Search the Community

Showing results for tags 'övertoner'.



More search options

  • Search By Tags

    Type tags separated by commas.
  • Search By Author

Content Type


Forums

  • Euphonia Presentation
    • Information & Registrering
    • Artikelarkiv
  • Forum
    • Euphonia Musikforum
    • Euphonia Hififorum
    • Euphonia Bildforum
    • Euphonia Branschforum
    • Euphonia Nyhetsforum
    • Euphonia Nostalgiforum
  • Hifimarknad
    • Euphonia Medlemsannonser
    • Euphonia Butiksannonser

Find results in...

Find results that contain...


Date Created

  • Start

    End


Last Updated

  • Start

    End


Filter by number of...

Joined

  • Start

    End


Group


AIM


MSN


Website URL


ICQ


Yahoo


Jabber


Skype


Location

Found 2 results

  1. Inom Hifi brukar man normalt bara tala om THD när det gäller musiksignalen, men det finns även harmonisk distorsion i vår elförsörjning. THD = Total Harmonisk Distorsion är förenklat ett mått på mängden (summan av) alla jämna och ojämna övertoner som grundtonen (50Hz) har blivit "besudlad" av. Övertoner alstras av icke-linjära laster som drar en ström som inte linjärt följer spänningens sinusform. Här är ett exempel på en linjär last där strömmen (blå) följer spänningen (röd) och så tar vi ett exempel på en s.k. icke-linjär last: Ovanstående bild visar ett typiskt utseende för en enfasig helvågslikriktare med glättringskondensator (d.v.s. en traditionell nätdel). Några andra typer av kraftigt övertonsalstrande förbrukare i våra hem är: Lågenergilampor, datorer, mobilladdare, TV-apparater, LED-drivdon, dimmer's mm Varvtalsstyrda (frekvensomriktade) motorer är en annan stor störkälla (tvättmaskiner, ventilationsaggregat, mm). Jag har gjort några mätningar på olika typer av vardagliga förbrukare och dokumenterat övertonshalten på belastningsströmmen, inte spänningen. . Nu får ni inte tolka mina mätresultat som en absolut sanning, de gäller bara vid detta mättillfället och med de apparater som jag mätt på. Först ut har vi ett standard nätaggregat med helvågslikrikting och glättringskondesatorer (det kunde ha varit en förstärkare). Transformatorn är på 120VA och jag har belastat aggregatet med ungefär 80W. Som vi ser dominerar den 3:e och 5:e, följt av den 7:e övertonen (150Hz, 250Hz och 350Hz), men övertonerna fortsätter högt upp i ordningen. Mätinstrumentet visar inte högre övertoner än den 20:e (1000Hz), men det kan finnas mycket "skit" högre upp i frekvens också. I takt med att vi byter ut våra "vanliga" glödlampor mot lågenergi- eller LED-lampor har vi fått en helt annan störningsprofil i våra hem. Den gamla hederliga glödlampan är att betrakta som en rent resistiv och linjär last och genererar därför inga övertoner alls. Samma sak gäller även för halogenlampor. Först ut av lamporna är en högst ordinär lågenergilampa på 12W. I förhållande till den gamla vanliga "tysta" glödlampan så skitar den här ner ganska mycket. Här ser vi hur en LED-lampa på 2,2W med inbyggt drivdon beter sig. Det är alltså en helt vanlig glödlampsersättare med E27 sockel. Den är betydligt snällare än lågenergilampan, men ,,,,,,, Vi avslutar ljuskällorna med en dimmad LED-spot på halvlyse. Dimmer'n gör att vi får betydligt kraftigare övertoner. Övertonerna blir som värst vid 50% pådrag. Nästa mätning är på en stationär dator (Intel I5) som spelar FLAC-filer från en NAS till en DAC (jag tror det var Supertramp). Här ser vi en övervikt av den 3:e övertonen, men den genererar ovanligt nog lite 2:a och 4:e övertoner också. Då avslutar vi med en vanlig 40" LCD-TV som vid testtillfället visade en repris av "Morden i Midsomer". Även nu är det den 3:e, 5:e och 7:e övertonen som dominerar. (Här skrev jag en syrlig kommentar om att ha datorer och bildskärm/TV tillsammans med sin ljudanläggning, men jag raderade den.) Jag tror att det räcker så här, det blir liknande resultat på de flesta av våra prylar där hemma. Som ni ser är majoriteten av övertonerna ojämna multiplar (3, 5, 7, o.s.v.) av grundtonen (1), så kallade udda övertoner. Jämna övertoner genereras normalt bara när den positiva och den negativa halvperioden belastas osymmetriskt (se bild nedan). Här är det bara den positiva halvperioden som levererar ström. Frugans hårtork är ett lysande exempel på det. För att få läge I och II på värmen så har man lagt en diod i serie med värmeelementet i läge I. Det blir ju bara den ena halvperioden som belastas av elementets strömförbrukning (halvvågslikriktning) och då kommer de jämna övertonerna. Efter en långt ifrån komplett och antagligen något förvirrande redovisning av elnätets övertoner blir antagligen den logiska frågan: Varför i ¤@*§# tar du upp plats med detta, spelar verkligen dessa övertoner någon som helst roll för vår hifi-hobby? Mitt svar är utan tvekan JA!, men beroende på en rad omständigheter kan det bli olika stor påverkan. Finns det något intresse för en fortsättning? I så fall tänkte jag redovisa lite resultat från mätningar i några olika bostäder. /PEO
  2. Peo

    Det smutsiga nätet

    Det smutsiga nätet En genomgång av de parametrar som påverkar kvalitén på din strömförsöjning Text och bilder: Peo Karlshamn Juli 2016 Den här artikeln är en sammanfattad version av tråden "Det smutsiga nätet" och syftet är att försöka ge en större förståelse för vad som döljer sig bakom " två hål i väggen", varför vi kan få så olika resultat med olika strömprodukter, varför det kan låta olika bra vid olika tider på dygnet samt att belysa en del av de problem och störningar som finns på vårt elnät.Artikeln är inte heltäckande, men kan förhoppningsvis ändå förklara vad vi har att göra med.Jag kommer att blanda rena fakta med mina egna mätresultat och erfarenheter, men jag ska försöka vara tydlig med vad som är vad. Några av de parametrar som påverkar kvalitén på strömförsöjningen i en hifi-anläggning är följande: Övertoner Förimpedans Impulsstörningar/Transienter RFI (Högfrekvens/radiostrålning) Flimmer Filter DC-offset Rätt fas? Artikeln beskriver var dessa parametrar förekommer, vad de innebär och hur man kan påverka dem med olika val och lösningar. I grova drag är artikeln uppbyggd enligt denna dagordning. Läs artikeln i pdf-format i stället: Det smutsiga nätet