Jump to content

calle_jr

Admin
  • Posts

    20 183
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    218

Everything posted by calle_jr

  1. Instämmer. För Street Life gjorde de dessutom en half speed master-utgåva bara ett par år senare. Detta stämmer ju mestadels också för både Joe Samples och Randy Crawfords egna släpp.
  2. Jag hade för mig att Payback också var ett soundtrack
  3. Det är kanske Borat som letar efter Pamela Anderson? Han är Kazak och utrikeskorre.
  4. Bara ett par tips då till dig utifall du hade glömt John Miles. Passar som hand i handske till den sviten du visade; .
  5. Tack. Ja, det är exakt samma gravering som läses av. Men en hastighetssensor (mm/mc) läser bara hastighet medan en förskjutningssensor (optisk) bara läser förskjutning. Om vi hade haft en accelerationstransducer (accelerometer) som läste samma spår så skulle den läsa av på ett tredje sätt. Säg att en hastighetstransducer läser av en fyrkantvåg. Då läser en förskjutningstransducer av en triangelvåg (integralen av hastighet) medan en accelerometer läser av en pulsvåg (derivatan av hastighet). För sinustoner blir det inte så tydligt eftersom integralen och derivatan har samma vågform, de ändrar bara tecken och storlek. Jag gjorde nedan diagram i artikeln om vinylspelare. En mm/mc har den gröna kurvan som utspänning, medan en optisk har den röda. Häpp!
  6. Jag gjorde en jämförelse. Övre diagram är konventionell magnetisk karakteristik (RIAA). Nedre diagram är hur en optisk pu läser av en vinyl-LP och vilken eq som behöver påföras signalen för att output ska bli konstant. Båda är antagna med 40dB grundförstärkning. Det behövs alltså bara en tiondel förstärkning för en optisk pu jämfört med magnetisk. Lågfrekvent (8-12Hz), alltså anpassning av pu+tonarm, är det samma anpassning med komplians som behövs som för mm/mc. Högfrekvent bör en optisk ha något enklare att putta upp dubbelpuckeln över 20kHz eftersom magneter/spolar är eliminerade och diodskärmen kan göras lättare. Men det är ändå själva vinyl-LPns styvhet (mjukhet) som blir avgörande liksom för moderna mm/mc. Med de förutsättningarna borde man kunna göra längre nålarmar så att man kan använda en större projektionsyta (=högre precision). Det fundamentala som kvarstår är den grundläggande skillnaden mellan en hastighetsbaserad och en förskjutningsbaserad transducer. Min uppfattning är att man finner svaret i tidsdomänen där en hastighetstransducer är mer av ett kontinuum medan en optisk är mer diskret (digital). Jag är inte insatt i exakt hur det går till, men man kan nog beskriva det som ett mellanting mellan mm/mc och dsd.
  7. Precis, och om du då också har en mono-pu från den tiden så har den fullt tillräcklig output. Före riaa så varierade eq som bekant hejvilt från år till år och från bolag till bolag, men normalt var det mer i storleksordningen -8dB vid 10kHz och brytfrekvens för bas vid ca 250Hz. Så det ska fungera bra att få till med tonkontrollerna på Sansui. sorry.
  8. Me’shell Ndegeocello, rätt hög energi i det basspelet! Japp, det är Wah Wah Watson som sitter på en stol.
  9. Jag ser att det är notchfilter, inte så dumt. Jag minns att det stod ”defeat” på en av mina gamla förstärkare också, men minns inte om den skulle förgöra all bas/mellan/diskant, eller om det var att filtret kopplades ur
  10. En kollega till mig var övertygad att det inte var Putin, Khamenei eller Kim Jong-un som skulle starta 3:e världskriget, utan en arkitekt. Om man hade svart polotröja gjorde man bäst i att hålla sig undan honom.
  11. Yes, det är bara att gilla läget för mig. Det som skapar värde får utgöra 15%. Resten (finansiella poster, storybyggande, kommunikation, positionering och liknande) ska utgöra 85%. Vinstfördelning 2% kontra 50%. Tycker bara att det är lite taskiga proportioner. Med 2% av 15% av värdet blir det svårt att göra annat än leta magneter och sällsynta metaller.
  12. I en krets så samverkar aktiva komponenter alltid med och påverkas av kondensatorer och andra impedanser som undergår förändring när de är nya på jobbet. Precis som du skriver behöver systemet utjämnas, eller hellre hitta ett jämviktstillstånd. Steady state.
  13. För de förflyttningar som jag har klarat utföra så fungerar det bra med 24/192. Jag vet inte hur valhänt jag är jämfört med en genomsnittlig euphonian, men att flytta 0.7us är som sagt inte för dilettanter. Det är snarare för mästare inom urmakarnas skråordning. Jag tycker inte att pickupskal är konstruerade för så små vridningar när man står där med krökt rygg. Man borde prata med Franc Kuzma om att anpassa skal och skruv för zenitjustering. Kontaktytan borde vara olackerad och polerad, med en stegskruv som anpassas till spåren. Ännu hellre, att pu fästs i en platta som monteras på undersidan av skalet som ovanifrån förses med en mikrometerskruv motsvarande den som används för azimut på 4Point.
  14. Materialen är till en del avgörande, men jämför vad Shure gjorde på 70-talet med sin pu-utveckling baserad på forskning. De lyfte sina puppor till helt nya nivåer med mycket enkla material, och framför allt visste de vad de gjorde och vad som påverkade. Här ett exempel på vad jag menar (taget från rapport av Lawrence Happ, Shure Brothers Inc), och exemplet visar hur de verifierar sin modellering av impedansförhållanden mellan vinyl och nål med mätningar: De gjorde hundratals såna här delstudier och satte ihop dem i helhetsmodeller, som deras puppor sedan baserades på. Det gör de ju förvisso för mig redan ändå De låter ju fantastiskt Det enda som försämrar min livskvalitet lite i förhållande till highend-företag är när deras marknadsföring inte har en vetenskaplig grund Man skulle lösa det om man lånar ut en Lyra Atlas till en industridoktorand på KTH och Euphonia är handledare
  15. Det är inte en så stor sak, och om alla pu-tillverkare ägnar så mycket tid åt utveckling och utvärdering av nya material och tekniker som de säger (40 år), så är det en liten sak i jämförelse. Ortofon och Lyra menar att de lägger ner två manår på en ny modell. Jag undrar helt ärligt vad de gör förutom att leta efter magneter och sällsynta metaller Jag köper inte det. Det som möjligen är en trade secret är att man inte bemödar sig att göra det.
  16. Exakt. Det går ju inte att höra om basarna släpar efter en hel period, eller hur man bär sig åt för olika basfrekvenser. Bastoner i musik är som regel långa, åtminstone 100-tals millisek, så det går ju inte höra det i musik heller Så om man siktar på att lyssna eller mäta för 50Hz så bör det bli bra.
  17. En del logiska konklusioner formuleras betydligt mer distinkt av ens bättre hälft.
  18. Sådana detaljer visade Kantrowitz, Hunt, White, Pierce mfl matematiskt i början på 60-talet. Men med de beräknings-, simulerings- och tillverkningsmöjligheter som finns idag inom snart sagt alla områden så borde det väl vara behov av en uppdatering Varför är det ingen som kan redovisa riktiga artiklar längre? Hur ser kontaktmekaniken under gång ut i en modalanalys beaktat skanningsförluster för en modern pu? Vi gjorde ett försök i denna artikel, men vi har ju inte tillgång till de rätta egenskaperna för material och beståndsdelar. Varför kan inte branschen göra det längre? Nä, det mesta från de senaste 30 åren ska vara "mystic"...
  19. Om nivån i LP (lyssningsposition) är avsevärt högre än andra register (mer än 3-6dB högre) så är det för mycket. Det blir onaturligt och maskerar övriga register. Därav tycker jag att subbarnas huvuduppgift ihop med fullregister är att förbättra soundstage, perspektiv och jämnhet. Knapparna på bakpanelen av subben är ingen trollerilåda i sammanhanget - nivån ställs så att den inte dominerar jämfört med huvudhögtalare, fasen ställs så att den spelar i takt med huvudhögtalare. Ovanstående är något helt annat än det @Harryup beskriver. Två helt olika saker. Jag håller med honom att det (hifimässigt) är det korrekta tillvägagångssättet att först och främst få huvudsystemet matchat i nivå och fas. Men The Sf är redan korrekta om de placeras rätt. Pga varierande rumsakustik blir just basen nedprioriterad i placering av huvudhögtalare, varför steg 2 är kompletteringsbasar enligt ovan. Jag experimenterar med efterklangsbas som ett separat system. Det är ett tredje steg som ytterligare ”manipulerar” rummet, för att förlänga efterklangen i basen. Men det är inget jag skulle gå på innan jag är nöjd med steg 1 och 2.
  20. Du kan ju alltid flytta subbarna närmre LP Sedan vill jag repetera att du har redan fullt tillräckligt med bas i dina huvudhögtalare frekvensgångsmässigt. Så subbarna bör användas för att förbättra soundstage, perspektiv, jämnhet. Såna saker, tycker jag.
  21. Jag fattar nog inte fullt ut vad du menar men det verkar intressant En statisk exkursion för ett graververktyg spelar ingen roll förutom precis när exkursionen sker. Det är ju detsamma med en högtalare. Så förutom ett "jack i skivan" så är det fortfarande bara den relativa förskjutningen (=hastigheten) som styr både gravering och avspelning.
×
×
  • Create New...