calm

Medlem+
  • Content Count

    8 242
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    79

calm last won the day on April 23

calm had the most liked content!

Recent Profile Visitors

24 604 profile views
  1. Tack @octavia rs Att låta antennkabeln (signalen) gå utanför huset verkar klokt. Vid ett direktnedslag lär den explodera, svaga blixtar ligger mellan så där 5.000 A och 30.000 A. Medan de kraftigaste ännu högre och de lär nog ha en konstant ström oavsett material. Lite läskigt när man tänker efter. Själv kastar jag ut antennkabeln från huset när det åskar. Skall kolla med min lokala elektriker om hur man kan gardera sig mot inslag. Delar stolpe med grannen så vi kanske kan hitta en gemensam lösning som @calle_jr verkar förorda. Elektroniken drar jag ut när jag inte är på plats. Men kommer nog att skippa antennen när fibern är installerad och klar, men å andra sidan kan antennmasten säkert fungera som en åskledare om den är rätt jordad. Vet du hur man skapar ett effektivt jordplan? Såg att det fanns en kopparplatta och någon specialbetong för ändamålet. På landet är jordskiktet grunt och frågan är om man kan förstärka med ett jordspett nedborrat i berget, om det har någon verkan? Men å andra sidan vill man ju inte dra till sig blixtar om den söker högre jordade föremål, men huset ligger lågt i förhållande till omgivningen och mycket höga träd i närheten. Calm
  2. @octavia rs När det gäller anläggning som sådan så är de äldsta delarna från 1950-60-talet och i takt med utbyggnad så har det skett förgreningar till olika byggnader totalt 4 st av olika storlek och utrustningsstandard. Min egen fundering som naturligtvis måste verkställas av en behörig installatör är att sätta ett grov/finskydd vid mätartavlan och anslutningspunkten som sitter på en stolpe ca 50 meter från huvudbyggnaden, då borde den totala anläggningen vara något så när skyddad från inkommande transienter genererade i nätet. Borde då innebära att samtliga jordningar är sammankopplade eftersom jordningen följer med i varje förgrening. Alternativet är att sätta ett grov/finskydd vid varje byggnads intag. Sedan är frågan om hur jordningen av TV-masten kan ske i samma punkt vilket kan bli svårt. Är det ett problem att separera dessa? Känner att det om möjligt kan vara två separata jordningar och att TV-masten får kortast möjliga väg till jord med en kabel direkt till ett jordspett i marken. Vad tror du om detta? Eftersom jag nu har fått fiber installerad så är alternativet att låta alla TV-apparater gå mot fibern istället. Fibern som sådan leder väl knappast vid blixtnedslag, den är ju optisk, men måste naturligtvis skyddas vid elanslutning av mediaomvandlaren och routern. Intressant ämne onekligen. Calm
  3. Om man studerar litteratur i ämnet så inser man att det givetvis inte finns något 100%-igt skydd mot blixtnedslagets negativa effekter. All forskning på området utgår från Benjamin Franklins upptäckter på mitten av 1700-talet och det faktum att det inte finns någon metod att förhindra en blixurladdning bara att leda denna snabbast till jord och därmed förhoppningsvis minska skadeverkningarna av densamma. Det finns en del att läsa om åskforskning på Uppsala Universitets Ångströmslaboratories hemsida och artiklar under denna. http://www.hvi.uu.se Men själv är jag mer ute efter praktiska råd och tips från de som har yrkesmässiga erfarenhet från åsskyddsanläggningar och hur de konstrueras. Antar att dessa kan ingå som en del i elinstallationer eller pratar vi om specialister inom området? Calm
  4. Vad har detta med hifi att göra, kan någon tänka? Naturligtvis ligger oavsett på vilket sätt ett blixtnedslag än sker så riskeras hifi- och annan elektronisk utrustning att skadas, direkt eller indirekt. Med tanke på att åskintensiteten verkar öka, pga klimatförändringar, så borde riskerna för förstörd utrustning och kanske ökad känslighet i denna, öka. Själv drar jag ut kontakterna till stereon på landet när jag inte är på plats. Men har man för lite apparater inkopplade så riskerar man istället att överströmmar går igenom trossbotten och därmed skapar brand. Bäst verkar reaktiva laster som el-element, vv-beredare, spis etc. klara sig då de omvandlar överspänning till värme som en normal funktion. Sämst verkar alla typer av datorapplikationer klara sig. Utan att veta så antar jag att en rörförstärkare t.ex är mer robust än en helt digital. Finns naturligtvis enskilda pluggar till apparater men frågan hur effektiva de egentligen är? https://www.bauhaus.se/askskydd-schneider-apc-1-uttag-pm1w-gr Naturligtvis något att fundera över. Calm
  5. Med anledning av midsommarhelgens tråkiga inledning med ett blixtnedslag på landet och efterföljande totalbrand i ett hus i området, så sätter det naturligtvis igång tankar hur man bäst skyddar sig? Mitt skärgårdsställe ligger på en ö i Stockholms Skärgård utan landförbindelse eller bilväg. Det gör att det tar lång tid att få hjälp utifrån om olyckan skulle vara framme och därför får man nog skydda sig så gott det går själv. Naturligtvis finns alla möjliga brandsläckare och vattenslangar men de senare förutsätter att elen fungerar till brunnspumpen. Inom området finns också en bensindriven pump med grovslang som kan pumpa rejält med vatten från sjön. Brandlarm finns inom området som sammankallar de som är på plats. Det som hände natten till midsommarafton var att två rejäla åskväder drog in med några timmars mellanrum. Det första kom vid 12-tiden på natten och nästa vid halv 3 tiden och det var detta som utlöste branden. Huset som brann låg ganska högt men inte högsta punkt och mindre än 1 km ifrån ligger en rejält hög mobilmast som brukar "suga åt sig" blixtnedslag. Men uppenbarligen inte denna gång. Folk som bodde i närheten av det brunna huset upplevde inte att det var något kraftigt nedslag. När det gäller överspänningar i elnätet så har man ganska nyligen grävt ned matningsledningar till lokala transformatorer, men vidarefördelningen sker i isolerade luftledningar till respektive fastighet. Jag utgår från att man i samband med detta såg över jordningar och möjligen skydd för strömstötar. Men det verkar fungera dåligt ändå. Senast i vintras blev jag drabbad av någon form av strömstöt som utlöste samtliga huvudsäkringar till min elanläggning, sannolikt därför en entreprenör som lade fiber, grävde av en servicekabel på samma lina som min fastighet, där jag ligger längst ut. Mina funderingar är egentligen följande: 1. Skydda huset mot inkommande strömstötar och överspänningar. Här finns naturligtvis utrustning som kan monteras på inkommande ledningar. Som denna https://elrond.se/produkter/askpaket/ 2. Skydda byggnaden mot direktträffar eller nedslag i närheten och leda bort överspänningar till jord och undvika framförallt förödande brand. Även här finns naturligtvis all möjlig utrustning att installera, men jag vill gärna hålla kostnaden nere. Trots allt är risken för detta låg och man kan lätt räkna ut sannolikheten för detta utifrån att genomsnittligt sker ett blixtnedslag/kvadratkilometer/år och sedan är det bara att sätta detta i relation till byggnaden yta och därmed få fram teoretisk risk. Huset ligger mycket nära vattnet och sannolikt 10-15 meter över vattenytan. Höga träd finns runtom vad det kan ha för någon inverkan. Tänker mig först att jorda TV-masten då den sticker upp 2-3 meter över taket och sedan kanske dra en naken kabel över taknocken med någon form av isolatorer. Skulle behöva lite råd från den som har erfarenhet på detta område. Calm
  6. calm

    Glad Midsommar!

    Tragiskt resultat av den tidiga morgonens åskoväder som inte skulle drabba oss. Ett fritidshus nedbrunnit till grunden, gudskelov utan någon personskada. 60 personer jobbade fruktlöst för att rädda byggnaden. Inom området finns en frivilligstyrka med en bensindriven motorpump med brandslangsdimension, men det räckte tyvärr inte till. Borgarbrandkåren nere från ön kunde bara konstatera att deras insats kom försent. Tragiskt för de drabbade men en riktig tankeställare för oss andra. Saknar idag åskledare men måste överväga om en sådan skall installeras. Förefaller som klimatomställning gör åskvädren mer intensiva och farliga. Tråkigt slut på midsommarfirande. Calm
  7. calm

    Glad Midsommar!

    Glad Midsommar på er alla! Sitter just nu och tittar ut över fjärden från verandan, lite gråmulet men varmt. Tror inte att vi kommer att drabbas av regn och åskskurarna som drar norrut genom Östra Svealand, men osvuret är bäst. Skulle passa med lite svenskt klassiskt som bakgrundsmusik t.ex Hugo Alfvéns Midsommarvaka. Eller Bobby Ericsons Utskärgård. Calm
  8. calm

    DIY Distribution Block

    Med tanke på allt skräp, godkända dock, som säljs i handeln så borde en välgjord DIY-knåpad grendosa vara väl godkänd. Har gjort några själv, nu senast i samband med installationen av den dedikerade linan. Furutech vägguttag som sluter fast stickproppen så att inga oönskade tjuvströmmar uppstår. Vi pratar skillnad i fråga om kvalitet! Undrar om polisen har startat en förundersökning???......... Det hela är ju dokumenterat på nätet! Calm
  9. calm

    Den moderna jazzens utveckling

    Ju mer man borrar i den svenska jazzhistorien och i synnerhet i Jan Johanssons musikaliska förflutna, så inser man hur aktivt denne utmärkte pianist kom att bli och hur involverad han blev i alla typer av konstellationer. Ständigt dyker det upp nya skivor där han varit med som bakgrundsmusiker i alla möjliga sammanhang. Som denna som jag hittade hos Andra Jazz. Här presenteras Jan som ung lovande pianist i en inspelning från 13 april 1956, alltså i hans tidiga år som musiker och när han i princip tog steget att bli musiker på heltid. Här med framtida medmusiker som Georg Riedel bas, Kenneth Fagerlund trummor och Willy Lundin sax. Hans insats var mer som bakgrundskomp åt de mer namnkunniga kollegorna. Kända kompositioner som t.ex Lover Man och There´ll Never Be Another You. Philips 421 506 PE Calm Calm
  10. calm

    Den moderna jazzens utveckling

    Det var egentligen tillfälligheter som gjorde att Jan Johansson kom att spela med Getz grupp på Montmartre i Köpenhamn. Stan hade ett satt upp en kvartett, som skulle spela på jazzklubben i sex veckor, bestående av förutom Stan själv, Oscar Pettiford bas och som det var tänkt Kenny Clarke på trummor. På pianot en i Paris bosatt René Urtreger var det tänkt, men som aldrig dök upp. Kenny Clark missade flyget från Paris. Jan Johansson blev kontaktad av Getz och fick brådstörtat bege sig till Köpenhamn. Engagemanget varade i sex veckor och det uppstod en särskild kemi mellan Jan och Oscar Pettiford som utvecklade Jans pianospel ytterligare. Som trumslagare fick Joe Harris rycka in och ersattes senare av William Schiöppfe. Resultatet av spelningarna på Montmartre blev att Stan Getz spelade in denna platta: 14-15 januari 1960 i Kildevangs Kirke. Konvolutet ger varken uppgift om medverkande eller inspelningsplats mer än i Köpenhamn, men oberoende källor pekar på denna. Förekommer också olika uppgifter på bl.a. Discogs. Pettiford var dock ersatt av Dan Jordan på bas i övrigt oförändrad sättning med William Schiöppfe trummor, Jan på piano och Stan på tenorsax. Både Stan och Jan spelar i en melodisk och lyrisk ton som antyder för Jans del utveckling mot hans speciella spelstil som skilde sig från rådande sätt att spela, representerad av t.ex. Bill Evans. Verwe MG VS 68393-2 Calm
  11. calm

    Apexorca på HIGH END München 2019

    Frågan är om vi trots allt inte bara har ett gemensamt mål? Det vill säga att musiken i slutändan skall låta så som vi vill ha den och i ett sådant skick att vi känner igen den efter våra referenser.? Sedan har vi olika metoder för att komma till målet. Om vi generaliserar så tror jag "mätfalangen" kommer snabbast till målet genom att utesluta kombinationer som omöjligen kan fungera ihop, med "lyssningsfalangen" har ett långt och tålmodigt arbete med förkastande av "omöjliga" konstellationer innan man landar rätt. Det senare kostar onekligen mer pengar och det är därför man ibland kan se helt nya produkter till salu kort tid efter lanseringen. Kan inte tolka det på annat sätt eller också har man extremt gott om pengar och tid till sitt förfogande? Själv tillhör jag den senare falangen men inser att ett system inte bara handlar om komponenter men också om den miljö i vilken de skall verka. Det blir ett integrerat system som måste samverka med alla övriga delar. Calm
  12. calm

    Den moderna jazzens utveckling

    Om Stockholm var jazzens huvudscen i Sverige men mer inriktad på dansant jazz, så blev Köpenhamn ett verkligt nav för inhemska och inflyttade jazzmusiker från främst USA. Jazzklubben som fenomen började dyka upp lite var stans som Blue Note i Paris, Birdland och redan etablerade Village Vanguard i NYC etablerade jazzkonserten som lyssningsform. En milstolpe i Köpenhamns jazzliv var onekligen jazzklubben Montmartre. Anders Dyrup sparkade igång verksamheten 1959 och blev snabbt ett vattenhål för dåtidens turnerande jazzmusiker. Mest var det Dixiland vid denna tid, men sedermera all form av jazz och alla stora jazzmusiker har spelat där. Inte minst Stan Getz som bosatte sig i Danmark mellan 1958 och 1961 blev lite av husband Denna CD som baseras på den dubbla vinylen med Stan Getz At Large är första delen inspelad i Kildevagns Kirke i januari 1960 med Jan på piano, William Schiöpffe på trummor och Daniel Jordan på bas, innehåller en del standards men också lite nykomponerad musik. Måste säga att för första gången är ljudkvaliteten utmärkt på inspelningen och man kan känna volymen i inspelningslokalen och Jans piano framstår klarare liksom Stans lyriska tenor. Calm
  13. calm

    Vad lyssnar du på just nu?

    Jag är rädd att det är värre än så. Patricia har inte släppt ett riktigt album sedan Smash 2013 eller om man skall vara noga finns ett en liveupptagning med enkla medel från 2016 från Green Mill Café, men begränsad till nedladdning. Hennes turnerande är nog det som håller skutan flytande. Hon är lite för smal och har inte samma backning som mer kommersiella artister som Diana Krall som också är mer mainstream och mer stylad. Den musik som Patricia ägnar sig åt slår bättre på mindre scener. Skulle förmodligen kunna öka sin försäljning genom att bli mer utslätad, vilket hon har för hög musikaliskt integritet och är lite för artistisk för. Jag misstänker att det finns nog betydligt större artister som använder sig av crowdfounding som finansieringsform. Det handlar som i bokbranschen om konstnärlig frihet och priset på den. Calm
  14. calm

    Vad lyssnar du på just nu?

    Så landade den till slut. Vi är några fans som bidragit med pengar i ett "crowdfunding project". Märkligt att artister måste gå med håven för att finansiera sina projekt. https://www.artistshare.com/Projects/Experience/367/507/1/Patricia-Barber-Higher?utm_campaign=artistshare_1657&utm_source=storyblaster_facebook&utm_medium=organic&utm_content=0_157353 Patricia Barber ; Higher. Calm
  15. calm

    Den moderna jazzens utveckling

    Under spelningen i november 1959 på Nalen i Stockholm med Stan Getz så passade Arne Domnérus på att engagera Jan Johansson och trummisen William Schiöpffe till en egen skivinspelning med namnet Arne Domnérus 4, med undertiteln Arne Domnérus Quartet featuring Jan Johansson. På denna EP med fyra nummer inleder Jan med introduktion på två av dem Where or When samt Exactly Like You, den första skriven av Rodgers and Heart, kända bl.a. från diverse Broadway-musikaler. Även baksidans There´s a Small Hotel, är skriven av samma kompositörer. Här förekommer också Georg Riedel som basist. Jan och Georg hade spelat tillsammans tidigare, men osäkert om det var på skivinspelning men kom senare att tillsammans skapa jazzhistoria genom sitt samarbete på Jazz på Svenska mm. Arne Domnérus hade sedan tidigare ett eget band som regelbundet spelade på bl.a. Nalen och själv etablerat sig som en framstående tenorsaxofonist lite i skuggan av bl.a. Charlie Parker men väl känd i jazzkretsar både hemma och utomlands. Calm