Jump to content

MatsT

Medlem+
  • Posts

    2 030
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    54

MatsT last won the day on April 23

MatsT had the most liked content!

1 Follower

Contact Methods

  • Website URL
    http://www.euphonia-audioforum.se/forums/index.php?/forums/topic/12288-musikh%C3%B6rna-och-experimentverkstad/
  • ICQ
    0

Recent Profile Visitors

5 453 profile views
  1. Så upplever jag det också men det har beskrivits lite olika i inläggen ovan. Säkert omedvetna fel men det är bra om vi är tydliga även om det till sist ändå handlar om att lyssna fram det man gillar.
  2. Det blir högre impedans på ingången än 2 ohm eftersom jag inte kör med 4 kohm på utgången utan en i princip öppen utgång. Jag kommer inte ihåg vad jag kör med för ingångsimpedans på RIAA-steget men det är högre än 47 kohm. AN-S9 är avsedd för Audio Note's PU'er så belastningen borde vara rimlig och omsättningen med 33 dB förstärkning är rimlig men för mig onödigt hög. 1:30 (30 dB) är mer lagom i min anläggning. Mitt omdöme ska definitivt ses mer som ett gott betyg på Hashimoto än som ett dåligt betyg på AN-S9 som har hyllats av andra och är en på många sätt imponerande transformator. Audio Note UK har en transformator AN-S8 som påminner en hel del om Kondo (Audio Note JP) AN-S9 och den avhandlas här. I texten står det: "Input resistance measured 0.4 ohm, output resistance 270 ohms; a physically large 12k ohm resistor is wired in parallel with each output jack." Jag har högre impedans på sekundärsidan än 12 kohm och det är sannolikt så att det kan bli lite kraftfullare ljud med AN-S9 med lägre impedans än den jag använder. Just tyngden och kraften i ljudet är den största skillnaden mellan Hashimoto och Kondo. Jag vill inte gå in och ändra i mitt RIAA och inte heller modifiera transformatorn så därför blir det bara spekulationer så här långt.
  3. Idag satte jag tillbaka min Hahimoto HM-X och kan bara konstatera att jag föredrar den framför Audio Note AN-S9. Mina jämförelser kommer att stanna här, jag ser ingen anledning att fortsätta med något annat än att lyssna via Hahimoto-transformatorn. Kanske gör jag någon mätning på AN-S9 men den är så lågohmig och avsedd för så låg nivå på ingången att jag har lite svårt att få till bra mätningar.
  4. Det är absolut ett sundhetstecken, tvivlen är undanröjda.
  5. En stunds lyssning har gjort att jag med säkerhet kan säga att det är en mycket bra transformator, den verkar göra det den skall helt enkelt och det är att släppa fram musiken utan filter. Det gör även Hashimoto-transformatorn som den har fått ersätta eftersom det är den miljön som passar båda. På baksidan av AN-S9 står det 2:4k och det innebär att omsättningsfaktorn är runt 1:40 och det stämmer nog, den ger lite mer output än HM-X som är 1:30. Kedjan är nu Audio Note Soara - Audio Note AN-S9 -Audio Note Kits L3 Phono V2 Signature. Det är väl ingen högoddsare att det skulle fungera bra ihop? Kontaktdonen från DH Labs gör sitt jobb och eventuell skillnad i ljudkvalitet gentemot Bullet Plugs är nog försumbar men känslan vid hantering av RCA-kontakterna är mycket bättre.
  6. Valet föll på DH Labs Silver Sonic RCA-600. En lättarbetad kontakt av adekvat kvalitet. Just att den är lätt att löda ihop blev avgörande för valet eftersom kablaget är både obändigt och skört. Det visade sig vara en Silver Litz-kabel med relativt styv uppbyggnad externt och med smala sköra kardeler. Det är besvärligt att löda Litz-kablar och det tog ett tag att hitta rätt teknik. Jag har ingen aning om den rödmärkta är höger kanal eller inte men i värsta fall får jag måla om dem. Kablarna har också lite olika längd men jag gör inte om proceduren i onödan så det får vara så. Nu är det bara att provspela, kablaget har i alla fall passerat ohm-mätningen med gott resultat.
  7. Jag kopplade in transformatorn ganska omgående efter leveransen och tyvärr fungerade den inte. Ägaren hade förvarnat om att det nog var något glapp i kablaget och då erbjöd jag mig att kika på det för så kan man ju inte ha det! Upp på lab-bänken och påbörja undersökning. Jag ohm-mätte lite och konstaterade att det var avbrott i kablaget för båda kanalerna. Transformatorlindningarna mäter ett par tiondels ohm på ingången och cirka 270 ohm på utgången, så långt verkar det rimligt så det var bara att skruva isär en RCA-kontakt och de visade sig vara ETI Research RCA Bullet Plugs. Vi tar en närmare titt. Enligt mig är detta SKRÄP! Det är inte originalkontakter så någon har väl gått på reklamen och ville testa "ny teknik"? Jag kollade vad jag har för RCA-kontakter liggande som passar i den här tillämpningen.
  8. För några dagar sedan anlände ett testobjekt som jag har till låns av en HiFi-vän. Det är naturligtvis ett spännande objekt att utvärdera.
  9. Cande y Paolo. Cande y Paolo - 1883 Magazine Kanske ännu bättre live?
  10. Ja, faktiskt lite mer än jag trodde. Jag kör dem visserligen bara över 100Hz och då blir skillnaden i frekvensgång gentemot modellerna med 4 paneler minimal. Den större strålande ytan upplever jag bara som positiv och med dipol-sw stående bredvid som en linjekälla borde det bli väldigt bra. Det är en fördel att elektrostatpanelen går närmare golvet än den gör med Gradient SW-63 stående under och även golvstudsen blir mindre problematisk. Det tog en stund att få till integrationen med SW-63 men nu tror jag att jag hittat rätt och basen är renare än nånsin. Med potentare element och eventuellt något nedflyttad delningsfrekvens kan det bli ännu bättre. Basen som finns i elektrostater är svårslagen så länge kapaciteten räcker, det är väldigt låg distorsion.
  11. Det är rena dipoler och man kan ha dem relativt nära sidoväggar men de låter bättre ju mer fritt de står. Även dipoler ger reflexer i sidoväggarna och de spegelkällorna bör man åtgärda akustiskt på något sätt.
  12. En aktuell bild på "avbytarbänken". Från lyssningspositionen ser det nu ut så här. Utmanande ljus så jag tog en bild på ena halvan för att det ska synas bättre. Jag håller på med intrimning men det fungerade bra från början så jag tror absolut att det kommer att bli så bra som jag hoppades. Gradient-basarna står nu bredvid elektrostaterna och jag har förlängt lyssningsavståndet jämfört med tidigare uppställning och det finns förstås en tanke med det. Jag funderar vidare och återkommer med redogörelse runt tankarna.
  13. Beträffande hembiorummet har jag fått följande info: Om du med Quadsystem 2 menar hembiosystemet med mina (kvarvarande) Quad 2805 + slutna hembyggda lådor med Scanspeak 32W3878T00 så består den av en Oppo105 bluerayspelare samt Luxman M02 för Quadarna och en Perreaux 6x160 W för drivning av övriga kanaler. Använder inte LFE-kanalen utan all delning sker med hembyggt analogt delningsfilter (Linkwitz Thor) med LR4 vid 90 Hz och dipolkorrektion — allt i en trappskrubb ni inte såg. Vi lyssnade enbart via ESL-2912 vid besöket (för kontroll) och har fått följande info: Den temporära uppsättning för 2912 ni såg var Macbook Pro + Auralic Vega + Bryston 8ST.
  14. Ett par kommentarer om hur det spelade är kanske på sin plats? Vi lyssnade först på avspelning med Ortofon SPU och det lät precis så bra eller kanske bättre än man kan förvänta sig. SPU spelar som vanligt medryckande och med live-känsla. Det är bra "skjuts i ljudet" med den här kombinationen. Sedan satte Per på en EMT Ortofon mono-PU som jag inte har vare sig bild på eller mycket kunskap om. En sak vet jag i alla fall - det spelar fantastiskt bra!! Jag blev riktigt sugen på att sätta upp en mono-rigg själv även om jag inte har så många mono-skivor. Vinsten med en bra mono-PU verkar vara rejäl. Det ger ett stort och dynamiskt ljud med tyst bakgrund och jag saknade inte den separerade stereo-ljudbilden nämnvärt. Det blir ett naturligt och sammanhållet ljud i mono och det är inga problem att bara sätta sig och njuta.
  15. Visst är det en liten Nagra. Det för ju naturligt in på beskrivning av övrig elektronik i det rummet: De stackade Quad ESL57-orna drivs av en ASR Emitter 1. Subwoofrarna (som är identiska med basdipolerna som sitter i Linkwitz LX521) består av 4 st 10” L26RO4Y som var för sig drivs av ett B&O ICE1000 klass-D slutsteg (totalt 4 kW). Streamer Auralic Aries. Delning mellan dipolwoofrarna var först byggt med ett (reviderat) analogt LR4-filter vid 80 Hz, men senare ersatt med digital delning vid 100 Hz (LR8) med en burk från Trinnov (Amethyst) som agerar som digitalt delningsfilter samt ger rumskorrektion i frekvensgång och fas (ungefär som Dirac).
×
×
  • Create New...