Jump to content

Strmbrg

Medlem+
  • Posts

    1 400
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    8

Everything posted by Strmbrg

  1. Dacen har flyttat ner och gjort plats för en tavla.
  2. Kan du utvecka dej lite? Eller blir det kanske för filosofiskt då? Vad tycker du att man skall skriva om på ett hifi-forum?
  3. Men då skulle jag säga att det inte är tillräckligt bra för dig förrän det är utomordentligt bra! Det är ju det jag vill komma till, att tillräckligt INTE betyder att det inte är tillräckligt. Man är ju inte nöjd förrän man är nöjd, ju. Är man nöjd först på en jämförelsevis hög nivå, så är det ju inte tillräckligt förrän på den nivån. Men, väl på den nivån är det tillräckligt. Och då befinner man sej på plattformen. Jobbigt resonemang? Men intressant. Om man är intresserad.
  4. Jag vet inte. Jag upplevde upplösningen som högre då jag förbikopplade analogkontrollen. Men det kan mycket väl vara ren inbilling. Det kan mycket väl vara så att det inte går att höra skillnaden. Det för mej in på ett annat spår: Så fort man får variabler att laborera med, så börjar man leta skillnader. Ibland finns det hörbara skillnader. Ibland tror man att de finns. Ibland skulle kanske mer självdistans vara en bättre investering än mycket annat.
  5. Hur vet du att det inte kan fungera bra enbart baserat på att den kostar 349 spänn?
  6. Hm, Jag kanske tycker bättre om sämre ljud än om bättre? ...
  7. Jag investerade 349 kronor i en ny CD-snurra. Snurran är en multiformats-spelare som är ansluten till en separat DAC. Ljudet är utmärkt! Förmodligen beroende på att jag kunnat förbikoppla DAC:ens analoga volymkontroll. Istället reglerar jag volymen med snurrans digitala nivåkontroll. Jag lyssnar en hel del på på klassiskt. Många inspelningar är gjorda så att spåren hänger samman utan paus. Men vid varje spårbyte så tystnar det en bråkdels sekund. Signalen till DAC:en uteblir denna lilla stund vid spårbytet. Lyssnar jag tex på Våroffer, så blir det dessa små brott i ljudet, där det egentligen skall hänga ihop. Jag blev naturligtvis först lite brydd, men nu när jag vant mej, så spelar denna bråkdels sekund ingen roll längre. Hur skulle ni andra reagera på ett sånt här fel? Jättejobbigt eller en skitsak?
  8. Leda kan vara en orsak, ja. Men vad tänker du på för kollektivt ansvar?
  9. Jag ser att vi har lite skilda uppfattningar om vad "nöjd" och "tillräckligt" innebär. Då blir ju resonamanget svårare att diskutera kring. Hm, Om jag blir nöjd?.. Tar hifihobbyn slut då? Vad driver oss till att experimentera och ändra? Missnöje eller nyfikenhet? Både och kanske. --- --- --- En lite annan betraktelse: När jag ser i backspegeln så sker förändringarna betydligt mer sällan numera än de gjorde förr. Jag har inte riktigt koll, men har för mej att jag släpade hem nya högtalare minst en gång per år under det (glada?) nittitalet. Till detta skall läggas eviga justeringar av högtalarnas placering och vinklar. Även en del ommöbleringar gjordes i hopp om att "få till det". Den perioden minns jag som väldigt disharmonisk. Jag mådde inte så bra av andra anledningar då, vilket sannolikt bidrog till hifi-rastlösheten. Jag ser ett mönster: Då pulade jag mycket med prylarna och hade svårt att sitta still och lyssna. Nu pular jag knappt alls med prylarna och kan sitta och lyssna i timmar. Så har det varit för mej. Hur ser det ut för er?
  10. Ja, jo. Men tillräckligt bra skall ju inte anges av tillverkaren eller säljaren. Det skall ju definieras av användaren. OnOffs Bra Bättre Bäst tycker jag är ganska floskligt. Man kan ju lika gärna titta på prislapparna: Billig Dyrare Dyrast...
  11. Jag misstänker att vi lägger lite olika betydelser i begreppet "tillräckligt bra". Jag menar inte att "tillräckligt bra" skulle betyda halvdant eller hjälpligt okay eller så. Jag menar att "tillräckligt bra" kan vara en väldigt hög nivå. Dock är det fullständigt onödigt att lägga nivån högre än vad man förmår uppskatta eller förnimma. Att byta till en annan stärkare som har mycket bättre värden är ju meningslöst om jag inte hör skillnaden.
  12. Detta resonemang har jag kastat in i ett par andra trådar i andra fora tidigare. Men jag har inte sett någon respons där. Jag tycker emellertid att resonemanget är väsentligt för att skapa ett förhållningssätt till - bland annat - hifi. Jag har länge resonerat kring begreppet "tillräckligt bra", och varför tillräckligt bra skulle (kunna) vara just tillräckligt. Det begreppet måste dock definieras, innan man kan resonera kring huruvida det överhuvudtaget är ett relevant begrepp, och ett tillämpbart synsätt. Några kanske tycker att jag här nedan ägnar allt för mycket ord på allt för basala tankar? För mej är det dock viktigt att inte hasta förbi de första stationerna på en resonemangs-resa. --- --- --- Resonemanget bygger på att musiklyssnandet är syftet med investeringen i apparatur och uppställning. Vad är tillräckligt bra återgivning? Finns det någon praktisk gräns, ovanför vilken det är mer än tillräckligt? Svår eller ologisk fråga, innan man definierat begreppet tillräckligt. Det egna omdömet sätter läget för en egen plattform, placerad på en viss nivå. Detta eftersom varje lyssnare kan ha olika känslighet för artefakter som distraherar lyssningsupplevelsen. Det vore alltså fel att bestämma en nivå gällande för alla. En plattform, vars nivå borde kunna definieras enligt följande, och är högst personlig: 1 Under nivån finns artefakter som stör musikupplevelsen. 2 På nivån är de störande artefakterna för musikupplevelsen eliminerade. 3 Över nivån finns möjligheter till ytterligare förbättringar. Där finns också artefakter. Men de störande artefakterna är redan eliminerade på nivån enligt 2. Dock: Flyttas plattformen upp till 3, så kan man uppleva störande artefakter om man därefter återgår till det ursprungliga läget för 2. Detta eftersom man nu fått nya referenser. Hur resonerar ni kring detta? Vad verkar vettigt? Vad verkar galet? Är det överhuvudtaget ett väsentligt eller relevant resonemang? Känns det alltför enkelt och basalt för att överhuvudtaget öda tid på kanske? I så fall, hysta gärna in ett annat resonemeng, som känns mer betydelsefullt!
  13. Här hemma har jag mina intressen och hon sina. Men vi ser inga problem i det. Skall jag lägga ut texten lite, så är vi båda två ganska självständiga personer. Vi brukar ägna oss åt olika saker när vi är här hemma. Båda är dessutom lite av "Jag gör detta själv, så det blir som jag vill." Musik spelar jag i "mitt" ljudrum i bottenplanet. Hon har sin anläggning i vardagsrummet, plus att min Tivolistereo står i matrummet. På den senare spelar hon när hon lagat mat. Matlagningen är för övrigt en typisk "Jag gör detta själv, så det blir riktigt gjort." Aldrig något snack om jämställdhet. Det handlar om vad var och en vill göra. Inte vad var och en borde göra enligt något regelverk. Visst, vi tvättar och stryker och städar etc båda två. Hon vill dock diska, för hon tycker att jag slarvar. (Ingen maskin, nej.) Men, åter till musiken: Vi har olika musiksmak. Jag har nog en betydligt bredare än hon, men än sen? Jag lyssnar helst ensam i alla fall. Jag vill vara tyst och fokuserad när jag lyssnar. Det är svårt att fokusera om man skall vara fler, där någon kanske inte kan vara tyst.
  14. Min sambo är inte intresserad av hifi egentligen, och funderar nog inte på tekniken bakom sina egna apparater. Hon spelar inte speciellt ofta på 't heller. "Jag kan inte sitta sådär mittemellan högtalarna och lyssna som du gör." Däremot har hon vid ett flertal tillfällen fällt omdömen om mina anläggningar. "Det låter stickigt." De flesta moderna högtalare med domediskanter. "Det är nå't som fattas." Flera av mina självbyggen. "Låter inte den där fiolen mer som en skokartong?" Var en kommentar för många år sedan, då jag byggt en rundstrålande högtalare av tre Philips 8x3" i ett stående prisma. Hon är definitivt inte påverkbar av förväntningar heller. Eller av vad man "bör" tycka: Jag hade ju iordningställt ett par Sonab OA14 till förra julen. På juldagen satt vi och lyssnade på dem, och hon fällde just kommentarer om att "nå't fattas" och att det lät stickigt (trots kondiskanter.) Jag åberopade inspelningstid, men efter ett antal veckor gavs det upp och då ställde vi tillbaka de staplade Philips Jetset-platslådorna igen. Och allt var frid och fröjd.
  15. Vad hör du, när du sitter och spisar framför din anläggning? Hör du på musiken? Lyssnar du på tekniken? Är det fel och brister som ofta eller ständigt stjäl din uppmärksamhet? Byter du "skiva" hela tiden? Vad beror det på, i så fall? Det kanske inte går att svara kategoriskt. Men, var brukar ditt fokus ligga? Nu, med en del perspektiv, kan jag säga: Det var mycket tydligt hur jag själv - i många år - rusade runt och bytte prylar, men kom aldrig någon vart. Egentligen. Med varje nytt högtalarpar, så lät det naturligtvis annorlunda. Men det lät samtidigt hela tiden på ett sätt, som gjorde att jag inte kunde slappna av och sluta tänka på tekniken. Jag tänkte hela tiden på felen. Fast jag inte ville. Det gör jag aldrig numera. 8O Egentligen, så spelar det ingen roll varför. Om det är Strmbrg som blivit "kastrerad och godmodig", eller om det handlar om annat. Det väsentliga är att jag kan fokusera på musiken, och inte på felen i tekniken. Hur skulle du själv beskriva dessa aspekter?
  16. Ponera att du har en uppställning som du är mycket tillfreds med. Du kanske har känt denna tillfredsställelese under en hyfsat lång tid, dessutom. Sedan kommer det hem någon till dig som sätter sej att lyssna. Vederbörande fäller en omedelbar kommentar om ljudet. Eller kanske efter en stunds tyst lyssnande. Kanske en eller flera ur nedanstående exempel: "Det låter lite tjockt..." "Du har resonanser i basen." "Jag tycker nog att det låter lite hårt." "Inte mycket till djup..." "Jättefint mellanregister, men var är basen?.." "Ganska klen dynamik." Hur reagerar du? Alltså inte huruvida du slänger ut personen eller börjar käfta. Utan, hur påverkas din egen uppfattning om din anläggning efter en ärligt menad, men negativ kommentar?
  17. Ja, det är precis min upplevelse. Dipolverkan i hela tonregistret, ger den effekten. Vad skall då detta vara bra för? Jag tänker mej att det är en tydlig indikation på att rumsreflexerna har ungefär samma tonkurva som direktljudet. Dipolen åstadkommer detta genom att den låter likadant i alla riktningar. Ljudet avtar förvisso i styrka åt sidorna. Men hela frekvensområdet avtar lika mycket i styrka. Detta innebär att rummet låter ungefär likadant som direktljudet. En lådhögtalare låter olika i olika riktningar. Basen avtar inte, medans högre toner avtar alltmer åt sidorna och bakåt. Detta innebär att rumsreflexerna inte har samma tonkurva som direktljudet. Detta går att korrigera med rumsåtgärder och elektronik. Men med dipolen slipper man i princip korrigera. Nackdelen är kanske att dipolen måste stå någon meter in i rummet, för att tidsfördröja första-reflexen. Men mycket mer än så bör den inte kräva av rummet.
  18. Jag syftar på tonkurvan. Klang kanske är ett galet ord.
  19. Jag är förvånad över hur lika klangen upplevs oavsett var i rummet jag befinner mej. Förvisso så förändras klangen en del när jag ställer mej upp. Men i mitt fall kopplar jag det till panelelementens dimensioner. Ja, jo ställer jag mej mellan panelerna så blir det naturligtvis en mycket påtaglig förändring. Men i övrigt är som sagt förändringen mycket liten. Det gäller inte miinst basdomänen. Hur är det hos er? Ber om att inte börja snacka om baskapaciteten hos dipoler nu, ety det är redan avklarat/kan snackas vidare kring annorstädes.
  20. ESL-57 verkar vara en mycket intressant lösning. Synd bara att de är såpass breda och att de verkar vara ganska ömtåliga. Rimligtvis har de än mer riktverkan än Magneplanar. Inte omöjligt att en del av tydligheten beror på en mycket ringa grad av sidoreflexion. Hur upplever du själv förhållandet direkt/reflekterat ljud om du jämför dem?
  21. Eller skillnadssignals-kanal, eller vad man nu skall kalla't. Det är ganska intressant, åtminstone på "lämpliga" akustiska upptagningar. Om inte annat, så är tekniken ett kul exempel på att man inte behöver komplicera saker så mycket alla gånger. Hm, Kanske placera två mottaktkopplade dipoler i V-formation bakom lyssningsplatsen? Spetsen på V:t riktad bakåt. Minimalt med direkt-energi mot lyssnaren och maximalt med energi riktningsdiffust. Jag har konstaterat att en del av mina "monoskivor" inte är mono. Blev lite förbryllad när tom min test-CD i monospåren faktiskt gav en hel del signal i ambifonikanalen. Kastade därefter på ett gäng gamla monoinspelade symfonier, varav bara några var helt tysta i bakkanalen. En intressant notering med ambifoni var att basen blev renare och luftigare då jag körde två högtalare bak som sinsemellan kopplades i motfas. Detta gällde förr, då jag hade lådhögtalare i systemet. Det tjocka och resonanta mer eller minde försvann, samtidigt som basen blev mer distinkt och tung. Numera motar jag ju Olle i grinn i ett tidigare skede sas, och slipper kompensera detta.
  22. Utan att ha tänkt så mycket skriver jag följande: Jämför inte så mycket prylar. Rankingar är ganska ointressanta Bara för att något är bäst behöver det ju inte vara speciellt bra. Använd dej av ditt eget omdöme istället för att jämföra apparater. Rummet och högtalarna bildar en enhet. Denna enhet är mycket mer problematisk än de väldigt små problemen med elektroniken. Fullregisters-dipoler kan lösa mycket av problemen med resonanser och otydligt ljud.
  23. Det beror i och för sig på vad man vill uppnå. Dvs vilket ljudligt resultat man tilltalas bäst av. Talar vi enbart om att begränsa vibrationer på ett effektivt sätt så är anpassade fjädrande mellanlägg att föredra. Detta eftersom de kommer att omvandla vibrationsenergin till värmeenergi i sig själva. (Värme är vibrationer, fast på molekylnvå.) Detta gör de istället för att transportera vibrationerna vidare ner i golvet.
×
×
  • Create New...