Jump to content

gcs

Medlem+
  • Posts

    1 337
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

Everything posted by gcs

  1. Det här är min egen A 812 som spelar med 76,2 cm/sek. https://youtu.be/AkebCnKCTzs
  2. Om vi tänker oss ett band som är inspelad med Dolby A/SR eller Telcom 4C. Då lägger man tre ref.toner utan någon brusreducering för att eventuella fel inte ska bero på felkallibrerad brusreducering. Den mittersta tonen 1KHz är för nivillering och den högsta 10KHz eller 16KHz är till azimut kontroll. Ett modernt magnetband klarar idag att spela in med fullnivå och 20KHz. När man nu lagt de första tre frekvenserna så följer en identifieringston som en erfaren tekniker direkt kan höra på vilken typ av brusreducering musiken är inspelad med. Men bör också kunna se sådant på bandspolen och på kartongen. Att lyssna på musik som är inspelad med någon av ovannämnda brusreduceringarna utan avkodning är kanske inte alltid så enkelt om det inte handlar om Dbx. Dolby A har en vobblande ton och Dolby SR har en vobblande ton med rosabrus.
  3. När jag gick i pension kasserades det en hel del leader, magnetband och skarvtejp i olika breddar. Jag tog då hand om det som var användbart för mig. När det gäller analoga band så har jag sedan 60-talet använt mig av den tyska Din standarden för leader. Jag skiljer endast på bandhastigheterna och om det är mono eller stereo och om det är början eller slutet på bandet. Dolby A/SR, Telcom C4 & Dbx I som också kan förekomma hos mig då sätter jag klisterlappar på kartongen och bandspolen. I början på ett 38cm/s band brukar jag ha tre ref. frekvenser med angivna nivåer. Det höll jag nästan på att glömma tala om. På inspelade band som är gjorda med Dolby eller Telcom finns identifierings ton för de olika brusreducering systemen.
  4. En sak som var lite tråkigt var att jag inte kunde ta hand om Weircliffe Magnetic Tape Bulk Eraser som kallades för bulkeraser. Den användes till att radera magnetband 1/4"-2". Det blir alltid en liten rest kvar när man raderar en inspelning i audiobandspelaren eller videobandspelaren. Bulken var för stor för tung att ha i ett hem och dessutom var den avsedd för trefas. Den gick till skroten. Jag tog i alla fall hand om div. mätinstrument som B&K millivoltmeter, wov/flutter mätare, distmästare & tongenerator. Bort med det analoga. Kvar finns bara en Nagra III som står någonstans i ett glasskåp. På 60-talet köpte jag ofta 14" kakor från AGFA PE36. Jag har sparat en sådan bandkaka. Min Studer 812 kan ta 12 1/2" spolar som räcker drygt 40' 38,1cm/s eller 20' 76,2cm/s. Jag har glömt att 812 också har Dolby HX. Jag kör allt analogt via en Mackie mixer 16-8-4-2.
  5. Min först riktiga bandspelare var en Revox G36 som jag köpte 1965. Det var en 2/2 spår bandspelare 19-38cm/s. Den byggdes snart om så att jag kunde byta headstacken efter olika behov till 2/4 spår. Jag sålde maskinen senare till en forumkamrat. Jag köpte en Technics R2R på 80-talet, en RS1500. När jag gick i pension 2009 fick jag välja och ta med mig det jag ville ha. Det var rena guldgruvan och jag kunde välja mellan olika bandspelare som var B62, B67, A810, A807 och den som jag bestämde mig för en Studer A812 19-38-76cm/s. Tyvärr hade vi ingen A820 som jag helst skulle vilja ha. I början av 90-talet hade jag kunnat få ta över en Ampex 104, vi hade tre maskiner stående som skänktes sedan till något baltiskt land. Jag har väldigt dåligt med plats här hemma så jag skänkte bort en Studer C37 till en annan forum-kompis. Det var en fullspårs maskin som var alldeles för stor och tung för att ha hemma. Till en annan gammal kompis skänkte jag en Stellavox TD9. Maskiner som jag nu har hemma är tre stycken Nagra VI varav två stereo och för mono. Min äldsta stereo Nagra-IV/S köpte jag 1975 tillsammans med en sk. QGB adapter som är en separat servo motordel som tillåter 10 1/2" spolar/kakor. De här tidigare nämnda Ampex ATR 104 var fyrkanaliga och 1/2" band. Till mina maskiner finns så att jag kan koppla in fyra kanaler Dolby A/SR, Telcom C4 alt. DBX typ I, alltså pro. Det här var en tid då allt skulle vara digtalt. Jag tänker då på alla kartonger med band som jag tog hand om. Kartonger om 20 tallrikar med band BASF LGR50. BASF bezogsband 19-38-76 och 1/4", 1/2" och 1". BASF bezugsband för kassett 120 och 70µs. Som avslutning kan jag nämna att det slängdes ett antal Lyrec Frida och en annan tog hand om en Nagra IS samt en Nagra E. Så var det när alla jobba skulle göras digitalt. Jag köpte själv när jag gick i pension en liten anläggning för Protool 96KHz. Det här var min lilla historia.
  6. Jag har också XLR på min Riaa men på min min bandare har jag fasta ingångar som jag matar från min mixer. returen från bandspelaren har jag i mixern. Min bandare som är en Studer A812 är inkopplad via en patch där det också finns möjlighet att koppla in kassettbandspelare eller en Technics 1500. Nivån har jag koll på med hjälp av ett LCD instrument som innehåller allt som är nödvändigt i sammanhanget. Till och med Goniometer och FFT. När vi nu är inne på bandare så kan jag också lägga till möjligheten som jag har att koppla in brusreducering av typ Dolby A/SR, Telcom CD4 & Dbx /II. Jag har lite Dbx encodade grammofonskivor med tillhörande decoder typ I som man kan koppla in efter Riaa förstärkaren. Det låter jävligt bra nästan som CD.
  7. Det blev lite fel där men jag har en fråga. Vad menar du med att du spelar in direkt från Riaa´n? När jag själv gör överföringar från vinyl så är min Riaa förstärkare kopplad till en mixer med line nivå.
  8. Förr sa man att om man spelar en skiva några gånger med en sliten pickup eller för högt nåltryck. Då tappar man eller rentutav förstörs de högsta frekvenserna. Men det stämmer inte för i så fall så skulle mina äldsta LP skivor inte ha några höga frekvenser kvar. Tyvärr så spelade jag i början av 60-talet mina skivor med en kristallpuppa. Jo då jag har kollat mina äldsta skivor som trots allt fortfarande har alla frekvenser kvar med tanke på vad man kunde gravera 1960.
  9. Ja hifi rengöring av öronen, helt rätt
  10. Bommulstopsen på översta bilden ser ut som efter man har gjort öronen rena.
  11. Jag är ledsen Apexorca för jag har skrivit ett långt inlägg som plötsligt försvann och jag kan inte hitta tillbaka. Jag orkar inte skriva om det en gång till.
  12. Om man låter en flöjtist spela ett solostycke i ett rum och samtidigt spelar vi in stycket analogt på ett band som vi sedan lyssnar på. Då finner vi att ljudet runt flöjten kommer att störas av ett varierande brus som kallas modulationsbrus. Det är vad vi vanligen mäter som intermodulation. Gör vi samma inspelning digitalt då kommer vi att höra den rena flöjten utan några som helst störningar utöver flöjtens ljud. Jag för min del föredrar en digital inspelning framför en analog inspelning. Det finns naturligtvis sätt att slippa modulationsbrus men det kräver dessutom en annan teknik. Den tekniken som jag tänker på tar bort alla negativa effekter som man har medmagnetband.
  13. En gång i tiden när Genelec i Finland började att tillverka högtalare. Hade man inte då en högtalare som kallades för Barbapappan?
  14. Hej alla bandspelarvänner. Jag vill bara berätta lite om vad jag har för klenoder hemma hos mig. Jag äger en Studer A812 med tre hastigheter, 19,05 - 38,1 & 76,2 cm/sek. Har också en Technics RS 1500 som är monterad i en SR vagn. De här två maskinerna är patchade till två + två enheter brusreducering från Dolby SR/A. Jag har också möjlighet att spela in/av valbart två andra brusreduceringar från dBx typ I alt. Telcom C4. Den bästa avspelningsmaskinen tror jag är maskinen från Technics som faktiskt är tystare än någon annan av mskinerna. Men vad spelar det för roll när man ändå har med hjälp av Dolby SR, Telcom eller dBx en dynamik på minst -96dB lin. som motsvarar 16bitar. På hyllan har jag tre stycken Nagra IV varav två modell S. Den ena stereomaskinen och en mono maskin är utrustad med kristallpilot. Jag köpte på 70-talet en QGB adapter för 10,5" spolar/kakor. En gång under 80-talet kunde jag om jag ville komma över en Ampex ATR 104 som man körde med 1/2" band. Min äldste som ville ha den i sitt rum men den var alldeles för stor och tung. Jag kan som avslutning berätta hur jag gör vid trimning av en bandspelare. Jag använder mig av rosabrus där jag direkt kan se hela frekvensområdet vid alla tänkbara nivåer. Sedan kollar man THD med en distorsions mätare.
  15. Det är precis därför man bör ha den valmöjligheten. Vad man annars ska göra, är att enbart ansluta puppans ena kanal som man också fördelar till förstärkarens båda stereokanaler (L+R). Fördelen med kanalväljaren (som vanligen inte numera finns) L,R,Mono & Stereo är att man kan välja den mest störningsfria kanalen om man skulle vilja lyssna på sina ärvda gamla monoskivor. Det är väl knappast något problem med nyutgivningar av gamla monoinspelningar typ Blue Note m.fl. Fasfel kan man aldrig heller få med monoinspelningar. En rolig sak som jag kan berätta om. Det är att som jag gjorde fasvände den ena signalen från pickupen när jag spelade av en monoinspelning. Det blir näst intill tyst i högtalarna samtidigt som man hör inspelningens distorsions produkt. Om ni har möjlighet så prova det.
  16. Det är ju klart att det går att spela av en monoskiva med stereopickup. Vad som är viktigt då är att balansen mellan kanalerna är exakt kalibrerade. Men det är väl inte så kul om det knastrar och brusar olika mellan kanalerna. Själv kan jag välja bästa kanalen på en skiva.
  17. Man ska inte spela av en stereogravering med en monopuppa. Det stod tidigare alltid på konvolut på den tiden då skivar oftast gavs ut i två exemplar, ett för mono och ett för stereo. En riktig pickup för mono var alltid ganska vertikalt styv. En sak till är att när man spelar av en monoskiva så bör man kunna spela av endast den ena sidan av ett skivspår. Därmed slipper man skivbrus från den andra sidan av spåret. Med andra ord så får man då onödigt mycket brus när hälften kan vara nog.
  18. Quote

    stereoskiva men monopuppan låter det hemskt och blir outhärdligt.

    Man ska inte spela av en stereogravering med en monopuppa. Det stod tidigare alltid på konvolut på den tiden då skivar oftast gavs ut i två exemplar, ett för mono och ett för stereo. En riktig pickup för mono var alltid ganska vertikalt styv. En sak till är att när man spelar av en monoskiva så bör man kunna spela av endast den ena sidan av ett skivspår.

    Därmed slipper man skivbrus från den andra sidan av spåret. Med andra ord så får man då onödigt mycket brus när hälften kan vara nog.

     

  19. Jag tycker inte att man ska skaffa sig en speciell mono puppa. Jag har själv jämfört monoslipning (25µ) med en stereo puppa. Det är ingen som helst skillnad mellan dessa två. Det är vanligen inte heller någon skillnad i nivå mellan mono och stereo. Däremot kan man uppleva skillnad i nivå på vissa äldre stereoinspelningar där man panorerat kanalern fullt L>R. Det görs sällan idag eftersom man vill att musiken ska låta lika starkt i båda formaten. I min egen anläggning blir en monoinspelning spikad i mitten precis vad man kan med hjälp av min goniometer eller ett stereokorrelations instrument. Med hjälp av instrumentet har jag finkalibrerat min skivavspelning så att alla mono skivor ligger spikade i mitten mellan högtalarna. En sak till som jag kan nämna är att äldre graveringar av vinylskivor oftast har ett mindre frekvensomfång jämfört med nya graveringar. Det beror på att den tidens bandspelare var utrustade med tonhuvuden som hade grövre spalt. Jag slutar här, men jag skulle kunna berätta mer om det här en annan gång.
  20. Jag är glad att jag sedan länge äger en RS1500. Just den modellen har faktiskt det lägsta bruset och brum jag någonsin kunnat mätta på, Maskinen är bättre än Nagra IV-S och säkert alla modeller av Studer, Telefunken och Ampex. Ni som har en RS1500, sälj den aldrig.
×
×
  • Create New...