calle_jr

Admin
  • Content Count

    16 463
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    126

Everything posted by calle_jr

  1. calle_jr

    Nu tar vi lite ledigt...

    Det var 45-varvaren så det blev Take Three And A Half.
  2. calle_jr

    Nu tar vi lite ledigt...

    Jodå, du förtydligade. Det är lite snårigt skrivet. Man ska nog tolka det som native dsd för sacd om man använder deras transport. Om man spelar filer är man dock hänvisad antingen till DVD-R eller usb, och då: Strömmaren har ju inte heller något gränssnitt för native dsd.
  3. calle_jr

    Nu tar vi lite ledigt...

    Ja, både det och hdmi. Om man bortser från vilken teknik som är bäst så är det lite märkligt att inte löpa linan ut. Transporten har inga begränsningar, dacen har dsd chip, analogdelen helt byggd för dsd (även för pcm-källor) osv. Det finns säkert en praktisk förklaring och det skulle vara intressant att höra den.
  4. calle_jr

    Nu tar vi lite ledigt...

    Jag menar alltså denna; Nätlisten såg jag vad det var
  5. Sedan han kom tillbaka efter sin svåra sjukdom (Stony Road) är han en ny musiker. Hans repertoar framförd med bluesarr för 10 år sedan sitter etsat i mitt minne. Jag vet inte hur han mår idag eller om han fortfarande turnerar, men om en sån chans ges ska den inte missas.
  6. calle_jr

    Nu tar vi lite ledigt...

    Jättefint system DACen är APL DSD-MR, deras referens. Är det en Anzus-mojäng den sitter i? Vad är det? Lite förvånad att inte APL gjort en Native dsd-koppling, speciellt som de även gör en transport
  7. calle_jr

    Pass Labs XA60.8

    Som sagt, det går att förstå konceptuellt. Men det är inte trivialt om man knappt vet ett skvatt om effekttransistorer Jag intervjuade Peo kort över telefon, men området är så stort att det är svårt att lagra för mina hjärnceller. Vi kanske kan reda ut begreppen tillsammans lite grand om vi begränsar det till just det vi pratar om här, dvs aktiv förstärkning i slutsteg? En fälteffekttransistor (FET), tex MOSFET och JFET, är en spänningsstyrd halvledare och kräver ingen biaseringsström. Den har tre ben (terminaler) som kallas för Gate (G), Drain (D) och Source (S). Spänningen över transistorn (N- eller P-kanal) styrs av ett elektriskt fält. FET har hög ingångsimpedans och drar därför i princip ingen ström från matningen. De flesta FET har låg transkonduktans, dvs låg förstärkning, och den är olinjär. FET har hög termisk stabilitet. En bipolär transistor (BJT) är en strömstyrd halvledare och kräver en biaseringsström för att fungera. BJT har också tre terminaler men de kallas för Styre (S), Kollektor (K) och Emitter (E). Kollektorströmmen styrs av styrströmmen. De har en lägre ingångsimpedans vilket gör att de drar mer ström från matningen. BJT har hög transkonduktans, dvs hög förstärkning, och den har mer linjär transkonduktans. BJT har dock dålig termisk stabilitet, dvs de kräver mycket mer kylning. Jag ritade en schematisk bild av de båda jämfört med ett rör för att se om poletten trillar ner: Funktionssättet för styret i en bipolär transistor är densamma som gate i en FET och gallret i ett rör. Och kollektor och emitter kan jämföras med drain och source i en FET eller anod och katod i ett rör. Kollektor, drain och anod är positiva. Styre, gate och galler är negativa i förhållande till emitter, source och katod. För det vi pratar om här kan vi kanske begränsa oss till hur arbetskurvan ser ut. Jag börjar med ett generellt utseende som jag tror kan gälla för alla aktiva förstärkare: Ordet transistor kommer ursprungligen av begreppet transfer-resistor dvs överföringsmotstånd. Egentligen borde det kanske heta transmittansor i stället , eftersom det snarare är admittans än resistans som styr funktionen. Förhållandet mellan spänning och ström för olika matningsspänning kallas för transkonduktans, och är inversen av resistans. Strikt är transkonduktansen skillnaden i ström i förhållande till skillnaden i spänning. För ett rör är det då alltså ändringen i anodström vid en ändring av matningsspänning (spänningen över galler-katod). Transkonduktans betecknas gm och har enheten Siemens eller mho [℧]. Man blir inte så väldans mycket klokare av att bara titta på dessa Svengrenreplikanter som är avsedda för kretskortsmontage:
  8. calle_jr

    Pass Labs XA60.8

    Nu spelar jag rätt som det är med dessa:
  9. Vinylspelare - En fråga om inställning Vi kommer starta en liten artikel om vinylspelare. Bebop, Peo och jag. Avsnitten publiceras efterhand som de blir klara, och då görs det här: http://www.euphonia-audioforum.se/forums/index.php?showtopic=12192 Den här tråden är till för ev frågor, kommentarer och synpunkter.
  10. calle_jr

    Vinylspelare - En fråga om inställning

    Ja, det är samma och hänger ihop med forummjukvaran. Och jag instämmer. Det är väldigt irriterande eftersom man ofta inte hittar just det inlägg som länkaren avser. Det vi kan göra är att minska antalet inlägg per sida innan sidbrytning. Vi ökade det för ett antal år sedan för att vi tyckte det blev enklare att bläddra och läsa i långa trådar. Annars är ett trick att högerklicka, öppna länk i nytt fönster, och ev göra det en gång till när bilderna finns i cachen.
  11. calle_jr

    Vinylspelare - En fråga om inställning

    Nu är avsnitt 17 i huvudartikeln om vinylspelare publicerat. Vi har kallat det för "The Real Deal", eftersom det är här själva omvandlingen från LP-skivan till signal sker i det vi kallar "det lilla systemet". Det har tagit tre år att få ihop detta avsnitt. Så slit det med hälsan https://www.euphonia-audioforum.se/forums/index.php?/forums/topic/12192-vinylspelare-huvudartikel/&do=findComment&comment=248306
  12. calle_jr

    Vinylspelare (huvudartikel)

    Det vi har gått igenom tidigare angående mekaniken är i princip bara hygiennivå. Att para ihop en pickup med en tonarm så att den inte löper amok lågfrekvent är en grundförutsättning. Men den är helt nödvändig för att illustrera den elektromekaniska analogin, vilket vi tycker var värdefullt. De stora mekaniska miraklen händer i det lilla systemet, och vi har skjutit det framför oss eftersom man måste få grundförutsättningarna klart först, de som du själv kontrollerar genom val av komponenter och uppställning. Nu har vi kommit till vad som händer från vinylspår till riaa i en korrekt och väl uppställd rigg. Den fysik som bestämmer den slutliga karaktären för en pickup kan delas in i tre system; ett mekaniskt, ett magnetiskt och ett elektriskt system. Det mekaniska systemet här innefattar LP:n, nålen, nålarmen, armaturen (spolarna) och upphängningen. Detta system transformerar spårmoduleringen till en proportionell rörelse av spolarna som sitter på armaturen. Det magnetiska systemet innefattar magnet, polstycken och gapet mellan dem. Det elektriska systemet består av spolar och lasten som visas för dessa. Ändringar i magnetflöde konverteras till elektriska signaler med en viss eftersläpning (fasförskjutning). Samspelet mellan spolarnas impedans och belastningsimpedansen bestämmer systemets respons. Nålen ges varje tidsenhet en hastighet v(t) i vinylspåret. Denna hastighet transformeras till en hastighet i armaturen. Spolarna som sitter på armaturen inducerar en spänning som beror på spolarnas längd och magnetfältets flödestäthet, som i sin tur beror på magnetens styrka samt polstyckenas och magnetgapets utformning. Spänningen u(t) i kretsen beror av den last som kretsen visar för spolarna, och den spänning som presenteras för riaat beror av step-up transformatorns förstärkning och impedans samt kablarnas kapacitans. De tre systemen är seriekopplade och en kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk. Därför måste alla tre vara linjära åtminstone inom audioområdet. Det duger inte att summan av dem är linjär. I en del pickuper är de mekaniska resonanserna dämpade av det elektriska systemet vilket ger en skarp avskärning över resonansfrekvens (typiskt 36dB/oktav), som i sin tur leder till en fasvridning inom audiobandet. Om vi (som tidigare) kallar överföringsfunktionen mellan input och output för H så kan man definiera en perfekt transducer som den som har en linjär överföringsfunktion för respektive system: Vi kan utan tvekan anta att det inte existerar någon pickup som uppfyller dessa kriterier, men det finns de som kommer nära. De basala egenskaperna i en pickup ligger i känsligheten (spolarna) och i den elektriska matchningen (internimpedansen). Det som skiljer agnarna från vetet när det gäller korrekthet är vibrationshantering, nålarm, upphängning, nålslipning och magnetfältets linjäritet. När det gäller detta så är det verkligen ett hantverk, inte bara "ett bästa värde". Hur mycket exotiska material och lösningar man än tar till så måste man kompromissa och det är där hantverkaren kommer in. DET LILLA MEKANISKA SYSTEMET Bakgrund Det mekaniska systemet har normalt tre resonansfrekvenser; en pga fjädringen mellan LP och nål, en pga fjädring i nålarm och en pga fjädring i upphängningen. Den sistnämnda är den vi berört i tidigare avsnitt och som bestämmer tonarmsresonans. Vi kan i princip bortse från denna lågfrekventa resonans och förutsätta en rigg som är väl uppställd. Då påverkar den inte inom audioområdet. Pickuptillverkare lånade mycket från fordonsindustrin där man på 20-talet gjorde mycket forskning på förarkomfort och optimerade fjädrad och ofjädrad massa. Hjul, däck och hjulupphängning kan likställas med nålarm och nål. Karossen är pickup och tonarm. Vägens ojämnhet är spårmodulering och bilens hastighet är vinylskivans rotationshastighet. Att beräkna förarens komfort för hand för olika val på dessa ingående delar är en ganska besvärlig övning, och man tog fram halvfabrikatsformler och diagram för optimering av tex hjulets massa i förhållande till karossens massa och fjädring. Samma samband kan användas för en pickup där all rörelse i "karossen" innebär förlust i avläsningen. Och även om man har perfekt fjädring och dämpning av karossen, så kommer deformation i däcket att kännas av föraren. Så, vad som händer när man varierar pickupens (och tonarmens) olika delkomponenters mekaniska egenskaper är helt avgörande för hur exakt spårmoduleringen överförs till spolarna. Utdrag från "Vehicle vibration and ride". R. G. Longoria, University of Texas, 2016. Bilindustrin brydde sig bara om vad som hände under 100 Hz*, men det duger ju inte för en pickup. Så, pickupmodeller behöver även ta hänsyn till tex "vägbanans" styvhet, dvs den fjädring och dämpning som sker i kontaktytan mellan nål och vinyl, eftersom den ger resonans för högre frekvenser. *) Högre frekvenser är en annan avdelning inom bilindustrin som behandlar buller och ljudkomfort i kupén. Alla som haft en gammal bil är ytterst medvetna om väglagets inverkan på buller i kupén. Mekanisk modell Idag finns kraftfulla datorer som kan hjälpa till. Men man har ingen som helst nytta av dem om man inte vet hur det fungerar, hur man ska modellera och vilka mekaniska egenskaper varje delkomponent har. Vi har utifrån en lång rad olika källor och studier satt ihop en modell av en modern konstruktion: Såhär kommer då det mekaniska systemet se ut i förenklad form: Nålarmen är tänkt som ett 8mm långt taperat rör och vi delar in det i fyra 2mm långa raka rör med olika dimension 0.3-0.8mm. Lindningarna tillför bara massa, och spolarnas kärna tillför både massa och styvhet. Fjädrarna kD och dämparna cD känns igen från det stora systemet. KLP och cLP beskriver LP-skivans styvhet ovh dämpning, som är ganska svårbestämd. Såhär kan man då idealisera modellen: Mekanisk modell av LP, nål, nålarm, armatur och upphängning för beräkning av resonansfrekvenser. Det är mycket svårt att välja egenskaper egentligen för alla ingående delar eftersom de inte är kända, men speciellt svårt att bestämma styvhet och dämpning för LP-skivan. Men vi har anpassat egenskaperna baserat på gamla mätningar i litteraturen och egna mätningar med Ortofons testskiva som ju har ett rakt svep till 50kHz. Här är den beräknade frekvensgången för överföringsfunktionen mellan LP och spole (v=1), och observera att jag startar vid 1kHz eftersom det inte händer ett skvatt under 8-10kHz. Här ser man den typiska dubbelpuckeln som funnits med sedan kristallpickupernas tid, men som med åren flyttats högre och högre upp i frekvens. På 50-talet låg den första puckeln vid 4-5kHz. I mitt exempel med Lyra Atlas som förlaga ligger den vid 24kHz. Pucklarna måste finnas där. Den första är resonans pga själva LP-skivan, dvs nålspetsen kommer i resonans pga LP-skivans elasticitet. Den andra puckeln är resonans i nålarmen. Som syns är den uppflyttad till 60Hz. Jag ser början på den vid mätning med Ortofons testskiva. Här tänker vi oss spela en LP som innehåller ett riaa-modulerat svep med referenshastighet 5cm/s (0-peak) vid 1kHz. Modformerna visas vid 1kHz (referens), vid 24kHz där det blir resonans i nålspetsen, och vid 59kHz där det blir resonans i nålarmen. (Det är ingen idé att visa verklig hastighet eftersom det inte går att se 1kHz, så animeringen är nedsaktad ca 1600 ggr. Amplituden är av samma skäl förstorad med en faktor 25) Modform för input 1kHz med amplitud 50µm (25 x förstoring) Modform för input 24kHz (25 x förstoring) Modform för input 59kHz (25 x förstoring) Man kan dra en hel del slutsatser från beräkningarna; Med lite otur sammanfaller det lilla systemets resonanser med sutens. Skivpuck, typ av LP, skivmatta, var man befinner sig på LPn osv spelar stor roll för nålarmens beteende. Väldigt liten förändring i gods i nålarmen förändrar var resonanserna hamnar. 15% mer eller mindre gods fördubblar / halverar styvheten vilket i praktiken innebär att olinjäriteter hamnar helt inom eller helt utom hörbart område. Nålarmar har sannolikt mer konstruktionsdämpning än vad simuleringen visar. Se skanningsförluster nedan. En sak som kanske förbryllar är varför man inte gör kortare nålarmar och/eller längre spolar. Vi ser i vårt exempel att utväxlingen är 4:1 (magnituden är 0.25 i diagrammet). Dvs för hastigheten 4 cm/s vid nålen så blir hastigheten bara 1 cm/s i spolarna. De flesta moderna pickuper verkar ha ännu lägre utväxling. Ju styvare LP, desto mer beter sig nålarmen som en enfacksbalk. Ju vekare LP, desto mer beter sig nålarmen som en konsol. Skillnaden i egenfrekvens mellan dessa renodlade ytterligheter är en faktor 4. Om LP-skivan är för vek kommer det alltså uppstå resonans högfrekvent inom audiobandet. Hur många har tänkt på denna anledningen när man väljer 180g LP? Till vänster en renodlad enfacksbalk som oscillerar mest i fältmitt, till höger en renodlad konsolbalk som oscillerar mest i spetsen. En nålarm beter sig som ett mellanting mellan dessa när den exciteras av vinylspåren. Beteendet liknar mer eller mindre det ena eller andra typfallet beroende på nålarmens, upphängningens och LP-skivans egenskaper. När vi tänker i termer av utväxling så betraktar vi ofta de ingående delarna som stelkroppar. Men både vinylskivan och nålarmen är flexibla (deformeras), vilket gör att utväxlingen mycket väl kan bli 1:1. Detta ser man tydligt i ovanstående animering av modformen vid 1kHz. Det vore mer korrekt att avbilda såhär: Vi har i detta exempel valt en taperad nålarm, som dessutom är rörformad. Rörformen är mycket effektiv eftersom den ger högsta styvhet med lägsta massa. Taperingen gör nog mest nytta för "sladdriga" LP. Materialet vi valt är bor vilket är mycket effektivt. Motsvarande geometri i aluminium skulle sänka resonansfrekvensen till häradet 10 kHz, allt annat lika. Skanningsförluster Ovanstående resultat är enbart inverkan av det mekaniska systemet. Den beräknade resonansen för LP skulle innebära att vinylmaterialet komprimeras och dekomprimeras motsvarande 8 ggr spårmoduleringens amplitud vid 24kHz. Normal amplitud för spårmoduleringen är ca 50µm, vilket med förstoringsfaktorn vid resonans skulle ge väldigt stor växlande intryckning (~0.5mm). Detta ihop med mycket höga accelerationsnivåer (vilket det blir högfrekvent) är orealistiskt. I praktiken sker inte det utan den kommer dämpas och ge förluster i överföringen. Och man har likartade förluster i nålarmsinfästningen. Amplituder som är flerfalt större än LP-skivors maxamplitud i spåret får även rent geometriska konsekvenser för spolarna och magnetiska konsekvenser så att spolarna kommer utanför magnetfältets linjära område. Dessa frekvensberoende dämpningar kan gemensamt kallas för skanningsförluster. Och förutom den mekaniska överföringen kommer både den magnetiska och elektriska kretsen också att påverka signalen. Man kan uttrycka utspänningen som en produkt av mekaniken, magnetismen, elektriska kretsen och skanningsförluster, såhär: Och det är ju hela den produkten man mäter, medan det vi visat ovan enbart är Hmekanik. Det finns en del tidiga beräkningar och mätningar liknande de som redovisas ovan. Det börjar med Frank G. Miller år 1950 , som skrev artikeln "Stylus-Groove Relation in Phonograph Records,". Det är lite förvirrande eftersom de olika studier vi hittat inte stödjer varandra. Skillnaderna är i huvudsak två. En del bortser helt från LP-skivans styvhet och dämpning, andra ser den som helt avgörande för överföringsfunktionen. Den andra skillnaden är att en del räknar linjära material- och geometriegenskaper, medan andra räknar olinjärt. Man ser dock att branschen var överens om att det som spelar in i det mekaniska systemet är dels ett sådant massa-styvhet-dämpning-system som vi har modellerat. Dels att man måste beakta effekten av skanningsförluster, dvs förluster när våglängderna närmar sig storleksordningen av kontaktytan mellan nål och vinyl (villkor i Hertz-teori stämmer inte längre). De flesta studier handlar om lateral modulering, men bla Kantrowitz har översatt metodiker även för vertikal modulering. Här ser vi en av hans studier med en 60-talspickup (Grado?), som visar en karakteristisk dubbelpuckel som beror på resonans i nålarmen och LP-skivan. För moderna pickuper har man dock lyckats flytta upp resonanserna rejält. Utdrag ur Philip Kantrowitz "High Frequency Stylus-Groove Relationships In Phonograph Cartridge Transducers", AES artikel 1962. Lägg märke till hela 3dB avvikelse ända ner vid 3kHz och över 7dB vid 5kHz. Frank Miller, Philip Kantrowitz och Otto Kornei studerade i början på 60-talet dessa skanningsförluster på samma sätt med utgångspunkt från Timoshenkos teorier och egna experiment, och definierade skanningsfunktioner S för lateral och vertikal modulering och kopplade ihop detta med resonansfenomenen. De formulerade skanningsförluster för lateral modulering: där wc är brytfrekvensen: Ao är här kontaktmekaniken mellan nålspets och vinyl, dvs Hertz-teori rakt av, så att det motsvarar intryckningen av aktuellt nåltryck mot spårväggen. Planvy av nålens intryckning i högfrekvent modulerat spår vid avspelning med sfäriskt slipad nål. Baserat på C. R. Bastiaans "Factors Affecting the Stylus/Groove Relationship in Phonograph Playback Systems", Okt 1967. Såhär ser dessa skanningsförluster ut, och jag har med en äldre och en modern slipning för att illustrera hur stor skillnad detta gör: Om vi multiplicerar den mekaniska överföringsfunktionen enligt tidigare med denna skanningsfunktion, så får man följande utseende: Observera att ju mindre radie man slipar med i spårets riktning, desto större måste man slipa i andra riktningen för att inte få för stort kontakttryck. Det är därför man utvecklat line-contact som ju ser lite mysko ut. Som framgått är det ganska svårt att anta rätt värden (geometri, massa, styvhet, dämpning) för LP, nål, nålarm och upphängning som med noggrannhet beskriver ett verkligt system. Därför vore det bra att få till en serie mätningar. Här är ett sådant exempel med Lyra Atlas, Kuzma 4Point med en avläsning av Ortofon testskiva till ett 24/192 ljudkort. Skivan innehåller ett 28s spår med ett svep 800 - 500000Hz som graverats med konstant hastighetsamplitud (ingen riaa-modulering). Avläsningen är medelvärdesberäknad så att man slipper se oscilleringarna. Som syns ser man den första puckeln kring 23kHz. Nålarmsresonansen finns där också garanterat, men den ligger högre i frekvens än vi kan mäta med en LP-skiva. Vi kan anta att den ligger i området 50-70kHz. En metod att ta hänsyn till nålarmsresonanser är att i princip strunta i vad som är vad och betrakta systemet som en transmissionline med input och output. Nackdelen är att man inte kan studera effekterna av att ändra en specifik beståndsdel. Det lilla mekaniska systemet som en transmission line En sådan modell är enbart beroende av hastighetens fortplantning i nålarmen. Man bryr sig inte om elasticitetens inverkan i varken upphängning eller vinyl, och konstaterar bara effekterna av dessa i ändarna. Geometri, styvhet, massa, dämpning etc är effekter som enbart utgör en slags ”svart låda”, och det gäller bara att välja rätt egenskaper för sin transmission line. Här är ett schema där nålarmen representeras av en 10µs transmission line (10µs är vågpropageringstiden i nålarmen). Vinylen ses inte som elastisk utan utgörs av en 10ohms resistor som dämpar transmission line. Upphängningen är inte heller elastisk utan utgörs av en mycket svag dämpare med 1kohms resistor. Här är responsen från en sådan modell: Responsens utseende överensstämmer mycket väl med mätningar av tex Shure och åstadkommes enbart genom en drivkälla och en lös upphängning. Ingen elasticitet är inblandad i modellen varken vid vinylen eller i pickupen. Resonansfrekvenserna bestäms enbart av propageringstiden i nålarmen (transmission line). Q bestäms av impedanserna i resistorerna vid vinyl och upphängning (i detta exempel 10ohm resp 1kohm). Som vi ska se kan man få output att stämma väldigt bra överens med de beräkningar vi har gjort i detta avsnitt. Det som är speciellt intressant med att modellera som transmission line är beskrivet av Jim Lesurf. Hans utgångsläge är att matcha "impedanserna" i pickupen (S är nål, L är komplians och C är nålarm): Bild: Jim Lesurf Det fungerar då i teorin att modifiera nål, komplians och nålarm så att dess impedanser blir lika. Men det återstår att se om det går att bygga i praktiken.
  13. calle_jr

    Vinylspelare (huvudartikel)

    Text och bilder: Peo + Bebop + calle_jr korr av eliot och Harryup September 2016 Denna artikel är ett försök att belysa de flesta parametrar som har betydelse vid vinylavspelning. Eftersom vinylavspelning handlar om musikupplevelse så kanske vissa synpunkter inte stämmer för dig eller någon annan, och i många fall går det inte att påvisa vad som är rätt och fel. Detta är alltså ingen vetenskaplig artikel, utan en text med både tyckande och gissningar. Vinylkunnandet hos Euphonias medlemmar innefattar allt från noll till mycket högt. Vi har försökt sätta ihop något som kan tilltala både newbies och erfarna. Så läsare får hoppa över de avsnitt som inte är intressanta eller som upplevs som onödig överkurs. Ursprunget till skivspelaren fyller 140 år under 2017. Det var nämligen 1877 som den engelske uppfinnaren och innovatören Thomas Alva Edison lanserade sin fonograf. En modell han lanserade 1887 fick namnet gramophone, vilket blev den allmänna beteckningen sedan 1900 från alla tillverkare. Men det skulle dröja fram till 50-talet till lanseringen av den moderna LP-skivan då vi fick den high-end produkt vi är så förtjusta i; framför allt slutet av 50-talet då även stereoutgåvorna intog marknaden. Många av dessa inspelningar räknas än idag bland de bästa hifi-inspelningar som getts ut och det är landvinningarna inom mediat och delkomponenterna från denna tid och framåt som vi behandlar i denna artikel. Vi tar endast upp sådant som påverkar skivspelarens prestanda. Dvs allt. Precis alla delkomponenter till en skivspelare påverkar ljudet. Var gränsen går för vad som har betydelse för var och ens lyssnande är en högst personlig erfarenhet. Men det normala är att man har mycket att hämta genom att kontrollera och fintrimma en nyuppställd spelare. Använd gärna denna artikel som checklista för din egen rigg, och glöm inte prova alternativa vägar till vad som skrivs här. I artikeln förekommer ett stort antal bilder, diagram/grafer och figurer (med och utan animation). Dessa är framtagna av Peo, Bebop eller Calle_jr om inget annat framgår. Frågor / tillägg kan göras i denna tråd: http://www.euphonia-audioforum.se/forums/index.php?showtopic=12193 En gammal teknik som fortfarande överträffar Vinylskivan Pickupen Tonarmen Drivverk Motor och motorstyrning Plint, rack och uppställning Anpassning av tonarm till pickup Anpassning av stepup, kablar och riaa till pickup Tonarmsgeometri Modulering av vinylskivor Elektromekanisk betraktelse av vinylspelare Mekanisk överföring från LP till generator Elektromekanisk simulering med SPICE Den magnetiska kretsen Simulering med stepup-transformator - SUT The Real Deal tba
  14. calle_jr

    Hemma hos Leif (Marten)!

    Eller en vertikal 22mm bräda på flatan mellan stringkonsolen och väggen.
  15. calle_jr

    Pass Labs XA60.8

    Transistorer, liksom rör, har olika karakteristik (ström-spänningskurvor) som gör att de låter olika i olika applikationer. En del låter som destillerat vatten, en del låter som en triodförstärkare Jag är inte rätt person att redogöra för funktionen som helhet, men konceptet för denna typ av aktiv förstärkning är hyfsat begripligt. Ledsen att du har fått vänta så länge. Han har "ärvt" en stor del av en gammal kollega (Joe Sammut), och en person som Nelson Pass har ju ett enormt kontaktnät så det förvånar mig inte att han har fått tag på stora batchar eftersom han vet vilka som antagligen är bra bara genom att titta på arbetskurvan. Både Digital Do Main och SemiSouth tillverkar Static Induction Transistors som jag antar är lika bra. Skulle bli förvånad annars. Här är en 2SK77B från Digital Do Main:
  16. calle_jr

    Pass Labs XA60.8

    Det säger en del om industrin om transistorer från 50-talet är bättre än de som tillverkas idag. Allt annat är bättre, men inte det viktigaste
  17. calle_jr

    Vad lyssnar du på just nu?

    Det finns några stycken, men kanske John Cage är mest känd med en tyst komposition i tre satser för godtyckliga instrument.
  18. Intressant shifts. Det verkar som att Apple har gjort filhantering medvetet komplicerat just för att iPad inte ska kunna ersätta laptop. Omvänt, att flytta filer från iPad till en ny iPad eller iPhone/laptop är inte heller enkelt.
  19. calle_jr

    Gå på grönt

    RIAA innebär att basen behöver förstärkas 40dB, dvs en faktor 100. Om man har en LP-skiva som ska låta med samma styrka i hela registret så ska den vara kodad som den blå linjen nedan. Då spelar man upp den med en mm/mc-pickup och ett riaa som har en karakteristik som den gröna heldragna linjen, för att output ska bli som den röda linjen. Om man ska spela upp den med en optisk pickup och riaa, så ska detta se ut som den gröna streckade linjen. Om man ska följa RIAA så är således förstärkningen för en optisk pickup 20dB i registret 20-20k, dvs en faktor 10 lägre jämfört med mm/mc. Som du ser är förstärkningen med mm/mc mycket lägre än för en optisk pickup över 3kHz. Det är egentligen bara under 300Hz som man tillför mer brus, och basbrus tycker inte jag man är så känslig för jämfört med hf brus. Jag kan tänka mig att DS har lagt till en pol i basen (eller rentav tagit bort 50Hz-polen) för att minska den övergripande förstärkningen enligt RIAA och för att inte ojämna skivor ska höras så tydligt. Jag tycker att tekniken är mycket intressant och de optiska pickuper jag hört låter bra. Men jag tycker inte att de sågar varken mm eller mc, de är hyfsat jämbördiga. Men vad jag vill säga är att man kan vända och vrida på saker så att de passar något syfte, och det var att ta i att "såga RIAA/MM/MC". Rullbandspelare har också en hastighetstransducer, ska man såga det också så att säga? Eller så var det jag som la för stor vikt vid ditt ordval
  20. calle_jr

    Pass Labs XA60.8

    Tack! Det fungerar bra nu. Men jag räknar med att det blir en vattenläcka, blixtnedslag, inbrott eller något liknande
  21. calle_jr

    Pass Labs XA60.8

    Precis. Lösningen är totalt annorlunda, men resultatet är tänkt att bli detsamma. För XA60.8 handlar det ju om selekteringen och biaseringen av transistorer. Det skulle annars knappast behövas 40 effekttransistorer för 60W/8ohm, och det finns garanterat andra transistorer som på pappret skulle lämpa sig bättre för att skapa det. Men det Pass har adresserat är hur man uppfattar klangen psykoakustiskt. Och här har vi frontpanelen; Bakpanelen har två par högtalarterminaler som helt enkelt är parallellkopplade för den som vill ansluta med biwire. Det sitter en xlr-ingång och en rca som anslutits parallellt till pin 1 och 2 på xlr-ingången.
  22. calle_jr

    Mickes Musikrum

    Cardas Nej, men det menar jag seriöst. De säljer både litz-, phono- och tonarmskablar okonfektionerat och de har mycket låg kapacitans. Men hur/var är din tonarmskabel terminerad idag? Det kanske går att terminera om den på en plint med xlr-honor?
  23. calle_jr

    Pass Labs XA60.8

    Här ser vi överst det lilla ingångssteget med egna kylflänsar. Det sitter på moderkortet som även har kretsen för utgångsbiasering. Under moderkortet sitter alla komponenter för nätdelen på ett eget kort, elektrolytkondensatorer och komponenter för spänningsreglering varvat med höga kylflänsar. Effekttransistorerna som jag nämnt sitter på det tredje steget som är delat på två kort som sitter på ömse sidostycke, direkt kopplade till de stora utvändiga kylflänsarna, och styrningen för vänster och höger kort är kopplad med flatkabel till moderkortet. Den ena av de två mittersta flatkablarna är styrning till nätdelen, och den andra går till frontpanelen. Audiosignalen från ingången, trafon, mellan de tre stegen och till högtalarterminalerna, är de röda, blå och vita kablar man skymtar här och var. Och så grön-gul jord då förstås.
  24. calle_jr

    Mickes Musikrum

    Ja, det vore intressant om du provar det, speciellt från pickupen som har så svag och störningskänslig signal.