tek

Artikelgruppen
  • Content Count

    572
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    9

tek last won the day on May 31

tek had the most liked content!

Recent Profile Visitors

4 042 profile views
  1. tek

    uppgradering! Tips

    Ok, tack för svaret! Då förstår jag vad du menar.
  2. tek

    uppgradering! Tips

    Vad ingår i 'kringutrustning'?
  3. tek

    Vad lyssnar du på just nu?

    Jag, eller rättare sagt min sambo köpte den idag och det verkar hittils vara ett välbehållet exemplar. Ett tysk-tryck från 1983. Behöver dock en ordentlig tvätt.
  4. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    Njaaee. Det kan man säga, om du menar att om du mäter upp varje enskild komponents brusspänning och använder det som en spänningskälla/strömkälla. Man ska snarare se det som att eftersom olika komponenters brus i mångt och mycket är kända, och eftersom brus inverkar på kretsen som en spänningskälla/strömkälla som genererar en slumpmässig spänning/ström i serie/parallell med varje komponent som genererar bruset, så kan man modellera det som en spänningskälla alternativt strömkälla på komponentbasis och faktiskt se vad det har för inverkan på SNR. Annars kan vi inte säga hur stor inverkan en enskild komponent har i slutändan. Alltså så varje komponent har en spänningskälla och/eller en strömkälla som avspeglar dess beteende angående brus. Så för ett motstånd: V,nRx= 1+2 1. Johnson Brus - sqrt(4*k*T*R) där R -motståndsvärdet i ohm, T temperatur i Kelvin, k är Boltzmanns konstant. 2. Excess noise - biasberoende/teknologiberoende Om vi tar motståndet Rf så kommer den endast generera Johnsson-Brus då den inte har någon DC-Bias, dvs Idc=0. Det är flera fenomen som är komponentberoende. Jag tänkte gå igenom vilka halvledare jag övervägt i nästa inlägg och då kan vi ta upp det. -------------------: Jag har översatt Thermal Noise till Termiskt Brus i alla inlägg ovan, vilket är en felaktig/klantig översättning så hädanefter med start i detta inlägg kommer jag skriva engelskan Thermal eller Johnson Noise/Brus. Man får läsa 'Thermal' där jag skrivit 'termiskt'. Jag tänker inte ändra inläggen.
  5. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    Om man "samlar" alla bruskällor i kretsen till att hamna i serie med Vn,a så får man uttrycket: där och För den intresserade kan man tyda utifrån uttrycket hur mycket för varje bruskälla (och därmed komponent) se hur mycket den påverkar. Exempelvis bruskällan från motståndet Rf kommer synas på ingången som 1/Hinf(s), dvs dämpas med lika mycket som förstärkningen i kretsen map frekvens. I detta fallet kommer den dämpas med ungefär 60dB för låga frekvenser och från 1kHz och uppåt dämpas med 40dB. Uttrycket är beräknat under förutsättningen att SUT:en tillsammans med pickup och ingången på RIAAsteget har liten avvikelse från idealt. Det vill säga att till ingången på förstärkaren i punkt A är spänningen N*Vpu*H1(s), detta bör stämma hyfsat väl så länge man inte valt helt fel SUT till den pickup man planerar att använda. Det är också där SNR kommer beräknas, direkt på plus-ingången på förstärkaren. I beräkningarna i kommande inlägg kommer kombinationer av SUT och pickuper som är direkt fel att undvikas, men ett visst beräkningsfel kan förväntas då en del SUT:ar både har avsevärd läckinduktans och lindningskapacitans vilket kan behövas tas i beaktande. Det blir dock svårt att veta då det man sällan eller aldrig sett mätningar på SUT:ar från hifi-tillverkare. Detta gör att parametrar som läckinduktans och lindningskapacitans inte är kända om man inte mäter dem själv. Dessutom förutsätts att AC-kopplingskondensatorn Cdc i schemat är så pass stor att den inte påverkar frekvensgången nämnvärt. Detta är ett mindre problem då detta är någonting som väljs av mig och således något som vi har kontroll över. Det blir ett rätt stort uttryck, detta skulle kunna förenklas men då jag inte planerar att räkna ut detta för hand gör det inte så mycket i detta läge. Några kommentarer om uttrycket ovan 1. Bruspänningen från vald halvledare på ingångsteget kommer påverka SNR avsevärt, det är för den mer insatte självklart men jag tycker det bör poängteras 2. För att strömbruset från valda halvledare inte ska påverka ska R1, R2 och R3 gärna hållas till låga värden. 3. För att bidraget från SUT:en ska hållas till ett minimum bör den primära lindningsresistansen vara mycket lägre pickupens resistans. Den sekundära lindningsresistansen bör vara mycket lägre än pickupens resistans multiplicerat med SUT:ens omsättning i kvadrat. Detta beror dels på att termiska bruset från lindningsresistanserna är direkt i serie med pickupen, dels för att impedansen mot källan ökar vilket kommer öka bidraget från lastresistansen (ofta 47k) men även strömbruskomponenten från halvledaren i ingångsteget. 4. Bidraget från det motståndet (Rf) i det passiva filtret på utgången kommer inte påverka nämnvärt
  6. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    Det kan bli ett problem, kretsen är designad för att köra med en viss biasering vilket kommer ändra kretsparametrarna. Man måste designa strömkällan så att den är stabil, alternativt att kretsen inte påverkas så mycket. Allt beror på hur strömkällan används och vad den biaserar. Det samma gäller brus, det kan det ge stor skillnad till i princip ingen skillnad. Strömkällor är ju tillverkade av halvledare och kanske motstånd, eller bara av motstånd. Båda dessa har ju ett egenbrus som också kanske påverka kretsen beroende på hur de avviker från nominellt.
  7. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    jag ser inget problem att visa som ovan, man brukar väl visa med en RIAAkodad insignal för att det blir lätt att visa på felet mot det 'ideala'. ---------- För att räkna på SNR måste man dock ta hänsyn till signalens storlek map frekvens, dvs en RIAAkodad signal, annars blir det fel.
  8. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    Inte per automatik, nej. Ska det göras så måste manuellt. För motstånd kommer inte det påverka SNR nämnvärt om värdet avviker några procent. Det beror dock på lite positionen. Jag köper dock endast 1% eller bättre för signalmotstånd. Transistorer är svårare då det specarna är rätt dåliga. På nätet ser man sällan fullständiga analyser av brus för diverse projekt. Jag har aldrig sett någon känslighetsanalys alls för brus. Vad det beror på vet jag inte, men det kan bero på att brus är lite udda övning. Det var inget jag inte lärde mig på universitetet utan fått lära mig själv. Knappt mätningar för brus har jag inte heller sett för den delen. Jag har för övrigt inte mätapparutur som behövs utan får förlita mig på marginal.
  9. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    Ja det är vilket ett arbetssätt man föredrar. Jag föredrar att hålla BOM:en i ett excelark vid sidan om. Ibland gör jag noteringar i schemat för att inte glömma nåt. Schema+BOM+layout är liksom hela beskrivningen av projektet. Det enda man faktiskt klarar sig utan är schemat, en del gör layout utan schema.
  10. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    Jag har kanske inte varit tillräckligt tydlig med att V,n,a och I,n,a där a står för 'amp' är förstärkarens ekvivalenta brus. När förstärkningen i ingångsteget är hög kommer V,n,a och I,n,a domineras av ingångstransistorn eller ingångsröret. Så uttrycket jag räknar ut kommer inte förändras beroende på vilken typ av halvledare (BJT, FET Eller rör) jag använder på ingången, däremot kommer värdet på V,n,a och I,n,a ändras beroende på om jag petar in en ecc83 eller BF862 eller vad det nu blir. Exempelvis om jag använder nån typ av fälteffektstransistor på ingången blir I,n,a ~ 0A medan om jag stoppar in en BJT så har I,n,a ett värde som beror på hur mycket man biaserar transistorn.
  11. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    Ja det spelar roll med vilka komponenter man väljer, dock olika mycket och jag vill inte hålla med om att det är 'komponenterna som avgör'. Min bild är att vissa tillverkare understryker vissa komponenters kvalité som ett sätt att sticka ut i en benhård konkurrens som skulle göra dess steg bättre än andra. Detta gör att komponenter överskattas när man talar om brus. Topologi och dimensionering är lika viktigt. Kanske ännu viktigare då ingen komponent kan rädda en mindre bra dimensionering. Även ett trådlindat motstånd har lika mycket termiskt brus som ett gjort kolmassa. Med det sagt så i varje förstärkare måste vissa nyckelkomponenter ses över. Exempelvis ingångstrissan i detta RIAAsteg och ett par av motstånden. Men vilka det är återstår att se. Hur mycket inverkan en komponent spelar roll beror på (utan inbördes ordning): 0. Komponenten (och teknologin som används) 1. Dess position i topologin. 2. kretsparametrar som förstärkning 3. Andra komponenter, det är ganska vanligt att en komponent dominerar vilket gör att flera komponenters brus 'göms'.
  12. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    Njaa, jag vet inte riktigt om jag är med på vad du menar. Visst kan man gå bort sig men det brukar inte vara alltför svårt att välja bra komponenter tycker jag då. Matchning kan bli ett problem om man väljer att parallellkoppla aktiva halvledare. Men i övrigt ser jag inget problem alls angående detta, iaf inte för återkopplade förstärkare som denna. Dessa beräkningar tar egentligen upp komponentfysik, och 'brus' behandlas utifrån det perspektivet. Nej. För denna typ av steg bör IM-dist uppkomma från samma fenomen som ger harmonisk dist. Från olinjära aktiva komponenter i den stora lådan i schemat. Som är idealt i detta läge. Om du tänker på Otalas TIM så ser jag det som en variant av klippning. Utgångsteget är idealt i detta läge och kan trycka ut obegränsat antal ampere än så länge och har obegränsad bandbredd.
  13. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    Till min kännedom bidrar metallfilmsmotstånd endast med termiskt brus, men tror andra typer äldre typer som kolmassa bidra med 1/f-brus (f som i frekvens) utöver termiskt brus. Jag använder i mina designer enbart metalfilm. Motstånd som är biaserade av en DCström har något som kallas excess noise som för denna förstärkare inte ser att man behöver ta hänsyn till. 1/f-brus återfinns även i halvledare i olika grad beroende på typ som används. Bipolära har ofta ganska lite 1/F brus medan för fälteffektare så måste man ta hänsyn till det. Det är inbakat i Vn,a tillsammans med det termiska bruset från ett ekvivalent motstånd som sitter på basen/gate/grid. I In,a finns ekvivalent brusström där värdet beror på hur hög DCström som går in i basen/gate/grid. Vi får gräva i detta mer när vi börjar kika på olika typer av trissor till ingångsteget. Tack! det fina i kråksången är att man kan göra det med en (nästan) ideal förstärkare i kretsen. Det går ju exempelvis inte för beräkning av distorsion. Ja jag tror att många vinyler man spelar hemma har mycket högre brusnivå en de flesta bra RIAAsteg. Tanken här är att få lägre 'elektronikbrus' än 'best case' skivbrus. Burkhard Vogel gör i 'The Sound of Silence' en beräkning att SNR (a-viktad?) att för en koppar-'MOTHER' som används vid framställning av vinylskivor med typen 'Direct Metal Mastering' ligger på runt 72dB. Så det är riktmärket, förstärkaren bör vara bättre än det för de flesta pickuper.
  14. tek

    Maria - ett RIAAsteg

    Ingångsteg / Brus #1 För att dimensionera ingångsteget bör man ha i åtanke att SNR för ett RIAAsteg är högst beroende av val av pickup. Det finns två fall att ta hänsyn till gällande detta RIAAsteg: 1. MM – pickuper 2. MC Pickuper + SUT För beräkningarnas skull kan man dock se att fallet för en MM-pickup endast är ett specialfall av MC-pickup + SUT då omsättningen N är 1 och lindningsresistanserna är lika med 0. Detta gör att när jag ska beräkna SNR för olika kombinatiner av pickuper så behöver jag endast ta fram ett uttryck för det ekvivalenta bruset för fallet med MC+SUT och sedan peta in olika data för olika pickuper (och möjligtvis för olika SUT:ar). Då fås följande ekvivalenta schema: Schemat innehåller alla viktiga bruskällor för pickup, SUT och RIAAsteget. Även överföringsfunktionerna Hinf(s) och Hriaa(s) är definerade. Alla motstånd har fått en ekvivalent bruskälla kopplad i serie då de bidrar med termiskt brus. Även komponenter som egentligen inte är motstånd men som beter sig som har en ekvivalent resistans kopplad till sig har också fått en ekvivalent bruskälla kopplad i serie. Detta gäller pickupen men även lindningsresistanserna för SUT:en. Förstärkaren har som tidigare två stycken bruskällor, en ekvivalent spänningsbruskälla Vn,a och en ekvivalent strömbruskälla In,a. Alla dessa källor måste via kretsmanipulationer förflyttas till att hamna i serie med pickupen för att SNR ska kunna beräknas. Jag tror inte jag kommer redovisa alla beräkningar men det kan vara av värde att se alla bruskällor som påverkar prestandan av RIAAsteget.
  15. Kolla in Troels sida. Han bygger fina högtalare även om jag inte hittar nåt där med dina specifikationer, dock flera stativare. Om kraven angående storlek är hårda kan du titta på inbyggnadshögtalare, jag har ett par takmonterade b&w som jag upplever som att de fyller rummet bra (köket)... men är väl inte riktigt hifi På faktiskt.io har det funnits ett par olika gemensamma projekt. Håller inte koll där så du får nästa skanna deras DIY-del. Men jag är hyffsat säker på att det har varit åtminstånde något projekt med riktigt små högtalare.