string

Efter tips från @Bebop om cellisten Steven Isserlis (som för mig var ett nytt namn) så hittade jag denna på Hyperion-siten: Friskt och härligt spelat! Toppkvalitet rakt igenom!

Startar denna tråd i hopp om att vi ska kunna utbyta tips på njutbar musik. Meningen är att hitta guldkornen från olika hemsidor, där högupplösta filer kan köpas. En länk och en bild, mer behövs inte. Sen ligger det i betraktarens öron om man själv vill tanka ner. Detta öppnar ju också upp för ny musik/kompositörer, som man annars aldrig skulle lyssnat på. I den här tråden ska vi dessutom varna för produktioner som är riktiga "stolpskott" typ denna: http://www.hdtracks.com/bridge-over-troubled-water-236370 Vi får se om denna tråd blir en succé eller den tynar bort........

Alla sådana här tips är otroligt värdefulla och välkomna - speciellt om man som jag håller på att bygga upp ett filbibliotek i DSD och PCM. Jag har själv många "vanliga" CD från Hyperion, alla av hög kvalitet - performence som ljudtekniskt. Men att kunna tanka ner filer från deras hemsida, med dessutom högre bitrate, var ytterligare "grädde på moset". Tackar för tipset om sidan.

Tack för alla tips med hur man ska tänka och vilka fällor man kan gå i, när man laddar ner filer. Som med allting annat så gäller den gamla devisen att "Allt är inte guld som glimmar". Vad gäller PCM så verkar ju siten eClassics vara ett föredöme och speciellt skivbolaget BIS, lägger ju alla kort på bordet! Laddade just ner : och nu snackar vi kvalitet!

Ok, då vet jag att denna inspelning inte gör PCM-mediet rättvisa. Typiskt att jag skulle plocka just det albumet. Nåväl, jag ska testa lite BIS från "eClassical" - tack för tipset!

Tack @Taxmannen och @Bebop, det var precis denna typ av resonemang som jag var ute efter. Speciellt det faktum att PureDSD faktiskt är analogt -> DSD, utan att gå via PCM (om man nu ska lita på vad HDTT skriver på hemsidan). Intressant också det här med BIS, har man tur att hitta nedladdningsbara filer 96/24 så är dessa alltså att föredra mot att gå och köpa CDn. Har på skoj laddat ner "Bridge Over Troubled Water" i 192/24 och "Back to Black" (Winehouse) i 96/24 från HD Tracks och båda lät ganska skrikiga. I och för sig är denna typ av musik kanske inte representativ för audiofiler, men "Bridge Over Troubled Water" borde låtit bättre än vad den gjorde. Tror inte att min DAC är problemet, OPPO UDP-205 ska utan problem klara denna sampling.

Tanken med den här tråden är inte att jämföra de båda formaten. Det har dessutom redan skrivits spaltmeter om detta och att jämföra dessa är som att jämföra äpple vs päron – båda formaten har sina fördelar och tillkortakommande. Nej, syftet med tråden är mer på ett ”filosofiskt” plan. Ponera att samma musikverk finns utgivna i båda formaten. Låt oss ta: ”Kenny Burrell ‎– Midnight Blue”. Den finns utgiven på ”highdeftapetransfers.com” som DSD256 och på ”hdtracks.com” som FLAC 192/24. Rent spontant, vad väljer ni och varför? Är det hur streaming-siterna har överfört utgåvan till resp. format som fäller avgörandet eller något annat? Är mycket medveten om att viss musik bara återfinns i ett speciellt format, och då är ju valet enkelt – men om ni har valet mellan ”hö-tapparna”……? Utveckla gärna!

Det gäller att vara noga vid beställningen och skriva in sitt mobilnummer, så brukar det ordna sig. De gånger jag har fått leverans så har jag alltid fått SMS, där jag via svarsalternativ kunnat styra vilken dag budfirman kommer. Däremot brukar budfirmorna vara väldigt svävande med när på dagen de kommer. Det brukar heta: ”Under dagen”, eller mellan 07:00-22:00. Man önskar att de kunde vara lite mer precisa. För man kan ge sig f:n på att de ringer på just när man sprungit ner på snabbköpet eller pizzerian. En helt annan erfarenhet av budfirmorna fick jag för några veckor sedan. Jag skulle skicka ner min Accuphase till Tyskland, en ganska tung pjäs på 30 kilo. Alla budfirmor, utom UPS, fick jag nobben av. Som privatperson får man inte skicka tyngre grejor än 20 kilo! Öhh..varför då? UPS hade däremot en övre gräns på 70 kilo, hämtning vid dörren samt ganska humant prispåslag om man ville försäkra godset.

MJAU - ny kattunge på väg in. Måste säkra upp högtalarna: Annars blir det inget lyssnande av alls.......

Den där var jag också på - läcker konsert. Måste kolla lite på China's och Dhafer's discography!

Prioriteringar Ursäkta senkommen utvärdering av Linnengerarna, det har varit andra prioriteringar på sistone (dödsfall i familjen). Nu har jag i alla fall haft lite tid över, så här kommer mina funderingar. Antiklimax När mono-blocken äntligen dök upp i måndags så var jag förstås ivrig att testa dem. Det började med en antiklimax: ena slutsteget var helt dött, inte ett pip kom det ur högtalaren. Efter mycket kopplande och svärande insåg jag att något var fundamentalt fel och mailade distributören. Fick nästan omedelbart svar, med förklaring vad som hänt och vad som behövde göras. Det visade sig vara ett välbekant problem, kontakterna från den gummiupphängda transformatorn kunde ibland skaka loss under transporten: Jag öppnade locket och kollade, jodå mycket riktigt: Så det var bara att knäppa fast den gröna kontakten igen. Lite tekniksnack Liszt började ju tillverkas under 2017 och förutom modernare komponenter så är kretslösningen en helt annorlunda än min gamla Accuphase. Faktum är att denna Linnenberg-amp har vissa likheter med Classé, då den använder utgångssteg baserat på tandemkopplade MOSFET-steg, ett för resp. pol. Dessa höghastighets DC-kopplade kretsar är en vidareutveckling av Hitachi's berömda halvledare från 70-talet, som enbart var avsedd för ljudåtergivning. Halvledaren blev berömd för sitt rör-”sound” och för sin perfekta förspänningsstabilitet under alla belastningsförhållanden. Den fullständiga specifikationen inkluderar 1.5Vrms ingångskänslighet, 47k / 94kΩ ingångsimpedans på RCA / XLR, 28,9dB spänningsförstärkning, 25A kontinuerlig ström, 650ns slew rate och 0.003% THD + N vid 10W / 8Ω. Brusnivån ligger på -122 dB och bandbredden (ofiltrerad) spänner mellan 0,3Hz – 1,2MHz. Jag måste erkänna att jag blev bländad av dessa värden och trots allt bättre vetande gick jag på ”magkänslan” när valet föll på just LISZT. Handbyggd tysk kvalitet samt ovanstående data borde ju inte kunna gå fel. Men några väl underbyggda recensioner, från en samlad kritikerkår, fanns tyvärr inte att förlita sig på. Jo, ok, ”6moons” hade skrivit en artikel, men den nättidningen är ju sponsrad av bl.a. Linnenberg, rätt partisk med andra ord. Så jag undrade; hade jag nu gjort en dumhet? Utvärderingen Denna blir ju allt annat än vetenskaplig; det enda jag har att jämföra med är minnesbilden av hur en 2004 års Accuphase A-30 presterade. Detta slutsteg har jag i och för sig ägt i över 13 års tid, så dess karaktär har etsat sig väl in i min hjärna. Så jag kommer inte att ta till några stora ord och stapla superlativen ovanpå varandra. Alla vet ju också att samma ”burk” uppträder med olika karaktäristika i olika anläggningar. Men det var ändå ett par saker jag la märke till, när jag lyssnade på Linnenberg LISZT och som förmodligen kan relateras till dess mätvärden: Mycket bättre bas och även bättre diskantåtergivning. Eftersom frekvenskurvan faller i båda ändar av tonkurvan antar jag att det är det breda frekvensomfånget som påverkar. Ljudet låter mer rent och kontrollerat. Kan vara att förstärkarna är accelerationssnabba (hög slew rate). Verkar som förstärkaren har full kontroll över membranen i högtalaren. Kan det vara tandemkonstruktionen? Slutligen, otroligt transparant. Jag hör helt nya detaljer i musiken. Vilken parameter eller om det är helheten som spelar in, vet jag inte. Så min ängslan om att ha gjort en dum affär har förbytts till en förvissning om att detta var helt rätt! Jag sitter helt nöjd och bara njuter!

Här kommer mitt bidrag. Bor i suterränghus och gillestugan på nederplan används som kombinerad bio och musikrum. Måtten är 7,5 x 4,2 m, med väggar i betong. Högtalarna är som synes uppställda mot kortväggen, snett vinklade inåt. För baffeln gör detta att måtten blir 61 cm / 70 cm mot bakre väggen och 75 cm / 49 cm mot sidovägg (gäller båda högtalarna). Sweetspot (soffan) är placerad ca 4 m från väggen och det finns alltså gott om utrymme även bakom den (ca 3 m). I taket hänger en ramspänd duk (sitter på gångjärn) som i viss mån fördelar ljudet. På resp. sida om duken sitter egenhändigt ihopsnickrad absorbent, 100 cm x 80 cm. Absorbenterna är byggda av en kilram. I den ligger en tillskuren platta av skumplast (Bondex). Slutligen är allt väl dolt med sk. AIDA-väv, dvs. tyg med glesa maskor, som egentligen används när man broderar. Syftet var ju att korrelera rumsakustiken vs vilka högtalare som används. Jag tror att jag just förstört statistiken eftersom Supreme-högtalarna är något udda. Men vad tusan – det är ju lite kul att visa upp sitt lyssningsrum också. Anläggningen är inhyst i en ”design”-möbel, där jag tagit bort bakplanet. Det är ganska skönt att kunna stänga om anläggningen med skjutdörrar (när man har husdjur). Men för nytillkomna och nyfikna står de olika dörrarna på glänt nedan: Vänster Mitt Höger Återkommer med utvärdering av Linnenbergarna senare!

Jo, det är kanske lämpligare om rör och rörhybrider diskuteras i en tråd vars titel och innehåll stämmer bättre överens. Men jag förstår att man lätt hamnar på sidospår, ni är förlåtna

I väntan på tyskarna. Allt är nu iordningställt på det nedre hyllplanet, kablage framdraget och fläktar upphängda. Jag är lite nördig vad gäller det här med fläktar; även om bakplanet är borta på skåpet som inhyser anläggningen så finns det skjutdörrar framtill. Jag vill inte att grejerna ska svettas: Linnenbergarna kommer att få dela hylla med min Xindak XA8800MNu, också det ett monoblock: Detta 50W Class-A driver i sin tur en centerhögtalare från Martin Logan: Det kommer att passa perfekt med att ha dessa tre monoblock stående sida vid sida, med lite space emellan. Speciellt som jag kommer att behöva sticka in handen och komma åt baksidan på Linnenbergarna, där switchen för att toggla mellan balanserat och obalanserat sitter: XLR kommer att vara kopplat till min MFA för kritisk musiklyssning, RCA går mot min A/V-processor, till hembion. Inget är som att gå i väntans tider; Linnenbergarna skickades igår, får se när de dyker upp på min tröskel. DHL är inte världens snabbaste, 4-5 dagar står det på hemsidan, suck!

Som du mycket riktigt konstaterar @YYZ, så är formfaktorn lite speciell. Men detta är inte av en slump - genom att bygga som en kub (nåja, en avlång kub), så håller man alla signalvägar så korta som möjligt. Dessutom gillar jag all avsaknad av "bling-bling". Fronten består av en standby-knapp och en lysdiod. Denna lyser grönt eller rött efter 10 sek, beroende på status av inkopplad högtalare och signal.