Jump to content

Anders65

Branschmedlem
  • Posts

    668
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    13

Everything posted by Anders65

  1. Har ägnat några timmar åt att mäta på de nya 75-ohmskablarna för digitala signaler och klockor (släpps om några dagar). För mätningarna använder jag en vektornätverksanalysator och en mätbrygga med 4-polsmätning (kalibrerade instrument). Mätobjektet är den första produktionsriktiga BNC-BNC versionen på 1,5m. Tillverkad i Sverige av en kombination av noggrannt utvalda material för riktigt vassa prestanda som tål att jämföras till ett rimligt pris (kommer snart på hemsidan). Samma design som Zero-kablarna men inte samma teknologi. En milstolpe att vara i mål med denna kabel! Nedanstående är uppmätta värden: Karaktäristisk impedans: 74ohm Kapacitans: 53pF/m Hastighetsfaktor: 0,84 DC-resistans i skärm: 7,3mOhm/m
  2. Det finns en del konstigheter inom kvantfysiken som inte är helt utredda än :-) Låt mig beskriva ett klassiskt exempel. Fotoner och elektroner har båda egenskaper som en partikel men även som en vågform. Det finns ett klassiskt experiment som visar en av kvantfysikens konstigheter. Det brukar kallas dubbelspaltsexperimentet. Bilden nedan visar att elektronerna som kommer igenom spalterna S1 och S2 uppvisar egenskap som vågor genom det interferensmönster som skapas på detektorn. Om elektronerna skulle ha "rena" partikelegenskaper skulle det inte uppstår ett sådant interferensmönster. Men så långt inget konstigt... Underligheten uppstår om man försöker mäta vilken väg elektronen tagit genom spalten. Då kollapsar vågformsegenskaperna och elektronerna uppvisar partikelegenskaper. Det räcker till och med att i uppställningen möjliggöra en sådan mätning för att vågformsegenskaperna ska kollapsa. Vill någon att vi inte ska kunna göra detta... Nja, en förklaring kan vara att ex fotoner existerar i flera tillstånd samtidigt tills de interagerar med något och då avgörs dess egenskap. Men det finns nog andra teorier kring detta med. Men jag tror inte det går att förklara det med klassiska metoder som vi är vara vid.
  3. Fotoner är som sagt energibärare. Men här vill jag introducera ett begrepp som kallas växelverkan. När fotoner (ljus) av tillräcklig energi träffar vissa halvledande material kan valenselektroner slås bort från atomer som då blir joner och det skapar en ström. Det är lite förenklat så solceller som bygger på halvledarteknik genererar elektrisk ström. Detta är ett exempel på växelverkan mellan fotoner och elektroner. Men denna växelverkan uppstår på flera ställen i vår vardag kring elektricitet. Ett exempel som har beröring på kablar är en växelverkan som sker i den elektriska ledaren när vi säger att det går ström i den. Men det är vär inga fotoner i koppar när det går ström i den? Jo, faktiskt - men det handlar om virtuella fotoner som vi inte kan mäta utan bara teoretiskt bevisa att de uppstår. Lite så är det ibland med kvantfysik. Om vi mäter på kvantfenomen så påverkas det som händer så att vi inte får samma resultat som när vi inte "tittar" på vad som händer. Magiskt. Jo, absolut. Men jag lämnar det där. Vi säger att det bara är så, då jag inte helt förstår det och inte heller skulle kunna förklara det på ett rimligt sätt. Men vi ska gå tillbaka till 1965 då Richard Feynman fick nobelpris för ett sätt att visualisera växelverkan mellan exempelvis elektroner och fotoner. Han anses allmänt vara en av 1900-talets stora fysiker och är känd för sina banbrytande bidrag till kvantelektrodynamiken och fader till det som kallas Feynmandiagram. Feynmandiagram kan användas för att visualisera sannolikheten för att olika typer av växelverkan kan inträffa i olika situationer. I kvantfysik pratar man ofta om sannolikheter eftersom många egenskaper inte kan härledas genom partiklars beteende utan i form av vågor. Denna teori är den mest exakta teorin inom fysiken som har en noggranhet på 12 decimaler. Bilden nedan visar ett feynmandiagram för växelverkan mellan elektroner och fotoner. X-axeln är avstånd medan Y-axeln är tiden, vilket är lite ovanligt. Tiden löper nedifrån och uppåt. Det detta diagram visar är när två fria elektroner (e-) längst ner i diagrammet kommer för nära varandra stöts de ifrån varandra. Men det intressanta är att den vänstra elektronen avger en foton som den högra absorberar. Det blir så att en del av den vänstra elektronens rörelseenergi överförs till den högra elektronen med hjälp av en virtuell foton. Fotonen är precis som för ljus eller annan elektromagnetisk strålning även här energibärare. Fotonen visas som en horisontell våg. Eftersom vågen inte lutar sker energiöverföringen mycket fort. Med ljusets hastighet. Så När vi säger att den går ström i ledaren förskjuts det fria elektronhavet via dessa virtuella fotoner. Detta var en mycket liten del av QED, men intressant ur ett kabelperspektiv. Förståelse, till någon nivå, av denna typ av kvantmekanismer kan vara viktigt för förståelse på en högre nivå - på makronivå. Även om god förståelse för den klassiska fysiken är grunden, så ger denna nivå kunskaper som inte går att få insikt inom traditionell elektromagnetism. Inte för att den som vill ha en bra kabel behöver ha dessa kunskaper - men det vara bra och att förstå att det sker saker på kvantnivå som man inte kan se genom den klassiska fysiken. Man skulle kanske kunna säga att man ser effekten av vad som händer på kvantnivå - men utan att få förklaring till varför genom den klassiska fysiken.
  4. Oj, vi bor ju nästan grannar 😊 Jag vet att flera här gärna vill låna kablar, vilket är jättekul. Och jag kommer se till att det blir möjligt för i första hand medlemmar. För branschmedlemar är det bästa att höra av sig till mig. Men jag återkommer kring hur och när jag kan lösa detta - och förstås till dig @Bagarn
  5. Nu börjar det närma sig en utökning sortimentet med kablar för överföring av digitala signaler. Kablarna är handbyggda av noggrannt utvalda material för att möta höga krav på lågt jitter i signalöverföringen. Allt i linje med min filosofi att såväl analog som digital signalöverföring ska vara så transparent som det är fysiskt möjligt. Med transparent medan jag att kabeln inte ska påverka signalen. I den digitala domänen handlar det mycket om reflektioner som kan orsaka jitter och därmed påverka ljudkvalitéen. Det är ofta svårt eller omöjligt att rätta till problem som kablar kan ställa till med. Syftet med min filosofi är att få ut så bra värde och upplevelse av utrustningen som möljigt - till en rimlig kostnad. Det är precis samma filosofi jag har när vi kommer till högtalarkablar så småningom. Jag tror dessa kommer "ruska om" i vad som många trott vara möjligt. Simuleringarna ser nu fantastiskt bra ut - men det är fortfarande en bit kvar tills alla produktionstekniska utmaningar är lösta. Jag tror kanske teknologi som de baseras på kommer kallas Zero2 technology. Det är två lösningar som samverkar på ett helt nytt sätt. För kablar som överför seriell digital audio eller klocksignaler är bra ögondiagram så viktigt för att minimera jitter. Jag använder en 75ohms-kabel med mycket bra impedansanpassning och låg dämpning samt guldpläterade BNC/RCA-kontaktdon. Ledaren i kabeln är silverpläterad av solid koppar. Isoleringen är gasinjecerad PE vilket ger en kapacitans på låga 53pF/m. Kabeln är designmässigt lik Zero-serien för att matcha fint. Jag kommer börja med 1,5m längd med BNC-BNC, BNC-RCA och RCA-RCA.
  6. Nu så börjar det ordna till sig lite efter en covid-dipp... Tänkte börja skriva lite om partikelfysik och QED - Quamtum Electro Dynamics. Varför kan detta vara intressant här tro? Jo, den så kallade klassiska elektrodynamiken kan beskrivas med Maxwells fyra ekvationer som förklarar elektriska och magnetiska fält. Dessa används till exempel i de program jag använder för simulering av just elektrostatiska och magnetiska fält. Även om den klassiska fysikens ekvationer beskriver dessa fält på ett bra sätt så säger de inte så mycket om hur elektromagnetism fungerar egentligen. Den klassiska fysikens nivå beskriver med olika ekvationer hur storheter och krafter förhåller sig till varandra. Sådana storheter och krafter som vi använder oss av över allt i vårt moderna samhälle. Men ibland finns skäl att förstå mer i detalj vad som händer. Ett sådant exempel är förståelsen för effekten av kristallgränser eller orenheter när vi kör en ström genom en kopparledare. Vägen till att förstå hur elektromagnetism fungerar går via partikelfysiken. Vi tar oss nu en nivå djupare. Till kvantumnivån. Ljus består som du kanske vet av fotoner. Fotoner har en nyckelroll inte bara för ljus och all elektromagnetisk strålning utan även för hela området elektromagnetism. Vad är då en foton? Det är faktisk lite svårt att greppa men det är en elementarpartikel (en elementarpartikel kan inte brytas ner till mindre delar) som inte har någon massa alls. Det är en partikel som är energibärare och som både har vissa egenskaper som en partikel men också egenskaper som en våg. Ett exempel är att när två vågor korsar varandra skapas interferensmönster vilket sker med fotoner - precis som när två vågor möter varandra på en vattenyta. Samtidigt kan vi detektera enskilda fotoner som om de vore vanliga partiklar. Hur detta kan komma sig är lite överkurs här - låt oss konstatera att det är så :-) Ljus av olika färger har olika frekvens. Ju mer energi i fotonen desto kortare våglängd och högre frekvens. Som exempel har fotoner med våglängden för blått ljus kortare våglängd och därmed mer energi än fotoner som vi ser i form av rött ljus. Fotoner har som sagt ingen massa. Det är just detta som gör att de färdas med ljusets hastighet i rymden. Fotoner har en extrem livslängd vilket gör att vi till och med kan se ljus som uppstod förhållandevis kort tid efter big bang. En intressant egenskap är att våglängden dock kan påverkas av gravitation när de färdas genom rymden. Exakt hur är nog ingen som vet än. Detta var en kort intro till ämnet. Kommer fortsätta skriva mer om fotoner och vad de har för roll utöver ljus/elektromagnetisk strålning.
  7. Jo, precis det stämmer bra. Jag mäter gärna några kablar om du vill. Vore riktigt intressant då jag tror bomull har en del bra egenskaper som skiljer dem från "vanliga" kablar.
  8. Det jag fokuserar på här är hur fysikaliska egenskaper påverkar en analog signal i kablar som jag fokuserar på här. Och precis som du skriver är det inte så enkelt när man tar fram en kabel som uppskattas ljudmässigt. Det blir då kombinationen av många olika parametrar som samverkar till en helhet. Även om jag jobbar med olika simuleringsverktyg för att optimera en konstruktion så måste jag i sista steget lyssna, jämföra och iterera för att nå hela vägen. En av anledningarna är just ledarmaterial. En fördel med bomull borde vara statisk elektrictet och även om jag inte lyckade nå hela vägen så har jag kunnat mäta skillnader före och efter inspelning av kablar. Kanske finns en fördel här med bomull, men jag har inte mätt på sådana kablar. En mycket bra fråga som jag grävt lite i men jag vill inte påstå att jag har någon förklaring jag kan stå för än. På det teoretiska planet kan jag se fördelar med OFC och OCC men kopplingen till skillnader vi hör är inte förstådd än tycker jag. Kort handlar de fysikaliska effekterna om att när elektroner krockar med kristallgränser och molekyler påverkas både flödet och resistansen. Har skrivit en del tidigare om detta. Sen tycker jag olika personer som säger sig höra skillnad beskriver olika saker (om vi håller oss till koppar). Kanske det finns psykoakustiska effekter med ibland? För några år sedan innan jag läst in det jag hittat kring fysiken kopplat till vad som påverkar kablars egenskaper så köpte jag ett par kablar med OCC koppar. OCC ska ju vara bra. Men jag blev djupt besviken. De var riktigt dåliga. Det visade sig bero på att tillverkaren använder PVC i isolationen. Vad vill jag säga med det? På grund av bristande kompetens hos kabeltillverkaren så har man valt OCC - för det säljer, men kabeln har fundamentala problem som gör den riktigt dålig (ska tillägga att den mäter lika dåligt som den låter...) Jag tror att det finns mycket mera att utforska kring varför vi hör skillnader mellan olika ledarmaterial och pläteringar.
  9. En bra tanke. Precis som i högtalarfilter som för kablar är det en fördel om man använder ett bra dielektrika med låga förluster. Lite märkligt att det pratas mest om dielektricitetskonstanten och inte dielektricitetsförlusterna när det gäller kablar. För analoga signalkablar och högtalarkablar borde det vara det omvända.
  10. Oj, jo helt rätt! Tack 😀 Till listan av polära material med höga förluster kan man förutom PVC lägga till nylon, gummi och trä.
  11. Jag vill skjuta in en sak jag letat efter länge som jag äntligen hittade lite data på. Isolering med bomull är ju populärt på grund av dessa låga dielektricitetskonstant. Men som jag förklarat tidigare så påverar den bara kapacitansen. Låg dielektricitetskonstant sänker kapacitansen i kabeln. Givetvis antaget att man behåller geometrierna. Men det jag varit betydliga mer nyfiken på är dess dielektriska förluster eftersom dessa påverkar signalen i audioområdet. Och tyvärr finns det en del problem där med bomull. Det finns flera polarisationer som samverkar inom audiofrekvensområde och till det så försämras både dielektricitetskonstanten och förlusterna med ökad luftfuktighet. Nu finns det sämre väl än bomull som PVC, men om målet är att minimera förluster finns det bästre alternativ än bomull. Vill man ha låg kapacitans kan bomull vara ett bra alternativ, men vill man ha låga förluster är de icke polära isolermaterialen bättre (skillnaden vi pratar om är i storleksordningen en 10-potens). Följande icke polära material har mycket låga förluster. - Teflon - Polyeten - Polypropylen - Polyester /Anders -en sjukling för tillfället :-( så vi får se om jag orkar ta mig an partikelfysiken idag eller om det måste vänta lite
  12. En slutsats jag dragit är att den tekniska kompetens som dyra komponeter baseras på allt för ofta är bristfällig (tänker på kablar och kontakter). En del tillverkare säljer på namn, att dyra produkter måste vara bättre, på status, 3-bokstavsförkortningar eller utseende. En tjockare strömkabel måste ju vara bättre... Fantasin för saker som saknar relevans verkar vara i det närmaste oändlig. Jag har både själv och nära vänner som gått på denna typ av marknadsföring. Det finns mycket bra komponenter men precis som @calm skriver blir de svåra att hitta i detta brus. Nu står jag själv här som ytterligare en tillverkare i bruset... Men jag försöker vara öppen och bidra med lite kunskaper som jag hoppas kanske minskar brusnivån lite. Från det ena till det andra... jag kommer fortsätta beskrivningen av ström i en kabel imorgon. Nu kommer vi ta steget från klassisk fysik till partikelfysik. Hoppas ni är med mig där :-) /Anders
  13. För att ett material ska vara ledande krävs fria elektroner. Som jag skrev tidigare har exempelvis rhodium, koppar, guld och silver en valenselektron vilket gör dem till metaller som har en bra förmåga att leda ström. En metall som har fler valenselektroner eller en starkare bindning till atomens protoner leder inte ström lika bra. När vi har en öppen krets går det ingen ström i ledaren och då kan man se alla fria elektroner som ett elektronhav där den sammanlagda rörelsen är noll. När vi sluter kretsen och lägger på en spänning kan man säga att vi trycker på havet av elektroner i den riktning som bestäms av spänningens polaritet. Själva hastigheten som alla dessa elektroner förflyttar sig i är långsam. Men eftersom alla elektroner är negativt laddade så vill de inte komma närmare varandra utan hålla avstånd mellan varandra så kommer hela havet av elektroner att förflytta sig. Här kommer vi så småningom komma till kvantumeffekter, men än så länge säger vi att när vi trycker på genom spänningen så sprider sig kraften mellan elektronerna med ljusets hastighet. Detta gör att hela havet ögonblickligen börjar röra sig i samma riktning. Sen kommer riktningen i förflyttningen av varje elektron inte vara helt i linje med ledaren. Av flera orsaker. En orsak är att elektroner krockar med kopparatomer och exempelvis syremolekyler som är utspridda i materialet. Vid krockar och när elektronerna "knuffar" på varandra så beror utgående riktning på infallande vinkel. Det är krockar som orsakar resistans eller materialets konduktivitet om man så vill. Därför leder koppar med lägre halt syre lite bättre. Sen finns det andra orsaker som påverkar elektronflödet, som till exempel kristallgränserna i materialet. En ökad temperatur ökar vibrationer i materialet på atomnivå, vilket ökar sannolikheten för att elektroner krockar med atomerna, vilket leder till att resistansen ökar lite.
  14. Jag fick en tanke när jag läser det du skriver. Jag kan likna det vi gör med konstnärliga målningar som vi kan njuta av. Det vi upplever är ofta individuellt och personligt. För att skapa något som ger en viss typ av upplevelse behöver man vara duktig på den teknik man valt. Inte bara hur en viss typ av färg fungerar ihop med de verktyg som passar utan även hur man skapar en bild som hänger ihop och förmedlar något. Tekniken och alla dimensioner kring hur man hanterar penslar, färg, målarduk och så vidare ger grundförutsättningar. Ibland kan jag tänka så att jag vill ge den som bygger sin anläggning bra verktyg där tekniken inte hindrar utan möjliggör komponerandet av en njutbar mix. Min filosofi när det gäller kablar är att de ska leverera ett så öppet ljud som det är tekniskt möjligt. Detta för att inte hindra de musikaliska mål som den som använder dem har. Fungerar kablarna som ett filter så tycker jag att man inskränker på möjligheterna till det. Inte för att det är rätt eller fel att tänka så, men det är så jag tänker.
  15. Visst är det härligt när man kan mötas i liknande slutsatser trots att vi kommer från så olika håll Ska vi komma längre i vår förståelse så behöver vi mötas med öppna sinnen. Jag tror mycket på att det är mixen av olika kunskaper, erfarenheter och goda teoretiska kunskaper som gör att vi hitta en ökad förståelse och insikt. Och då kanske det går att föra utvecklingen något eller några steg framåt. Sen finns det alltid saker som inte jag i alla fall kan hitta förklaringar till. En del av dessa blir då inspiration till att gräva djupare Jag har tyvärr inte erfarenheter från bomullsisolering, men med det jag kommit fram till på det teoretiska planet borde bomullsisolering kunna ge bra förutsättningar, Dels på grund av den låga dielektriska konstanten men även som du skriver att statisk elektricitet inte är samma problem. Det jag inte vet är vilka typer av polarisation som är relevanta för bomull. En uppmätning skulle nog ge svaret på det tror jag Jag misstänkter statisk elektricitet kan ha en koppling till inspelning av kablar, så då blir min fråga hur du upplever kablar med bomullsisolering avseende inspelningseffekter? Valet av teflon tror jag beror på dess låga förlustfaktor, men precis som du skriver kan den statiska elektriciteten orsaka problem. Ur det teoretiska perspektivet är min slutsats att det är förlustfaktorn som spelar störst roll. Teflon används även i kretskort istället för standard FR4 då man har mycket höga kraft på låga förluster (har en del idéer kring det för något kommande vinterprojekt...) Olika dielektricitetskonstant ger olika kapacitans. Hur kritisk den är beror på vad det är för typ av kabel. Jag önskar jag hade mer tid att dyka in på djupet i kontaktdon. Men jag delar din åtsikt om att en bra koppar och guldplätering fungerar bra. Men man ska inte glömma bort isolermaterialet i kontaktdon. En del tillverkare använder material med höga dielektriska förluster, vilket jag helst undviker. Har mätt på några slumpvisa RCA-kontakter och vissa är förskräckligt dåliga ur det perspektivet.
  16. Insåg att jag kanske borde kommentera mig själv... Min personliga åtsikt är att valet mellan rhodium o guld för kontaktering är en fråga om hur man värderar de olika egenskaperna. Jag ser vanligen guld som ett bra val även om jag ser några fördelar med rhodium. Min erfarenhet är att det finns andra egenskaper som har större betydelse. I diskussioner mellan olika lösningar tappas det alltför ofta bort hur stor betydelse en viss egenskap har i förhållande till andra. Väldig mycket har någon betydelse medan ett mindre antal har betydligt större betydelse.
  17. Rhodium har tre fördelar o en nackdel. Dels är metallen mycket ädel vilket innebär att den inte oxiderar och att det tål sura o alkaliska lösningar. Sen har den en hårdarde yta än alternativet som guld som dock leder ström bättre. Rhodium används med fördel på grund av dess egenskaper som plätering på silversmycken. Men som vi vet även på kontaktdon. Koppar är en så kallad halvädel metall vilket innebär att den reagerar med vissa ämnen som ex syre och bildar då ett oxidskikt. Silver är ädlare än koppar o guld är ädlast av de tre.
  18. Det man kan titta på först är olika ledande metallers konduktivitet. Först lite bakgrundskunskap. En ledares konduktivitet beror på hur bra materialet leder ström. För att leda ström krävs att det finns fria elektroner i materialet. Fria elektroner är de som finns i atomens yttersta elektronlager och som inte nyttjas av molekylernas bindningar. Dessa elektroner kallas även för valenselektroner. Om man har en ledare av exempelvis koppar eller silver som inte är en del av en sluten krets kan man tänka sig alla dessa fria elektroner som ett hav där de rör sig lite i slumpmässiga riktningar. Medelvärdet av alla rörelser blir noll vilket är samma sak som att det inte går någon ström i ledaren. När man tittar lite mer i detalj på ledningsförmågan hos ett ledande material så beror det på ett antal saker. Först så leder de metaller som har en elektron i det yttre lagret ström bäst - en så kallad valenselektron. Här hittar vi rhodium, koppar, silver och guld. Men inte tenn till exempel. Jag återkommer till det lite senare. Sen beror ledningsförmågan av ett antal andra saker med. Termisk vibration på atomnivå, hur hög sannolikhet det är att elektroner krockar med atomer (påverkar av termisk vibration), och hur stark bindningen är mellan atomens protonkärna och elektronen i det yttersta lagret. Protoner är positivt laddade medan elektroner negativt, vilket betyder att de dras emot varandra. Som jag förstått det beror åtminstone en del av silvrets bättre konduktivitet än koppar på att dess valenselektron är längre ifrån atomens protoner och därmed har en svagare bindning. Vilket leder till att silver leder ström lite bättre än koppar. Tittar man på tenn så har det materialet flera valenselektroner vilket leder till sämre konduktivitet. Men till frågan om spärrsikt mellan olika material kan jag inte se några teoretiska belägg för det om vi har ett antagande. Om vi förutsätter att vi har en löd-förbindning med bra vätning, vilket innebär att vi inte har ett oxidskikt mellan materialen så ser jag inget som styrker att det uppstår ett spärrskikt eller diodeffekt mellan två ledande metaller. Men om det finns ett tunn oxidskikt kvar så skulle jag kunna tänka mig att man får ett så kallat energi-gap mellan tenn och koppar. En liknande effekt som en halvledare där det krävs en spänning för att materialet ska leda. Men som sagt, jag tycker man bör förutsätta bra lödningar där lodet som använts har ett fungerande flussmedel som tar bort oxiden vi lödning. Skulle det bli lite rester kvar så får man ändå ingen spärrfunktion utan en någon sämre konduktivitet i övergången. Sen är det ingen nackdel att ha lite silver eller koppar i lodet. Tänker vi en ledare med pläteringar av olika material så blir strömtätheten olika i de olika materialen. Strömtätheten påverkas sedan dessutom av skinneffekt (frekvensberoende) och närhetseffekt (intilliggande ledare). Man kan laborera mycket kring strömtäthet i kablar. Litztråd på olika sätt, tvinningar, olika ledardiametrar, pläteringar osv så vidare. Mest fantasin som sätter gränsen. Tittar vi på olika kabeltillverkare som försöker hantera detta så ser vi många olika konstruktioner kring detta med strömtäthet. Tror att detta blev en första del av den introduktion av de grunder som behövs för att förstå det jag tänkte skriva som så småningom. Nästa del av introduktionen blir nog kring ström i en ledare.
  19. Intressanta tankar @24U En sak man inte alltid tänker på är att kabelns induktans ger en reaktans (se formeln för XL nedan) som tillsammans med kabelns resistans vid en viss frekvens ex vid 20kHz (på grund av skinneffekten) ofta ger en impedans som är flera gånger högre än kabelns DC-resistans. Jag har inte skrivit så mycket här på ett tag. En av förklaringarna är att jag lägger en del tid på att läsa in valda delar av kvantelektrodynamik. Området handlar om vad elektromagnetiska fält egentligen är. Och detta är relevant här eftersom elektromagnetiska fält har stor betydelse av kablar. Jag hoppas så småningom kunna tillräckligt för att göra ett försök att förklara hur åtminstonne delar av detta fungerar.
  20. En finess med I2S är att det inte är komplicerat Separat word (ord) och bitklocka gör att mottagaren (DACen i detta fall) inte behöver återvinna klockan ur bitströmmen. Det är den egentliga poängen med I2S jämfört med USB och SPDIF (koax och fiber fungerar på samma sätt med tanke på detta). I2S via HDMI (ex PSAudio och Denafrips) använder differentiella signaler enligt LVDS specifikation. Så med inte alltör långa kablar av rimligt bra kvalite och en korrekt konstruktion av LVDS ska det inte vara några problem med störningar. LVDS impedansanpassas mot 100 ohm, vilket stämmer överens med HDMI-kablar. För både SPDIF och USB måste klockan återvinnas ut datat man tar emot. Klockan är ett pulståg som klockar in varje bit av datat i DACen. När man återvinner en klocka måste den alltid faslåsas mot inkommande data. Detta görs med en s.k. PLL (Phase Locked Loop). Alla typer av PLLer (som jag känner till) ger ett jitter - något som DACar är extremt känsliga för. För att bli av med detta buffrar man datat och klockar om det med en bra klocka. Men det är svårt att helt bli av med jittrer även om det allra mesta kan tas bort ganska enkelt. Sen kan man ändå fråga sig varför jag kör I2S från IRIS till Pontus? IRIS tar ju USB från streamern... Saken är den att IRIS har bättre prestanda än motsvarande för Pontus så jag vinner lite på det. Sen blir jag av med mycket EMI (ledningsbundna störningar) från streamern då IRIS är mycket bättre än Pontus på att isolera mot EMI.
  21. Jo jag använder Pontus II. Jag kör i NOS-läge som jag fallit för i mitt system. Med OS kan man välja mellan Slow och Sharp filter. Där tycker jag Slow är bäst. Använder I2S från en Denafrips IRIS för att minimera störningar som jitter och EMI till DACen.
  22. Precis, och visst jobbar jag med positionering på flera sätt. Och det jag vill är att kunna leverera något utöver det vanliga till rimliga priser genom innovativa lösningar som jag kan står för i alla väder. Men om jag ökar antalet försäljningskanaler utöver webshopen - vilket jag hoppas kunna göra - så kan jag få bättre marginaler genom att tillverka några flera åt gången. Idag är omkostnader en rätt stor del av mina kostnader. Men då hoppas jag kunna ligga kvar på ungefär samma nivå som idag. Visst kan justeringar bli nödvändigt, men fantasipriser kommer jag aldrig acceptera. Sen vill jag jobba så nära användarna som möjligt. Oberoende av hur jag säljer kablarna. Och ett sätt för mig är att vara så öppen jag kan här på Euphonia. Om det jag gör eller borde göra för att få lite feedback. Så användarna och även andra kommer att påverka vad jag gör och i viss mån kanske även hur. Återkopplingen av upplevelser från användare är oehört viktigt för mig. Jag har ett system jag lyssningstestar emot så ju fler som ger feedback desto bättre blir ju produkterna över tid. En slags crowd sourcing.
  23. Jag har börjat fundera på en ny exklusiv serie för Zero RCA (och XLR). Ledare i solid silver av bästa kvalité, kolfiber, rhodium mm. Men finns det en marknad för en sådan exklusiv kabel? En gissning är att en "Zero RCA RS" skulle hamna i pris kring 15kkr/par. Glad Påsk! /Anders
  24. Tänkte skriva lite om utvecklingen av högtalarkablarna då och då. Idag fick jag det första tydigt positiva beskedet från underleverantören som är tänkt att tillverka kabeln. Tidigare har det låtit - oj, detta har vi aldrig gjort... ...det blir svårt.. ...vi har en del problem... Med nu ser det äntligen lite positivare ut även om mycket återstår. Hoppas verkligen att det går att tillverka den då jag tror mycket på sättet att bygga en högtalarkabel. Den kan nog mycket väl kan vara den första i sitt slag som både hanterar förluster på grund av det elektrostatiskt fältet samtidigt som induktansen mininmeras. Om mätningarna blir i samma härad som simuleringar och beräkningar så har jag en nog riktigt bra grund att stå på. En sak som jag tycker är viktig är symmetri. Som exempel har platta kablar en del fördelar som låg induktans utan att kapacitansen skenar i höjden. Men de har problem med symmetrin när det gäller kapacitansen och induktansen hos respektive ledare. Olika ledare i kabeln får olika induktans och kapacitans. Kabeln jag håller på med byggs upp av ett antal ledare som är isolerade från varandra (Litz-teknik) så då blir symmetrin viktig. Bilden visar induktansen för ett antal individuella ledare i tänkt konstruktion. Det "coola" är att all påverkan av de elektromagnetiska fälten mellan alla ledare är inkluderad i beräkningen av induktansen. Tack för de skarpa hjärnorna som tar fram såna beräkningprogram och gör dem tillgängliga - gratis Hur uppnår man symmetri? Jo, om man lägger alla ledarna symmetriskt i en cirkel. Det är inget nytt i det, men en av pusselbitarna för att få till det
  25. Lite nytt om recensioner av Zero technology. - Det kommer, så småningom, ett test i HiFI-musik av Zero RCA Gold. Ska bli riktigt spännande - Kan rekommendera inlägget från @calm som jämför Zero RCA gold och Bibacord-interconnect i tråden,
×
×
  • Create New...