Jump to content

MatsT

Medlem+
  • Posts

    2 514
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    65

Everything posted by MatsT

  1. Avlyssnat via mina datorhögtalare (Pioneer - Andrew Jones) föredrog jag C. Tydligen skiljer det lite i nivå mellan filerna och kanske fäller det avgörandet men jag tänker inte gräva djupare i det.
  2. Nu börjar jag få styrfart på projekten igen. Det är uppdelningen av EAR-klonen i 2 lådor med separerad nätdel och elektronikdel med enbart DC som pågår. Först måste kretskortet och dess anslutningar anpassas efter DC-matning och det var inte allt för komplicerat. Det blir ett fyrpoligt kontaktdon i vardera lådan som förbinds med en fyrledarkabel. DC-matningarna ansluts på kortet där likriktarkretsarna satt och på + och -. Jag har tagit bort kontaktdonen för AC-matning och 2 likriktare. Sedan var det bara att löda fast sladdarna i rätt hål. Nästa steg blir att förbereda lådan och i samband med det monterar jag också in MC-transformatorer. Så långt har jag inte kommit men det rullar i alla fall på igen.
  3. Jag hittade en bild i min mail. @persve har kommit en bit på vägen och nu spelar den nya armen men det är inte riktigt klart än. Jag tänkte att det ändå kunde vara intressant med en smygtitt.
  4. Eftersom min plan har blivit avslöjad. Bilden kanske inte hjälper så mycket? Det är ett RIAA som Alfred Bokrand har rekommenderat och flera har testat och blivit nöjda. Det är fortfarande under inspelning och första utvärdering så jag vågar mig inte på några påståenden om hur det låter mer än att det verkar lovande. Jag har fått ett par bilder av @persve som avslöjar lite mer. Det är en Marantz 7 klon och prisvärt är det definitivt.
  5. Då tycker jag att vi släpper sock-diskussionen och går vidare. Den ombyggda Lencon är ingen nyhet och inte heller Ortofon SPU-A i Bokrand-arm. Det spelar mycket fint men det finns plats för ytterligare en tonarm på plinten och just i skrivande stund vet jag att arbete pågår att sätta dit något nytt. Ett återbesök i relativt nära framtid är att vänta.
  6. Jag vill bara påminna om att det jag primärt har diskuterat är hur en lämplig lösning ser ut när SW ska användas för att få systemet att spela bättre och i det här fallet med en befintlig hötalare med basreflex. Hade diskussionen varit om hur Coltrane låter som BR respektive sluten utan adderad sub-bas hade jag utan tvekan valt BR om inte rummet spökat hemskt mycket under 40Hz. När @persve först installerade högtalarna var detta fallet och redan då provade vi att plugga basreflexporten och det städade upp i resonansträsket lite grann och jag hade kanske föredragit pluggade portar då. Efter det har det kommit till akustikåtgärder som ordnat till rummet och då har det gått fint att spela med basreflex. Jag har kanske sågat BR en aning men håller med om det som @Engelholm Audio skriver. Om inte en aktiv baslösning används är det bra mycket lättare att få till en rimligt god återgivning i ett rimligt format med BR. Den begränsningen har vi tagit bort i det aktuella exemplet och frågan är mest hur många och/eller hur stora slutna subbar som behövs. Om maximal output önskas i basen kan basportarna få spela med och subbarna får addera lite där det behövs men om lite mer finlir önskas kan det nog fungera bättre att plugga portarna och låta subbarna spela allt under cirka 35Hz? Vad andra tycker i frågan blir nog inte intressant innan andra har provat.
  7. "Phase delay describes the time shift of a sinusoidal component (a sine wave in steady state). Group delay describes the time shift of the envelope of a wave packet, a "pack" or "group" of oscillations centered around one frequency that travel together" Från Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Group_delay_and_phase_delay Fasvridning med t.ex 90 grader ger olika fördröjning tidsmässigt beroende på frekvens och det är detta som group delay visar. Hur hörbart det är i sig debatteras flitigt men det är inte lättare att få grejor att "spela ihop" om group delay ökar.
  8. Det skriver jag inte alls. Det blir förstås mindre bas. I övrigt varierar påverkan från fall till fall.
  9. Jag håller i stort sett med om det du skriver @Apexorca. Alla högtalare är kompromisser på något sätt och att basreflex används så mycket som det görs indikerar väl att det ofta är en bra kompromiss, det blir i regel större och dyrare med andra principer. Jag tycker också att man ska vara försiktig med att göra våld på konstruktörens tankar och bygga om allt för mycket. Oftast är det en genomarbetad konstruktion som är gjord för att fungera i sin helhet och @persve skrev tidigare i tråden att han var väldigt nöjd med hur det lät utan subbarna och jag kan intyga att det lät bra. Nu har vi inte gjort någon stor modifiering av högtalaren utan bara stoppat in lite fluff i portarna som enkelt tas bort och det är gjort för att få bästa möjliga integration mellan högtalare och SW. Vi kan väl titta på mätningen från Stereophile igen. Om vi ser på kurvan för basreflexporten så ser vi att den är aktiv just i det området där SW är tänkt att arbeta i den här uppställningen. Bareflexen påverkar även kurvan för baselementen en aning, främst genom att belasta elementen så att kurvan sjunker brantare under resonansfrekvensen. Vid pluggning av basreflexporten kan vi också räkna med en flackare kurva (lägre Q) eftersom baselementet känner det som om lådan blir större när basreflexporten inte belastar vid Fs. Det blir oftast inga dramatiska skillnader och Marten Cooltrane har dessutom en justering av basnivån i 3 steg som enkelt ändras med en omkopplare på baksidan. Vi landade på att det lät bäst med vredet i normalläge även utan basreflexport. Vad är vinsten med att köra slutet och med adderad yttre bashögtalare? Coltrane behöver rumsstöd för att få full nivå under 40Hz och det är oftast inget problem i normala rum men när vi adderade SW och samtidigt körde högtalarna med basreflexporten aktiv blev det djupare och renare bas än utan SW så riktigt rak var inte frekvensgången längst ned. SW'ern tog i princip över portens jobb men det blir problem med fasen och kontrollen blir bättre med en sluten SW som byggts för att ge jämn frekvensgång ned mot 20Hz. Fördelen med en (eller senare 2) SW är att den kan placeras fritt och kanske optimeras bättre för rummet och korrigeras i fasen för att integrera med huvudhögtalarna. Det fungerade att köra både med och utan port men integrationen med Coltrane blir bättre med 12dB/oktav för huvudhögtalarna (sluten låda) och 24dB/oktav för SW och fasläget kan optimeras mot bashögtarna i Coltrane istället för mot basreflexporten. Med SW utanför kan nivån ändras oberoende av hur sidosystemen placeras och det ger större frihet för uppställningen. Förstärkaren får också ett enklare jobb när basreflexresonansen inte skapar mot-emk och min känsla är att det i det här fallet gjorde rätt stor nytta. Det är förstås viktigt att välja en tillräckligt bra SW som spelar renare och djupare än högtalarna för sig. Jag hoppas att det framgår att det ligger lite tanke bakom installationen.
  10. Basreflex är en kompromiss. I det här fallet och även i ett par andra anläggningar jag hört har pluggning av basport definitivt varit att föredra när komplettering av bas skett. Det man förlorar är några dB utnivå men det får SW ta hand om och då får den väljas så att den är kraftig nog. Kvalitetsmässigt har jag aldrig varit särskilt imponerad av det som kommer ur en basreflexport men det är ju jag det, andra kan förstås tycka annorlunda. Pluggning av basport kan man prova om man vill och det är väldigt enkelt att återställa. Tycker man om det är det bra och gör man inte det kör man vidare med porten öppen. Jag var inte helt säker på att @persve skulle föredra ljudet med pluggade portar men det gjorde han direkt och utan tvekan. Är man van vid något kan det kräva lite tillvänjning innan en förändring uppfattas som positiv men i det här fallet känns det rätt givet att det var mer plus än minus. Jag är inte ute efter att omvända alla men jag tycker att det är roligt att visa att det går att göra på olika sätt. Basreflexportar kommer säkert att användas av många fortsättningsvis också.
  11. SVS SB-1000 Pro Egna öron har använts även här men det finns några fler inställningar och det går att göra medan man sitter och lyssnar.
  12. Då fortsätter vi med installationen av SW och Coltrane med pluggade basportar. Jämfört med installationen från tidigare behövde fasläget ändras lite grann vilket är logiskt eftersom det blir 2:a ordningens fall i basen med sluten låda och 3:e ordningen med basreflex. Sedan var det bara att prova sig fram med olika nivå och delningsfrekvens men det landade ungefär som innan, 32Hz och 24dB/oktav fungerar perfekt. Resultatet slog oss båda med häpnad! Jag förväntade mig en torrare och mer väldefinierad bas och det blev det men den kraftigt förbättrade återgivningen av mellanregistret och den förbättrade ljudbilden var överraskande. Jag har en teori om förbättringen av mellanregistret och jag tror att det är samspelet högtalare/förstärkare som kan göra en stor del av det men det är som sagt bara en teori. Att det låter bättre är det däremot ingen tvekan om, anläggningen spelar med en ökad finess som är riktigt imponerande. Kraft och anslag är bra och basen startar och stoppar på ett mycket bra sätt. I mina öron blev det nästan som en ny anläggning som inte har några större svagheter. Med ytterligare en SW i systemet låter det ännu mer oansträngt och rent samtidigt som ljudbilden har blivit tydligare och större. En riktigt lyckad övning om ni frågar mig. Jag kanske har glömt något och Per kan säkert kommentera utifrån sitt perspektiv också.
  13. Jag glömde nämna ett fenomen som vi upptäckte med endast en SW inkopplad som förstås finns även med dubbel uppsättning men i något minskad utsträckning. SVS har mjuka dämpfötter som sitter på Pers subbar. De fungerar säkert bra men vi märkte att hela lådan rörde sig en hel del när det spelades kraftig bas, lådan är för lätt för att ge tillräckligt stöd när en stor luftmassa ska flyttas. Lite ökad massa är ju lätt fixad och Per försvann ut en minut och kom tillbaka med en stenbit som blivit över från köksbänkarna. Den vägde en hel del och med en gummiduk mellan stenen och baslådan provade vi igen. Det blev mycket mindre vibrationer och bättre bas! Såklart att det blir det med en skiva av diabas. Det kom ut mer bas och vi fick sänka nivån en hel del för att det skulle låta med samma nivå som tidigare, jag kommer inte ihåg exakt hur vi ändrade inställningen men det var uppseendeväckande stor ändring med kanske 3dB?
  14. Några kommentarer om SW-installationen då. Först kördes en SW och tanken var att den bara skulle jobba vid riktigt låga frekvenser där vågutbredningen försvinner och det bara blir tryck. I Pers rum är det ungefär från 35Hz och nedåt som är lämpligt. Med hjälp av en SVS-app är det enkelt (om man har tränat lite ) att justera in det som behövs för att få subben att integrera med huvudhögtalarna. Nivå och fasläge är det som är viktigast att få till och efter en stund hade vi fått till en riktigt bra inställning där det bara blev ett extra stöd längst ned i botten. Coltrane ska spela där nere också enligt specarna men det kändes som att det grävde djupare och med mer kontroll efter installationen. Det gick inte att höra att baslådan stod vid sidovägg utan alll bas lät som om den kom framifrån. Per körde med den här installationen ett tag för att få känna efter om det blev en bra upplevelse men redan vid installationen nämnde jag en väg att ta det ett steg längre. Nu får vi hoppas att högtalarkonstruktörerna inte blir arga på oss. Jag har själv provat SW tillsammans med slutna lådor och har funnit att det är mycket enklare att integrera då än med t.ex basreflex. Efter det har jag också lyssnat hemma hos kompis "B" som gjort en liknade lösning som vi också gav oss på. Han kör med 2 SW'ers med pluggade basportar och förstärkare med DSP för att få till de djupaste frekvenserna och delning mot sidosystemen. Även han har riktigt fina huvudhögtalare från TAD som han satte igen basportarna på. Det systemet spelade väldigt fint och med en torr och ren bas som man sällan hör och sömlös integreration av sidosystem och SW. Jag hade alltså föreslagit för Per att plugga basreflexportarna i Coltrane och göra lite nya inställningar. Jag tog med lite "fiberfluff" som Per tryckte in i portarna och sedan gjorde vi en ny inställningsrunda. Inställningarna hade lite grund i Stereophile-mätningar av Coltrane. https://www.stereophile.com/floorloudspeakers/205marten/index.html Med basreflexen desarmerad var tanken att SW'ern skulle spela det registret istället och det ser inte så svårt ut att få till. Basen faller något mindre brant när det blir sluten låda och med SW delad med 24dB/oktav vid 32Hz blev det bra. Sedan behövdes lite finjustering av fasläge och nivå för att det skulle bli sömlös integration. Appen är lättanvänd och det är smidigt att kunna justera från lyssningsplatsen medan man spelar. Jag behöver en kopp kaffe nu innan fortsättningen kommer.
  15. Igår blev det en HiFi-fika hos Per och eftersom det var fettisdagen blev valet av fikabröd enkelt. Det har hänt en del sedan min förra rapport och det som haft störst inverkan på ljudet är den här som landade strax efter jul. En sluten subwoofer från SVS. Jag assisterade lite grann vid installationen som skedde i 2 steg (återkommer om det) och resultatet blev så lyckat att det har dykt upp en till som placerats på andra sidan om lyssningsplatsen och det ville jag förstås höra. Det medger inkoppling i stereo och sänkt nivå på vardera subben resulterar i ett renare och mer oansträngt ljud. Det är 2 st SVS SB-1000 Pro som har blivit installerade. https://www.svsound.com/products/sb-1000-pro-subwoofer
  16. Efter att ha lyssnat några dagar på SPU i Dynavector-arm provlyssnade jag de 3 andra skivspelarna i huvud-anläggningen och blev förvånad över hur simmig ljudbild det var i dem. Något bättre var Jelco's 12-tumsarm men jag insåg att något behövde testas så jag har nu justerat oljedämpningen i alla 3 armarna. Först, min teori om vad det är som gör ljudbilden "simmig". Min känsla är att det är rörelser i vertikalled hos tonarmen som ger horisontella rörelser och att det är viktigt att få vertikal och framförallt horisontell rörelse så kontrollerad som möjligt. Dynavector har en intressant lösning på det med större rörlig massa i horisontalled kombinerad med något sånär kritisk dämpning, det kan nog variera en aning med olika PU'er. Dämpning borde vara tricket att få till den "otroligt stabila" ljudbilden med mina andra tonarmar och både jag och många andra som hållt på med dämpning i tonarmar har vittnat om att man kan uppnå stabilare ljudbild och en bas med mer "fundament". Även tystare avspelning och en aning högre nivå verkar kunna följa med. Jag började ändra oljedämpningen i en tonarm i taget för att försöka få till ljudet så att det blev mer stabilt. På senare tid har jag lyssnat efter andra egenskaper när jag justerat in oljedämpningen och jag har nog haft armarna lite underdämpade för att de inte ska förstöra "spelglädjen" och få musiken att framträda med rapphet och spänst. Efter att ha hört SPU/Dynavector började jag ifrågasätta mitt tidigare val av dämpning eftersom den kombinationen var både stabil och rapp. Ökad oljedämpning gör att den blir mer verksam vid lägre frekvenser och tidigare lyssningar har kanske gjorts av förändringar vid lite högre frekvens än resonansfrekvensen och det blir lite lynnigt beteende då beroende på vad som lyssnas på. Det verkar alltså bättre att foikusera på att få resonansfrekvensen dämpad på ett bra sätt än att försöka anpassa dämpningen efter beteendet i den hörbara basen. Den hörbara basen vinner också på att rörelserna i tonarmen stabiliseras. Det var ganska enkelt att höra när oljedämpningen blev tillräckligt stor för att ge just stabilitet i ljudbilden och det blev inga negativa effekter på ljudet med den kraftigare dämpningen. Tvärtom så blev det en "otroligt stabil ljudbild" som även blev större och speciellt bredare och det blev mer "fundament" i basen som trycker på med en fascinerande kontrollerad tyngd och renhet. Spänstigt och rappt blev det också och detaljer framträder på ett sätt som gör att man inte behöver anstränga sig för tränga in i ljudet. Lite tystare bakgrund och även en aning högre utnivå blev det nog också. Det är nyttigt att prova nytt och ompröva tidigare ställningstaganden då och då! Tack vare mitt impulsköp av en tonarm har jag inte bara fått bättre ljud från min SPU utan även fått ett rejält lyft med övriga skivspelare. Nu låter alla 4 skivspelarna förträffligt och strängt taget skulle vilken som helst fungera för all spelning. Med justerade inställningar låter de aningen mer lika än tidigare men definitivt utan att få olika inspelningar att låta mer lika. Jag tror att jag fått till det och känner mig nöjd men som alltid krävs det en längre tids lyssning för att bli helt säker.
  17. Bra, detta är grunden för vettiga diskussioner. Säkringar har viss påverkan och jag har letat en del i datablad från de vanliga säkringsleverantörerna när företaget jag jobbade på behövde lite speciella egenskaper i en säkring. Att de kan leverera säkringar med speciella egenskaper till audiofil-bolag verkar rimligt. Littelfuse har en hel del säkringar och den intresserade kan leta i databladen efter sökta egenskaper. https://www.littelfuse.com/products/fuses/cartridge-fuses/5x20mm-fuses.aspx Här är ett exempel på en säkring som kanske kan vara lämplig/bra i HiFi-utrustning. https://www.littelfuse.com/products/fuses/cartridge-fuses/5x20mm-fuses/285.aspx
  18. Jag rekommenderar läsning av en artikel som finns i artikelarkivet. Det smutsiga nätet - av Peo Där förklaras på ett väldigt bra sätt hur nätspänning (och ström!) kan ge en påverkan på apparater. Även säkringar berörs men då är det säkringar på nätet men principen torde vara densamma för apparatsäkringar. Bra kontakt och låg resistans vill man ha men det är också viktigt att den kan fungera som en säkring och brinna av om det behövs.
  19. Många var nöjda med hur det lät och det är roligt att få veta mer om produkterna och hur de tänkt vid konstruktionen. För mig som har lite speciell smak var det ingen fullträff men som sagt, många eller kanske rent av de flesta tyckte att det var mycket bra!
  20. Ja, det måste väl bli ett magnetfält pga "Eddy Current" som ger en broms. Jag såg effekten senast i torsdags på en demo med Börresen och Axxess, även Börresen kör med talspolar som ger liten rörelseförlust och jag har för mig att det är titan som används som bobin. När talspolen som har förluster släpps ned i magnetgapet sjunker den sakta och med jämn hastighet ned i gapet så det känns som en "resistiv" förlust. För mig verkar det inte vara en funktion enbart av ondo men virvelströmmar i bobinen bildas kanske även av strömmen genom talspolen och det är nog mindre bra?
  21. När nålen har gjort en "vinkelvolt" är det absolut något som man bör överlåta till proffsen och kanske kan de bara vrida rätt den för en rimlig kostnad?
  22. Det blir rätt olika men med Dynavector-armarna hamnar resonansen i horisontalled långt ned i frekvens och dessutom är den dämpad så det blir egentligen ingen resonans utan bara en väl kontrollerad rörelse. Då har den korta armen för vertikala rörelser en enklare uppgift och den vertikala resonansfrekvensen styrs som vanligt av totala massan för arm/PU och fjädringsmjukhet. Det medlevererade PU-skalet är rätt tungt (15g) och tillsammans med PU'ens massa hamnar det för de flesta PU'er i ganska normalt område. Sedan kan man förstås experimentera med olika tunga skal men så långt har jag inte kommit. Jag har bara kört med en SPU och i det fallet är det bara PU'ena egna massa (33g) plus några få gram från tonarmen så det är ungefär som att köra en SPU i en SME typ III. Normalt otänkbart med det fungerar fantastiskt bra, ljudet med SPU i DV-501 har en spänst och finess som är makalös. Jag har inte hört SPU Gold låta bättre än så och den näst bästa återgivningen jag haft med SPU var i en SME 3009 S2 Improved med oljedämpning och extra tung motvikt för att kunna balansera ut den tunga PU'en. Jag tycker att det lät betydligt bättre än med Jelco SA-750D som är en rätt tung arm med cirka 15g rörlig massa. Det finns säkert en del som föredrar det gosigt mjuka och lite tunga ljudet som fås med en tyngre arm men rätt mycket av musiken döljs också. I princip ska det gå att köra alla PU'er med bra resultat i en Dynavector-arm.
  23. Här är ett par urklipp från en DV501-broschyr. Dämpningen i horisontalled görs med "Eddy Current" som förklaras här: https://en.wikipedia.org/wiki/Eddy_current Enkelt förklarat är det så att om man förflyttar en lämplig metall (t.ex aluminium) mellan 2 magneter uppstår virvelströmmar i metallen och allt som tar upp energi från en rörelse ger en dämpning så det är onekligen en elegant lösning. Jag har varit på en demo av Audiovector där konstruktören demonstrerade fenomenet i en talspole när den släpps ned i högtalarens magnetgap. Han visade 2 olika talspolar och den ena sjönk långsamt ned i talspolegapet medan den andra som var gjord på annorlunda sätt föll rakt ned. Audiovector har försökt minimera förlusterna pga "Eddy Current" och valde därför materialet som gav minst dämpning.
  24. Lite mer om Dynavector DV-501. https://www.dynavector.com/etechnical/501manual.html Efter att ha använt tonarmen lite mer så kan jag ge ett par kommentarer. Det första som slog mig är en otroligt stabil ljudbild som jag inte tror att jag har upplevt med någon annan tonarm. Det andra är att den bara verkar släppa igenom ljudet utan att påverka, den har ingen egen klang. Alla HiFi-parametrar är på hög nivå så det råder ingen tveksamhet från min sida, det är en bra tonarm. Den korta armen för vertikala rörelser är kort jämfört med det "normala" och det gör att VTA-justering påverkar lite mer än vanligt och det är den enda negativa synpunkten jag har så här långt, det är lite besvärligt att justera in. En anordning för VTA-justering hade varit bra att ha men det går trots allt bra utan också men med aningen mer besvär. Lite synpunkter från andra på den lite nyare tonarmen DV-507. https://www.enjoythemusic.com/magazine/equipment/1205/dynavector507mkii.htm https://www.tnt-audio.com/sorgenti/dynavector507_e.html
  25. Trevlig maskin det där! Både snygg och bra, hör till mina favoriter bland skivspelare.
×
×
  • Create New...