Jump to content

gcs

Medlem+
  • Posts

    1 337
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    1

gcs last won the day on October 23 2018

gcs had the most liked content!

Contact Methods

  • Website URL
    http://
  • ICQ
    0

Profile Information

  • Location
    Stockholm

Recent Profile Visitors

8 007 profile views
  1. Det här är min egen A 812 som spelar med 76,2 cm/sek. https://youtu.be/AkebCnKCTzs
  2. Om vi tänker oss ett band som är inspelad med Dolby A/SR eller Telcom 4C. Då lägger man tre ref.toner utan någon brusreducering för att eventuella fel inte ska bero på felkallibrerad brusreducering. Den mittersta tonen 1KHz är för nivillering och den högsta 10KHz eller 16KHz är till azimut kontroll. Ett modernt magnetband klarar idag att spela in med fullnivå och 20KHz. När man nu lagt de första tre frekvenserna så följer en identifieringston som en erfaren tekniker direkt kan höra på vilken typ av brusreducering musiken är inspelad med. Men bör också kunna se sådant på bandspolen och på kartongen. Att lyssna på musik som är inspelad med någon av ovannämnda brusreduceringarna utan avkodning är kanske inte alltid så enkelt om det inte handlar om Dbx. Dolby A har en vobblande ton och Dolby SR har en vobblande ton med rosabrus.
  3. När jag gick i pension kasserades det en hel del leader, magnetband och skarvtejp i olika breddar. Jag tog då hand om det som var användbart för mig. När det gäller analoga band så har jag sedan 60-talet använt mig av den tyska Din standarden för leader. Jag skiljer endast på bandhastigheterna och om det är mono eller stereo och om det är början eller slutet på bandet. Dolby A/SR, Telcom C4 & Dbx I som också kan förekomma hos mig då sätter jag klisterlappar på kartongen och bandspolen. I början på ett 38cm/s band brukar jag ha tre ref. frekvenser med angivna nivåer. Det höll jag nästan på att glömma tala om. På inspelade band som är gjorda med Dolby eller Telcom finns identifierings ton för de olika brusreducering systemen.
  4. En sak som var lite tråkigt var att jag inte kunde ta hand om Weircliffe Magnetic Tape Bulk Eraser som kallades för bulkeraser. Den användes till att radera magnetband 1/4"-2". Det blir alltid en liten rest kvar när man raderar en inspelning i audiobandspelaren eller videobandspelaren. Bulken var för stor för tung att ha i ett hem och dessutom var den avsedd för trefas. Den gick till skroten. Jag tog i alla fall hand om div. mätinstrument som B&K millivoltmeter, wov/flutter mätare, distmästare & tongenerator. Bort med det analoga. Kvar finns bara en Nagra III som står någonstans i ett glasskåp. På 60-talet köpte jag ofta 14" kakor från AGFA PE36. Jag har sparat en sådan bandkaka. Min Studer 812 kan ta 12 1/2" spolar som räcker drygt 40' 38,1cm/s eller 20' 76,2cm/s. Jag har glömt att 812 också har Dolby HX. Jag kör allt analogt via en Mackie mixer 16-8-4-2.
  5. Min först riktiga bandspelare var en Revox G36 som jag köpte 1965. Det var en 2/2 spår bandspelare 19-38cm/s. Den byggdes snart om så att jag kunde byta headstacken efter olika behov till 2/4 spår. Jag sålde maskinen senare till en forumkamrat. Jag köpte en Technics R2R på 80-talet, en RS1500. När jag gick i pension 2009 fick jag välja och ta med mig det jag ville ha. Det var rena guldgruvan och jag kunde välja mellan olika bandspelare som var B62, B67, A810, A807 och den som jag bestämde mig för en Studer A812 19-38-76cm/s. Tyvärr hade vi ingen A820 som jag helst skulle vilja ha. I början av 90-talet hade jag kunnat få ta över en Ampex 104, vi hade tre maskiner stående som skänktes sedan till något baltiskt land. Jag har väldigt dåligt med plats här hemma så jag skänkte bort en Studer C37 till en annan forum-kompis. Det var en fullspårs maskin som var alldeles för stor och tung för att ha hemma. Till en annan gammal kompis skänkte jag en Stellavox TD9. Maskiner som jag nu har hemma är tre stycken Nagra VI varav två stereo och för mono. Min äldsta stereo Nagra-IV/S köpte jag 1975 tillsammans med en sk. QGB adapter som är en separat servo motordel som tillåter 10 1/2" spolar/kakor. De här tidigare nämnda Ampex ATR 104 var fyrkanaliga och 1/2" band. Till mina maskiner finns så att jag kan koppla in fyra kanaler Dolby A/SR, Telcom C4 alt. DBX typ I, alltså pro. Det här var en tid då allt skulle vara digtalt. Jag tänker då på alla kartonger med band som jag tog hand om. Kartonger om 20 tallrikar med band BASF LGR50. BASF bezogsband 19-38-76 och 1/4", 1/2" och 1". BASF bezugsband för kassett 120 och 70µs. Som avslutning kan jag nämna att det slängdes ett antal Lyrec Frida och en annan tog hand om en Nagra IS samt en Nagra E. Så var det när alla jobba skulle göras digitalt. Jag köpte själv när jag gick i pension en liten anläggning för Protool 96KHz. Det här var min lilla historia.
  6. Jag har också XLR på min Riaa men på min min bandare har jag fasta ingångar som jag matar från min mixer. returen från bandspelaren har jag i mixern. Min bandare som är en Studer A812 är inkopplad via en patch där det också finns möjlighet att koppla in kassettbandspelare eller en Technics 1500. Nivån har jag koll på med hjälp av ett LCD instrument som innehåller allt som är nödvändigt i sammanhanget. Till och med Goniometer och FFT. När vi nu är inne på bandare så kan jag också lägga till möjligheten som jag har att koppla in brusreducering av typ Dolby A/SR, Telcom CD4 & Dbx /II. Jag har lite Dbx encodade grammofonskivor med tillhörande decoder typ I som man kan koppla in efter Riaa förstärkaren. Det låter jävligt bra nästan som CD.
  7. Det blev lite fel där men jag har en fråga. Vad menar du med att du spelar in direkt från Riaa´n? När jag själv gör överföringar från vinyl så är min Riaa förstärkare kopplad till en mixer med line nivå.
  8. Förr sa man att om man spelar en skiva några gånger med en sliten pickup eller för högt nåltryck. Då tappar man eller rentutav förstörs de högsta frekvenserna. Men det stämmer inte för i så fall så skulle mina äldsta LP skivor inte ha några höga frekvenser kvar. Tyvärr så spelade jag i början av 60-talet mina skivor med en kristallpuppa. Jo då jag har kollat mina äldsta skivor som trots allt fortfarande har alla frekvenser kvar med tanke på vad man kunde gravera 1960.
  9. Ja hifi rengöring av öronen, helt rätt
  10. Bommulstopsen på översta bilden ser ut som efter man har gjort öronen rena.
  11. Jag är ledsen Apexorca för jag har skrivit ett långt inlägg som plötsligt försvann och jag kan inte hitta tillbaka. Jag orkar inte skriva om det en gång till.
×
×
  • Create New...