Jump to content

Anders65

Branschmedlem
  • Posts

    668
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    13

Everything posted by Anders65

  1. Finns lite att läsa kring detta och Nordost kablar på denna länk: https://www.nordost.com/downloads/HiFi _GuideToCables_Reynolds_HR.pdf
  2. Börjar fundera på om jag skulle bygga en enkel inspelningsapparat för kablar. Vad skulle en sån innehålla? - 2x RCA, 2x XLR och 2x Terminaler för högtalarkablar - Anslutning till nätadapter - Timerfunktion och indikering för klar resp pågår. - Två inspelningstider? En för 2 dygn och en 8 timmar. - Andra idéer kring vad en sådan borde innehålla? Önskelista?
  3. Intressant frågeställning. Med den kunskap jag har nu, så nej. Det borde spontant sätt inte finns någon nämvärd inbränningseffekt (med liten reservation för träblocken förstås). Varför inte nämnvärd... det kan lägga sig laddade joner på kopparytan det är det enda jag kan tänka mig..
  4. Ja, kanske skulle kunna vara så. Känner mig tveksam till att det blir brus, men jag kan ha missat något 😀
  5. Jag läste en text som George Cardas skrivit om inbränning. Den finns att läsa på Cardas hemsida. Baserat på insikterna genom denna tråd tänkte jag reflektera lite kring en del av den texten. Kul att det finns andra som skrivit en hel del bra och relevanta saker kring detta ämne " They hold a charge much like a rubbed cat’s fur on a dry day. It takes a while for this charge to equalize in the cable. Better cables often take longer to break-in. The best "air dielectric" techniques, such as PFA tube construction, have large non-conductive surfaces to hold charge, much like the cat on a dry day." Jag tror det stämmer att antaget samma material så har man en tub-konstruktion så blir ju ytan som kan hålla laddningen större och då kan inbränningstiden potentiellt öka. "Cables that do not have time to settle, such as musical instrument and microphone cables, often use conductive dielectrics like rubber or carbonized cotton to get around the problem. This dramatically reduces microphonics and settling time, but the other dielectric characteristics of these insulators are poor and they do not qualify sonically for high-end cables. " Jag kan inte uttala mig om tid för en kabel att sätta sig eller dess mikrofoniska effekt, men när det gäller påverkan via dielektrikat har vikten av detta påvisats i denna tråd. "Developing non-destructive techniques for reducing and equalizing the charge in excellent dielectric is a challenge in high end cables." Om jag tolkar texten rätt så är det just detta konstruktionen hos Zero XLR hanterat. Eller snarare så har jag hanterat de förluster som uppstår genom dielektrikad, men inte den del som har med gränssnittpolarisation att göra. "The high input impedance necessary in audio equipment makes uneven dielectric charge a factor. One reason settling time takes so long is we are linking the charge with mechanical stress/strain relationships. The physical make up of a cable is changed slightly by the charge and visa versa. It is like electrically charging the cat. The physical make up of the cat is changed by the charge. It is "frizzed" and the charge makes it's hair stand on end. "PFA Cats", cables and their dielectric, take longer to loose this charge and reach physical homeostasis." Jag håller nog bara delvis med här. Det är inte så att det behövs mekanisk rörelse för att laddningen ska byggas upp. Det sker ändå, men den kan förvärras av mekanisk rörelse. "The better the dielectric's insulation, the longer it takes to settle. A charge can come from simply moving the cable (Piezoelectric effect and simple friction), high voltage testing during manufacture, etc. Cable that has a standing charge is measurably more microphonic and an uneven distribution of the charge causes something akin to structural return loss in a rising impedance system. When I took steps to eliminate these problems, break-in time was reduced and the cable sounded generally better. I know Bill Low at Audioquest has also taken steps to minimize this problem." Bättre dielekrikum som PE och PTFE ger en större hörbar inbänningseffekt än ex PVC och därmed tar det längre tid att få dessa att stabilisera sig. Intressant att en kabel är mer mikrofonisk om den har ett statisk laddning i sig. Kanske inte helt otroligt när man funderar på det. Absolut så blir inbränningstiden kortare om man ex vid tillverkning kan minska denna typ av laddning. Hoppar ner en bit i texten... "You never really get all the way there, you sort of keep halving the distance to zero. Some charge is always retained. It is generally in the MV range in a well settled cable. Triboelectric noise in a cable is a function of stress and retained charge, which a good cable will release with both time and use. How much time and use is dependent on the design of the cable, materials used, treatment of the conductors during manufacture, etc." Triboelektriskt brus är mig veterligen en term som Cardas hittat på. Baserat på den forskning jag läst så kan effekten kan orsaka distortion och förluster relaterade till det elektriska fältet. Men brus har jag inte sätt några teoretiska belägg för. Vore intressant att veta hur brus kan uppstå av detta. "There are many small tricks and ways of dealing with the problem. Years ago, I began using PFA tube "air dielectric" construction and the charge on the surface of the tubes became a real issue. I developed a fluid that adds a very slight conductivity to the surface of the dielectric. Treated cables actually have a better measured dissipation factor and the sound of the cables improved substantially. It had been observed in mid eighties that many cables could be improved by wiping them with a anti-static cloth. Getting something to stick to PFA was the real challenge. We now use an anti-static fluid in all our cables and anti-static additives in the final jacketing material. This attention to charge has reduced break-in time and in general made the cable sound substantially better. This is due to the reduction of overall charge in the cable and the equalization of the distributed charge on the surface of conductor jacket." Det är sannolikt dielektriska förluster orsakade av gränssnittpolarisation som minskar genom en behandlning av ytan. Men intressant att yttre behandling skulle kunna påverka. Jag inser inte riktigt hur - på det teoretiska planet. Att de numera använder antistatiska medel vid tillverkning är klokt då detta säkerligen förkortar inbränningstiden eftersom det inte byggs upp lika mycket energi inne i kabeln då. Resten av texten är intressant läsning, men inte så mycket att kommentera.
  6. Det kan vara en bra idé men samtidigt måste man vara medveten om att kabels egenskaper kommer att förändras av jordning. Ofta är det bra och viktigt att jorda för att undvika ESD, för att minimera störningar eller eller för att säkerställa att två olika enheter har samma elektriska potential. Men när det gäller den laddning som uppstår inne i kabeln på ytan av isoleringen mot kopparledaren hjälper det inte. Det är den inre elektrostatiska laddningen som ser ut att vara orsaken till behovet av "inbränning". Antingen får man behanda ytorna vid tillverkning av kabeln eller så är det nog inbränning som gäller (antaget att man har PE eller PTFE som isolering). Dessa material har många bra egenskaper förutom den att de lätt tar upp laddning i form av elektroner eller laddade joner.
  7. Aha. Han löser det säkert Jag driver trådarna och allt arbete här av privat intresse, men en mindre del av det jag gör inom detta område lägger jag i företaget.
  8. Jo då, det är det. Har hittills drivit delar av förstärkarprojektet och en del konsultuppdrag inom vårt område genom bolaget. Kablarna landar förstås där med.
  9. Det är svårt att göra ytterligare konkreta framsteg på det teoretiska planet när det gäller inbränning. Det finns mycket skrivet kring gränssnittspolarisation, men jag har svårt att hitta relevanta forskningsartiklar. Trots att detta fenomen varit känt i många år så får jag en känsla av att det inte är helt klarlagt hur grunderna kring denna polarisation fungerar i detalj. Jag får olika svar i olika artiklar, vilket är förvirrande. Jag ser därmed en komplexitet som gör att jag kanske måste stanna på grund av att det kräver för mycket tid att göra framsteg. Men det kan vara så att det är laddade joner som lägger sig på ytan vid gränssnittspolarisation. Om det är så kan dessa joner mycket väl påverka förslustera i det elektriska fältet. Är det bara elektroner så ser jag inte hur dessa skulle få den effekten. Men trots att jag känner viss osäkerhet kring gränssnittpolarisation så menar jag att detta är möjlig eller till och med trolig orsak till inbränningseffekten. En annan möjlighet är den tidigare hypotesen att friktionen som de molekylära vridningarna som sker vid växlande fält avseende organisatorisk polarisation har med detta att göra. Vi får se om jag lyckas komma längre här än så. I vilket fall så har jag under denna resa kring inbränning inte fått något som tyder på att det handlar om något annat än effekter av polarisation som sker i isoleringen i kablar. Jag har till exempel inte sett att det skulle finnas några belägg för att det skulle kunna handla om förändringar i själva ledaren även om det förekommer viss polarisation där med.
  10. Ett enkelt svar. Ingen. Om man vill att isoleringen i kabeln ska påverka ljudsignalen så lite som möjligt så är det så enkelt :-)
  11. Jag måste addera en polarisationstyp till utöver de tre jag beskrivit tidigare. Det finns alltså en fjärde polarisationstyp som brukar kallas gränssnittspolarisation. Denna skapas i ledande material där de finns en kristallstruktur men även mellan olika material när dess ytor ligger dikt an mot varandra. För exempelvis koppar finns kristallgränser (Grain boundaries) där denna typ av polarisation är relevant. Polarisationen i detta fall skapas när det finns ett pålagt elektriskt fält. Ett intressant område i sig, men jag lämnar det för nu. Men sen finns en annan gränssnittspolarisation som skapas utan yttre elektriska fält. När man lägger ytor som exempelvis ledande metall och en isolator mot varandra sker en elektrostatisk utjämning som ger en så kallad gränssnittspolarisation. Det är den effekten jag beskrev tidigare som laddningar som lägger sig på ytan av isolatorn mot kopparledaren. Fokus nu är på att studera mera kring hur gränssnittspolarisation mellan olika material påverkas av elektriska fält och hur förluster relaterar till denna typ av polarisation. Jag antar just nu att även denna polarisation orsakar förluster på liknande sätt som övriga polarisationstyper. Om det är så kan den vara en bra kandidat till inbränningseffekten vi hör. Hoppas kunna mäta detta så småningom genom kabelns förlustfaktor.
  12. Kollade precis på deras hemsida, de har ett antal versioner av samma högtalare med olika kablar mm :-)
  13. Håller med dig. Jag skulle gärna se att högtalartillverkarna, precis som Mårten, vore mer öppna med vad de använder för internkablage. Efter att ha sett ett antal videoklipp från GR Research ser man hela tiden hur dålig kvalité det kan vara på kablar och filterkomponenter i vanliga högtalare. Nu är det inga High-End högtalare han bygger om på GR Research, men ändå.
  14. Jag har börjat fundera på det här med inbränning av kablar. Vilka orsaker kan det finnas? Har börjat läsa lite om något som heter Contact Electrification, CE. Det liknar statisk elektricitet men uppstår när man för samman två material. Inte som statisk elektricitet när två material gnids mot varandra. Det innebär att laddningar förs över från det ena materialet till det andra. Laddningen lägger sig på ytan av materialet i form av elektroner (enligt senare forskning ser det ut att handla om elektroner och inte laddade joner). Hur lätt ett material eller som i detta fall en polymer kan ta emot laddningar finns beskrivet genom en normaliserad term som kallas triboelektrisk laddningsdensitet, TECD. Lite intressant är att PTFE är en av de polymerer som har lättast att ta emot laddningar. Min hypotes är att vid tillverkning av en kabel med isolering av exempelvis PTFE så lägger sig elektroner på ytan av isoleringen mot kopparn. När vi sedan börjar använda kabeln så påverkas antingen det elektriska fältet och/eller energin som transporteras via det elektriska fältet längs kabeln av detta. Men ju mer vi använder kabeln desto mer försvinner laddningarna på ytan som "stör" det elektriska fältet. Eftersom PTFE har relativt låg dielektricitetskonstant och låga dielektriska förluster samtidigt med en hög benägenhet av att ta emot laddningar på ytan så borde den relativa inbränningseffekt vi hör vara störst med PTFE. Min erfarenhet säger att det var så när jag först körde med Kimber 8VS (PE) och sen Kimber 12TC (teflon). Helt ovetenskapligt, men en notering jag gjort på kabelresan. Jo, detta är ett "långskott" i ett område där mina kunskaper inte är speciellt djupa, men jag skulle inte vara förvånad om inbränning har någon koppling till detta. Tycker i alla fall det är så intressant att jag läser vidare i området..
  15. RCA-versionen är påbörjad, men i ett tidigt stadie än. Återkommer med uppdateringar kring den.
  16. På förfrågan har jag undersökt möjligheten att tillverka XLR-kablarna mot beställning. Mer information om detta och priser finns på:
  17. Ibland tar saker och ting en vändning som man inte kunnat föreställa sig. Tråden "Från kablar till musikalitet" här på Euphonia blev så inspirerande att jag på förfrågan undersökte möljigheten att genom mitt företag, Regal technology, tillverka signalkablar som konstrueras på ett nytt och innovativt sätt. Syftet med dessa kablar är att leverera ett transparentare ljud med mycket mindre förluster än vad som går att åtstadkomma med traditionella konstruktionsmetoder. Jag skulle nog säga att det är alla givande och intressanta diskussioner i tråden som lett fram till denna idé. Tack till alla som bidragit med kommentarer, synpunkter och frågor! Det visade sig att den forskning på molekylär nivå som jag nyttjat, egna teorier och mätningar av dielektriska egenskaper samt inte minst lyssning på dessa kablar stämmde väldigt bra överens. En del som möjliggjort framtagandet av dessa kablar är uppgraderingen av min mätrigg som möjliggjorde tillräckligt noggranna mätningar och analyser av förluster i olika isoleringsmaterial. Förluster som relaterar till det elektriska fält som skapas när vi skickar analoga ljudsignaler genom en kabel. Och det är nog allt detta tillsammans med ett visat intresse här och utanför Euphonia som gjort att jag valt att kunna tillverka dessa kablar mot beställning. Eftersom jag i skrivande stund inte vet hur intresset är, så kan jag inte skaffa något lager av material. Så initialt blir det tyvärr en del ledtid. Allt material i kablarna är noga utvalt och testat med tanke på maximal ljudmässig transparens och hög kvalité. Jag nås via mail, sms eller telefon för den som vill veta mer eller skaffa ett par av dessa unika kablar. Se prislistan för mer info. Jag erbjuder lyssning med Zero XLR Gold för den eller de som är seriöst intresserade (i Linköping). Pristlista Kablar 2022-01.pdf
  18. Det är en bra och relevant fundering tycker jag. Tycker nog generellt att just internkablage i apparater och högtalare får för lite utrymme i diskussioner. Kablar i apparater och högtalare spelar verkligen roll även om de ofta är kortare än externa kablar. Jag kan rekommendera internkablar på metervara från Neotech, https://wp.neotechcable.com/up-occ-hook-up-wire/
  19. Har nu kört inbränning av Ikea lampsladd i 33 timmar. Jag antar att isoleringen är av PVC. Intressant nog sker ingen säkerställd inbränningseffekt. Är det så att det är bara icke polära material som PE och PTFE som påverkas av inbränning? Fortsättning följer...
  20. En enkel fråga kan tyckas kanske, men jag tycker den förtjänar sin utläggning. Jag tidigare sagt att jag gärna undviker skriva för mycket om strömkablar, men jag kommer ändå beröra det lite i svaret här. Högtalarkablar och signalkablar används för att transportera information. En analog ljudsignal innehåller all den information som i slutänden ska till högtalaren för att generera ljud. Kablarna som transporterar signalen från ex en DAC till ett försteg eller från slutsteget till högtalaren bör dels inte påverka signalen och inte heller filtrera bort något alls från signalen. Alla elektriska kablar som transporterar analog eller digitaliserat ljud är relevanta med avseende på att påverka signalen så lite som möjligt. Så ur det perspektivet kommer varje tillförd skarv bara mer eller mindre försämra signalen. Det spelar (på den här nivån) ingen roll i vilken ordning skarvarna monteras. En bra kabel tillför mindre försämringar än en dålig bland skarvarna. Om vi håller oss kvar vid kablar som signalkablar, högtalarkablar mm så är störningar ett kapitel i sig. Om man skarvar ihop fler kablar så riskerar man att dels får in mer störningar i systemet och dels ökar risken för störningar via jord mellan apparaterna. Så generellt sett om man använder RCA-kablar så ha gärna korta om det går. Med XLR-kablar blir störningsproblemen mindre så de kan vara lite längre. Men ju längre kablarna är desto mer påverkar de ljudet. Hur mycket beror förstås på kabelns egenskaper. När det gäller strömkablar finns det några viktiga skillnader jämfört med de som transporterar en ljudsignal. För strömkablage finns det två aspekter att tänka på. Dels vill ha inte ha in ledningsbundna störningar från nätet men inte heller påstrålade störningar. Samtidigt ska den ha en låg impedans sett från ansluten utrustning så att strömmen kan levereras så "snabbt" som möjligt. Om kabeln har för hög impedans kan det i slutänden orsaka distortion vid transienter i ljudet eftersom spänningen då kan dippa kort vid dessa (generaliserar en del här...). För strömkablar finns det två motstridiga krav kan man säga. Dels vill man filtrera spänningen från 50Hz-nätet så mycket det går för att inte få in störningar i apparaterna och samtidigt behöver kabeln kunna leverera ström mycket snabbt. Min åtsikt är att en strömkabel måste ha ett väl konstruerat filter för att apparaten ska fungera optimalt - nu tänker jag visserligen mest på slutsteg och integrerade förstärkare. För apparater som inte driver signaler med höga strömmar är strömkabelns filtrering viktigast. Sen kan man ju ha ett separat strömfilter för detta eller andra lösningar som återskapar en ren 50Hz med låg distortion och låga störningsnivåer. Hur viktigt allt detta är beror på hur känsligt utrustningen är för distortion på 50Hz, hur känsligt den är för snabba spänningsdippar och störningskänsligheten. Så slutklämmen för strömkabeln och din fråga blir: - Ja, sista biten har betydelse. Jag skulle inte gå så lång att säga att bara sista metern som räknas. Att ha en robust strömförsörjning, bra jordning mm fram till 230VAC-uttaget är viktigt. Men det är ju inte alls alltid det går att påverka, då är sista metern viktigast. Såvida man inte ha ett separat och bra konstruerat nätfilter.
  21. Håller med om att man borde ange kapacitansen som du skriver. Men 20-30pF per kontakt låter väldigt högt. Jag mäter några enstaka pF på mina XLR-kontakter. Kabeln i BJC LC-1 har enl. tillverkaren 12.2pF per feet vilket motsvarar 40pF/m. Jag mäter 48pF på mina 1m kablar så det blir 4pF kvar per kontakt. Jag vill nog mena att C2 normalt är den dimensionerande kapacitansen. Skillnaden med Zero XLR är att C1 är dimensionerande och C2 några enstaka pF. Till C1 i mina kablar bidrar kontakterna med några enstaka pF.
  22. Inser nu att jag kanske ska kommentera tidigare mätning på signalkablar med översväng och setting time. Den typer av mätningar är för att se lyfta fram egenskaper hos kabeln i sig. Ibland behövs detta för att förstå hur den är byggd, hur den hanterar högfrekventa störningar och om den ställer speicifika krav på utrustningen för att fungera optimalt. Jag använder ibland karaktäriserande mätningar för helt andra typer av komponenter - för att se dess enskilda egenskaper. Alla komponenter i signalvägen har betydelse och då vill jag som konstruktör ha koll på dess karaktäristisk innan jag designar in den. Ibland testar jag enskilda komponenter och ibland mindre kopplingar mycket långt utanför dess normala driftområde. Men rimligt är att undra varför jag mäter långt utanför det man normalt tolkar som hörbart? Ex 20-20kHz. Mycket av det som jag menar skapar en känsla av musikalitet ligger långt ner i nivå, och dessutom är vi otroligt känsliga för viss tidsrelaterad distortion. Det är vår höga känslighet för en del aspekter i ljud som gör att jag ofta vid en första anblick mäter saker som ligger långt utanför det som har med audiosignaler att göra. Men som i fallet med signalkablar så kanske de mäter lika i en relevant kretskoppling, men trots det hör vi med lätthet skillnad. Det handlar om att tolka mätningar, göra relevanta mätningar och förstå vad de egentligen visar. Ibland måste jag lägga en mätning långt utanför det som kan ses rimligt, men syftet kan vara att lyfta fram en egenskap som vi hör men är svår att mäta med de instrument jag har. Ett annat syfte med en mätning utanför audiobandet kan vara att se hur komponenten eller lösningen hanterar EMI (elektromagnetiska störningar). Högfrekventa störningar, ledningsbundet eller påstrålat kan via olinjäriteter i utrustningens kretskopplingar orsaka störningar vi hör i audiobandet genom oönskad modulation på signaler/ledare inne i utrustningen. Vanligen handlar detta om amplitud- eller fasmodulation.
  23. Med ingångsimpedans och ingångsfilter liknande det jag använder på förstärkaren blir det ingen skillnad mellan kablarna med denna mätning. Ett förväntat resultat tycker jag nog. Ser ut som nedan oavsett kabel. Här har jag mätt vid kontakten på "ingången". Ops... 0.5us/div i bilden..
  24. Ingångssteg för försteg och förstärkare brukar ligga mellan 20-100kohm som ingångsimpedans. Förutom det finns ibland ett RF och/eller ESD-filter på ingången. Jag använder 220ohm och 220pF. Detta blir lågpassfilter och fungerar både som ett ESD-skydd och ett RF-filter för ingångssteget. Att lägga en kondensator direkt på ingången utan seriemotstånd hoppas jag inte är så vanligt - ingen bra konstruktion på grund att det orsakar höga Q-värden i kretsen med kabeln.
×
×
  • Create New...