kanske kan hjälpa hjärnan att tolka ljud genom att utnyttja specifika neuroners egenskaper så bidrar rytm till att hjärnan behöver anstränga sig mindre, vilket jag tror leder till att det skapas mer utrymme för att njuta eller uppleva välljud. En hypotes förstås. (skrev om lite då jag skriver så himla oläsligt ibland...)
  13. Det finns mycket kring detta och dessutom några olika teorier. En av teorierna avseende just tid är att den del av lokalisation som nyttjar tidsskillnader mellan ljud från höger resp. väster öra nyttjar faslåsning. Vissa neuroner kan faslåsa på frekvenser vilket innebär att de spikes som sänds ut från dessa neuroner är faslåsta till den frekvens de responderar på. Eftersom neuroner inte kan sända ut spikes (läs sampla) så snabbt begränsas frekvensområdet för faslåsning till omkring 5kHz. Begränsningen i "samplingshastighet" beror på att neuronen måste återladdas innan en ny spike kan sändas ut till nästa del. Hur långt upp i frekvens faslåsningen fungerar beror dock på nivån på ljudet och det är nog därför man kan läsa sig till ganska olika siffror på detta. Ju högre ljudnivå desto högre i frekvens kan neuronerna faslåsa på. Men det verkar som om faslåsningen fungerar riktigt dåligt vid 8-10kHz och uppåt. Sedan nyttjas tidsskillnader mellan faslåsta pulståg från neuroner för vänster resp. höger hörselorgan för lokalisation. Detta tillsammans med amplitudskillnader. Är dock inte påläst på hur sådana små amplitudskillnader detekteras via neuroner.
×
×
  • Create New...