Jump to content

sprudel

Medlem+
  • Posts

    1 446
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    20

Everything posted by sprudel

  1. @Rydberg. Fel eller rätt medel styrs av målsättningen. Har man olika målsättningar, blir medlen olika.
  2. Rydberg, det som är fel för en person är inte fel för en annan. Så är det enbart för den som ger sig ut för att ha sett "sanningen". Man kan inte ge sig ut för att veta sanningen om hur olika personer prefererar hur anläggningen ska återge musik. Man får helt enkelt acceptera, som i andra fall, att vi prioriterar olika. En del anser att viss form av distorsion (förbehåller mig rätten att det kan vara annat i uppbyggnaden av slutsteget) i olika länkar påverkar ljudet så att det ger en större förnimmelse av irl-upplevelser.
  3. Jag med, absolut. Jag har nog med åren skaffat mig en mer avslappnad inställning till detta med HiFi. Det ska låta bra utan att jag stör mig på något som hindrar musiken att nå mig, kommunikationen ska fungera. En vägdelare var när jag låg i hängmattan med lurar från en enkel kombo av CD/radio och lyssnade på Roger Waters, så mycket information och så rent. Då insåg jag verkligen högtalare/rum-faktorns betydelse i relation till övrig elektronik. Att jaga infinitesimala distorsionssiffror på redan oerhört kompetenta apparater blir mindre betydelsefullt. Rum/högtalare och samverkanseffekter med elektronik är viktigare enligt mig. När det är roligt att lyssna, lyssnar jag mer, det är en bra indikator på att det står rätt till.
  4. Du har en point i att mycket musik saknar en ursprungshändelse. Hur ska man då förhålla sig? Det blir svårt med begreppet HiFi i alla fall.
  5. Nu hänger jag inte med. Förmågan att kombinera abstrakta och logiska tankar. Vad menar du?
  6. 3D-presentationen har enligt min mening alltid varit en stark sida hos de Bryston-steg jag lyssnat på hemma.
  7. Får man fråga vad du störde dig på i återgivningen jämfört med dina Bryston?
  8. Nu pratar vi kanske om ännu viktigare aspekter av återgivning, hur mån man varit om att ta vara på den musikaliska ursprungshändelsen. Då är ju ett sådant här forum verklign en plattform för att utbyta erfarenheter av goda inspelningar. Det hjälper ju inte hur bra anläggningen är om inspelningen är medioker.
  9. Här är ju en person också funderat ordentligt på detta. Kul länk Mats.
  10. Du kommer nog att trivas bra hemma hos mig, om du nu tycker kablarnas status är viktiga. EKK till högtalare, och RG 62 som signalkablage. Så här ser det ut.
  11. Jag tycker nog inte analogin till tavlor på en utställning håller helt. På en utställning är konstnären med och ljussätter o hänger upp. Om musiker presenterade sitt album genom en anläggning där han/hon anser att det ljud som presenteras är som det ska då har vi en bättre analogi. Nu har man f-n ingen aning om hur artisten tänkt sig att det ska låta. Jag vet ju att Bruce Springsteen många gånger beklagat sig över hur musiken låter via album, likadant Neil Young. Så ursprungstroget i förhållande till det som finns på skivan kanske inte alltid är det som artisten tänkt sig. Då går jag på det som istället ger mig den bästa illusionen av en verklig ljudhändelse, relaterat till min egen inre referens. Ju skönare jag mår när jag lyssnar desto bättre.
  12. Jag ser nog mer på kombon av slutsteg o högtalare som en enhet, impedansförlopp mm kan ge oanade konsekvenser på tonkurvan. Den matchningen är avgörande för vad som kommer ut ur högtalarna. Därför är korrekt ur aspekten så lite dist som möjligt via mätning på enskilt objekt inte användbar som gyllene regel. Hade varit kul om du någon gång fick chansen att lyssna på något system med ett kvalificerat rörsteg o passande högtalare. Jadis som drivsteg tex. är ju inte i första hand konstruerad för att mätmässigt konkurrera med nästan nolldistande transistorsteg utan för att slå an på samma strängar hos lyssnare som levande instrument och röster gör. Det är prio. Häri ligger konsten att konstruera slutsteg, tycker jag då. The Art!
  13. Vi provar. Med korrekt menar du så minimal påverkan (läs minimal dist) på signalen som finns i mediet som möjligt? Med distorsion menar jag då all förändring av signalen från mediet oavsett, fram till högtalarna. Jag säger fram till högtalarna, för slutsteg och högtalare ihop är en besvärlig kombo, om inte högtalarna är riktigt bra konstruerade och blir en lätt last. Vidare har du distorsion av en helt annan dimension just i högtalare än i resten av ditt system. Den mesta elektroniken som görs idag har små variationer jämfört med högtalares olika karaktärer av rätt och fel. Hypex-stegen är bra, men inte i klass med de andra slutsteg jag valt att ha till toppsystemet. De är fina till mitt bas-system däremot.
  14. En fundering bara. Vad menar du med det korrekta? Jag tror att alla vill ha så korrekt återgivning som möjligt, det ligger i begreppet High Fidelity. För min del är det en illusion av att vara där, att vara närvarande i en händelse jag kan föreställa mig så mycket som möjligt. På min resa dit har jag erfarit att sk korrekta steg med minimal distorsion inte lyckas lika bra som ett steg som är mer designat konstruktionsmässigt för att markera just dessa parametrar som gör illusionen starkare. Är din erfarenhet en annan?
  15. Tyvärr så är den sk verkligheten inte äkta Rydberg, inte som jag ser det. Du pekar på en viktig del i resonemanget. Nämligen när du säger att ge åter "precis som det var." Förstår vad du menar, men håller inte med dig. Som jag tidigare skrev så är återgivandet beroende av en rad faktorer, vilka mikar man använder, hur de är uppställda, hur inspelningen hanteras vid mixning, vilka högtalare producenten lyssnar igenom när han mastrar osv. Redan på detta stadiet är vi antagligen långt borta från "precis som det var". Lägg därtill avkodningen av mediet inspelningen finns på och sedan hela kedjan via högtalare och rum. En annan aspekt är att vid tex ett akustiskt liveuppträdande utan mikar så är det avgörande var du befinner dig i förhållande till musikerna, du kan i lokalen selektera sin lyssning på olika sätt. "Precis som det var" är massor av olika upplevelser på samma plats och tid. En analogi till foto är inte heller rätt om man skulle vilja vara det, alla detaljer kanske finns, dock inte i 3D, men i en stereofonisk återgivning skapar du en illusion i 3D vilket ytterliggare komplicerar åergivningen. Jag säger inte att man ska ge upp ambitionen att försöka återge precis som det är, bara att det är oändligt svårt. Därtill har vi ju dagens typ av mastrering som är rena sabotaget mot den ambition som borde finnas att komma så nära "precis som det var" som möjligt.
  16. Ja Mats, det är nog detta vi diskuterar, och lite till.
  17. Härligt Rydberg. Det är roligt att pilla med grejorna och få framgång.
  18. När vi lyssnar på musik, stereofoniskt återgiven så skapar hjärnan en fantomprojektion av det som förmedlas fysiskt via två högtalare, man kan se det som en illusion. Den finns inte i fysisk mening utan är ett resultat av hur hjärnan bearbetar informationen. Informationen får vi från vår hörselapparat och andra sinnen, tex tryck. Men det räcker inte med det. Signalerna som når oss kopplas om i Talamus och dirigeras därifrån till olika delar av hjärnan som avkodar och relaterar den nya information till allt vi gjort och hört tidigare som varit värt att sparas, man brukar kalla det för-förståelse. I det här ingår också förväntningar för tillfället, dagsform, med mera. Alla de här komponenterna formas till en begriplig upplevelse, och är den inte begriplig ser hjärnan snabbt till att försöka göra den begriplig. Man kan konstatera att hjärnan inte är en objektiv betraktare och förmedlare till medvetandet av den fysiska tillvaron som når våra sinnesreceptorer. Därför är det svårt att veta vad man verkligen hör, och inte. Om vi lägger samman dessa två konstateranden så blir det genast spännande, tycker jag. Hela arrangemanget med en stereofonisk återgivning utmynnar i att åstadkomma en illusion av en verklig ljudhändelse, om nu det var ursprunget. (elektronisk musik kanske är annorlunda) Men också illusionen av en verklig ljudhändelse där instrument och röster återges inte bara i 3D utan också med alla de övertoner, timbre osv som gör att vi identifierar det som om vi vore där. På olika sätt kan man optimera uppkomsten av illusionen: Vid inspelningstillfället kan man hantera mikrofonuppställningen på olika sätt som mer eller mindre är optimalt för god stereofoni, elektroniken vid samma tillfälle påverkar, mikrofonen påverkar osv. Den elektriska signalkedjan fram till högtalare varierar, både som enskild länk och summerad större länk. Här kan man trolla ordentligt med signalen för att åstadkomma en förbättrad illusion. Högtalare och rum i kombination med drivning av högtalare varierar ordentligt. Förbättrad rumsakustik är ju en förändring av det ljud som når lyssnaren. Man vet att olika former och distorsion påverkar så att instrument och röster kan upplevas mer levande, eller sticker ut, rumsupplevelsen kan ökas av viss distorsion i apparater. Då funderar jag på om de apparater med infinitesimal distorsion verkligen är de mest lämpade att skapa den bästa illusionen? Min egen erfarenhet är att den apparat som mätmässigt uppvisar minimal dist hamnar i lä jämfört med en apparat vars distorsion är designad för att förbättra illusionen. Vad är då den mest korrekta apparaten egentligen, den som mätmässigt uppvisar minst dist, eller den som optimerar illusionen? Ja, det beror ju på vad man är ute efter. Därför tycker jag att vi inte borde använda begrepp som korrekt när det gäller apparater alls, det ligger en värderingsmässig aspekt i det uttrycket som är olämplig. Nelson Pass har ju sagt i en intervju: “Perhaps you say that it's not accurate? I say it's entertainment!”
  19. Tror bakom glasskåpen till höger vilket är synd, de är utomordentligt fina diffusorer, förutom vackra att se på.
  20. Aha! Granskar man noga kan man se en rejäl Conrad Johnson i hyllan också. Jag skull trivas väldigt bra där.
  21. Det där var ett behagligt fixat lyssningsrum du visar exempel på Matts, ljust och trevligt också.
×
×
  • Create New...