eliot

Moderator
  • Content Count

    7 976
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    7

eliot last won the day on August 6 2018

eliot had the most liked content!

About eliot

  • Birthday 1954-04-02

Contact Methods

  • Website URL
    http://www.euphonia-audioforum.se/forums/index.php?showtopic=937
  • ICQ
    0

Profile Information

  • Location
    Uppsala

Recent Profile Visitors

55 551 profile views
  1. Jag har den första skivan som Bebop visade PRLP 7004 från 1955 gul "Fireworks" etikett och 446 W. 50th St., N.Y.C. 7000-serien är den första serien på Prestige på 12", innan var det mycket riktigt 10". Den remastrades senare av Rudy van Gelder och fick då numret PRLP 7250 och namnet Subconscious-Lee efter den första låten på skivan. Den släpptes alltså inte som 10-tummare. Om man vill veta mer om inspelningarna så rekommenderas www.jazzdisco.org. En skiva som belyser det som Calle_jr skrev är Miles Davis Walkin' som först släpptes som 10-tummare PRLP 182 – Miles Davis All Star Sextet på röd "Fireworks" etikett och senare släpptes som PRLP 7076 Miles Davis All Stars ‎– Walkin' på gul "Fireworks" tillsammans med PRLP185 Miles Davis Quintet. Miles Davis Birth of the Cool Capitol T-762 släpptes 1957 med turkosfärgad etikett där en del redan var släppt på 10" (1954) som Capitol H459 Classics In Jazz
  2. Torkel tar Moules Classic och jag prövar Moules Morney, 1 kg var!
  3. Mycket trevligt reportage! Angående Frederick Cohen så köpte jag för länge sedan hans bok om Blue Note Pressningar: A Guide for Indentifying Original Pressings direkt från hans webbsida och den har varit till mycket nytta.
  4. Det är första stycket på skivan Back to Back med Duke Ellington & Johnny Hodges, MG VS-6055
  5. Myles B Astor på Audionirvana skrev: ”Strike it when the iron is hot! May never again be available on tape. Don’t let the fact is a digital recording dissuade you from buying the tape. Cafe Blue on tape sounds world’s better than LP or CD.I think on reason Jonathan likes Nightclub is the recording is a little less processed and more natural sounding than Cafe Blue. Absolutely sure if this is successful, there will be more Barber on tape!”
  6. Det jämnar ut sig - jag har tre Studer och en Stellamaster
  7. Jag har blivit uppmärksammad på denna nya serie återutgivningar från Blue Note som de gör med hjälp av personer som startade Music Matters. Mer finns att läsa här. Joe Harley som tillsammans med Ron Rambach skriver om bakgrunden till den nya återutgivnings serien
  8. Jag är lärde känna skivmärket Concord när jag i början på 90-talet fått igång min skivspelare igen. Det var denna tyska återugåva på Bellaphone som jag blev förälskad i och den fungerade lite som min introduktion till jazzen
  9. Du skall inte ta för givet att jag inte såg ditt inlägg men jag är svårflörtad och det var slutligen Myles inlägg på Audionirvana.org som fick mig på fall Jag har varit tvungen att betala moms på struntsummor: så jag var överraskad när jag slapp momsen på bandet från Tape Project. Jag har Saxophone Colossus både som förstautgåva på LP och band från Tape Project och i detta fall föredrar jag vinylen - men en sådan skiva är oftast dyrare än ett band. De har gjort något med bandet som gör att det låter modernare än skivan och det finns säkert de som kan tycka att bandet låter bättre än skivan. Gillar man gamla Prestige-utgåvor med den obändiga kraften i ljudet från Saxofonen så har skivan mer av just det!
  10. Jag har inte tidigare beställt direkt från Tape Project utan jag har köpt mina 6 band på eBay men nyligen skrev Myles B Astor på www.audionirvana.org att Bill Evans, Waltz for Debby fanns tillgänglig och den fick man bara inte missa tyckte han. Idag fick jag ett stort paket och fort gick det eftersom posten/tullen inte ville förtulla det. Det tog 7 dagar!
  11. Jag var på Stora Skivmässan i Solna förra lördagen och jag upptäckte då boken och fick mitt exemplar signerat av Torbjörn. Eftersom jag inte bor i Stockholm och inte känner till så många affärer så förväntade mig inte så mycket av boken men den är mycket trevlig och jag fann även David Reid och Anagram på Tulegatan 33. David hade fullt med klassiska boxar en trappa ner och de flesta boxar har jag nog köpt av honom. Utan David så hade Stockholm varit rätt ointressant för den som var intresserad av klassisk musik och en gång i slutet på 90-talet så packade jag bilen full med boxar när vi gav oss iväg på vår årliga resa till Schweiz. När det gäller Jazz så besökte jag Andra Jazz några gånger och fick då även med mig några vänner, se Slow down Stockholm. Jag träffade innehavaren Harald Hult i en skivaffär i Solna för mindre än ett år sedan och nu läste jag att han dog i maj 2018 . RIP - Det finns rätt mycket att läsa om just Harald Hult som är lika gammal som Torbjörn Sörhuus och därför har de många beröringspunkter. Boken rekommenderas varmt!
  12. Glöm inte - det är Skivmässa i Solna 29/9 2018