calle_jr

Admin
  • Content Count

    15 876
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    112

calle_jr last won the day on March 29

calle_jr had the most liked content!

1 Follower

About calle_jr

  • Birthday 1964-06-27

Contact Methods

  • Website URL
    http://www.discogs.com/user/Calle_jr
  • ICQ
    0

Profile Information

  • Location
    Malmö

Recent Profile Visitors

51 610 profile views
  1. Även om jag inte förstår exakt vad du skriver (det beror på att jag är dålig på el), så tror jag det är anledningen att många väljer impedansanalogi. Men Scan-Speaks krets är med spänningskälla och komponentvärdena är framtagna baserat på det: Källa Jag har lagt till min impedansberäkning i inlägget ovan.
  2. Ja, men det är jag van vid. Det ingår i det lokala systemet för att beskriva membranet. Man hanterar det genom beräkningen av kn i mittersta figuren, givet att man får tag på data från tillverkaren. En annan lurighet är att ingen av ränderna på membranet (kopplingen mellan membran och spider samt membran och surround) kan utgöra referens. Det är förvisso inte heller oöverstigligt att hantera, men jag kan tänka mig att det sätter de grundläggande sambanden för strålning ur spel. Ja, helt klart. Men om vi nu skulle få till vad som händer med delningsfilter... så behöver man beskriva frekvensgången för en driver i hela sitt register. Det blir konstigt att anta att en driver har rak output i hela registret, tycker jag. Delningen och den naturliga avrullningen samverkar ju. Jag har egentligen inte kommit till högfrekvent beteende än. Där är minst ett par andra faktorer att ta hänsyn till Sant. Om impedanskurvan är rätt så är ganska säkert modellen av högtalaren rätt. Jag har ju helt snöat in på utstrålningen de senaste veckorna. Kanske måste back to basic Just nu är impedanskurvan inte helt rätt, så jag ska nog fortsätta felsöka i grundkretsen. Den blir mer rätt i teks simuleringar, men då har han använt strömkälla. Tack, Alfa.
  3. Hur en styv kolv strålar har både Lord Rayleigh, Stapanishen, Thompson, Greenspon, Sherman, Pritchard, Malecki, Morse & Ingard, Svensson och många fler studerat. Och det finns massor av studier av hur plattor/skal/membran beter sig (Timoshenko är en favorit). Men ganska lite om hur de strålar. Modformerna för ringformade membran har presenterats av tex Jabareen och Eisenberger, medan direktivitetsmönstret för cirkulära membran har utforskats av Malecki, Morse & Ingard och Rdzanek. Hur horn strålar är också mycket väl utforskat och dokumenterat, jag rekommenderar läsning av Webster, Kyouno, Shinichi och Shigeru. Men när det gäller ljudeffekt och direktivitet (dvs utstrålning) från ett koniskt membran som rör sig som en kolv så finns det väldigt lite att hämta. Än idag. Den som vet mer är välkommen att redovisa Man kan mäta och beräkna en drivers impedans med mycket hög precision, men därefter är det faktiskt ganska mycket tjolahoppsan. Vi är ju normalt inte så intresserade av en högtalares impedans. Vi är intresserade av hur den låter (dvs utstrålningen). Men jag får en stark känsla av "don't go there" när jag luskar i detta. Här är en illustration som jag satt ihop för att förklara de fenomen som inverkar enbart pga ett högtalarmembrans utstrålning till Fraunhofer-zonen:
  4. Här är en tentativ graf över SPL, som jag beräknat genom att stega frekvensen och ändra komponentvärdena efter varje steg: Här är den aktuella modellen av 22W/8534G00 i infinit baffel: Här är samma modell i EWB: (Funktionsgeneratorn simulerar 1V sinus, så strömmen jag beräknar i EWB multipliceras med 4.0 V0-P (2.83VRMS), så att det motsvarar 1W utbildad effekt.) @tek hjälper till att simulera samtliga resultat (inkl impedans och fasgång) i NL5 Circuit Simulator, men det är bra om jag kan avbugga det mesta under tiden. Så ställ gärna frågor, för det finns många fallgropar. Det stämmer inte ännu. Trots ett ganska tidsödande arbete framför allt med beräkning av utstrålningen, så har vi hittills endast betraktat drivern som en vibrerande rigid kolv. Vi kan inte få perfekt överensstämmelse högfrekvent med mindre än att vi hittar ett sätt att korrigera för membran- och hornverkan. Membranverkan gör att utstrålningen fladdrar vidare upp till frikoppling, där halva våglängden blir mindre än membrandiametern. Konhöjden påverkar utstrålningen pga hornverkan, dvs konens höjd i förhållande till halva våglängden. Jag har en fråga som någon som mäter kanske kan svara på: Måste jag inte ha med en källimpedans? Vad har man vid högtalarmätningar?
  5. calle_jr

    En ovanligt balanserad tråd - diskussion

    Det är väl känt att både stegling, sträckbänk och kölhalning är populära Euphoniametoder i samband med hifi-övningar, men det var länge sen vi hörde om en hudflängning. Så kör hårt!
  6. calle_jr

    En ovanligt balanserad tråd - diskussion

    Då kommer här till sist en sammanfattning: https://www.euphonia-audioforum.se/forums/index.php?/forums/topic/12853-en-ovanligt-balanserad-tråd/&do=findComment&comment=242789
  7. calle_jr

    En ovanligt balanserad tråd

    Sammanfattning I denna tråd har jag försökt redogöra för de vanligaste begreppen och lösningarna för balanserad signalöverföring inom audio, varför man väljer olika lösningar och i stora drag vad de innebär. Balanserad överföring förutsätter en perfekt impedanssymmetri och man kan se det som att man tillgodoser en helt perfekt väg för signalerna. Balansering handlar alltså bara om vägens beskaffenhet, inte vad som transporteras på den (signalen). Jag citerar Henry Ott från en av hans böcker: “A balanced circuit is a two-conductor circuit in which both conductors and all circuits connected to them have the same impedance with respect to ground and to all other conductors. The purpose of balancing is to make the noise pickup equal in both conductors, in which case it will be a common-mode signal which can be made to cancel out in the load.” - Henry Ott Har du långa kabelvägar och/eller bor i en miljö med mycket elektromagnetiska störningar kan det verkligen vara värt att testa balanserad överföring (om du nu har möjlighet till det), men det finns ingenting som säger att det nödvändigtvis skulle låta bättre. Att köra balanserat mellan två för övrigt obalanserade apparater kan förvisso minska de störningarna som eventuellt induceras i kabeln, men kravet på exakt impedanssymmetri i såväl drivsteg som ingångssteg måste tillgodoses för att det ska fungera och det kostar. Förvänta er därför inga underverk, det är inte alls ovanligt att RCA låter bättre på grund av undermåliga konstruktion och dålig komponentmatchning vid tillverkningen av de balanserade kretsarna. Det ställer också betydligt större krav på både konstruktören och på tillverkningsledet att bygga en bra hel-balanserad produkt och det brukar också märkas på prislappen. Var lite försiktig om du ska blanda balanserat och obalanserat, det kan vara svårt att få fram information om hur apparaten är konstruerad och att då "hitta" rätt kabel kan vara svårt. Jag hoppas att ni har fått en något större förståelse för vad som kan dölja sig bakom begreppet "balanserad" och att vinsterna faktiskt kan vara stora, framför allt om man bor i en miljö med störningar och/eller behöver använda långa signalkablar. Här är en källförteckning över den litteratur som jag använt som inspiration och för faktainhämtning under min resa. • Electromagnetic Compatibility Engineering - Henry W. Ott - 2009 - ISBN: 978-0-470-18930-6 • Grounding and Shielding Techniques - Ralph Morrison - 1998 - ISBN: 978-0-470-09772-4 • High Frequency Measurements and Noise in Electronic Circuits - Douglas C. Smith - 1993 - ISBN: 978-0-442-00636-5 • Grounding and Shielding in Facilities - Ralph Morrison and Warren H. Lewis - 1990 - ISBN: 978-047-183807-4 • Signal and Power Integrity: Simplified - Eric Bogatin - 2004 - ISBN: 978-0-132-34979-6 • The Sound of Silence - Burkhard Vogel - 2008 - ISBN: 978-3-540-76883-8 • Balanced Phono-Amps - Burkhard Vogel - 2016 - ISBN: 978-3-319-18523-1 • Audio System Design and Installation - Philip Giddings - 1990 - ISBN: 978-0-240-80286-2 • Handbook for Sound Engineers (4th Edition) - Glen M. Ballou - 2017 - ISBN: 978-0-240-80969-4 /PEO
  8. calle_jr

    Ditt senaste skivinköp...., del 2.

    Det är så långt mellan släppen att man glömmer bort dessa. Tack. Jag gillar Jack Johnson och ser att de har bra rabatt på sacd-utgåvorna av denna serie...
  9. De elektriska och mekaniska delarna i en högtalare har vi nog gått igenom tillräckligt noggrant. Det som kräver lite ytterligare fördjupning för att kunna simulera rätt är den akustiska utstrålningen. I den förenklade redovisningen ovan antas bland annat att strålningsimpedansen är linjär. Det kan man bara anta om man befinner sig inom ett specifikt register. Jag har därför beräknat strålningsimpedansen själv, från grunden, vilket innefattar ett litet hästjobb Vi utgår från ljudtrycket som strålar och som är kopplat till volymhastigheten så att: Där ZMA kallas för strålningsimpedansen formulerad i mekaniska domänen: Om vi delar upp impedansen i en resistiv och en reaktiv del: J1 är en Besselfunktion av första slaget och 1:a ordningen, och den kan serieutvecklas såhär i det reella planet: K1 är en modifierad Struvefunktion av 1:a ordningen, och den kan skrivas såhär i det komplexa planet: Med blir: Om jag ritar upp detta för Scan-Speak 22W/8534G00 så ser det ut såhär: Vi vill låta strålningsimpedansen representeras av två elektriska komponenter i simuleringen. Den resistiva delen ersätts därför av ett motstånd REA, och den reaktiva delen ersätts av en kondensator MEA (reaktans X=1/ωC): Dessa ser ut som följer, där jag också har approximerat kurvorna (streckade linjer): Utifrån de streckade linjerna kan jag beräkna ett samband under en viss frekvens och ett annat samband över samma frekvens (kompletterade med "prim" för att tydliggöra att det är approximationer):
  10. Jag gjorde ett par kompletterande bilder Det är egentligen ännu en sammanfattning, och ni börjar väl bli rejält trötta på dessa sammanfattningar. Men det är så många parametrar som spelar in att man lätt missar viktiga beteenden om man förenklar för mycket. (A) Här skapar rörelsen endast reaktiv utstrålning, kraften är styvhetsdominant (F=ky), flyttar membranet och skapar luftrörelser, men knappast något ljudtryck. (B) Lågfrekvent grundresonans som är dämpningsdominant (F=cv). Kraftiga konrörelser vid underdämpning, men relativt dessa en måttlig resistiv utstrålning. (C) Piston range, i detta område skapas optimal utstrålning. Mekaniken är massdominant (F=ma) och utstrålningen är resistiv. (D) Membranet bryter upp i böjresonanser, det här skulle kunna vara modform 4 eller 5 av minst ett tiotal. Utstrålningen är fortfarande användbar, men är bemängd med resonanser. (E) Vid någon högre modform frikopplas membranet nära talspolen från omkringliggande membranyta, utstrålningen avtar snabbt. (F) Membranresonanser av högre ordning. Både frikopplingsmoder och moder med nya resonansöar förekommer i olika högre moder tills membranet kollapsar. Obs, membranen är plant illustrerade för att tydliggöra rörelsernas form. Rörelsernas storlek är överdrivna av samma skäl. + ....................(A)-(C).............................................(E).............................................(D)(F)...........................................Piston range Här är tre animeringar som visar ett trumskinns vibrationsmoder. (Trumskinnsanimeringar: Dr. Daniel A. Russel, Penn State University.) Figur (A)-(C) visar väldigt väl beteendet i område (A)-(C) i föregående figur ovan. Figur (E) visar frikopplingen i föregående figur (E). Figur (D)(F) visar darrningarna i föregående figur (D) och (F) . Skillnaden mellan ett trumskinn och ett högtalarmembran är dels att ett trumskinn saknar både spider och surround, samt att trumskinnet är plant och inte koniskt. Den koniska formen på ett membran skapar i sig en styvhet, så kallad membranstyvhet. Ett trumskinn sträcker man i stället så att det alltid har en förspänning. Huvudrörelsen när membranet andas i piston range illustreras längst till höger, och man kan addera trumskinnsbeteendet med kolvbeteendet. Det adderade resultatet blir trots det enbart membranets beteende för enskilda toner. För modulerade signaler (musik), läggs alla dessa vibrationsmoder ihop till ett mycket komplext vibrationsmönster. Man kan se en av de diametrala svarta linjerna i "spindelväven" som en gitarrsträng. Den vibrerar likadant. Dock är det normala med en gitarrsträng att man "plockar" så att strängen får en deformation som man släpper, vilket skapar en specifik typ av vågutbredning. För ett högtalarmembran är vågutbredningen lite annorlunda eftersom det är en (elektromotorisk) kraft som ger "strängen" en hastighet snarare än en deformation. Ungefär som när Jaco Pastorius spelade kan man säga. Eller som när man slår på en trumma.
  11. calle_jr

    En hifinörds bekännelse

    Spännande högtalare. Har aldrig sett dem. Vilken modell var det du lyssnade på? Det var mycket text men ganska sparsamt med fakta på hemsidan. Såg att de skrev såhär, och förstår inte helt vad de menar.
  12. Den gröna är LF och den blå är HF. Den röda är summan av de två. Jag vet inte om jag skulle kalla diskanten förhöjd. Det är kanske snarare avrullade diskanter som är referens Detta är ju AMT.
  13. calle_jr

    Den moderna jazzens utveckling

    Jazz På Ryska är ju traditionella ryska folkvisor utan sång, men både det albumet och Jazz På Svenska är spexarrangemang av Jan Johansson. De är soundtracks kan man säga. Jag tror det fanns delade meningar om inblandning av folkmusik i jazzen på 50-60-talet. Jag antar det, men ovan album blev ju populära.
  14. Det ser ut att vara strax över 50 Hz enligt broschyren;
  15. calle_jr

    Hört hos Akkelis!

    Väl formulerat