Jump to content

string

Medlem+
  • Posts

    225
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    9

Everything posted by string

  1. Köpte en "STAX SRM-727II" hos hififreak.dk, med deras "try and buy"-garanti. Köpdatum: 23/11. Jag kan skratta mig lycklig att jag över huvud taget fick den - nu är företaget försatt i konkurs. Efter lite tester inser jag hur fantastiskt fin denna hörlursförstärkare är, och jag hade gärna behållt den, men jag har bestämt mig att inte köra elektrostathörlurar längre. Säljer därför min helt nya STAX SRM-727II. Pris: 15 000 SEK => prisänkt : 12 500 SEK Som extra bonus får du med mina lurar: STAX SR-307 samt 5 meter förlängningskabel: STAX SRE-750H Lite ögongodis:
  2. Efter att min STAX-driver SRM-323S ställt till det för mig och sabbat ett av mina slutsteg så var det dax för den att gå hädan. @JWE var vänlig nog att förbarma sig och med lite TLC hos honom får den kanske ett nytt liv där. STAX-drivern var ju i Japan-utförande och dess stepdown-transformator skickade iväg en strömspik som träffade ett av mina Linnenberg-steg. Nu är detta (i skrivandets stund) framme hos Mr. Linnenberg själv, i Tyskland, så får vi se hur stor skadan är. Har i helgen roat mig med att dra om all starkström till min rigg och därmed förhoppningsvis minimera framtida missöden. Nu till vad denna tråd egemtligen ska handla om, nämligen - har ni gjort några "Blak Friday"-kap? Med tanke på vad som hänt mig, så tyckte jag att det var läge att leta efter en ny (och uppdaterad) STAX-drive. Nedanstående hittade jag hos "HiFI-freaks" i Danmark. Nedsatt ca 25%. Det kallar jag kap.
  3. Kul! Jo, dessa gamla konstruktioner står sig än idag. Eftersom Supreme är lite annonymt kan man ju inte få så mycket för dem. Köparen däremot får ju mycket ljud för pengarna. /string
  4. Nu kommer jag att ta tag i det här - inga fler dyrköpta misstag. Dessutom, det paradoala var - att jag var på väg att slänga ut Staxen som slutat fungera. Någon som behöver en STAX SRM 323S i Japan-utförande, att leka med? Med tillhörande Kinatrafo? Skänker den gladeligen efter vad den grort
  5. Precis, eftersom monoblocket känner av DC och andra problem vid uppstart via någon slags skyddskrets så är det med största sanolikhet den som har offrat sig. Snacka om snabb responce - fick svar nu från återförsäljaren att den ska in på service, inget man kan fixa själv. Så nu blir det till att leta bra och billig frakt till Tyskland.
  6. Jo, de satt på samma dosa, tyvärr. Men det gjorde båda monoblocken och bara ett drabbades....skumt! Så är det, sent skall syndaren vakna. Jag har varit på väg länge med att rensa i "grenutags-träsket".
  7. Jo @JWE, jag har som sagt mailat och ställt frågan på vilket sätt jag, om möjligt, själv kan felsöka / reparera.
  8. Mina vänner - nu behöver jag moraliskt stöd! Tror att jag lyckats sabba ett av mina monoblock. Skulle koppla ur en trafo (220V -> 100V) till min japanska STAX hörlursförstärkare, när det sa pang i höger högtalare. Ett av mina Linnenberg monoblock började sen blinka med sin blå lampa på fronten, som indikerar att något var fel. Vid vanlig uppstart av monoblocken visar ju annars denna lampa med blinkande sken under de 5 första sekunderna att testning sker (ingen DC, ingen kortslutning, osv.). Nu står slutstegen och blinkar til f-n löser av. Problemet för de flesta av oss med denna hobby, är ju att vi inte sitter med "dussin"-prylar, som det bara är att lämna in "över disk" när något strular. Mina Linnenberg Lizst är inga undantag. Finns typ en återförsäljare i Europa och denne ligger vägg-i-vägg med bostaden där Mr. Linnenberg själv bor. Jag har mailat för att få instruktioner om vad som nu gäller: finns det någon minimal chans att man kan fixa det själv eller är det tur/retur Tyskland som gäller. I väntan på svar skriver jag detta och passar på att lägga upp lite bilder från insidan av "patienten". Översiktsbild: Notera de två "super"-transistorerna, direkt limmade på bakplanet. Dessa två transistorer fixar alla 200 watt: Här ser man också, från andra hållet, transistorerna samt banken med kondningar (har svårt att se värdena på dessa): Trafon upptar halva lådan (och vikten): Jaha, så nu får jag köra 1-kanaligt ett tag. Är rädd för att detta kommer att dra ut på tiden. Håller er underrättade med lägesrapporter. /string
  9. Jag tror att alla är på jakt efter den heliga "ljud"-gralen. Konsumenter såväl som tillverkare - de sistnämda kanske hoppas de funnit den i lådan med grus i, och kan göra sig en hacka på det. Men illvilligt lureri - nej! /string
  10. Jo, man kan ju tycka att det inte skulle fungera att få ut en signal bättre än orginalet. Tricket är att göra en "kvalificerad gissning" av framtida förlopp som signalen kommer att ha. Detta redovisas i nedanstående YouTube-klipp av Paul. Man får ta honom som han är - han vänder sig till en bred massa och håller en ganska flamsig och lekmannamässig stil. Ändå trillar poletten ner varför en Chord M Scaler kan göra skillnad.
  11. Det vore ju det enklaste - och jag har numera också slutat bry mig. Tycker bara det är lite tråkigt att inte folk kan ha lite mer öppna sinnen. Själv har jag lärt mig massor här på forumet men sållar förstås informationen och använder de "applikationer" som passar i just min anläggning. Varje människa med sin resp. anläggning är ju en ö. /string
  12. Min PS Audio P5 varken morrar eller skäller - jag har tydligen pli på min vovve. Nä, skämt åsido, oberoende av ifall man behöver göra lite "handpåläggning" på sin strömrenare (för att "fostra" den), så är ju slutresultatet det viktigaste. Och jag tror att alla som kopplat in en strömtillsnyggare upplever en förbättring, även om det är svårt att sätta fingret på vad exakt i upplevelsen det är. Alla dessa "burkar" verkar ju ha samma syfte: att minimera THD och jämna ut spänningen, här ett litet smakprov från min logg: Jag har haft otaliga och hetlevade debatter i andra forum, där oponenter till allt vad strömrenare heter, tycker att en välbyggd high-end pryl skall klara av att kompensera för nätets tillkortakommande och att strömrenare = ormolja. Skönt att slippa den debatten här!
  13. Hej och välkommen! Kul med någon mer som har Supreme-grejor. Sitter själv på ett par 28:or och ett par 84:or. Samt några slutsteg. Kolla gärna min tråd: "Åke Blom - in memoriam". Hälsn. string
  14. Skakar liv i den här tråden, då lite nya idéer har tillkommit. Som jag tidigare skrivit här i tråden så var jag ju tvungen att sätta min P5 på "högkant" p.g.a. platsbrist och detta bekymrade mig lite. Även om den har inbyggda fläktar var jag tveksam till om detta skulle räcka. Jag började med att ansluta min P5, via LAN-kabel (cat 8.1) och på PS Audios hemsida kunde man via pollning få en grafisk bild av THD, Volt, Watt samt innertemperatur. Och det var ju den sistnämnda jag ville åt (övrigt kan man ju avläsa på frontpanelen). Precis som jag misstänkte var temperaturen ganska hög, nästan 40 C, vid musiklyssning. Och den kröp upp till 45 C när bioanläggningen slogs på. Det är möjligt att den är gjord för dessa temperaturer, men vid 45 C hade inte de inbyggda fläktarna börjat kicka igång. Eftersom jag inte använder min P5 på ett korrekt sätt så var nu min idé att underlätta luftgenomströmningen på nått vis. Nu kom därför mitt gamla fläktpaket, som jag tidigare använt på min Accuphase A-30, väl till pass. Även om nu dessa fläktar skulle göra underverk, med att hålla tempen i schack, kan man ju fundera över deras, om möjligt, negativa påverkar på ljudet. Borstlösa fläktar är ju alltid bäst att använda och de som sitter i paketet är av modell: Scythe S-FLEX 1200 120mm, 1200rpm, 20.1dbA, 49.0CFM, 0.15A. Vet inte om denna typ räknas som borstlös, se foto: Nu idag installerade jag det externt fläktpaketet som suger ut luften. Och visst blev det skillnad. Fascinerande att lite luftgenomströmning kan påverka temperaturen så kraftigt: trots att hela biosystemet var igång dalade tempen från 45 C och landade på 27.5 C. Kanske inte världens snyggaste installation, men den gör sitt jobb. Och någon negativ påverkan av ljudet, med fläktarna igång, kunde jag inte märka. Nu finns det ju andra aspekter på hur nyttigt det är att installera en apparat på icke avsett vis (högkant), typ: komponenterna och kretskorten i sig kanske åldras snabbare. Framtiden får utvisa. Jag har i alla fall gjort vad jag kunnat för att inte komponenterna i min P5 ska svettas för mycket.
  15. Ni har kanske helt rätt! Jag bara utgick ifrån det faktum att jag fick vrida på volympotten några snäpp till. Undra hur mycket impedanskurvan spelar in för detta?
  16. Skicka PM om/när du är sugen på lyssning och fika.
  17. Jag har ett par tyska handbyggda "Linnenberg Liszt". Har tidigare haft en topic om dessa monoblock, så det är bara att söka här på forumet.
  18. Som vi alla vet så gör högtalarna (och dess placering i rummet) den enskilt största och mest påtagliga förändringen i ett ljudsystem. Förväntningarna var därför höga, när jag nu i veckan var över till Ingvar Öhman och hämtade mina pi60s. Jag passade på att få en liten demo hos honom, för att ha en referens i skallen och kunna jämföra med ljudet hemma. Det har varit 19 långa månader som jag väntat på dessa högtalare, men den väntan var väl värd. Det finns några saker som jag direkt lägger märke till, jämfört med tidigare högtalare jag ägt: 1) Avsaknad av hörbar distorsion, även vid högt ljudtryck. Faktum är att jag nu hör mikrodelaljer, speciellt i sångröster, som inte framkommit tidigare. 2) Basåtergivningen är så otroligt mycket bättre. Inte så konstigt, frekvenskurvan faller endast 1dB ner till 23 Hz. 3) De har väldigt låg verkningsgrad (88dB-2.83 V). Dessutom har de en exemplariskt snäll impedanskurva som inte kryper ner farligt lågt (vilket mina gamla högtalare gjorde). Jag tror att allt detta sammantaget spär på intrycket att pi60s är trögdrivna. Många har åsikter om dessa högtalare, men jag sitter nöjd - väldigt nöjd! Visst, leveranstiden är extremt lång, men just "s"-modellen har ju dubbla kabinett, en låda i lådan med förlustbringande "gucka" mellan dessa lådor och väldigt få snickare klarar att tillverka detta. Därav lång tid. Sedan har mina lådor sprejats med ett antal lager "knotter"-lack (S 8000-N). Otroligt fin finish. Här följer lite ögongodis:
  19. Jo, det vore ju skandal om inte Reference Recordings pressning var bra, de har ju sitt rykte att leva upp till. Hur musikerna framställer musiken är däremot en "enigma" för mig . Nä, skämt åsido, för att återvända till mina olika lyssningsobjekt, så finns denna pressning som vinyl och CD, men ej som nedladdningsbar fil, på siten jag brukar använda. Än mer konstigt är att de som driver denna site har valt att endast låta de nedladdningsbara filerna vara möjliga att provlyssna. Jag har förgäves letat efter andra ställen på nätet, där denna RR-inspelning finns för provlyssning, men utan framgång. Hittills är det bara vad musikkritikerna säger som jag har att gå efter (och många av dessa tyckte att det var mediokert spelat). Som jag tidigare konstaterat så följer min smak, hur musikstycken framförs, inte något speciellt mönster. Jag måste provlyssna - och det ska bara kännas "rätt" för mig.
  20. Det ger definitivt en helt ny dimension till det spelade verket om man ger sig tid till efterforskning om dess tillblivelse. Är själv, tyvärr, lite för otålig för att ta detta steg - vill bara njuta av musiken i sig. Så tack @Apexorca för denna bakgrundsinfo!
  21. Det är tidsödande men otroligt intressant att få "grotta ner sig" i ett enda musikverk och för enkelhetens skull (vid jämförelse), den första minuten, i en och samma sats. I det här fallet har jag valt "Elgar: Variations on an Original Theme, Op. 36, "Enigma": Theme - Andante". Siten jag använt för att jämföra olika utgåvor är https://www.prestomusic.com. Där hittade jag ett 50-tal kandidater, som vid första anblick var intressanta. Alla dessa finns förstås att provlyssna (en perfekt service att använda, innan man bestämmer sig för vilken utgåva man slutligen man vill tanka ner). Nu behövde jag inte provlyssna alla, ca 80% föll bort, bara genom att titta på hur de presenterades (kan bli en diskutionstråd, bara det!). Återstår alltså 10 st "Andante"-filer att lyssna igenom. Jag har väl en egen, högst personliga bild av, hur jag förväntar mig att ett musikstycke skall låta (för att bli intressant) och nedanstående fyra utgivningar behövde några fler genomlyssningar och var alla mina favoriter. Men en vinnare måste ju koras. Från vänster till höger: 1) Elgar: Enigma Variations & Pomp and Circumstance Marches Royal Philharmonic Orchestra, Andre Previn Catalogue No: 4168132 Label: Philips Length: 56 minutes 2) Elgar: Enigma Variations & Pomp & Circumstance Marches London Philharmonic Orchestra, Sir Adrian Boult Catalogue No: 7640152 Label: Warner Classics Series: British Composers Length: 55 minutes 3) Elgar: Enigma Variations London Symphony Orchestra, Sir Colin Davis Release Date: 4th Jun 2007 Catalogue No: LSO0609 Label: LSO Live Length: 47 minutes 4) Elgar: Enigma Variations Royal Liverpool Philharmonic Orchestra, Vasily Petrenko Release Date: 29th Mar 2019 Catalogue No: ONYX4205 Label: Onyx Length: 66 minutes Med denna lilla övning ville jag visa (framför allt för mig själv!) att det som slutligen avgör vilken utgåva som man väljer inte beror på antalet utmärkelser eller i vilka ordalag som kritikerna har bedömt utgåvan. Inte för mig i alla fall. Här gäller bara vad jag själv tycker - det är ju trots allt jag som ska leva med inspelningen. Och för mig lät kandidat nr 2 allra bäst. Jaha, och nu ska "Copland: Appalachian Spring" utvärderas. Saknas också i min databas. /string
×
×
  • Create New...