P-pan

Törs jag starta ett "krig" ???

Kan det hänga ihop med att omgivande störningar/frekvenser inte ska leta sig in i kabeln som då utnyttjas som "antenn" ? Antenner sänder väl olika frekvenser beroende på längd... Typ en mobiltelefonsignal som letar sig in i högtalarkabeln och vidare ut i högtalarna... Ni som kan bättre får rätta mig om mitt antagande är fel...

Tonarmskablar tycker jag nog kan vara "hyfsat" intressanta... jag har ju testat ett par-tre olika under en tid Den "Lyringen" verkar ju lite utöver det vanliga när man läser dina egna erfarenheter och länken till Lyra väcker ju en del intresse det med. Men som byzan redan varit inne på... jag har också lite svårt att greppa alla teknikaliteter... Läsningen i ämnet är oavsett det väldigt intressant att följa

Jag har haft en kabel ute till försäljning och jag har precis varit och levererat den. Som rikard skrev i ett tidigare inlägg så blir man ju nyfiken på vad den nya ägaren tänkt koppla samman med min gamla trotjänare. Jag blev naturligtvis inbjuden och snart stod en kopp kaffe på bordet och listorna på Tidal började snurrade förbi... Vi märkte ganska snart att kabeln fyllde på med mer briljans i toppen och det lät väldigt bra sett till helheten. Här stod det ett par Marten Django XL + en integrerad förstärkare av märket Moon... och så någon burk eller två från Auralic. Det spelade så fantastiskt avslappnat och harmoniskt så jag fann absolut inget att anmärka på... det lät bara "Musik" helt enkelt. Skönt känsla och ett riktigt trevligt system att ha fått möjligheten att lyssna till... och så minimalistiskt sett till antalet burkar. Sämre avslut på en i övrigt intensiv hifi-helg kan man ju ha

Moules Provencale får det bli för min del. Uj uj uj... nu blev jag ju hungrig igen

Inte roligt när man känner sig "spolad"... ... du är nog en riktig analog-kille trots allt ?

Som Calm redan varit inne på så fick en Ansuz Speakz A2 högtalarkabel sitta permanent mot slutet av testperioden. Den lilla utvärderingsresa som var tänkt från början handlade ju egentligen om att testa endast en ny phonokabel... Vertere Pulse B. Den "ringa kostnaden" vad denna kabel betingar i pris tyckte jag att jag eventuellt kunde unna mig som egen "julklapp" Att det sedan, mer eller mindre, blev en hel kvartersbrand av det hela var inte riktigt planerat. Jag har också haft till mitt förfogande en väldigt kompetent högtalarkabel från Vertere... Pulse X Reference med integrerade jumpers. Synergitänket kom ju med rätt tidigt om jag säger så och känslan av att det kanske kunde bli lite väl stort steg från mitt invanda ljudideal efter fler utökade kabelinvesteringarna, på andra platser i kedjan, smög sig på varför också denna högtalarkabel lånades in. Jag blev imponerad av Vertere's förmåga till att skapa luftighet och klarheten. Vokalister tog plats i ljudbilden på ett lite lätt förförande sätt och hela ljudbilden lyftes till nya dynamiska och framskjutna positioner vilket till sist blev ett för stort steg att ta. Ansuz-kablarna blev en god kontrast till "flörten" jag fick med Vertere. Med dessa fick jag minst lika mycket detaljer, och det är en viktig parameter i min strävan av ljudideal, som med Vertere men till en mycket mjukare och behagligare framtoning. Dessutom uppfattar jag basåtergivningen i Ansuz kablarna som mer "naturtrogen"... en ståbas ska liksom på något sätt andas trä när anslaget på strängarna börjar ebba ut. Ska man lägga pengar på kablar i den här prisklassen, vilken nu stigit rejält, så vill åtminstone jag med 100% säkerhet kunna lita på att jag aldrig någonsin riskerar att bli lyssningstrött p.g.a för mycket energi och dynamik i presentationen. Att jag också skulle börja överväga nya högtalarkablar tillkom m.a.o under resans gång. Bibacords bidrag i hela den här testen kom med på slutet, minst sagt, och egentligen borde jag ha försökt testa dessa mer ingående mot Ansuz. Tyvärr var jag tvungen att lämna delar av Ansuz-uppsättningen åter då det stod fler intressenter på tur för test. Bibacord kilar verkligen in sig mellan vad Vertere och Ansuz förmår att skapa... på sina lite olika sätt. Med Bibacord får man mindre energi än vad Vertere presterar i diskantområdet men mer än vad Ansuz ger. Den levererar ett ärligt ljud med riktigt bra separation, diskanten är något livligare än med Ansuz och musiken kommer nära utan att skapa påträngande s-ljud, kontrollerad och naturtrogen är nog en bra och rättvis beskrivning. Basen i Ansuz är fortfarande lite mer av vad jag vill ha men det "ljudsläppet" som Bibacorden har är inte annat än storartat. Det är som vanligt säkert inga som helst problem med att vänja sig vid den ena eller andra men nu har jag ju haft möjlighet att dissekera skillnaderna mellan många av de kablar jag testat och då blir det ju lite av en dagsform som ibland avgör, vilket kan få konsekvenser sett till längre perspektiv. Läge att stanna upp och tänka efter m.a.o. Det som jag framför allt föll för hos Ansuz är deras förmågan till att skapa "tomrum/svärta" där en del andra kablar på något sätt tryckte ihop instrument och sånginsatser... den "holografiska" effekten hos Ansuz är m.a.o guld värd i min strävan efter djup, bredd och mikrodetaljer i ljudbilden. För övrigt kan jag bara skriva under på vad Calm redogjort för under gårdagens lyssning. Vi är trots allt skolade i lite av samma ljudideal, sett till begynnelsen av vad vi vill ha för ljudkaraktär serverad, men där jag nu tagit ett steg upp mot en lite mer högupplöst smakinriktning. Tack till @calm för goda inputs och resonemang som bidrog till att jag nådde en slutsats. Dtc-mannen har jag så förbann...t mycket annat att tacka för så det får nästan bli en egen tråd men dtc-kablarna var en riktigt bra "oljeavskiljare" att ha till hands... Beställningen är ännu inte lagd men visst lutar det åt en Ansuz eller två Jag har inte nämnt särskilt mycket angående Brinkmann Rönt men jämförelsen mellan den och original psu'n kom av sig. Det blev av naturliga själ för mycket kablar för att hinna med. Oavsett så ska Bengt på Vinylbutiken ha en stor eloge för lån av denna och Nordost's Frey 2 phonokabeln. Jag hoppas få återkomma för vidare test då lugnet åter har lagt sig och "måste-förbättra-ljudet-sjukan" återvänt... för det lär väl inte dröja Musikvalen har varit både högt och lågt sett till pressningskvalité men jag erkänner... ...de audiofilare varianterna har varit lite mer övervägande. Sett till de sämre så var det också något som gjorde Ansuz-valet lite lättare. Det blev en mer förlåtande framställan med hjälp av dessa då diskantåtergivningen förde en mindre frambetonad roll. Som vanligt kan man ju inte råda över ett slutresultat likt mina egna utan med annan elektronik/högtalare så kommer säkert utgången att bli en annan där kabeln " den eller den" kan låta bättre. Testa lugnt i stugorna och stort tack till alla er som kommenterat och bidragit till en ovanligt lugn och sansad kabel-tråd... jag är nästan... (nu ska jag koppla upp en Bibacord eller två för att utmana min eventuella övertygelse eller ej) ... uj uj uj

Sant, och det tillkom ytterligare 2 st under den gångna dagen... jag vet, jag är antagligen galen Min gode vän "dtc" hade med sig en arbetslös Ansuz Signalz D-kabel, plus en för mig okänd tillverkare vid namn Double Helix Båda dessa fick visa om de hade något att tillföra som phonokablar sett. Testet föll lite p.g.a tidsbrist så jag kan nog egentligen inte deklarera vare sig bu eller bä för hur de levererade... fast det förstås... Ansuz är ju alltid Ansuz vilket rikard redan varit inne på... Double Helix är nog för lite för slank för min smak, åtminstone med tanke på hur den presenterade i basområdet. Den är dessutom beställd och justerad till att göra sitt bästa i en hörlursrigg så testet var mest på kul kan man nog säga. Ansuz D-kabeln kostar ju väldans många pengar men visst, den adderade nog lite till ovanpå vad A2-modellen redan visat prov på. Riktigt vad ger jag mig inte in på för jag lyssnade alldeles för kort stund för att med säkerhet kunna beskriva hur, om, när, utifall eller varför.

Hade gärna provat men både högtalarkablarnas terminering och tiden satte stopp för vidare äventyr. Den större "batchen" med kablar är m.a.o återlämnad och jag får lov att tacka Perfect Sense för det mångfacetterade och långa lånet. Makalöst roligt och givande att ha fått möjligheten till denna utvärdering Jag ska samla tankarna lite och återkomma med lite mer input på området och dessutom försöka redogöra för Bibacords förträffligheter.

Tack Apex, utgången är oviss men jag bara måste slå till på det ena eller andra känner jag. Synergieffekter är något jag alltid eftersträvat så långt jag har haft möjlighet och en ensam phono-kabel gör ju antagligen inte ett "paradis" ... Högtalarkablarna kanske borde åka med på tåget ?

Det är lugnt... jag har koll på läget...

Matchen är inte riktigt avgjord utan helgen får förhoppningsvis utvisa var jag landar. Att jag slutligen stod för ett eventuellt val mellan Ansuz A2 eller Vertere Pulse R har ni säkerligen redan räkna ut. Musikaliskt och själsligen lutade jag lite åt Ansuz men så kom den nya "utmanaren" sent omsider in och den riktiga finalen kom av sig... ...och jag är tillbaka i någon sorts semiomgång Oavsett så är detta något av det roligaste jag har tagit mig an sedan jag gav mig in i den här hobbyn. Om jag sedan kan bestämma mig blir ju en annan sak förstås... tänk vilka problem man skaffar sig va ? Skärmat ska det va nått dé ?

Det trillade in ett litet tips... "Vertzus" verkade redan existera fast under annat namn... ? Hur hade jag kunnat missa det trots att jag hört dessa i andra väl konfigurerade anläggningar ... Jag får skylla på tilltagande ålder helt enkelt. Återigen, efter ett par telefonsamtal, så var det dags att ge sig ut på bilfärd. Denna gång resulterade det i att tre olika modeller, från en och samma tillverkare, fick följa med hem för test... ... det börjar bli mer än mycke' nu.... En dedikerad phonolabel + två "vanliga" signalkablar blev inbjudna. Kan det möjligen vara så att "närproducerat smakar godast" ???.... Under dagen har jag haft sällskap vid mina utvärderingsövningar och våra synpunkter och smakinriktningar verkade sammanfalla rätt bra. Han hör med all säkert av sig i tråden på ett eller annat sätt och jag får samtidig passa på och tacka vederbörande för hans väl valda referenser sett till musikvalet som medtogs.

Som en del av er redan vet så har jag och min kära sambo flyttat under den gångna sommaren. För er som är intresserade tänkte jag här visa lite av hur det hitills blivit och vad som är tänkt att bli. Som snart kommer att framgå så fick jag ett eget litet rum som s.a.s "blev över", eller ... nja jag fick faktiskt kämpa lite för att få som jag ville Är det någon som vill kika in

Mola-Mola som sagt... små smidiga slutsteg med class D förstärkning byggd runt Ncore-tekniken och vägandes endast 7 kg/st. 400W/8 ohm.... 1200W/2 ohm, det skulle nog räcka för mig ett bra tag. Men class D ? ... nja det kändes till en början för "modernt" för mig, hur fina mätvärden den nu än må ha så var jag tveksam till hur det skulle låta. Bruno Putzeys har ju varit med och skruvat på den här konstruktionen och med tanke på hans allehanda patent inom audio-gebitet så borde det här naturligtvis inte vara annat än kvalité ända från ritbordet och hela vägen ut ur högtalarna. Biwire-möjlighet och både rca och xlr-kontakter såg ut att fungera bra (rca-kontakten gömmer sig bakom den lilla plastpluggen). Trots sina ringa vikter så är det här ett gediget och kompakt bygge, toppkvalité helt enkelt och designen tilltalar mig väldigt mycket. Passar ju perfekt i ett modernt och minimalistiskt hem... och säkert överallt annars också där man uppskattar musik. Vid testtillfället så hade jag kopplat dessa småttingar till mitt Mbl-försteg, Noble Line 5011, och jag var beredd på att det skulle få bra fart på högtalarna, Mbl 116, och det lät inte vänta på sig. Det spelade med väldigt fast hand, som man brukar säga, och resten av superlativen kan ni ju redan. Men jag fick inte riktigt fram några förändringar sett till "ljudsignumet" Lägga så många pengar på nya steg och ändå sitta fast i sitt gamla sound var inte riktigt vad jag var ute efter. Nya investeringar tycker jag ska ge åtminstone lite nyansförändringar i ljudet, så vad göra ? Ett samtal senare och jag satt snart i bilen på väg för att hämta lite x-tra tillbehör... Mola-Mola's försteg Makua Nu skulle det väl ändå bli lite annat ljud ?

Jepp, jag lever ut i min hobby så mycket jag kan vett'u Hur gör du... ? Den här "fina fisken" testade jag ju i somras så klart... när alla andra passerade revy. Det är bara rapporteringen som halkat efter en aning...

Syrsor kan ju vara ena små enträgna rackare så några sådana vill jag inte höra prov på ur högtalarna. Det är ju inte lätt det här måste jag säga. Dagsformen kramar ena dagen den "röda" kabeln och nästa dag den "blå"... ha ha, det här kommer nog att kräva en skiljeomgång innan jag kan komma till beslut... eller så får jag leta vidare Jag har dessutom jämfört min cd-avspelning med vinylen och... det behövs nog uppdateras på digital-kabelsidan också. Fast den får vänta... en sak i taget blir nog bra.

....

Vågformat ska det kanske vara för lagom gungande toner ?

Lakritsnören lär det bli i så fall va ? Och i bästa fall en mono konfiguration sett till hur många högtalare man kan tillstå sig att ha kvar... Nej, jag ska inte skoja om så löjliga saker som pengar, de kommer ju och går helt enkelt. Jag är bara tacksam att jag får vara med och lyssna och lägga minnena på botten av min egen "skattkista" Min kompis är nog lite av Den-Tokiga Cabelmannen... ja... helt klart.

Just det ja, referensmusik av ädlare slag kan ju vara bra att ha till hands också... Harry Belafonte - Live At Carnegie Hall - Classic Records / 45 rpm box / LSO 6006 45 Och ett par krabbor... ... jumpers menar jag ju. I övrigt inget nytt, åtminstone inte för stunden

Och nomenklaturen för de investeringsmässiga egenskaperna för en sådan här då... ? Jag påminner lite om att man helt själv bestämmer vilka gränser man vill ta sin hobby till... och vad det får kosta... men den här högtalarkabeln var lite mer... väldigt mycket... typ...utöver det vanliga. Riktigt, riktigt kul att ha fått möjligheten till att testa i min egen setup. Jag behöver kanske inte nämna att de flesta av phono-kablarna gav mer än innan... framför allt Audience Au 24 SX... som visade sig vara riktigt homogen och väl balanserad sett till att den rättvist delade lika mellan samtliga register. Dessutom en märkbar förhöjningen av detaljer som man fick lite på köpet... jag blir inte klok på det här med kablar. Trådlöst känns ju som rena drömmen och tänk vad med tid man får över till att lyssna på musik i.s.t.f kablar... ? Som sagt... varför inte alternera sin "referenskabel" Jag tänker dock inte alternera min ekonomi så pass att jag lägger en Ansuz dtc i köpkorgen men jag får passa på och tacka den snälla ägaren för lånet... han vill antagligen dölja sig i "skuggan" så det är bara att acceptera är jag rädd

Jaha, vad göra nu då ? Många fina förstärkarlösningar passerade och kostsamma var de... skulle jag kanske nöja mig med bara ett nytt slutsteg ? Varför inte testa En ny väska lånades in och vips så var en ny utvärderingsperiod igång...

Nu har det nog hunnit bli "lite" senare... Aavik U-150 är ju hyllad av många skribenter som en U-300:a "dödare"... eller har jag läst fel ? Nja, alla kanske inte har uttryckt sig som så men nära nog. Visst är den väldigt, väldigt trevlig sett till både sitt utseende och musikaliska beteende men att den skulle spela jämnt med U-300:an vill jag bestämt inte gå med på. U-150 är ju något flexiblare än sitt större syskon sett till att den är moduluppbyggd. Dac/riaa-kort väljer man med eller utan eller bara det ena alternativet. Displayen är ju föredömligt tilltagen i storlek och jämför man med 300:an så är den gigantisk (U-300 modellen har ingen alls) Den har dessutom en pre-out vilket 300:an saknar, lite av en miss av tillverkaren kan jag tycka. Det kan ju ha sina förklaringar förvisso men sett till framtida användande och tillskott i racket så hade det varit bra mycket bra ha. Skulle man vara spekulant på denna U-150 så... stanna där om ni gillar vad ni hör, det låter bra... t.o.m väldigt bra i mina öron. Om man, som jag fick, får möjlighet att jämföra båda dessa modeller sida vid sida så börjar det faktiskt skilja en del. Jag ska inte dra några adjektiv i sträckbänk över vad jag tyckte skiljde dessa åt utan jag nöjer mig med att uttrycka det så enkelt som att... man får lite mer av allt... mestadels sett till de hifi-parametrar vi entusiaster letar mellan varven då musiken tillfälligt står i garderoben Om det sen är värt den x-tra pengen som skiljer rent ekonomiskt avgör man ju själv. Den finns ju inte i svart utförande så det avgjorde mitt beslut att söka vidare... Sedan i somras då min lilla provlyssning gick av stapelns så har man tydligen dessutom jobbat på en ny "påhänsgsmotor"... Om eller när den anländer butikerna vet jag inte men plötsligt inser man varför jag saknar en pre-out på U-300 modellen Ett separat försteg, C-150, finns sedan tidigare och vi får väl antaga att beteckningen på nya slutsteget blir/är i stil med P-150 ?

Referenskabel.... ? Ska det egentligen alltid behöva vara sina egen "utbrända" kablar ? Roligare då att ragga upp en "riktig" referens kanske... T.o.m en som skulle kunna vara av sorten "spitzenklasse-referens"