Jump to content

Peo

Artikelgruppen
  • Posts

    707
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    35

Everything posted by Peo

  1. Spännande. Det ska bli intressant att se om du får samma resultat som jag fick. Förutsättningarna är ju likvärdiga, flytande parkett på gjutet golv och med någon form av lumppappsliknande material mellan.
  2. Väldigt förenklat så handlar det om utväxlingen mellan utsignal och insignal. I en "vanlig" transistor styr en liten basström en betydligt större kollektorström. Förhållandet (kollektorström / basström) kallas allmänt för förstärkning eller förstärkningsfaktor. En transistor som har förstärkningen 100, kommer att släppa 100 mA genom kollektorn för varje mA som drivs genom basen. Hos ett rör är det en spänning på gallret som styr anodströmmen (mA / V). Eftersom det inte är samma enhet på in- och utsignal kallar man det för transkonduktans (transfer conductance) istället. Ett rörs förstärkningsfaktor betecknas μ (mu) och är något helt annat. Teorin är givetvis betydligt djupare än så här och min förenklade beskrivning kommer säkert att få mer än en att sätta kaffet i halsen.
  3. Jag är ytterst tveksam till att man någonsin kommer hitta en korrelation mellan mätdata och lyssningsintryck. Den ena faktorn är (eller borde åtminstone vara) en exakt och hård parameter, medan den andra är en mjuk och baserad på personligt tyckande. Det har passerat en hel bukett av "viktiga" parametrar under de år som jag har hållit på med hifi och det kommer säkert nya. Vilken/vilka det är som skapar dessa hajper är jag osäker på, men min misstanke ligger starkt åt marknadsföringshållet. Under sent 70-tal var det mycket snack om DIM och så kom det ett gäng med Matti Otala i spetsen som drev frågan om TIM, men i dag ser man aldrig några värden på dessa parametrar i databladen. Varför? Har problemet upphört i moderna konstruktioner, eller har man tröttnat/gett upp och lagt fokus på något nytt "problembarn" istället? Ibland har jag varit övertygad om vissa parametrars viktighet, men med tiden har jag konstaterat att även prylar med relativt dåliga mätvärden faktiskt kan låta alldeles förträffligt. En förstärkare med en frekvensgång på DC-200kHz låter inte nödvändigtvis bättre än en med 30-16kHz och att 0,01% THD skulle låta sämre än 0,001% har jag heller inga belägg för längre. Någonstans går ju gränsen för när en parameter är hörbar och tillverkare/marknadsförare frotterar sig med siffror/värden på en nivå som kanske inte ens är relevant. Jag tror inte att någon hör ett svaj på 0,01% hos en skivspelare, men ändå används värden nere på 0,00001% som ett viktigt försäljningsargument till varför jag ska välja en viss produkt. När jag nu ändå är inne på siffror vill jag kommentera tillförlitligheten i tillverkarnas mätvärden. Ett mätvärde har ingen relevans om mätmetoden inte är definierad. Allt för ofta saknas nödvändig information om vilken mätmetod och vilka övriga förutsättningar som ligger till grund för de siffror som presenteras i hifi-prylarnas specifikationer. Denna brist gör att man inte kan väga flera apparaters mätvärde mot varandra. Hur har man gått tillväga när man kom fram till 0,00001% svaj hos skivspelaren ovan? Är det en slumpmässigt vald skivspelare från produktionslinan eller är det ett specialtrimmat exemplar som användes? Det kan säkert göra stor skillnad. Spelade man en skiva under mätningen eller snurrade tallriken obelastad? Det kan säkert göra stor skillnad. Anslöts skivspelaren till ett "vanligt" vägguttag eller var det en perfekt matning utan frekvensavvikelser, med en überstabil spänning helt utan övertoner och transienter o.s.v.? Det kan säkert göra stor skillnad. Har testen gjorts i ett RFI-fritt mätlabb (en faradays bur) eller i en "vanlig" hemmiljö full av eterburna störningar? Det kan säkert göra stor skillnad. Jag behöver nog inte fortsätta, ni förstår säkert vad jag menar och samma frågeställning gäller för alla apparater, inte minst förstärkare. Det finns tyvärr ingen standardmätmetod som alla måste följa, så de flesta mäter på sitt lilla vis och därför bör man inte dra alltför för stora växlar på tillverkarnas mätresultat. Jag tvivlar starkt på att det är enskild parameter som avgör om en produkt låter bra eller inte, det är nog snarare en kombination och troligtvis ingår även någon parameter som vi inte har lärt oss att mäta ännu. Även om vi är medvetna om parameterns existens är jag långt ifrån övertygad att vi mäter den på rätt sätt eller med tillräckligt hög precision.
  4. Mina högtalare väger 43 kg/st och jag använder Gaia II som mycket riktigt är designade för max 54 kg (med 4 fötter), vilket för mig ger 10,75 kg/fot. Hur blir viktfördelningen med tre fötter. Får den bakre foten halva vikten (23 kg) och de två främre 11,5 kg var? Jag hittar tyvärr inte bilden nu, men jag har sett en listig lösning för 3-fotade högtalare. En hemsnickrad principbild förklarar nog vad jag menar.
  5. I mitt fall var det utan tvekan värt besväret. Jag är inte tillräckligt insatt i ämnet för att kunna ställa en korrekt diagnos direkt, så jag har fått prova mig fram, steg för steg. Hårda kopplingar gav inte det resultat som jag vill åt, riktigt mjuka fötter plockade förvisso bort den primära symtomen men gav biverkningar som låg på samma nivå, eller t.o.m. värre. När man har testat ytterligheterna gäller det att saxa sig in mot en optimal lösning. Problemet är att man sällan har tillgång till den mångfald av fötter som behövs för att träffa bullseye. Frågan är bara hur nära det "optimala" vi har hamnat? Kan det bli ännu bättre? Jag sitter nöjd med min lösning och jag känner mig tillräckligt säker på att jag har hittat helt rätt när det gäller högtalarna, men jag är sugen på att testa IsoAcoustics lösning på apparatfötter också, t.ex. Orea. Mitt lyssningsrum är bara 5,8 x 3,6 m (~20 m2) och jag har också problem vid 48-50 Hz. Problemet är att med den volymen som erforderliga HH-resonatorer kommer att behöva så får jag inte själv plats i rummet, än mindre några gäster. Jag har planer på att bygga en skräddarsydd HH bakom soffan för att kunna utnyttja all tillgänglig volym och jag tror den kan bli lite effektivare än mina tube traps, men det är tyvärr bara ett av flera problemställe. De hörnor där jag också har stort behov av att ställa HH är helt omöjliga att ockupera, rent praktisk.
  6. Jag vet inte varför den här bilden alltid dyker upp på näthinnan när jag läser vissas inlägg. Det är tur att alla inte kräver bevisen innan de ens försöker. Hade bröderna Wright bara lyssnat på den allmänna uppfattningen, så hade det nog sett annorlunda ut idag. @tipo901C. Den här typen av text är skriven och formulerad av en marknadsföringsavdelning och de har garanterat inga intentioner att leverera en fulländad teknisk beskrivning, de vill bara väcka nyfikenhet. Näst efter politiker är marknadsförare de största sanningsförvrängarna jag känner till. Varför hakar du upp dig på vad som skrivs, testa själv och bilda dig en egen uppfattning istället. Man dör faktiskt inte av att vara lite "open minded", det kan t.o.m. vara utvecklande.
  7. Jag känner att jag nu har uppnått målet med att komponera ihop en ljudanläggning som motsvarar mina krav och som jag kan leva vidare med. Det har varit en lång, krokig, men rolig och inte minst en lärorik resa och det har varit många olika prylar på besök under åren som gått innan jag till slut kom fram till vad jag ville ha. Under 20-25 år var jag helt fast i rörträsket, men jag lyckades till slut ta mig ur det. Det går bevisligen att få bra ljud ur en halvledarförstärkare också, vilket jag inte trodde på den tiden. Min huvudsakliga signalkälla är skivspelaren och händer det inget drastiskt med den så kommer den att ohotat sitta kvar på tronen, det enda som kommer att ske är ett framtida pickupbyte eftersom den är en förbrukningsvara. Ett bättre riaa-steg lär jag inte behöva och jag är ytterst tveksam till att jag kan hitta ett bättre inom min budget. För- och slutstegskombinatonen är också svår att övertrumfa för rimliga pengar. Jag tvivlar även på att jag kan hitta ett par högtalare som låter mycket bättre än de befintliga i mitt rum. CD-spelaren fungerar bra och jag ställer inte större krav på den än så, den används nästan aldrig (<5 skivor/månad). Eftersom "musik på burk" (streaming, filavspelning o.dyl) inte intresserar mig i dagsläget, så kommer jag inte att behöva engagera mig i den tekniken heller. Om/när den dagen kommer då hälsan gör att jag inte längre kan/orkar pallra mig upp från soffan för att vända på skivan, ja, då får jag väl ta tag i det. Signal och högtalarkablar är valda med omsorg tillsammans med den aktuella utrustningen och det är ytterst tveksamt att jag kommer att byta ut något där. Jag har testat tillräckligt många kablar för att konstatera att grannens gräsmatta inte är grönare, oftast har den bara mer mossa. Nätförsörjning, strömrening och strömkablar har fortfarande några små luckor, men jag inväntar bara att rätt prylar ska dyka upp till rätt pris. På grund av ovanstående slutsats tänkte jag börja testa med lite akustik-åtgärder istället. Jag har sedan tidigare tre s.k. vingar placerade bakom lyssningsposition och två s.k. "tube traps" bakom soffan. Dessa små åtgärder gav mig en klar hint om vad lite akustik-fix kan göra. Problemet är att mitt lyssningsrum även används som vardagsrum och att gå "all in" är inte aktuellt. Jag gillar inte tanken på att mitt vardagsrum ska se ut som en ljudstudio och även om frugan inte protesterar, så finns det en gräns för mig. Ganska snart efter att jag flyttade in i den här lägenheten (för 30 år sedan) monterade jag upp ett ljuddämpande undertak. Det var inte främst med rumsakustiken i åtanke, utan för att både grannarna och jag skulle få en lugnare tillvaro. Undertaket är pendlat 45 mm och byggt med Ds-plattor, d.v.s. med ett dolt bärverk. Tyvärr blev det lite för mycket dämpning och rummet blev förhållandevis dött, men det är tveklöst bättre på det hållet än vad den här betongbunkern uppvisade utan undertak. Jag började med att ersätta fyra undertaksplattor med motsvarande antal SMT Crystal. Visst gjorde det en viss skillnad, men det var långt kvar till mål. Nu har jag kompletterat med ytterligare åtta Crystal-paneler (12 totalt) Arbete pågår. och där sitter jag nog nöjd. Bortsett från att det ser för jävligt ut, så är jag väldigt nöjd med resultatet. Förändringen med ytterligare åtta Crystal-diffusorer blev större än vad jag först hade förväntat mig och jag får väl ge det ett par månader till innan jag beslutar om de får permanent uppehållstillstånd, kanske lyckas jag vänja mig vid utseendet, kanske inte. En stor fördel med att panelerna sitter i ett bärverk är att jag har möjligheten att flytta runt dem och placera de var jag vill. Ett tips från ett proffs var att placera dem från takreflexen (kontrollerat med spegel) och bakåt (mot mig), inte så mycket fram mot högtalarna. Självklart testades ju även denna lösning och så får det nog vara, han verkade ha helt rätt. Sista ordet är definitivt inte sagt ännu, det kan säkert bli förändringar i både antal och placering (om jag nu kan vänja mig vid dem). Ljudmässigt sett är det dock en solklar hit, ingen tvekan.
  8. Jag spelar ju med ett slutsteg från samma familj och jag har definitivt inga planer på att byta ut det. FPB400cx är fortfarande ett otroligt välljudande slutsteg, trots sin ålder. Mitt val av fötter landade tillslut på SolidTech och deras "Diskc of Silence". En klar förbättring mot en hård koppling mot mitt "dåliga" parkettgolv.
  9. Det beror nog helt på vad du menar med "vettig peng". Jag har aldrig haft några problem att avyttra mina överblivna prylar. Det handlar bara (som du också antyder) om vilken prislapp man sätter och begär man 75% av nypris lär man nog inte bli av med något, men lägger man sig på 45-55% av nypris brukar det inte vara några problem (förutsättningen är givetvis att man säljer något som är attraktivt på marknaden). Viss kan det kännas surt att förlora en massa pengar, men det är nog inte sämre andrahandsvärde på exklusiv hifi än på andra kapitalvaror. En kompis köpte en 9 år gammal Mercedes AMG som hade gått 3900 mil för 250 000:-, den kostade 1.300000:- som ny. Grannen köpte en ny soffa + 2 fåtöljer från det anrika märket Chesterfield för 35000:-. Ett år senare skulle han flytta till en annan bostad där dessa möbler inte passade. Han fick 5000:- för rubbet.
  10. Det var länge sedan jag la ut en lista, men här kommer de senaste 25 skivorna som avlyssnats. Samtliga är på vinyl.
  11. @tek Du har helt rätt. Jag har gjort en total tankevurpa , givetvis vinner man inget S/N genom att "splitta" insignalen i två halvor. Jag gör en pudel. Nu förstår jag också hur du har tänkt. Tack för det.
  12. Eftersom plus använder minus som referens och minus använder plus kommer impedansen mycket riktigt att vara "jävulskt identisk". Det blir inte bättre än så och exakt samma sak gäller även om det är en MM. Man har egentligen den perfekta signalleverantören här, men det är förvånansvärt sällan man ser att konstruktörerna av riaa-steg använder de fördelar som man kan plocka. Jag hänger inte med riktigt. Rent generellt brukar en balanserad kretslösning ha ~6 dB lägre brus än sin enbenta släkting, plus att man får en stor undertryckning av störningar i matningsspänningen vilket också kan sänka bruset något och som bonus får man dubbelt så hög Slew Rate (för den oinvigde är SR ett mått på hur snabbt utspänningen kan ändras, alltså brantheten i V/s). Bruset på plus resp. minus signalen kommer delvis att ta ut varandra och i skillnadssignalen har man sällan ett nämnvärt högre brusvärde än hos en single end signal. Man sänker egentligen inte bruset med en balanserad kretslösning, man höjer signalen med 6 dB i förhållande till bruset istället. S/N (signal/brusförhållandet) brukar därför ligga ungefär 6 dB högre hos en helbalanserad krets än hos en motsvarande single end. Det som ger den vinsten är att signalamplituden är dubbelt så hög och därmed ökar också S/N med 6 dB.
  13. Den bilden representerar en pickup ansluten till en SUT och är helt flytande. Mycket hög CMRR (störningsundertryckning). Det finns några olika lösningar. Den vanligast är att dela upp ingångsimpedansen på två resistorer med halva värdet och jorda mittpunkten.
  14. Jag skulle nog inte välja att kalla den för "en balanserad signalkälla", i min värld är det en galvaniskt isolerad flytande signalkälla, men den uppfyller alla kriterier för att bli det när den ansluts till en balanserad ingång. Hårklyveri kanske?
  15. Inköpsställe och registreringsdatum (oftast samma som inköpsdatum ± någon dag) har jag med, men inte inköpspris. Jag har några lediga fält till förfogande i databasen så varför inte. Jag har gjort i stort sätt samma resa som du från kartotekskort, via dBase, Access och Excel, men jag saknade bilder. Ja la inte artist och skivtitel på minnet, men jag kände igen skivan på utseendet. Så länge jag kunde ha mina skivor i backar gick det väl bra, men när de hamnade i en hylla med ryggen utåt gick det inte längre att bläddra. Nu bläddrar jag i en lista istället och får min inspiration på det viset. Det är nog tveksamt att jag hade orkat lägga in min skivsamling i en databas idag från scratch, den har vuxit från något 100-tal skivor när den blev digitaliserad första gången till vad den är idag i små steg. Däremot har jag antagligen lagt motsvarande antal timmar på att skapa mina olika program/databaser, men programmering är samtidigt en välbehövlig terapi (hjärngympa) för mig och kan jag då tillverka något som kommer till nytta i flera år så är det ytterligare en bonus. Den dagen som Discogs utvecklar ett verktyg för batchimport från en .csv-fil eller liknande kommer jag att köra ett parallellregister.
  16. Jag tackar för era svar. Det verkar som att flera av er har en grovsortering på genre och därefter i bokstavsordning på artist eller kompositör. t.ex. Klassiskt, jazz och Pop o Rock för sig. Anledning till att jag frågar: Jag har under många år använt en hemsnickrad "databas" gjord med VBA-kod i Excel, men det innebär också att så fort Bill Gates tycker att det är dags att vi användare ska köpa ett nytt Office så måste jag skriva om delar av koden. Tyvärr utvecklar de VBA utan en tanke på att vara 100% bakåtkompatibelt. En lösning är ju att köra basen som ett enkelt Excel-sheet utan grafiskt gränssnitt, men det är ju inte speciellt sexigt. En annan lösning är att använda Discogs-collection, men där känner jag samma motvilja som mot streaming. Jag vill äga min musik och vill inte vara beroende av en tjänst som kan läggas ner när som helst eller beläggas med oförsvarligt höga avgifter. Jag har sett de ena tjänsten efter den andra som har försvunnit, fått försämrad funktionaliteten och blivit oanvändbar eller blivit så dyr att det är ohållbart. Jag vill inte lägga mina ägg i någon annans korg och jag har därför gett mig på ett nytt projekt. Denna gången baserar jag det på en MS SQL-databas istället för Excel och ett helt nytt skal som jag skriver i i VisualStudio 2019. Grundfunktionerna är klara och nu är det dags för de små, men ack så trevliga finesserna. Vad behöver man för funktioner? Jag gör en snabb genomgång av hur lång jag har kommit. Startbild. I trädet till vänster väljer jag artist. Klickar jag på artisten så kommer den aktuella artistens skivor upp. Nu kan jag välja att klicka på ett enskilt album i trädet eller på en av bilderna så kommer nästa sida upp Över albumbilden ser ni tre flikar (Album, Info och Discogs) och fliken "Info" ger följande bild. Här bor lite djupare information. Fliken Discogs är egentligen bara en inbyggd webbrowser som visar den aktuella utgåvans sida, baserat på discogs release nummer. Över trädet finns ytterligare ett antal flikar och nästa flik "Lägg till ett album" är precis vad namnet säger. Även här är det en inbyggd webbrowser och jag använder Discogs för en enkel import av en ny skiva. Jag skriver in skivans nummer i sökfältet, letar upp rätt release och trycker på knappen "Hämta". Informationen som hittats presenteras på vänster sida. En kontroll och eventuell redigering och sedan är det bara att tycka på knappen "Spara". Nu är skivan med bild, låttitlar, label, nummer och lite övrig information inlagd i databasen. Nästa flik är "Sök på titel" och där kan jag söka på hela eller delar av en låttitel och få upp de skivor som passar sökningen. Bild är nog onödig. Flik 4 är diverse statistik. Inget måste, men lätt att skapa, så varför inte. Nästa flik är "Önskelista" och där skriver jag in de skivor som jag ska hålla ögonen efter när jag är någonstans och bläddrar. Bild onödig. Fliken "listor" är en "bra o ha"-funktion för mig som saknar minne. Här kan jag bygga olika listor och jag använder den mest till att lista skivor som "jag måste komma ihåg att spela någon gång" . Under fliken "rapporter" kan jag skapa rapporter av olika slag i PDF-format . Här visas en rapport över de senaste 50 skivorna som har registrerats. Övriga rapporter: Thumblist - Alla skivor i bokstavsordning, 25 / sida Senaste # skivorna - En lista med 25-250 skivor (se ovan) Behöver tvättas. Önskelistan. Dubbletter. Alla rapporter lagras automatiskt i molnet (Google Drive) för åtkomst från mobilen. Rapporterna kan även mejlas till telefonen direkt från programmet. Sista fliken "GridView" är ett rent administrativt verktyg och presenterar databasen i Excel-stuk. Bild onödig. Jag glömde visa att trädet går att sortera i olika kriterier. Jag vore tacksam för lite feedback. Vad hade ni önskat för funktioner? Något elementärt som jag har missat? Fördelen med att skriva programmet själv är ju att man kan oftast kan få det man vill ha. Kom med tips.
  17. Jag vet att många av er inte sysslar med fysiska media längre, men det finns garanterat fler än jag här som gillar att äga sin musik i form av skivor och min fråga till er är: Hur håller ni koll på er skivsamling? (några olika förslag att spinna vidare på) * Jag bryr mig inte. * Discogs collection. * Excel. * Gamla hederliga kartotekskort. * Jag kommer ihåg vad jag har och behöver ingen annan hjälp. eller ?
  18. Finns dom? Banankontakter är i min värld avsedda för labbändamål, d.v.s. för tillfälliga förbindelser och inte för permanent bruk. Jag har inga vetenskapliga belägg för min skepsis, men efter ett helt yrkesliv tillsammans med banankontakter skulle jag aldrig välja dem till högtalare om jag kan använda spadar i stället. Det är bevisligen fler än jag som inte tror på banankontakter till högtalarkablar, varken mitt slutsteg eller mina högtalare tar banankontakter.
  19. Jag hittar tyvärr inte länken, men ska försöka återge författarens svar på samma fråga. En digital mixning är en rent matematisk funktion, men en "DSD-sample" är inte ett absolut värde som anger signalens amplitud och därför kan man inte heller behandla den matematiskt.
  20. Kul projekt och tack för att du delar med dig. Jag gillar din lösning och jag har gjort en motsvarande funktion i min hemsnickrade motorstyrning, men jag angrep problemet från en annan riktning. Givaringången (PB3 i ditt fall) triggar hos mig en interrupt som läser av den inbyggda och interruptstyrda funktionen micros(). Det är definitivt inte den perfekta lösningen. Hos en 16MHz Nano är upplösningen på micros() = 4 µS, men den är hyfsat konsekvent och jag ansåg att den därför kan nyttjas som tidräknare i så här långsamma förlopp. Den begränsade upplösningen gör förvisso en siffra upp/ner hos den 4:e decimalen, men det må vara förlåtet i den här applikationen. En enkel beskrivning på mitt sätt att lösa det. (med reservation för felskrivning) Nästa experiment för min del är att använda en Teensy 4.0 (ARM Cortex-M7 at 600 MHz) i stället för en Nano för att få en mer högupplöst och stabil mätning som även ska kunna mäta på delar av ett varv med acceptabel precision. Jag jobbar på en "strobe disc" för att kunna mäta svaj & fladder, men det är svårt att tillverka en som har tillräcklig hög precision. Målet är att få 100 mätningar / tallriksvarv. Får jag fråga hur lång tid det tog för dig att "få till" din tachometer? Anledningen till min fråga är bara att jag vill/behöver få en uppfattning om hur trögtänkt jag är. Det finns röster här på forumet som anser att det så enkelt att skapa ett sån't här bygge att en 8-åring fixar programmeringen på ett par timmar och att pappa fixar resten på ett par dagar. I detta fallet handlade det om att tillverka en egen nätregenerator (PowerPlant), inte en skivspelartachometer. Jag känner mig nämligen otroligt korkad och inte minst smått förnedrad som behövde hundratals timmar för att få till en fungerande apparat som gör samma sak. Den typen av uttalanden främjar inte att medlemmarna visar upp sina DIY-projekt och för min del är del är det slut med det. Nog om det.
  21. Du får ursäkta min okunskap, men är Sbooster resp. Teddycap ett fabrikat, en modell eller är en princip? Det är helt okända begrepp för mig. Jag ska söka på nätet när/om jag får tid över, jag återkommer om jag har något att tillföra.
  22. Den frågan är omöjlig att svara på utan att veta mer om vilka burkar det handlar om och hur de beter sig. Linjära, switchade eller är det en mix? AC eller DC ut från PSU'n? Effektuttaget? Metall eller plastkapsling? Jordat eller ojordat? Kabeltyp ut från PSU'n? Flytande eller jordrelaterad utspänning? osv. Genereras det bara elektriska fält så behövs det sällan några större avstånd mellan apparaterna, är det stora strömmar inblandade kommer de magnetiska fälten att göra sig påminda och då krävs det betydligt mer än några centimeters avstånd och genereras det eterburna, högfrekventa störningar räcker det sällan med en meter. Alla apparater på EU-marknaden måste vara kontrollerade enligt de normer som finns för respektive produktkategori, i detta fallet gäller bl.a. det s.k. EMC-direktivet. Direktivet har däremot inget med hifi eller ljudkvalitet att göra, kravet är bara att: 1. Begreppet "fungera som avsett" ligger nog på en helt annan nivå än vad vi är ute efter och det krävs nog ganska mycket störningar innan en förstärkare inte anses "fungerar som avsett". 2. "funktion försämras i en oacceptabel utsträckning." är minst lika luddigt. Mina krav och deras krav är inte på samma nivå. Vi åsidosätter ofta 9 § genom att vi "modifierar" våra apparater, t.ex. med att byta ut nätkabeln. Levereras din apparat med en avstörd nätkabel så gäller inte apparatens EMC-godkännande om du har bytt ut den. Ansvaret ligger då på dig och tillverkaren går fri om apparaten skulle fallera eller förstöra annan utrustning. Det finns prejudicerande fall där tillverkaren går helt fri från ansvar p.g.a. att brukaren har bytt ut anslutningskabeln till apparaten. I just detta fall handlade det om en bildskärm som började brinna.
  23. Jag lyfte på förstärkarlådans lock och så här ser det ut. En detaljbild. Ett kort för respektive kanal. Nästa gång jag demonterar anläggningen ska jag öppna och fota nätdelen också. Du får ge dig till tåls så länge.
  24. Det stämmer. Hör av dig när du är i den här delen av landet.
  25. Jag vet faktiskt inte mer än att det är en separat (och helt annorlunda) nätdel till 202 och att det lagts ner mer omsorg på att selektera/matcha komponenterna i 202. Skillnaden mellan dem är så pass stor att det känns som att det kan vara någon annan skillnad också, men jag vet samtidigt av erfarenhet vilken enorm förbättring det kan bli när man matchar komponenterna till perfektion i en helbalanserad konstruktion.
×
×
  • Create New...