Strmbrg

Blir lite avis på dej. Jag har nog inte lärt mej så mycket. Inte vad jag är medveten om i alla fall. Jo, lite har jag väl lärt mej. Men kanske mer om teorier och fakta än om sådant jag haft konkret nytta av. Den största påverkan forumdeltagandet haft på mej är att jag helt slutat att köpa hifitidningar. Om det beror på nya insikter, ny attityd eller annat vet jag faktiskt inte. Känner bara inget behov.

Jag gillar EST. Åtminstone det lilla jag har hört. Har bara tre plattor: "Winter in Venice" "Seven days of falling" "Plays Monk" Det som jag reagerar på är att samtliga känns lite "tiltade" i klangen. Inte så mycket "luft" och lite för tunga i basen. Pianot låter lite dämpat i övertonerna. Inte så farligt på "Monk", mest påtagligt på "Winter in Venice". Vad tycker ni andra? Låter övriga plattor likadant, eller har jag fel på anläggningen just när jag spelar EST?

Jag är såpass intelligent att jag inte går in i ordkrig. Jag ser inte meningen med att öda tid på att omvända någon. Särskilt inte i ett så trivialt ämne som att spisa lite vax. Ingen kommer att erkänna offentligt att han tänkt fel. Det handlar bara om prestige och överreaktion på irritationsmoment, som jag ser det. Jag kör en annan stil: Istället för att ifrågasätta det någon annan skriver, så berättar jag hur jag själv tänker. När jag berättat klart så lägger jag ner projektet och skiter fullständigt i huruvida jag vann eller ej. Jag ser inte ens tävlingsmomentet. Det handlar om nyansskillnader i debatteknik, förvisso. Men det ger ändå helt olika klimat. Den som ser skillnaden, funkar nog som jag gör. Den som inte ser skillnaden funkar sannolikt annorlunda.

Jag deltar på Faktiskt, Hififorum och här. Vart och ett av dessa har för- och nackdelar. Åtminstone för mej. På Faktiskt är responsen snabb, vilket är en fördel. Att det blir evighetsdiskussioner där ingen vill ge sej är däremot ganska jobbigt. Men det är bara att låta bli att läsa. Jag har aldrig haft något behov av grupptillhörighet, åsiktstillhörighet eller annan tillhörighet. Har aldrig tänkt i banor av "vi och dom". Det kanske är ett skäl till att jag tycker att alla tre forumen fungerar bra, på sina respektive sätt.

Jag har inte heller några speciella akustikförbättrare i lyssningsrummet. Det fungerar - i mitt tycke - utmärkt med vanliga möbler, böcker och prylar i en lagom mängd. Kör man dessutom med högtalare som inte exciterar så mycket rumsresonanser, så blir det ju ännu enklare att få ett bra resultat.

Ja usch ja. Fick sus i ena örat efter en djupdykning i en bassäng på sjuttitalet. Hade precis innan fått upp intresset för hifi. Det sitter fortfarande i. Alltså, både suset och intresset.

Den designstil som verkar råda idag, kanske inte är den bästa ur ren akustiksynpunkt. Hemma hos oss råder knappast någon speciell stil överhuvudtaget. Akustiken blir hyfsad med enbart en lite "gammaldags ostajlad" möblering. Förvisso skulle det inte skada med lite "mer" gardin. Här har jag nyttjat bokhyllor för att gynna akustiken. Dipolerna orsakar inte lika mycket rumsresonanser som lådhögtalare, vilket kan göra det lite enklare att få en behaglig akustik. Inget av rummen är på något sätt uppmätt eller "framräknat". Det bara "blev".

Hur man än slår knut på sej i investeringar och åtgärder, så menar jag att det alltid ändå handlar om kompromisser. En kompromiss som jag (något tjatigt...) vill slå ett slag för ar fullregistersdipolen. Den har brister, men i stora stycken helt andra brister än lådhögtalaren. Dess utstrålningsmönster för med sej att rumsresonanser och rumsreflexer får en helt annan karaktär än när man använder lådhögtalare. Det blir inte optimalt. Men det blir det inte med lådhögtalare heller. Det blir annorlunda. Med dipolerna kunde jag för fösta gången slappna av från mina ständiga försök att få bukt med irriterande rumsresonanser och för tjock eller för tunn bas Återigen: Fullrangedipoler är inte den universella lösningen. Men en lösning värd att beakta.

Jag slås ofta av att lyssningsrum ser ganska kala ut (åtminstone den vy som framgår av bilderna). Kala rum med väldigt lite på väggarna. Inga gardiner. Kala golv. Inga tavlor, inga välfyllda bokhyllor. Ibland dock någon absorbent eller diffusor. En annan sak är alla dessa matematiska modeller för rumsakustik. LxBxH ger svar på resonansfrekvenser och kanske var högtalare och lyssnare skall placeras. Eller? Vad de modellerna bortser från är att väggarna, golvet och taket är gjorda av diverse olika material, med olika tjocklek, densitet etc. Vore alla ytor helt reflekterande, så kanske man kan räkna sej fram. Men så enkelt är det liksom inte.

Jag begrep inte heller att Faktiskt var ett "hifi-forum" innan jag började läsa lite. Trodde länge att det handlade om allmän naturvetenskap, typ. "High-End" är väl ett exempel på ett begrepp som jag inte rikigt begriper. Min högst personliga association är väl att det involverar ett uns av fascination av lyx-hifi. Jag läser inte de trådarna som handlar om "High-End-apparatprat" speciellt ofta. Letar rätt på det som intresserar mej istället för att ifrågasätta det som inte inte passar mej. Ganska enkelt.

Jag faller nog själv lite mellan stolarna. Eller snarare, mellen forumen. Har väl aldrig känt någon anledning att vare sej ta parti för något, eller tillhöra någon grupp. Jag surrar på alla tre stora hifi-forumen. (Just nu inte alls på Faktiskt, eftersom det blivit nåt strul med mitt ID.) Ett forum är ju summan av dess aktiva deltagare. (Moderatorer, såväl som övriga.) Varje aktiv deltagare kan bidraga till att sätta prägeln på varje forum. Jag intresserar mej definitivt inte för allt som behandlas på något av forumen. Tycker jag att något är intressant, så deltar jag i diskussionen. Tycker jag att trådämnet är ointressant eller dumt, så deltar jag inte. Rent apparat-prat tex, intresserar mej inte så mycket. Då är det bara att ignorera det. Det kan lätt bli lite husvagns-känsla. Har aldrig förstått meningen med att älta ståndpunkter och till varje pris få sista ordet. Har heller aldrig förstått syftet med att öda tid på det jag inte gillar eller håller med om, och stånga pannan blodig. Bättre då att engagera sej i sådant som jag ser en positiv potential i att diskutera. Hittar jag inget spännande att deltaga i, så får jag väl skapa en ny tråd om nåt som intresserar mej. Eller gå ut ur husvagnen och göra nåt annat...

Någon kanske redan skrivit det, men jag ser en stor skillnad mellna näthandel och butiksd:o. På en nätsajt så söker jag. I en skivbutik så bläddrar jag. Ofta kan det "planlösa" bläddrandet leda till någonting som jag inte hade tänkt mej. Eller nåt som jag inte ens kände till. Framförallt i begbutiker, så kan jag emellanåt kosta på mej att chansa, eftersom priserna är ganska låga. Det går nog att "bläddra" även på nätet, men jag tycker inte att jag riktigt får samma känsla av att slumpmässigt stöta på något via nätbutiker. Jag upplever näthandlande mer "rationellt". Man skall ha ett mål, välja sej framåt, och inte botanisera planlöst.

Kör du med två distansbrickor?

Läste en diskussion om en metod att detektera hörbara skillnader mellan olika apparater. Den metod som diskuterades kallades "A/BX". Är det en bra eller dålig metod? Borsett från olika metoder, som ju kan diskuteras, så tänke jag lite halvt vid sidan om trådämnet. Men bara "lite halvt"... Skillnader kan vara påtagliga. Då behövs kanske inte någon metod alls för att avgöra att det är en skillnad. Då behövs snarare en metod att avgöra vilket alternativ som är att föredra. Skillnader kan vara såpass stora att de kan skönjas om man anstränger och koncentrerar sej. Då kanske valet av metod kan vara viktig. Skillnader kan vara så små, att de möjligen kan detekteras om man hittar en riktigt bra metod för ändamålet. Metod - Syfte ? Vi talar nog, lite till mans, mer om teknik och metoder, än vi funderar på syftet. Vad är syftet med ett A/BX-test? Eller för den delen, syftet med någon annan variant på temat att höra skillnader? Jag har lite att tillägga, men vill stoppa här just nu. Kanske kommer jag på nya eller andra tankar efter att ha läst era kommentarer?

En annan reflexion kan ju vara, att det är en sak att vara väldigt noggrann i det man gör. En helt annan sak är att göra rätt saker. Man kanske ägnar åratal att fila och finslipa på någon eller några egenspaper hos tex en högtalare eller en förstärkare. Att det fanns helt andra lösningar på hur man åstadkommer välljudet, det såg man inte, där man satt med luppen...

Brukar emellanåt tänka på de perioder man haft: Ett par år på nittitalet var jag "skivnarkoman". Nästan varje dag efter jobbet skulla jag ha en ny platta med mej hem. Det är kanske inte så jätte-osunt i sig. Men, det sjuka var att jag oftast bara lyssnade på en ny platta en gång. Jag köpte ju nya oftare än jag hade tid att spela dem... Sen har det bytts - framför allt högtalare - en hel del. Räknade just efter, och kom fram till 18 byten mellan 1994 och 2008. (Några skiften fram och tillbaks då jag ägt flera parallellt, men ändå.) Man får vara glad att det inte har varit Wilson och liknande som åkt ut och in i hemmet... Den tredje stora "nojan" är ett evigt flyttande på högtalare. I Bromma hängde jag till slut Elac 310 i taket, för att omöjliggöra krånglandet. (Det finns ju fina gängor undertill, så det var bara att vända på dem.) Väl inflyttad i stora radhuset, 2005, så fortsatte trixandet några år. Framför allt med det eviga flyttandet på högtalare, samt en kortare period av krånglande med att försöka integrera en sub. Sedan hösten 2008 är det väldigt lugnt. MG1.6 står där de står. De står på SD-fötter. Detta har eliminerat vibrationer i spånskivegolvet helt. Vibrationer i själva högtalar-ramen har också minskat. Med SD-fötterna på plats är det väldigt mycket besvärligare att spontan-flytta på högtalarna. Det är nog den allra största fördelen med dem.

Ni som kör med låd-sub och full-range dipoler: Blir det nånsin riktigt bra, tycker ni? Jag har själv inte provat. Jag tycker att det är svårt nog att integrera en sub med lådhögtalare! Bastryck gick ju lätt att fixa, men texturen... Den försvann när jag försökte med Ace Bass2 och Elac 310. Samma sak med alla andra tidigare försök: Tryck på bekostnad av finess. Efter mycket frustrerat trixande kväll efter kväll, så gav jag upp och kopplade ur subban för gott. Lite mindre tryck blir det, men väl så mycket mer textur, finess och realism! En diopl bygger ju inte upp ett tryck i rummet. Den "vispar" ju bara luften fram och tillbaka. Utanför ljudloben finns bara reflekterat ljud. Om man ser det lite förenklat. Det blir aldrig "tjockt". Öh, om man uttrycker sej lite förenklat. Naturligtvis kan det vara lite knepigt att kombinera estetik och akustik på ett bra sätt med en dipol. Kanske särkilt i basen. Men min erfarenhet är att om man lyckas med det, så får man en bas som är mycket realistisk, kraftfull och framförallt högupplöst. Någon sub saknar jag inte. Jag har aldrig upplevt kvalitetsmässigt bra bas med lådhögtalare. Det betyder naturligtvis inte att det skulle gå att få till, men det verkar knepigt.

Den har jag också! Fyran är - i mitt tycke - lite skrällig. Femman är riktigt bra.

Ärligt talat: Jag vet inte! Bor själv strax utanför Stockholm och är inte inne i city alltför ofta. Åhléns? Bengans har tydligen tagit över Skivhuset (Drottninggatan, strax söder om Åhléns.) Det kanske bara finns underlag för en enda skivaffär i en storstad numera? Min morgontidning skriver emellanåt om nya skivor, men var sjutton finns dom? Känns lite som när de gamla planekonomierna gjorde reklam för prylar som inte fanns att köpa. Den nya tekniken, att ladda ner låtar från nätet har jag överhuvudtaget inte undersökt. Men, om jag vill ha en speciell inspelning av en Wagner-opera: Laddar jag ner den då? Eller gäller den nya tekniken bara enskilda poplåtar? Hur gör då vi som vill ha annan musik? Beställer fysiska plattor på nätet?

Råkade? Ångrar du dej?

Satt och funderade på om jag förändrat nåt i anläggningen eller rummet den står i på sistone. Jag kom fram till att jag inte har gjort det. Sist jag ändrade nåt var nog i våras. Då bytte jag till EKK-kabel. Orsaken var egentligen inte ens ljudmässig. Jag ville ha högtalarkabeln snyggt löpande längs golvlisten. Då passar en styv kabel utmärkt! Men i övrigt? Nä, inte ens flyttat högtalarna en cm på över ett år. (Det höll jag ständigt på med innan nuvarande högtalare kom in i hemmet.) Jo! Jag tog bort SD-fötterna under DAC:en härom veckan. Det var inte heller av ljudmässiga skäl. Det var bara för att det blev enklare att lyfta på den när jag skulle damma hyllan. [] -Hur är det själv då?

En God Jul och massor av dipoler önskar jag eder alla!! Bifogar en principskiss över dagens utsikt.

Ja, jag kan ju inte annat är sympatisera med Audio Concepts inlägg. (Nä, det är inte motvilligt ) Teknik, kunnande, mätningar och att man vet vad man gör och vart man är på väg, är naturligtvis väsentligt för att kunna ta fram fungerande prylar. Att bara chansa är sannolikt en bökigare väg. Förvisso kan ju vissa produkter inom "tweak-segmentet" bygga på rena chansningar eller mindre underbyggda idéer. Förr var mätdata viktigt, minns jag. Jag satt själv och jämförde en massa siffror. Att siffrorna kanske baserades på skilda sätt att mäta, var inget jag reflekterade över. Jag minns att jag - på sjuttitalet - tom satt och räknade antalet vred och omställare på tilltänkta receivers: "Pioneer xx har fjorton knappar delat med 1195 kr. Det blir såhär många kronor per knapp."

Ja! Kom igen nu!

Själv är jag tämligen o-orienterad beträffande apparater. Jag har nästan ingen erfarenhet alls av märken och modeller. Jag sitter mest hemma och ugglar. Jag kan absolut inte uttala mej om hur olika apparater låter, vilka som är bra och vilka som är dåliga. Jag läser dock om andras omdömen och erfareneter av olika apparater. Min grundsyn är att allt som upplevs beror på faktorer som kan förklaras. Hur en ljudanläggning låter beror på fysikaliska lagar och inget annat. Min grundsyn är även, att vi idag inte vet allt. Jag tror inte att vi - just nu - har nått vägs ände i vetande. Nu till saken: Emellanåt verkar det som att hifi-apparatur mäter bra, men likafullt inte låter så bra. Två stärkare kanske har samma mätvärden, men likafullt låter de olika. Min reflexion blir då: Finns det möjligen egenskaper som vi idag inte mäter? Alltså mätbara aspekter på fysikaliska omständigheter, som vi ännu inte har kommit att tänka på? Vi kan ange mätvärden för THD, TIM, Slew-rate, Brusnivå, Gitter, Tonkurva och en massa andra relevanta saker. I de fall det finns ljudskillnader men inga mätskillnader, så måste det ju kunna förklaras. Min utgångspunkt är som sagt att det också kan förklaras. Förklaras med mätningar, vill säga. Men dessa förklarande mätningar har vi ännu inte insikt om. Det återstår helt enkelt saker att upptäcka och komma till insikt om. Naturligtvis kan lyssnings-skillnader vara ren inbillning/påverkan. Det jag syftar på här ovan är verifierbara lyssnings-skillnader.