Jump to content

Anders65

Branschmedlem
  • Posts

    668
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    13

Everything posted by Anders65

  1. Tack. En bra och mycket relevant synpunkt! Jag ska börja undersöka om kablarna kan göras tillgängliga i några butiker runt om i landet. Jag självklart öppen för att diskutera både distribution och oberoende testning med de som är intresserade. Kontaktuppgifter finns ex. i prislistan.
  2. Stämmer bra det Den ytmonterade storleken 0805 är den minsta jag använder. När jag byter en sånt mostånd använder jag två lödkolvar och förstoringslampa: 1. Lyft bort motståndet med lödkolvarna 2. Sug bort gammalt lod på båda paddarna med kopparfläta 3. Gör rent ytan med en tops fuktad med en droppe kretskortsrengöring (Isopropanol). Detta undviker risken för krypströmmar under det nya motståndet. Viktigt. 4. Lägg på lite lod på ena padden 5. Ta det nya moståndet med en spetsig pincett och placera det rätt. Tryck lite lätt på det med pincetten och löd på sidan med lod. 6. Nu sitter ju motståndet fast och du löder enkelt andra sidan.
  3. Låt oss fortsätta resan in i förstärkaren en bit till. Anna har nu passerat ingångsrelän och ESD-filter. Nästa steg är själva ingångssteget. Detta är ett diffferetialsteg med förstärkningen 6dB. Steget fungerar dessutom som en buffer för att driva den passiva resistor/relä-baserade volymkontrollen. En vinst med differentiella signaler är att de störningar som adderas på båda signalerna kan undertryckas. Ett mått på hur mycket dessa dämpas är CMRR, eller Common Mode Rejection Ratio. Ett bra ingångssteg för differentiella signaler tycker jag nog bör ha minst 60dB CMRR. Tyvärr har jag sett att många förstärkarkonstruktioner jag hittat schemor på slarvat med denna egenskap. Ingångssteget baseras på en OPAMP som kan bytas vid behov till exempelvis en diskret dito. Men den OPAMP som används för ingångssteget är vald med stor omsorg - en OPA1656. Det var många parametrar som spelade in vid valet. Spänningbrus vs strömbrus, ingångsimpedans, distortion, bandbredd, open loop gain (för en marginal på >40dB upp till 100kHz), samt stigtid var kanske de viktigaste. Pris och strömförbrukning fanns med, men kom i sista hand. Även om jag tycker att OPA1656 är en av världens bästa OPar för audio så blir den inte bättre än hur den används i applikationen. Distreta lågbrusiga linjära spänningsregulatorer att mata dem med håller ner brusnivåerna. Och genom att hålla ner resistansvärdena i diffsteget håller jag ner bruset. Toleranserna på motstånden i steget är 0,05% vilket ger en CMRR på ca 66dB. Alla motstånd är från Japanska Susumu ur serie RR eller RG, vilka är tunnfilmsmotstånd. Tjockfilmsmotstånd tycker jag är no-no på denna nivå. Man kan kanske tycka saker om att använda OPAMPar, men med bra förutsättningar, en riktigt bra komponent och inte minst hög förstärkningsmarginal så tycker jag de fungerar utmärkt (för att återkopplingen inte ska kunna påverka ljudet vill jag ha en gain margin på >40dB upp till 100kHz vilket jag tror är ett lite högre krav än normalt, men jag vill ha det så...). Jag valde ju OPA1656, men monterade dem i socklar, eftersom jag trots bra data var lite osäker på hur de fungerade i praktiken. Tidigt hade jag diskreta alternativ som SS3602 från Sparkos eller 994Enh från Sonic Imagery Labs som alternativ om jag inte skulle bli nöjd. Dessa är säkert bra alternativ, men rätt dyra och vad jag kommer ihåg så når de inte riktigt ända fram i all prestanda. Jag kan rekommendera applikationshandböcker från Walt Jung för den som vill dyka djupt in i världen kring OPAMPar
  4. Tackar för beställningen och feedbacken om kablar för digitala signaler. Ser ut som jag kommer utöka sortimentet med dessa så småningom.
  5. Fick lite tid över så vi tar ett steg till. Det finns olika sätt att växla mellan olika ingångar. Vridomkopplare, halvledarrelän, analoga multiplexrar, diskreta lösningar eller relän för att nämna några av de vanligare. Jag har valt relän av två skäl. Styrning via en I2C styrd I/O-expander blir väldigt enkel och signalen påverkas minimalt. Sen finns det speciella audio-relän, men jag har inte sett att det behövs så jag använder vanliga signalrelän av bra kvalitet från KEMET. Sen finns det två olika typer av relän. De som kräver ström för att hålla kvar i ett av lägena och de som kräver en kort puls för att byta läge - så kallade latchange relän. Jag har valt latchande relän i hela förstärkaren eftersom jag vill minimera strömförbrukningen och därmed maximera drifttiden på batteri. För att minimera störningar har alla digitala styrsignaler till analoga delar en serieresistans vid källan. Detta för att minimera störningar och oönskade strömslingor. Har valt att sätta ESD-skydden för ingångarna direkt efter ingångsreläna. Lite emot praxis kanske men då räcker det med två ESD skydd och jag har inga ESD-känsliga komponenter innan reläna. ESD-skydden är enkla RC-filter där jag lagt gränsfrekvensen en lagom bit över förstärkarens bandbredd på 0.5MHz. Det finns mycket att säga om jordning och strömförsörjning i förstärkare eller annat elektronisk för audio, men jag tar inte det här. Kanske en egen tråd i framtiden. Men utan en ordentligt genomtänkt jordning och en välgjord strömförsörjning spelar det inte så stor roll hur bra övriga delar är. Fortsättning följer. Nästa del kommer att handla om ingångsstreget.
  6. Då börjar resan för den analoga signalen, vi kallar den Anna. Målet jag har för Anna är dels att hennes harmoniska övertoner ska hanteras på ett sätt som jag tror gör att lyssnaren kan uppskatta hennes harmonier än mera, samtidigt som jag inte vill tillföra något annat än det som tillhör henne. Att jag nyttjar hennes harmonier lite tillför inget nytt. Detta ställer förstås krav på hela signalkedjan och alla komponenter som medvetet ska påverka henne eller bara förbereda henne inför nästa steg i förstärkaren. De komponenter som inte har en medveten påverkan på Anna för att till slut blomma ut som ljud i högtalarna ska ha minimal påverkan på henne. Men eftersom ingen komponent är ideal så handlar det om att förstå vad som har betydelse och vad som inte spelar någon roll. Men ibland när jag är lite osäker på hur en egenskap kan påverka henne så försöker jag skapa en stor marginal till eventuell oönskad påverkan. Ett exempel är tidsrelaterad distortion där jag gärna vill ha en faktor 10 marginal till den påverkan vi känner till kan påverka så att vi hör skillnad i slutänden. Anna kan beroende på källan välja RCA eller XLR som ingång. Idag vet jag genom allt arbete med kablar att jag skulle valt andra RCA-kontakter, eftersom de jag har verkar ha PVC eller något liknande material som isolering. Man ska undvika att Anna kommer i närheten av dessa material. Och jag menar i närheten för det handlar inte bara om att hon påverkas negativt av att nudda den typen av material. Hon påverkas av dess närhet genom de elektriska fält som omger Anna. Men trösten i detta fall är att vägen när hon passerar In genom RCA-kontakten är kort. Ju kortare strecka desto mindre negativ påverkan. Men om hon väljer XLR-ingången är förutsättningarna bättre. Neutrik-kontaktdonen har klart lägre förlustfaktor och därmed mindre påverkan på henne. Men jag ska notera att jag inte hör någon skillnad mellan RCA och XLR, vilket dels förklaras av att jag behandlar Anna väldigt lika efter kontaktdonen och att den korta vägen genom RCA-kansktakterna är så liten. Men nästa version av förstärkaren kommer ha bättre isolationsmaterial i RCA-kontakterna. Man lär sig ju nya saker hela tiden :-) Sen kan man ju fundera på om Anna påverkas mindre med ex rhodium-pläterad kontaktyta än guld. Jag ser dock inga direkta problem guld så jag fortsätter nog med det. Tror hon gillar guld... fortsättning följer...
  7. Åh, vi kul att du @calle_jr la upp lite bilder på förstärkaren :-) Tackar. Jag tänkte lite så här om dina frågor och funderingar. Det finns förstås så mycket att berätta kring komponentval och erfarenheter från monteringen. När det gäller komponentvalen, som i sig är ett rätt omfattande område så tänkte jag att man kanske kunde beskriva en hel del av dessa genom att gå genom signalkedjan från ingång till utgång. Hur jag tänkte och vilka val jag gjort. Det jag inte täcker in då är strömförsörjningen, men det kanske ändå inte är lika intressant? Monteringen är ett lite mindre område, men det finns en del erfarenheter jag gärna delar med mig från detta. Tänkte att jag skriver lite om detta här då och då.
  8. Jag har börjat fundera på att utöka sortimentet med en bra 75 ohm koaxialkabel med BNC-kontakter för digital signalöverföring. Den ska ha marknadsledande return loss för att minimera risken för att kabeln bidrar till jitter. Detta gör den inte bara lämpad för digital audio och klocksignaler utan även för digital video till 8k. Tänker mig att man kanske skulle leverera med ett par bra BNC-RCA adaptrar om det finns behov av det. Finns det intresse för en sådan kabel? /Anders
  9. Det glädjer mig så att kablarna bidragit till de upplevelser du skriver om Det bekräftar också teorin bakom den unika konstruktionen. Maximal transparens eller minimal påverkan på ljudet om man så vill.
  10. Jo en användning jag tänker mig är kabel för externa klockkällor till DACar och då ligger man ibland på omkring 48MHz och 75 ohm karaktäristisk impedans. Vanliga 75 ohms RF-kablar med BNC-kontakt har ofta ganska konstant impedans över ett större frekvensområdet vilket betyder att en sådan kabel kan användas för många tillämpningar så länge som impedansen är 75 ohm. Hur bra en sådan kabel är avseende signalöverföring mäts med hjälp av ögondiagram. Signalen som överför den digitala signalen inte är en ren sinus signal därför behövs en mycket högre bandbredd. En väl låg bandbredd ökar risken för jitter. Bilden nedan visas en typisk signal i ett ögondiagram.
  11. Det var verkligen en härlig dag! Var så kul att visa lite av vad som ligger bakom en del av det jag skriver om i "musikalitets-trådarna" här. Berättade lite om hur jag jobbar från idé till "produkt". Speciellt roligt att göra detta inför dessa herrar som besitter så mycket kompetens och mycket mer erfarenhet än jag kommer i närheten av. Att alla hade olika bakgrund gjorde diskusionerna bara ännu intressantare Jag kommer självklart skriva mer om fortsättningen av förstärkarprojektet och kablar förstås. Men för stunden jobbar jag med att se om det går att konstruera och tillverka en högtalarkabel med låg induktans kombinerat med Zero-teknologin. Jag har en lösning jag tror på, men den största utmaningen är tillverkningen då jag tyvärr inte kommit på något sätt att tillverka den själv. Har därför börjat undersöka möjligheterna att få en kabeltillverkare att göra den.
  12. Signalöverföring av digital information bör göras med en kabel som har samma karaktäristiska impedans som källimpedansen och mottagarens termineringsmotstånd. För att minimera risken för jitter bör dessa impedanser vara så lika som möjligt inom ett brett frekvensområde. Om impedanserna inte stämmer reflekteras en del av signalen tillbaka i kabeln, vilket "förstör" flankerna på signalen. Detta blir ett tidsjitter som om det når DACen skapar olika typer av distortion på den analoga ljudsignalen. Jag funderar på att göra en variant av Zero-teknologin för digital signalöverföring. De signalkablar jag har idag lämpar sig bäst för analoga audiosignaler.
  13. Jag håller på att köra simuleringar med konstruktioner för högtalarkablar med zero-teknologi. Det första försöket ser bra ut, men jag behöver hitta en lösning som är enklare att tillverka. Blir alldeles för dyra som det ser ut nu. Men jag jobbar på det 😀 Vi får även se vad jag kan göra avseende strömkablar och ev. kablar för digitala signaler. Har inte börjat kolla än på den biten.
  14. Jag väntar förresten in en komplettering till mätriggen under nästa vecka. En vektornätverksanalysator - i miniformat, men dock. Kopplar man den till PCn med lite bra program kan man göra rätt mycket beräkningar och simuleringar på den data som analysatorn samlar in. Kommer kunna mäta "allt" som har med kablars RLC och transmissionslednings- egenskaper att göra inom 50kHz - 1GHz. Vad ska jag med detta till för audio måste man förstås undra... Jag kanske kommer att titta lite på kablar för digital signalöverföring framöver. Och för att se exakt hur kablar beter sig upp i frekvens så är enda vägen en vektoranalysator. Det är även den typen av instrument man använder för att mäta och optimera antenner. Men eftersom den går att använda från 50kHz kan jag täcka in en mängd olika behov. Även andra typer av passiva komponenter. Men vi får se lite vad framtiden har att utvisa.
  15. Organsatorisk polarisation gör att det uppstår vridningar hos molekylerna i dielektrika som exempelvis PTFE. Dessa resulterar som jag skrivit om tidigare i förluster. Isoleringen fungerar som en kondensator längs som laddas i och laddas ur i takt med det växlande elektriska fält som den analoga ljudsignalen skapar. Det hade inte varit några större problem med detta om det hade skett förlustfritt. Problemet är att en del av den energin omvandlas till värme på grund av molekylära vridningar orsakade av det växlande fältet. Hur snabbt dielektrikat kan laddas ur bestäms av "relaxation time". Detta ger ett frekvensberoende hos dielektrikat. Men det är ett komplext beroende eftersom relaxation time är temperaturberoende och att det finns flera typer som samverkar. Detta beror, vad jag förstått, på molekylernas olika rörelsemönster när det sätts igång av det växlande elektriska fältet. Det uppstår allstå olika rörelsemönster samtidigt på grund av fältet. För förlusterna torde det innebära att de kommer variera både med signalen frekvens och amplitud, vilket vi helst inte vill förstås... Men vi har med fysikens lagar att göra, så det vi kan göra åt denna sak är att minimera förlusterna och undvika polära material i kablar. Har försökt gräva fram mer information för att bättre förstå inspelningseffekten kopplat till gränssnittspolarisation men det går trögt. Vår tillämpning är långt ifrån det forskningen riskar sig mot i området. Vi bryr oss om ganska speciella och ofta små bieffekter på signalöverföringen i kablar. Jag har svårt att tro att det finns någon annan tillämpning där kabelns egenskaper är så kritisk som för analoga ljudsignaler. De flesta tillämpningar kommer inte ens i närheten av våra krav (utan vissa sensortillämpningar som har en det av våra krav, även om det där handlar mest om störnivåer). Det är inte så konstigt att det finns mer att göra inom detta område
  16. En uppdaterad prislista nu även med Zero RCA i några olika längder. Jag lade även till möjlighet till kundanpassad längd. Tillverkning sker mot beställning. Hör gärna av er här, på mail eller telefon vid frågor, speciella önskemål eller aktuell leveranstid. Jag ger 20% rabatt vid gruppbeställning på minst 4par oavsett modeller eller längder. Detta eftersom mina fraktkostnader och tillverkningstiden per kabel minskar. Jag bjuder gärna på lyssning med en kopp kaffe/te hos mig i Linköping för den eller de som är intresserade. Jag kör med förstärkare Prototyp 3 (se separat tråd i forumet) och TAD ME1 stativare. Prislista Kablar 2022-02.pdf
  17. Tackar! Bra att du ställer frågan kring RCA-kontakterna. Kontakterna på den första kabeln blev Ramm eftersom fabriken som tillverkar de jag tänkt använda inte kunnat leverera än på grund av Covid. Men Ramm är ett bra alternativ tycker jag då de har koppar i ledarna och använder teflon som isolermaterial. Detta och att kontakten ska kunna ta en ledare på 9 mm var några av grundkraven. Ramm spänns även fast mot en mötande kontakten vilket är bra för att för ett högt kontakttryck. Jag kollade på Bullet plug, men jag kunde inte se att de använder teflon som isoleringsmaterial så den föll bort på grund av det.
  18. Härligt! Lägger upp en prislista som inkluderar Zero RCA och olika längder imorgon.
  19. Jag skulle nog säga att kablarna är resultatet av alla undersökningar och givande diskussioner i tråden. Dessa gjorde att jag insåg att det finns ett annat sätt att hantera en av de större utmatningarna som tillverkare av bra audiokablar brottas med. Isoleringens påverkan på signalen.
  20. Tack 😀 Bra fråga. Jag behöver mäta lite på kabeln avseende impedansanpassad digital signalöverföring. Återkommer.
  21. Jag har ibland pinsamt dålig koll på leverantörers utbud... men tackar så jättemycket för infon! Har tyvärr inte testat dessa kablar, men det jag läst på annat håll och skrivit i senaste inlägget stämmer ju med att de skulle ha "low memory" kablar.
  22. Då var det dags! ZERO RCA finns nu i verkligheten Känns som en milstolpe är avklarad. Kan andas ut lite... Efter mycket simuleringar och testande med ett otal olika komponenter och material jag nu precis samma förlustfria signaltransport som ZERO XLR har. Ljudmässigt är den precis så lik ZERO XLR som jag ville att den skulle vara. Den ger ett mycket transparent och öppet ljud där de minsta detaljerna och nyanser transporteras utan risk för påverkan av de kapacitanser och förluster som normalt orsakas av isoleringen och närheten till jord eller skärm. Jag märker numera kablarna med riktningssymboler eftersom ZERO-teknologin gör att det är viktigt att de sitter åt rätt håll för full prestanda. Med ZERO RCA har jag fått ner den viktiga resistansen i skärmjord till en nivå som jag skulle tro kan vara marknadsledande 0,007 Ohm/m. Låg resistans är för många anläggningar en förutsättning för en signalöverföring av obalanserade signaler utan störningar. Minsta jordströmmar leder annars annars hörbara störningar. Genom att hålla ner diametern på signalledaren påverkar inte skinneffekten resistansen i ledaren inom audioområdet. Några egenskaper: - Zero teknologi för förlustfri signaltransport - Konstant ledarresistans 0...40 kHz - Mycket låga störnivåer - Märkt för korrekt anslutning avseende signalriktning - Teflonisolering i kontaktdon Kontaktdonen på den första kabeln är inte de jag tänkt men annars är allt precis så jag vill ha dem. Prismässigt - lägre än ZERO XLR. Uppdaterar prislistan om någon dag.
  23. Kul att hör att det finns intresse av att följa med en bit till in i detaljerna kring sökandet efter teoretisk förståelse till det vi upplever - här gällande skillnader mellan i första hand kablar för analogt ljud. Det blir ett hopp från ström, magnetiska fält, induktion m.m. tillbaka till elektriska fält. Jag tycker nog generellt att magnetiska fält och hur detta fungerar avseende kablar är betydligt mer klarlagt än det som händer kring elektriska fält. Jag kan ju undra varför är det så? Kanske är det så att det som händer kopplat till elektriska fält är mer komplext. Jag tror det. Och jag tycker nog att så långt jag läst inom materialforskningen så finns inte alla svar än. Men det finns mycket skrivet och en del patent som ger en del intressanta insikter om vad som händer både ljudmässigt och på molekylär- och elektronnivå. Det blir extra intressant när jag läser patent eller artiklar inom HIFI-världen när det finns tvärvetenskapliga kopplingar mellan det som konstruktörer inom HIFI kommit fram till och generell forskning inom materialvetenskap. Gerard Perrot f.d. konstruktör på Lavardin har även tidigare fångat mitt intresse eftersom han adresserat det som kallas minnedistortion. Ett lite märkligt begrepp som jag hellre skulle benämna termodynamisk minneseffekt. Men det är inte det viktiga. Det viktiga är egentligen minneseffekter i elektronik eller kablar och hur dessa påverkar den upplevda ljudkvalitén. Resultaten som Gerard kommit fram till presenterades på AES konferens 1997 i Köpenhamn. Förbättringar i ljudkvalité med reducerad minnesdistortion skulle vara en förklaring till varför rörsteg ofta låter mer musikaliska än motsvarande transistorsteg. Förklaringen är att rör saknar den typen av minneseffekt som transistorer har. För att minimera minnesdistortionen i förstärkare gjorde Gerard konstruktioner där transistorerna jobbar med konstant effekt oberoende av signalen. Rätt eleganta lösningar. Med konstant effekt i en transistor undviker man de små temperaturvariationer som uppstår på chipnivå med varierande signal. Men det som är mindre känt är att Gerard även tittade på minneseffekter i kablar. Eftersom Gerard och Lavardin marknadsförde sina produkter genom sin unika konstruktion och att det därmed enligt dem är mer musikaliska än sina traditionella motsvarigheter så tror jag att han i mitten av 90-talet tittade på annan forskning. Detta gick upp för mig när jag såg att Lavardin använder emaljerad koppartråd i signalvägen istället för vanlig kopplingstråd med PE eller kanske teflon som isolering. Den Franska staten finansierade på 90-talet ett forskningsprojekt som en man vid namn Pierre Johannet drev. Det handlade om den minneseffekt och relaterade egenheter som uppstår i kablar på grund av polarisation. En test som gjordes var att med ett aktivt låpassfilter jämföra en kondensator för filtret med teflon som dielektrika med en med samma kapacitans men med luft som dielektrika. När man använde kondensatorn med teflon försämrades ljudet tydligt, men med motsvarande kapacitans men med luft som dielektrika var ljudet lika bra som utan kondensator. Detta ledde till ett patent där man använder ett material som absorberar de man menar mikrourladdningar som sker vid ytan på dielektrikat när vid signaler som varierar - som analoga ljudsignaler. För att koppla detta till det jag skrivit tidigare så handlar det om urladdningar på grund av den polarisation som sker när dielektrikat laddas upp/ur på grund av det växlande elektriska fält som analoga ljudsignaler skapar. Hurvida dessa påstådda mikrourladdningar existerar eller om det handlar om något annat kopplat till polarisation tycker jag återstår att utreda. Men i vilket fall så verkar det inte vara så enkelt att det bara är dielektricitetskonstanten som påverkar. Då skulle testet med luft resp. teflon-kondensator med samma värde gett samma resultat vid lyssning. Svaret skulle kanske kunna ligga i förlustfaktorn, men jag börjar tro att det är mer som spökar här...
  24. En kommentar till tidigare diskussioner kring olika typers polarisation i dielektrika är att jag nu inser att detta kan ha större betydelse för ljudet än jag tidigare trott. Ju mer jag läser i området desto mer framkommer det att det är en mycket dålig approximation att likna urladdningen av dielektrika (relaxation decay) vid en kondensator. Det som händer är mycket mera komplext. Jag kommer fortsätta gräva i det, men ju djupare jag kommer desto mer tid tar det att komma fram till konkreta saker som kan vara intressant för många. Blir lite osäker på om det finns en önskan att gå än mer på djupet i tråden? Det blir ju långt ifrån de problem som vanligen diskuteras om kablar.
  25. Oj,det var inte kablar som var orsaken till att slutsteget bränndes. Slutsteget i Lavardin klarade inte belastningen med min konstlast som jag använder för att testa förstärkare. Utgångstrissorna på ena kanalen, ett par motstånd o en säkring gick vad jag sett så här långt. Har beställt nya 😀
×
×
  • Create New...