Peo

Artikelgruppen
  • Content Count

    603
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    29

Peo last won the day on December 22 2019

Peo had the most liked content!

Recent Profile Visitors

7 640 profile views
  1. Spännande. Det ska bli intressant att se om du får samma resultat som jag fick. Förutsättningarna är ju likvärdiga, flytande parkett på gjutet golv och med någon form av lumppappsliknande material mellan.
  2. Peo

    Rör med hög transkonduktans

    Väldigt förenklat så handlar det om utväxlingen mellan utsignal och insignal. I en "vanlig" transistor styr en liten basström en betydligt större kollektorström. Förhållandet (kollektorström / basström) kallas allmänt för förstärkning eller förstärkningsfaktor. En transistor som har förstärkningen 100, kommer att släppa 100 mA genom kollektorn för varje mA som drivs genom basen. Hos ett rör är det en spänning på gallret som styr anodströmmen (mA / V). Eftersom det inte är samma enhet på in- och utsignal kallar man det för transkonduktans (transfer conductance) istället. Ett rörs förstärkningsfaktor betecknas μ (mu) och är något helt annat. Teorin är givetvis betydligt djupare än så här och min förenklade beskrivning kommer säkert att få mer än en att sätta kaffet i halsen.
  3. Jag är ytterst tveksam till att man någonsin kommer hitta en korrelation mellan mätdata och lyssningsintryck. Den ena faktorn är (eller borde åtminstone vara) en exakt och hård parameter, medan den andra är en mjuk och baserad på personligt tyckande. Det har passerat en hel bukett av "viktiga" parametrar under de år som jag har hållit på med hifi och det kommer säkert nya. Vilken/vilka det är som skapar dessa hajper är jag osäker på, men min misstanke ligger starkt åt marknadsföringshållet. Under sent 70-tal var det mycket snack om DIM och så kom det ett gäng med Matti Otala i spetsen som drev frågan om TIM, men i dag ser man aldrig några värden på dessa parametrar i databladen. Varför? Har problemet upphört i moderna konstruktioner, eller har man tröttnat/gett upp och lagt fokus på något nytt "problembarn" istället? Ibland har jag varit övertygad om vissa parametrars viktighet, men med tiden har jag konstaterat att även prylar med relativt dåliga mätvärden faktiskt kan låta alldeles förträffligt. En förstärkare med en frekvensgång på DC-200kHz låter inte nödvändigtvis bättre än en med 30-16kHz och att 0,01% THD skulle låta sämre än 0,001% har jag heller inga belägg för längre. Någonstans går ju gränsen för när en parameter är hörbar och tillverkare/marknadsförare frotterar sig med siffror/värden på en nivå som kanske inte ens är relevant. Jag tror inte att någon hör ett svaj på 0,01% hos en skivspelare, men ändå används värden nere på 0,00001% som ett viktigt försäljningsargument till varför jag ska välja en viss produkt. När jag nu ändå är inne på siffror vill jag kommentera tillförlitligheten i tillverkarnas mätvärden. Ett mätvärde har ingen relevans om mätmetoden inte är definierad. Allt för ofta saknas nödvändig information om vilken mätmetod och vilka övriga förutsättningar som ligger till grund för de siffror som presenteras i hifi-prylarnas specifikationer. Denna brist gör att man inte kan väga flera apparaters mätvärde mot varandra. Hur har man gått tillväga när man kom fram till 0,00001% svaj hos skivspelaren ovan? Är det en slumpmässigt vald skivspelare från produktionslinan eller är det ett specialtrimmat exemplar som användes? Det kan säkert göra stor skillnad. Spelade man en skiva under mätningen eller snurrade tallriken obelastad? Det kan säkert göra stor skillnad. Anslöts skivspelaren till ett "vanligt" vägguttag eller var det en perfekt matning utan frekvensavvikelser, med en überstabil spänning helt utan övertoner och transienter o.s.v.? Det kan säkert göra stor skillnad. Har testen gjorts i ett RFI-fritt mätlabb (en faradays bur) eller i en "vanlig" hemmiljö full av eterburna störningar? Det kan säkert göra stor skillnad. Jag behöver nog inte fortsätta, ni förstår säkert vad jag menar och samma frågeställning gäller för alla apparater, inte minst förstärkare. Det finns tyvärr ingen standardmätmetod som alla måste följa, så de flesta mäter på sitt lilla vis och därför bör man inte dra alltför för stora växlar på tillverkarnas mätresultat. Jag tvivlar starkt på att det är enskild parameter som avgör om en produkt låter bra eller inte, det är nog snarare en kombination och troligtvis ingår även någon parameter som vi inte har lärt oss att mäta ännu. Även om vi är medvetna om parameterns existens är jag långt ifrån övertygad att vi mäter den på rätt sätt eller med tillräckligt hög precision.
  4. Peo

    Peo's prylar

    Mina högtalare väger 43 kg/st och jag använder Gaia II som mycket riktigt är designade för max 54 kg (med 4 fötter), vilket för mig ger 10,75 kg/fot. Hur blir viktfördelningen med tre fötter. Får den bakre foten halva vikten (23 kg) och de två främre 11,5 kg var? Jag hittar tyvärr inte bilden nu, men jag har sett en listig lösning för 3-fotade högtalare. En hemsnickrad principbild förklarar nog vad jag menar.
  5. Peo

    Peo's prylar

    I mitt fall var det utan tvekan värt besväret. Jag är inte tillräckligt insatt i ämnet för att kunna ställa en korrekt diagnos direkt, så jag har fått prova mig fram, steg för steg. Hårda kopplingar gav inte det resultat som jag vill åt, riktigt mjuka fötter plockade förvisso bort den primära symtomen men gav biverkningar som låg på samma nivå, eller t.o.m. värre. När man har testat ytterligheterna gäller det att saxa sig in mot en optimal lösning. Problemet är att man sällan har tillgång till den mångfald av fötter som behövs för att träffa bullseye. Frågan är bara hur nära det "optimala" vi har hamnat? Kan det bli ännu bättre? Jag sitter nöjd med min lösning och jag känner mig tillräckligt säker på att jag har hittat helt rätt när det gäller högtalarna, men jag är sugen på att testa IsoAcoustics lösning på apparatfötter också, t.ex. Orea. Mitt lyssningsrum är bara 5,8 x 3,6 m (~20 m2) och jag har också problem vid 48-50 Hz. Problemet är att med den volymen som erforderliga HH-resonatorer kommer att behöva så får jag inte själv plats i rummet, än mindre några gäster. Jag har planer på att bygga en skräddarsydd HH bakom soffan för att kunna utnyttja all tillgänglig volym och jag tror den kan bli lite effektivare än mina tube traps, men det är tyvärr bara ett av flera problemställe. De hörnor där jag också har stort behov av att ställa HH är helt omöjliga att ockupera, rent praktisk.
  6. Peo

    Mästarmöte har en vinnare!

    Jag vet inte varför den här bilden alltid dyker upp på näthinnan när jag läser vissas inlägg. Det är tur att alla inte kräver bevisen innan de ens försöker. Hade bröderna Wright bara lyssnat på den allmänna uppfattningen, så hade det nog sett annorlunda ut idag. @tipo901C. Den här typen av text är skriven och formulerad av en marknadsföringsavdelning och de har garanterat inga intentioner att leverera en fulländad teknisk beskrivning, de vill bara väcka nyfikenhet. Näst efter politiker är marknadsförare de största sanningsförvrängarna jag känner till. Varför hakar du upp dig på vad som skrivs, testa själv och bilda dig en egen uppfattning istället. Man dör faktiskt inte av att vara lite "open minded", det kan t.o.m. vara utvecklande.
  7. Peo

    Peo's prylar

    Jag känner att jag nu har uppnått målet med att komponera ihop en ljudanläggning som motsvarar mina krav och som jag kan leva vidare med. Det har varit en lång, krokig, men rolig och inte minst en lärorik resa och det har varit många olika prylar på besök under åren som gått innan jag till slut kom fram till vad jag ville ha. Under 20-25 år var jag helt fast i rörträsket, men jag lyckades till slut ta mig ur det. Det går bevisligen att få bra ljud ur en halvledarförstärkare också, vilket jag inte trodde på den tiden. Min huvudsakliga signalkälla är skivspelaren och händer det inget drastiskt med den så kommer den att ohotat sitta kvar på tronen, det enda som kommer att ske är ett framtida pickupbyte eftersom den är en förbrukningsvara. Ett bättre riaa-steg lär jag inte behöva och jag är ytterst tveksam till att jag kan hitta ett bättre inom min budget. För- och slutstegskombinatonen är också svår att övertrumfa för rimliga pengar. Jag tvivlar även på att jag kan hitta ett par högtalare som låter mycket bättre än de befintliga i mitt rum. CD-spelaren fungerar bra och jag ställer inte större krav på den än så, den används nästan aldrig (<5 skivor/månad). Eftersom "musik på burk" (streaming, filavspelning o.dyl) inte intresserar mig i dagsläget, så kommer jag inte att behöva engagera mig i den tekniken heller. Om/när den dagen kommer då hälsan gör att jag inte längre kan/orkar pallra mig upp från soffan för att vända på skivan, ja, då får jag väl ta tag i det. Signal och högtalarkablar är valda med omsorg tillsammans med den aktuella utrustningen och det är ytterst tveksamt att jag kommer att byta ut något där. Jag har testat tillräckligt många kablar för att konstatera att grannens gräsmatta inte är grönare, oftast har den bara mer mossa. Nätförsörjning, strömrening och strömkablar har fortfarande några små luckor, men jag inväntar bara att rätt prylar ska dyka upp till rätt pris. På grund av ovanstående slutsats tänkte jag börja testa med lite akustik-åtgärder istället. Jag har sedan tidigare tre s.k. vingar placerade bakom lyssningsposition och två s.k. "tube traps" bakom soffan. Dessa små åtgärder gav mig en klar hint om vad lite akustik-fix kan göra. Problemet är att mitt lyssningsrum även används som vardagsrum och att gå "all in" är inte aktuellt. Jag gillar inte tanken på att mitt vardagsrum ska se ut som en ljudstudio och även om frugan inte protesterar, så finns det en gräns för mig. Ganska snart efter att jag flyttade in i den här lägenheten (för 30 år sedan) monterade jag upp ett ljuddämpande undertak. Det var inte främst med rumsakustiken i åtanke, utan för att både grannarna och jag skulle få en lugnare tillvaro. Undertaket är pendlat 45 mm och byggt med Ds-plattor, d.v.s. med ett dolt bärverk. Tyvärr blev det lite för mycket dämpning och rummet blev förhållandevis dött, men det är tveklöst bättre på det hållet än vad den här betongbunkern uppvisade utan undertak. Jag började med att ersätta fyra undertaksplattor med motsvarande antal SMT Crystal. Visst gjorde det en viss skillnad, men det var långt kvar till mål. Nu har jag kompletterat med ytterligare åtta Crystal-paneler (12 totalt) Arbete pågår. och där sitter jag nog nöjd. Bortsett från att det ser för jävligt ut, så är jag väldigt nöjd med resultatet. Förändringen med ytterligare åtta Crystal-diffusorer blev större än vad jag först hade förväntat mig och jag får väl ge det ett par månader till innan jag beslutar om de får permanent uppehållstillstånd, kanske lyckas jag vänja mig vid utseendet, kanske inte. En stor fördel med att panelerna sitter i ett bärverk är att jag har möjligheten att flytta runt dem och placera de var jag vill. Ett tips från ett proffs var att placera dem från takreflexen (kontrollerat med spegel) och bakåt (mot mig), inte så mycket fram mot högtalarna. Självklart testades ju även denna lösning och så får det nog vara, han verkade ha helt rätt. Sista ordet är definitivt inte sagt ännu, det kan säkert bli förändringar i både antal och placering (om jag nu kan vänja mig vid dem). Ljudmässigt sett är det dock en solklar hit, ingen tvekan.
  8. Peo

    Mästarmöte har en vinnare!

    Jag spelar ju med ett slutsteg från samma familj och jag har definitivt inga planer på att byta ut det. FPB400cx är fortfarande ett otroligt välljudande slutsteg, trots sin ålder. Mitt val av fötter landade tillslut på SolidTech och deras "Diskc of Silence". En klar förbättring mot en hård koppling mot mitt "dåliga" parkettgolv.
  9. Peo

    byZan - Nytt i stugan #7

    Det beror nog helt på vad du menar med "vettig peng". Jag har aldrig haft några problem att avyttra mina överblivna prylar. Det handlar bara (som du också antyder) om vilken prislapp man sätter och begär man 75% av nypris lär man nog inte bli av med något, men lägger man sig på 45-55% av nypris brukar det inte vara några problem (förutsättningen är givetvis att man säljer något som är attraktivt på marknaden). Viss kan det kännas surt att förlora en massa pengar, men det är nog inte sämre andrahandsvärde på exklusiv hifi än på andra kapitalvaror. En kompis köpte en 9 år gammal Mercedes AMG som hade gått 3900 mil för 250 000:-, den kostade 1.300000:- som ny. Grannen köpte en ny soffa + 2 fåtöljer från det anrika märket Chesterfield för 35000:-. Ett år senare skulle han flytta till en annan bostad där dessa möbler inte passade. Han fick 5000:- för rubbet.
  10. Peo

    Vad lyssnar du på just nu?

    Det var länge sedan jag la ut en lista, men här kommer de senaste 25 skivorna som avlyssnats. Samtliga är på vinyl.
  11. Peo

    Maria - ett RIAAsteg

    @tek Du har helt rätt. Jag har gjort en total tankevurpa , givetvis vinner man inget S/N genom att "splitta" insignalen i två halvor. Jag gör en pudel. Nu förstår jag också hur du har tänkt. Tack för det.
  12. Peo

    Maria - ett RIAAsteg

    Eftersom plus använder minus som referens och minus använder plus kommer impedansen mycket riktigt att vara "jävulskt identisk". Det blir inte bättre än så och exakt samma sak gäller även om det är en MM. Man har egentligen den perfekta signalleverantören här, men det är förvånansvärt sällan man ser att konstruktörerna av riaa-steg använder de fördelar som man kan plocka. Jag hänger inte med riktigt. Rent generellt brukar en balanserad kretslösning ha ~6 dB lägre brus än sin enbenta släkting, plus att man får en stor undertryckning av störningar i matningsspänningen vilket också kan sänka bruset något och som bonus får man dubbelt så hög Slew Rate (för den oinvigde är SR ett mått på hur snabbt utspänningen kan ändras, alltså brantheten i V/s). Bruset på plus resp. minus signalen kommer delvis att ta ut varandra och i skillnadssignalen har man sällan ett nämnvärt högre brusvärde än hos en single end signal. Man sänker egentligen inte bruset med en balanserad kretslösning, man höjer signalen med 6 dB i förhållande till bruset istället. S/N (signal/brusförhållandet) brukar därför ligga ungefär 6 dB högre hos en helbalanserad krets än hos en motsvarande single end. Det som ger den vinsten är att signalamplituden är dubbelt så hög och därmed ökar också S/N med 6 dB.
  13. Peo

    Maria - ett RIAAsteg

    Den bilden representerar en pickup ansluten till en SUT och är helt flytande. Mycket hög CMRR (störningsundertryckning). Det finns några olika lösningar. Den vanligast är att dela upp ingångsimpedansen på två resistorer med halva värdet och jorda mittpunkten.
  14. Peo

    Maria - ett RIAAsteg

    Jag skulle nog inte välja att kalla den för "en balanserad signalkälla", i min värld är det en galvaniskt isolerad flytande signalkälla, men den uppfyller alla kriterier för att bli det när den ansluts till en balanserad ingång. Hårklyveri kanske?
  15. Inköpsställe och registreringsdatum (oftast samma som inköpsdatum ± någon dag) har jag med, men inte inköpspris. Jag har några lediga fält till förfogande i databasen så varför inte. Jag har gjort i stort sätt samma resa som du från kartotekskort, via dBase, Access och Excel, men jag saknade bilder. Ja la inte artist och skivtitel på minnet, men jag kände igen skivan på utseendet. Så länge jag kunde ha mina skivor i backar gick det väl bra, men när de hamnade i en hylla med ryggen utåt gick det inte längre att bläddra. Nu bläddrar jag i en lista istället och får min inspiration på det viset. Det är nog tveksamt att jag hade orkat lägga in min skivsamling i en databas idag från scratch, den har vuxit från något 100-tal skivor när den blev digitaliserad första gången till vad den är idag i små steg. Däremot har jag antagligen lagt motsvarande antal timmar på att skapa mina olika program/databaser, men programmering är samtidigt en välbehövlig terapi (hjärngympa) för mig och kan jag då tillverka något som kommer till nytta i flera år så är det ytterligare en bonus. Den dagen som Discogs utvecklar ett verktyg för batchimport från en .csv-fil eller liknande kommer jag att köra ett parallellregister.