Jump to content

calle_jr

Admin
  • Posts

    18 770
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    184

Everything posted by calle_jr

  1. Instämmer helt, och... ...jag håller med om det också, men man borde vända på formuleringen. Dvs det är inte mätningen som ska beskriva välljud, utan de som uttalar sig om hur det låter som ska beskriva detta på ett mätbart sätt. Därför tror jag att mätning är ganska avlägset, och egentligen fel väg. Det jag i första hand kan tänka mig är att man kan formulera hypoteser och därefter beräkna egenskaper baserat på simulering av modeller.
  2. Frekvensgång beskriver oscilleringar i allmänhet, inom audio avses normalt toner inom audiobandet 20Hz - 20kHz. Spänning förtydligar att det är en spänning i Volt man avser (dvs det är inte en ström, effekt, kraft, hastighet, magnetfält eller något annat). Magnitud beskriver storleken på i detta fallet spänning, oavsett riktning. Om utspänningen har 2V resistiv del och 1V reaktiv del, så blir magnituden . Man kan alltså se magnituden som en vektor eller visare med en viss längd, där visarens längd är dess magnitud. Kombinationen magnitud och fas beskriver både storlek och riktning. I sin allra enklaste form, säg att utspänningen för någonting har amplituden A, är sinusformad med vinkelhastighet . t är tiden som löper och är fasförskjutningen i förhållande till någon referens. Då kan utspänningen beskrivas i tidsdomänen som: Och i frekvensdomänen kan den beskrivas som: Magnitud: Fas:
  3. Detta är pilligt; Med kalibreringskortet separerat är det bättre att göra en anslutning med stiftlist för det; Och alla kopplingspunkter för listen ansluts på undersidan (svart, grå, vit, grön, blå, brun, lila, orange, gul, röd);
  4. Ofta säger man bara "frekvensgång" när man egentligen avser spänningsmagnitud för frekvensgång. Men frekvensgång kan innebära lite allt möjligt som varierar inom audiobandet, tex fas för spänning, eller grupplöptid eller magnitud och fas för impedans. Med DA-omvandlare menade jag i detta exempel en hel apparat som brukar kallas dac även om själva dacen bara är en del av dacen. Men komprimering kan förvisso utföras i godtycklig domän. Minsta ändring av högtalare kan ändra frekvensgång, men om man gör högtalarplacering för soundstage genom att studera frekvensgång så är det ren tur om det blir bra. Så exemplet var för att exemplifiera att det finns en lång rad egenskaper där frekvensgång blir ett väldigt trubbigt instrument.
  5. Den är vanlig i tonarmar, men då heter den Nordost tonearm eller nåt ditåt. Jag är för dåligt insatt i uppbyggnad för olika märken, men valet för internkablage baseras också på att den ska fungera som kopplingstråd. Och inne i en apparat har man inte samma störningar. Så det är lite andra aspekter. En del märken (främst rörmärken) gör sina egna kablar, exvis Audionote och Kondo. Skälet är såklart att de anpassar kablaget till sin elektronik.
  6. Tillbaka till framtiden, och de senaste insatserna gör att preamp börjar ta form; Som vi sett tidigare så är det inte helt lätt att mäta denna preamp. Strategin är att först bygga klart kanalerna och kontrollera att kretsen fungerar i alla avseenden (filterverkan, spänningsmatning, förstärkning). Därefter kalibrera med tonhuvud för 15ips IEC/CCIR 320nWb/m LPR90, och därefter byta de komponenter som behövt kalibrering till fasta på huvudkorten. Det är i princip omöjligt att kalibrera med svep, så jag har köpt ett MRL 21J303 kalibreringsband med följande toner:
  7. Ja, om man nu enbart är intresserad av magnitud för frekvensgång En bra början vore att prova med två olika kablar där man hör skillnad med tex ett mellanregister och ett slutsteg, och därefter bena ut vad som är skillnaden i egenskaper mellan dessa kablar i den miljön. Det vi normalt menar med "frekvensgång" är ju ett väldigt nedkokt begrepp. Antagligen ganska avlägset från vad det är vi uppfattar som nyanser, luftighet, timing, värme, briljans etc i en klangsammansättning. Jag har absolut inte svaren, men antar att man behöver göra betydligt mer detaljerade energibetraktelser i tidsdomänen än att bara mäta frekvensgång med ett svep. Det är min övertygelse att detta inte handlar om skillnader på några enstaka dB, utan tittar man väl på rätt saker så är skillnaderna betydligt större. För att ta ett par jämförande exempel i brist på annat; Om man bygger en DA-omvandlare som komprimerar cd-skivor till bristningsgräns. Den har fortfarande rak frekvensgång, men låter den likadant som vilken dac som helst? Om man mäter två rum och har exakt samma frekvensgång i båda rummen, men i det ena har man 0.1sek efterklang och i det andra har man 5sek. Låter dessa rum likadant? Om man lyssnar på soundstage för ett par högtalare och därefter vrider den ena högtalaren 10grader. Man har samma frekvensgång men låter det likadant?
  8. Ser fram emot Deqx! Vi har ju pratat lite om dem tidigare. Påverkan på magnitud i frekvensgång från internkablage i högtalare tror jag att man kan glömma. Speciellt om det handlar om enstaka dB. Det är ju bara trams.
  9. Det har överlag hänt mycket inom hifi genom åren. De senaste decennierna har det dock varit ett väldigt fokus i frekvensextremerna i vissa läger, upplösningshysteri och jakt på bitrate. Det är lätt då att ungen åker ut med badvattnet och man förlorar det som är grunderna i vad som är bra ljudåtergivning. Väldigt mycket både musik, hifi och högtalare hade generellt en riktig dipp på 90- och 00-talen tycker jag. Lägger man på en tidsenlig LP i denna Luxman/SPU-rigg så tror jag att man inser det. Det positiva är att det idag går att hitta det bästa av båda världar.
  10. Det är Studer 1.810.711-00; Den kretsen ser ut såhär; Här finns potentiellt vinning i att byta några komponenter; kondingar är bytta, men resistorer i signalvägen kanske. OP är Texas NE5532 i original, men här sitter som synes Burr Brown OPA2134PA. Några BC560 transistorer från Motorola. De små orange kondingarna är inte tantal utan BC128 aluminium, så de ska nog sitta kvar.
  11. Jag har demonterat headblock; Och i plåtkapslingen nere till höger sitter en preamp;
  12. Jag hoppar lite här för jag har kollat hur avspelningskorten ser ut; Först 1.820.710.84 som alltså är denna krets:
  13. Man kan bara anta att graden av polarisering är frekvensberoende. Då gäller det att hitta en lösning med dielektrikum som varierar minimalt i audiobandet, hellre än det som ger max polarisering men är olinjärt.
  14. Ja. Men jag känner inte till några av produkterna du använder. Tyvärr.
  15. Vi hann med en kort lyssning också När Peo närmade sig spelaren så dimrade svanhalslamporna upp under 20sek, så lång tid det tar att byta LP, torka av den och sänka pu:n Det finns en rad smarta-hem-funktioner i bostaden. Kan inte redogöra för dem, men några exempel är belysningsstyrning, logg av elanvändning, temperatur och luftkvalitet, på- och avstängning av allt möjligt, speltid för pu mm. Det mesta styrs med denna typ av krets; Fick även se den nya kopplingen med 5-polig DIN och Lyra Phonopipe;
  16. Jag föreslog detta för Discogs för 7 år sedan på release-nivå. Det finns redan en rating 1-5 som avser musiken, så det borde vara enkelt implementerbart. Jag tycker rating är en bra metod eftersom det inte behövs så jättemånga röster för att medelvärdet ska bli trovärdigt. Åtminstone för de flesta genrer brukar det vara minst 30 ratings för en utgåva. Discogs är med all rätt väldigt restriktiva med subjektiva data. Men det finns ju redan subjektiva data
  17. Väskan packades med allt som byggts och inte byggts hittills för tape head preamp. Jag vet inte hur denna tråd framstår för läsare, men för mig är detta projekt som jag håller på med ganska snårigt. Det finns ingen tydlig serie av aktiviteter, det finns ingen manual, ingen förlaga, inget scope och definitivt inte bara ett sätt att lösa delkretsarna på. Det finns inte ens ett rätt slutresultat. Vissa delar kan jag reda ut själv, men många delar påminner mig att jag inte har småsignal i blodomloppet. Jag har hankat mig fram, många timmar, men i vissa lägen blir det kortis. Det snurrar hundratals frågeställningar, och jag har inte den intuitiva förmågan som kan leda mig framåt. Då behöver jag ta en tur mot nordost till Peo. Vi kan kalla det för kvalitetskontroll, men i praktiken handlar det om att lösa upp knutar, identifiera problemen, lösa dem, löda, mäta, gå vidare till nästa problem... Jag är oerhört tacksam för det, och jag hade inte haft en chans att komma vidare annars. Jag tog också på stället det enda rätta beslutet att sätta fasta värden så att kalibreringskretsen endast är inkopplad vid kalibrering. I princip innebär det att 8 kopplingar per kanal kan behöva göras om tex vid byte eller justering av tonhuvud. Men i praktiken är det nog bara två, vi får se. Det avgörande var att hitta en lösning där jag om ett år eller om 5 år kan gå tillbaka och reda ut hur fanken det var jag skall koppla in kalibreringskortet.
  18. Raka motsatsen kan man säga. Öresundstågen kämpar på, så jag tog ett sådant mot nordost i dubbel bemärkelse.
  19. Det är tonhuvudberoende, bandberoende, frekvensberoende, hastighetsberoende och eq-standardberoende. Men en typiskt tonhuvudförstärkare behöver förstärka ca 80dB. Alltså 20-40dB mer än ett riaa.
  20. Ett par bilder till på A810 in action; Jag vill inte uttala mig än om några ljudmässiga skillnader eftersom jag inte kan säga något med säkerhet. Jag har inte kunnat spela med B62 på lång tid pga pågående projekt med tonhuvud och preamp. Det låter mycket bra, men jag tror det finns en del att göra med avspelningskortet i A810. Jag får be om att återkomma. Men den slående skillnaden är handhavandet. A810 är fantastisk att handha, känns väldigt mjuk och skonsam mot banden. Jag ska sätta mig in i hur man använder sensoravläsningen och en del annat som jag inte hunnit med. Men igår var det dags att packa den stora väskan...
  21. Jättebra artikel. Men Rajiv Arora driver en hörlursförstärkare, inte 2x6kW slutsteg. Annars tycker jag den där Tesla Gateway verkar vara bra. Redan idag har Sverige mer än dubbelt så stor andel volatil kraftproduktion jämfört med Sverige och Kanada.
  22. Kul att du fått hem det igen! Jag har nog aldrig lyssnat på Mastergroove, och åtminstone inte denna senaste mk. Stabilt och mycket välljudande märke. Precis. Tills man ger sig in på rullband
  23. Ja. Pass blev kontaktade av NJR för ett antal år sedan, och jag har känt "mellan raderna" att det mötet inte fick igång varken Nelson eller Colburn. Men efterhand som de testade NJRs elektroniska volymkontroll såg de fördelar med att gå vidare med den och implementera i sina försteg. NJR Muses 72320 är en 2-kanals IC, med intern resistorstege optimerad för lågt brus och 100dB dynamikomfång i 1dB steg. Pass använder delar av den, dock inte op-amparna.
  24. Stort grattis! Det var så länge sedan vi pratade om detta att jag glömt bort det. XP-20 och XP-22 är väl identiska exteriört sånär som på navelsträngen. Men konstruktionsmässigt är de ganska olika, även om grundprinciperna är desamma. Det är de ju för alla Pass försteg, och för den delen även slutstegen. Även volymkontrollen är nykonstruerad. Jag gillar konceptet att lägga 70% volym som normalhögt hellre än 30% som finns i många försteg. Varför ska man addera en massa gain som skapar brus och distorsion om alla normalanvändare dämpar bort 70% av nivån med volymkontrollen? Det beror såklart på känslighet i högtalare, men jag har aldrig spelat högre än 63%, och oavsett känslighet kan jag inte tänka mig att man vill spela högre än volymkontrollens max. I så fall har man valt fel slutsteg eller högtalare, tycker jag.
×
×
  • Create New...