MatsT

Medlem+
  • Content Count

    1 314
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    38

MatsT last won the day on June 13

MatsT had the most liked content!

Contact Methods

  • Website URL
    http://www.euphonia-audioforum.se/forums/index.php?/forums/topic/12288-musikh%C3%B6rna-och-experimentverkstad/
  • ICQ
    0

Recent Profile Visitors

3 618 profile views
  1. Onekligen fina! Bilden är lånad från: Audio Note M10 Signature Preamplifier Review
  2. Jag har gjort samma inspelningsprocedur med DSD (2.8MHz) och DSD-2 (5.6MHz) och spelat upp via de analoga utgångarna på Tascam DA-3000. DSD är ett mer vågformåterskapande sätt att behandla signalen och det hörs. Med DSD låter det bra och skivknaster och brus är mer trovärdigt än med PCM via analoga utgångarna på Tascam. Musiken låter bra men saknar lite luft och lyster jämfört med LP, det är harmlösa fel och jag skulle nog kunna leva med den kvaliteten men jag måste inte det och för mig är det rimligt att ta klivet upp till DSD-2. Det blir bättre och i mina öron låter det snarlikt LP och även kraftiga skivknäppar verkar gå rakt igenom, det är ingen begränsning i transient-snabbhet eller dynamikomfång som jag upplever. Luft och lyster saknas inte med DSD-2 och för inspelning av analoga signaler är det nog det som jag skulle rekommendera. För mig är även PCM 24/192 intressant om jag får använda en annan DAC än den traditionella (brick wall) som sitter i Tascam. Jag har fler alternativ för uppspelning med PCM så troligen blir 24/192 min standard även om vissa inspelningar säkert kommer att göras med DSD-2.
  3. Det är samma modell som jag och Taxmannen har och jag tycker att det är en skojig apparat som är lätt att använda, lite som en digital bandspelare. Tascam DA-3000 Det kan kanske var intressant att läsa om Decwares variant? Decware ZDSD Modifieringen verkar vara att de satt en transformator på utgången.
  4. Jag kör analoga ingångar nu men det går att spela in även via digitala ingångar. Det finns DSD64 och DSD128 och jag ska prova någon gång när jag får tid och analoga ingångar går bra även då. Jag blev faktiskt lite förvånad över att jag inte blev nöjd med 96kHz PCM via Wadia och även om det kanske blir bra med en annan DAC så skulle jag köra 192kHz för säkerhets skull om jag skulle välja att digitalisera många LP.
  5. Jag har gjort ett högst ovetenskapligt men intressant experiment. Nu när jag fått till enkel inkoppling av inspelningsutrustning via tape in/out har jag anslutit min modernaste inspelningsapparat, en Tascam DA-3000. Igår spelade jag in en LP, en sida med 24/96 och den andra sidan med 24/192 och spelade sedan upp från Tascam via analoga utgångarna. Det lär OK med 96kHz och bra med 192kHz men även med den högre frekvensen var det en liten subjektiv skillnad och en tydlig objektiv också! Skivknäppar blev dämpade trots att jag spelade in med vad jag tyckte var god överstyrningsmarginal. Inte odelat negativ skillnad egentligen men inga problem att höra i blindtest. Det går säkert att få det mer lika med sänkt inspelningsnivå men nån måtta får det vara på jakten efter transparens. Jag ville prova att spela upp via min Wadia 121 DAC istället och började koppla om igår men fick avbryta när väggkonsolen började släppa från väggen! Nu har jag ägnat några timmar åt att plocka bort allt, göra nya väggfästen och sätta dit grejorna igen. Inget roligt jobb men jag fick aningen bättre ordning på sladdhärvorna så det var inte så dumt egentligen. Nu har jag avlyssnat via Wadia och i mina öron låter det betydligt bättre och det låter bra med 96kHz, inga stora fel egentligen men jag hör skillnad mot LP. Det är ganska lätt att höra på skivknastret att det blir annorlunda och det känns lite dämpat på något vis. När andra sidan påbörjades och DAC'en kopplade över till 192kHz hördes det direkt på skivknastret och jag tror inte jag skulle ha några problem att ta det i ett blindtest. Skillnaden i presentationen i övrigt är svårare att detektera men finns enligt mina öron (inklusive eventuell inbillning). Skivknäpparna blev faktiskt ganska lika LP med Wadia och 192kHz och överlag finns det egentligen inget att klaga på, det låter förträffligt. Det verkar gå att spela in digitalt med god kvalitet alltså. Jag kommer inte att använda lägre upplösning än 24/192 när jag gör det men jag har kvar att prova DSD och DSD2. Det kanske också blir bra.
  6. Spänningarna över komponenterna i schemat ovan varierar så här (spänningsdrivning). Jag har missat resonansfrekvensen en aning men det är en trevlig metod att simulera spänningarna på det här viset för att justera in den önskvärda funktionen.
  7. Kompenseringslänken för basresonansen då. Den består av ett motstånd, en kondensator och en spole i serie och syftet med den är att öka strömförbrukningen i kretsen precis lika mycket som den sänks med vid resonansen vid spänningsdrivning. Den är lite knepigare att dimensionera och jag ska försöka göra en vettig beskrivning men vi kan se på resultatet så länge. Jag har fått till det skapligt men det går säkert att förbättra. Även här kan vi se att strömmen genom R1 inte förändras vid spänningsdrivning och det beror på att spänningen styr och den ström som efterfrågas pga impedansnivån levereras. Det är det som ger minskad ström i R1 vid resonans. Då kan vi väl titta på resultatet med strömdrivning också. Det ser likadant ut och alltså borde vi få likadan frekvensgång oavsett förstärkarens utimpedans. Kompensationslänken är helt enkelt utformad så att den drar samma mängd ström som "sparas" vid resonansen och spänningsdrivning och vid strömdrivning förses kretsen med efterfrågad ström vid 8 ohm konstant, dvs spänningen över högtalarelementet kommer att följa en "resistiv" komponent och därmed beter det sig på samma sätt som vid spänningsdrivning. Jag hoppas att jag fått till det här rätt men ska fortsätta med simuleringar och praktiska prov tills jag är säker på att det fungerar.
  8. Då tar vi första kompenseringslänken som är rätt vanlig och brukar kallas konjugatlänk, den tar hand om impedanshöjningen som skapas av talspolens induktans. Det görs normalt med ett motstånd som har samma värde som högtalarelementets impedans och en kondensator som sätts i serie. Länken ska ha sin brytpunkt där impedanshöjningen gett 3dB extra och det är när impedansen har ökat med 41%. Resultatet av länken blir detta. En jämn impedans mot högre frekvens och vi kan se att strömmen genom R1 inte påverkas så det ger ingen ändring av frekvensgång utan ger bara andra drivbetingelser för förstärkare eller ett eventuellt passivt filter som sätts före. Det blir mycket enklare och så här har jag gjort när jag byggt högtalare men det är ett tag sedan nu.
  9. Intressanta funderingar kring lyssningsvanor som har ändrats en del och jag känner igen mig. Det är definitivt ett plus att ha tillgång till mer musik men när jag sitter och "surfar musik" finner jag sällan den ro som jag får efter att först ha valt ut något att lyssna på. Jag saknar längtan efter att lyssna på något specifikt som tenderar att minska med större utbud.
  10. Utimpedansen i signalgeneratorn är ställbar och det är gjort i exemplet ovan men calle_jr gick händelserna i förväg. Impedanskurvan är inte typisk för en subwoofer utan bara det jag fick fram efter lite pillande med värden, den duger för att visa hur det fungerar och hur man kan kompensera för den. Anledningen till att jag började med det här är att jag besökte min kompis som också håller på med test av strömdrivning i subwoofer och har kommit lite längre i mätningarna. Vi har diskuterat användning av parametrisk EQ för att få rak frekvensgång vid resonansfrekvensen men vid praktiska prov har den faktiska nivåhöjningen visat sig vara så stor att den är lite knepig att hantera med aktiv EQ. Vi pratade om någon som gjort passiv kompensering av högtalare för att kunna använda strömdrivning och då tänkte jag om och stoppar utvecklingen av en parametrisk EQ som jag jobbat lite med då och då. Jag tänker lösa det med passiv korrigering istället och hur det går till tänkte jag visa här i tråden.
  11. För att försöka visa vad som sker vid strömdrivning respektive spänningsdrivning kommer här 2 simuleringar. Först spänningsdrivning och det jag visar är ström genom R1, spänning genom R1 och impedans. Det som kännetecknar en spänningsdrivare är att den "fokuserar på" att hålla spänningen konstant oavsett strömförbrukning och det som händer i en högtalare är att strömmen genom spolen i det här fallet representerad av I(R1 ) minskar när impedansen stiger på grund av de inneboende reaktiva komponenterna (med dämpning) som representeras av L2, L3, C2 och R6. Att både ström och spänning minskar i en resistans är givet och det syns i graferna. Att jag visar strömmen genom B1 är för att det är den som skapar kraften i en högtalare och övriga komponenter påverkar hur kraften får högtalaren att röra sig och är i det simulerade fallet den mekaniska grundresonansen och spolens induktans. Det jag visar är normalt inte något som högtalarkonstruktörer bryr sig om eftersom högtalarelementet är avstämt med dämpning så att det beter sig på ett visst sätt vid grundresonansen (Q-värde) och spolen induktans är ofta dimensionerad för att ge en sänkning mot högre frekvens som motsvarar ungefär den ökning i nivå rakt fram som fås på grund av ökad riktverkan. Jag låter dem som konstruerar högtalare göra så som de själva vill men det skadar inte att förstå vad som egentligen händer och det är att det normala är att de är gjorda för rak frekvensgång med spänningsdrivning (låg utimpedans - simulerad som 0.1 ohm). Med stigande utimpedans kommer frekvensgången att påverkas av impedanskurvan och vid extremfallet strömdrivning (nedan simulerad med utimpedans 10 kohm) fås ström genom R1 enligt detta. Eftersom högtalaren i regel är gjord för spänningsdrivning kommer frekvensgången att ändras enligt skillnaden i ström genom R1 enligt ovan. Det ger en rejäl puckel vid resonansen och ibland en del ojämnhet vid delningsfrekvenserna. Med bara en liten höjning av utimpedansen som i t.ex rörförstärkare (typiskt 0.5-2 ohm) fås samma påverkan men i betydligt lägre utsträckning och det ger inga större problem vid praktiskt bruk. Fördelen med strömdrivning är att man driver med den storheten som direkt påverkar rörelsen. Det ger i regel lägre distorsion och minskade problem med sekundäreffekter som ger "egenljud" i högtalarna. Vad som är lämplig utimpedans för en given högtalare ges nog oftast av vad som använts av konstruktören vid "voicing".
  12. Jag har nämnt tidigare att mina kommande subwoofers kommer att använda strömdrivning och för att få rak frekvensgång då är det lämpligt att göra en korrigering av den som ges av elementets impedanskurva. Jag har gjort en enkel modell av en högtalare och simulerat lite. Impedanskurva. Det är ett helt påhittat element och jag har provat mig fram för att få värden som ger en trovärdig impedanskurva och jag tycker att det ser rimligt ut. R3 och R4 ingår bara i kretsen för att ge möjlighet till att visa impedans V(R4)/I(R3). Anledningen till att jag började simulera var att jag har ändrat mig om hur EQ skall lösas. Det tar vi i nästa post.
  13. Jaha, det var den som var lite Zen.
  14. Jag har noterat förekomsten av apparater med märkning "Special Edition" och eftersom jag har varit inne och ändrat ganska rejält i ett par av mina apparater känner jag att det bör markeras på utsidan i någon form också. Jag ville inte använda SE utan valde att göra en ännu mer exklusiv märkning. Bilderna är tagna på fri hand och ljusförhållandena är utmanande, dessutom förekommer det lite damm så bilderna är inga konstverk precis utan bara avsedda som dokumentation. Audio Note Kits L2 Pre Amplifier har jag nyligen beskrivit tillkomsten av och den avviker ganska mycket från originalet så den förtjänar att få tillnamnet "MT Edition". Även min DAC som vid en snabb anblick ser ut att vara en Audio Note Kits DAC 1.1x förtjänar samma tillnamn eftersom den är rejält förändrad jämfört med original. Någon kvalitetsstämpel är det inte utan det indikerar bara att någon stolle varit och petat i konstruktionen.
  15. Grattis till pensionering och fin förstärkare! Nu återstår det bara att baxa in gungstolen i sweetspot.