-
Posts
1 695 -
Joined
-
Last visited
-
Days Won
49
Content Type
Profiles
Forums
Events
Everything posted by bigblue
-
Oj, ja det låter som en kattastrof....
-
Grattis @lindome, jag är dock mest nyfiken på hur den låter. Och då menar jag inte själva bandaren. Utan snarare säljpitchen till frun 😂.
-
Tycker ni ska sända live på Euphonias plattform 😎.
-
Läste om ett nytt tillslag mot misstänkta spioner i Stockholm - är det grannarna som bor på andra sidan? 👀
-
Om jag hängt med i svängarna här så finns varken RIAA och DAC? Innebär det att du kör R2R hela dagarna, eller har du annat på gång :-).
-
En ny resa för Stylus audio - Välkomna på smygpremiär den 27/11
bigblue replied to Daniel's topic in Euphonia Branschforum
Ser ut som Wood On Wall. 🤔. Oavsett så ser det grymt snyggt ut! För att inte tala om de akustiska egenskaperna... -
Här finns det bara ett sätt att skydda sig. Och det är att du byter ut samtliga förstärkare till den här typen:
-
-
En ny resa för Stylus audio - Välkomna på smygpremiär den 27/11
bigblue replied to Daniel's topic in Euphonia Branschforum
Detta låter som den perfekta uppföljaren till "Arga Snickaren". "Välkomna till Den Audiofile Snickaren - programmet där lånefällor byts ut mot basfällor och istället för 3-glas fönster fokuserar vi på Haas-fönster." -
Var inne och kikade på den produkt som @Peo hade som god 2:a i sitt test. Alphacool Ultra Pure Water. På Inets hemsida så marknadsförs även denna produkt som Dubbeldestillerad.🤔 Oavsett om påståendet stämmer eller inte, så verkar detta vatten (enl Peo) kunna bidra positivt till musikåtergivningen.
-
Tack @Ampalangför den länken och extra stort tack till @Peo för din djupdykning ner i den destillerade vattenvärlden. Det verkar ju onekligen ha en påverkan på den musikaliska återgivningen. Om sedan "mitt" vatten skulle få betyget 5 eller 0,5 i den jämförelsen har jag ingen aning om :-) Men jag får testa vidare bland de andra toppkandidaterna på listan för att se om jag upplever någon hörbar skillnad.
-
Kanske är det bara marknadsförings-mumbojumbo Och jag gick på det... :-) Själva skriver de att dricksvatten har en renhetsgrad på 30 microSiemens. Destillerat vatten någonstans mellan 2-3 (mS). Och detta vatten garanterar man har mindre än 1.9 (mS). Men om de gjorde "rätt" från början så skulle resultatet alltså vara 0,0 (mS)?
-
Efter att ha kört med Audio Desk Vinyl Cleaner Pro under många år var jag nyfiken på att testa den omtalade Degritter-tvätten. Nu har jag gjort 210 tvättar (Degritter har ett inbyggt räkneverk) och känner mig rätt hemma med maskinen. Att jämföra de två rakt av kan jag inte då det är för mycket som ändrats mellan att respektive tvätt hade uppdraget att rensa vinylspåren. Framför allt en ny PU. Jag kan i och för sig ta en skiva som tvättats med Audio Desk, lyssna på några spår, och sedan tvätta den igen med Degritter. I de flesta fall så blir det tystare än vad den var innan - något som är ett gott tecken. Men det kanske är så att det även blivit tystare om jag tvättat den ytterligare en gång till med Audio Desk. Vem vet? Utgår jag från hur smutsiga filtren blir i respektive maskin så verkar Degritters filter fånga upp mer skit. Om det beror på att filtret är bättre/finare, eller om Degritter är bättre på att skaka ur mer smuts vet jag inte. Strategin är att jag tvättar igenom allt som köps in - nytt som gamalt. Är skivan till synes helt ren kör jag den på Medium. Och ser den dammig ut blir det en omgång av Heavy. Den första tar ca 7 min och den senare 10 min. Jag kör också med en ny typ av vatten. Förut var det Mekonomens Kemetyl Batterivatten. Men jag var inte helt övertygad om att det var det "tystaste" som stod till buds. Därför är det numera ett dubbeldestilerat vatten som sköljer över mina plattor i deras spa-anläggning. Nackdelen med Degritter är att man inte kan köra mer än 3-4 Heavy innan maskinen behöver kyla ner sig (och vattnet). Medan Audio Desken var bara att "kötta" på. Audio Desk är också bra på att ta bort fingeravtryck och annat kladd (tack vare fysiska borstar). Degritter upplever jag som betydligt tystare under sin process. Dessutom är den väldigt mycket snyggare - men det är så klart en smaksak. Tittar jag på skivan under tvättprocessen så ser den "våtare" ut under Degritter-processen än de gjorde under Audio Desk-behandlingen. För mig är det ett tecken på att ytspänningen har brutits effektivare, något som gör att vätskan tränger ner bättre och i mindre grad ligger ovanpå och "pärlar" sig. Om det beror på respektive maskins "tvättmedel" eller om det är Degritterns valda ultraljudsfrekvens har jag inte lyckats lista ut ännu. Oavsett vilken maskin man väljer så är det en ynnest att kunna tvätta igenom så många skivor med så lite "handpåläggning".
-
Japp, det var i alla fall det jag intalade mig själv... Om man köper en massa vinyl på en fredag så räknas det väl ändå som Black Friday?
-
Att mail-korgen är full när man kommer hem efter en längre tids jobb-resa kan ofta kännas tungt. Av någon outgrundlig anledning verkar det samma inte gälla för den fysiska brevlådan....🤔
-
-
Håller helt med om att det är skönt med färre boxar. Det innebär ju också att man slipper fler kablar. Men jag är övertygad om att EAR 324 skulle stå sig väl i en sådan "match". Hade jag kikat på en phono-förstärkare i 20 tkr nivån tror jag dock att det varit ett intressant alternativ. Kanske lite svårt att testa då det är en modul som måste monteras....
-
Näste RIAA till "rakning" var mycket riktigt Melto2 från LAB12. Detta var den ende som var utrustad med rör, något som så klart lockar och tjusar. Jag var mycket spänd på att höra hur detta skulle påverka den upplevda musikåtergivningen. Var det så att röster och annat gott i mellanregistret skulle få ett skimmer som gjorde dem ännu mer levande? Ja, det var i alla fall så som jag upplevde det när vi kopplade in greken i systemet. Här fanns en härlig nivå av naturtrogenhet där allt bara flödade fritt. Inget uppåt som upplevdes som vasst även när det tutades hårt i bläckblåsinstrumenten. Men samtidigt så tappade den pondus i de lägre registren. Det fanns inte alls samma anslag och kraft i basen som de andra phono-stegen levererat i varierad grad. Sist ut hade vi Tim Paravicinis skapelse EAR 324, ett phono-steg som varit med länge. Tror att det släpptes för typ 18 år sedan. Detta är ett RIAA som har fått många positiva omdömen genom åren, men frågan var om tiden sprungit ifrån konstruktionen. Tim skapade ju främst rörbaserade produkter, men denna är "solid state" som jobbar med step up transformatorer. Detta var tillika slutstationen prismässigt i denna utvärdering. Hur står sig då denna prislapp i förhållande till den upplevda musikaliska njutningen? För mig så blev detta den klart bästa kombon med min övriga anläggning, mitt rum och mina öron. Här fanns ett bottendrag som de andra inte kunde matcha. Lite som att först spela en bra digital fil - och sedan lyssna på samma låt på rullband. Plötsligt så får man "mer av allt". Allt blev större, mer kött & blod och upplevdes som verkligare. Oavsett om det handlade om Snärt, start & stopp, rum & rymd etc. så är det ju summan av kardemumman som räknas. Inte bara lyssna på musiken utan också känna den. Att hitta en kombo som får min hjärna att "köpa" den musikaliska presentationen som äkta. Det är då det engagerar och berör.
-
Tänker du typ Phono-modul? I så fall så är svaret JA. Dock är det inte något jag har i min Diablo och inte heller något som jag hört hos någon annan. Vill minnas att det ligger kring 15-20 tkr.
-
Nästa steg upp var Röcklinger PH1 som är föregångaren till det Phono-steg som jag hade hemma under många år (PH2). Det var mycket som var sig likt och en signatur som jag gillar och känner igen. Jämfört med Gold Note var det ett tydligt steg upp. Här sitter allt på plats, basen är betydligt tajtare, ljudbilden större etc. Den tredje deltagaren var en helt ny bekantskap för mig - en batteridriven Nagra BPS. Om jag minns det rätt är detta samma fina phono-steg som sitter i en SME 12 Synergy (fast utan batteri-driften så klart). Här fanns många sköna likheter ljudmässigt med Röckliger. Om jag ska försöka beskriva det som skiljde dem åt så upplevde jag Nagra som något "nättare". En finlemmad presentation där allt bara flöt fram helt obehindrat. Medan Röcklinger hade lite mer muskler och slam, samtidigt som den var lite mer "grovhuggen" Näst ut var KECES Sphono + Sphono Power Phono Preamplifier. En maffig kombo med 2 boxar och nu har vi kommit upp i 35 000 kr. Detta var en av de RIAA-steg som hade en väldigt egen och tydlig signatur som skiljde sig från alla de andra. Redan från första början märks att här finns en väldigt massa muskler. Allt kändes väldigt "på". Även om parametrar fanns där så upplevde jag den som något mer "mekanisk" snarare än musikalisk (i mitt system). Men detta var en av de förstärkare som hade minst antal timmar och jag har förstått från andra ägare att efter 30-40 timmar så slappnar den av och låter musiken flöda igen.
-
Med fantastik hjälp av både återförsäljare, distributörer och hifi-kompisar fick jag ihop ett fantastiskt startfält. Här fanns nu RIAA förstärkare från 7 000 kr till 58 000 kr. Gold Note PH7 Röcklinger PH1 Nagra BPS KECES Sphono + Sphono Power Lab 12 - Melto2 EAR 324 För att göra det så rättvist som möjligt var alla maskiner påslagna och inkopplade innan lyssning så att allt var varmt. Här har också Rullbandaren fått flytta från bänken för att ge plats åt nykomlingarna. Dock skiljer det så klart mellan hur många timmar som varje Phono-steg har spelat. Någon kanske hade 10 timmar medan andra hade hade +100 timmar. Så alla förutsättningar är inte helt jämförbara. För att få så mycket input som möjligt kring vad det var som kom ut från högtalarna hade jag också ett erfaret gäng i soffan. Let the games begin! Först ut var Gold Note PH7 som jag nämnt ovan. Spelglädje, stompa och härligt sväng. Men som sagt, inte helt precis i sin presentation. Saknade luft i toppen som gjorde att ljudbilden var mindre och den djupa basen var inte så definierad som jag vet att jag kan uppleva i andra system. Anslutningarna som jag hade på alla maskiner var: Nordost Valhalla XLR från Phono till Diablo 300. Nordost Valhalla Strömkabel kopplad till en Nordost QB8. Den gröna sladden är jordkabeln som knyter ihop systemet via en Nordost QKore. Och sist men inte minst kör jag på RCA no name-kablar mellan RIAA och skivspelare.
-
Det är en Umami Red som jag fått chansen att titta närmare på. Det är få saker som får mig att darra på manschetten som att byta PU - speciellt när den inte är ens egen... Men efter att ha skiftat fram och tillbaka en handfull gånger så går hela proceduren på ca 10 min. Till skillnad från andra puppor finns här inget "spann" när det gäller VTF utan Hana rekommenderar 2.00. Punkt. Och den pryder sin plats med den äran på tonarmen.
-
Jag gillar den - men det är ju en smaksak....
-
Efter att ha njutit av Benz Wood SL ett tag var det så dags att köra en RIAA shoot out. Men frågan var om den PU jag hade skulle ge en komplett och balanserad bild av vad respektive phono-steg skulle kunna bidra med. Ville inte hamna i ett läge där jag (bildligt talat) har något "varmt" och väljer ett RIAA som är lite "kallt" för att hitta en önskad balans. Något som säkerligen skulle visa sig den dag jag väljer att uppgradera min PU. Så, för att med egna öron testa hur det låg till med den saken fick jag möjligheten att låna hem en pickup som verkar ha tagit stora delar av hifi-världen med storm. Till min glädje fann jag här samma musikaliska lekfullhet som Benz bjuder på. Allt med en organisk utgångspunkt. Men den nya aktören (som anas i bakgrunden) adderade storlek, rum, rymd och en mer silkeslen presentation. Och som sagt - allt detta utan att jag upplevde att jag tappade de egenskaper som golvades av i den ursprungliga kombon. Den hade dessutom ytterligare ett äss i ärmen - den var underbart tyst. På något sätt lyckade den gräva fram all önskvärd information från vinylspåren - utan att samtidigt gräva fram alla pops & clicks som tycks finnas på mina gamla skivor hur mycket jag än tvättar dem. Och detta är en viktig egenskap för mig då jag huvudsakligen lyssnar på jazz från mitten av 50-talet till mitten av 60-talet. Och jag köper gärna äldre utgåvor om jag hittar. Av de 7 puppor som passerat förbi under åren är denna absolut sämst på att leta upp skräp i spåren :-). Det är som om den är utrustad med ett 5:e sinne...
-
Inte alls, det är väl ett ypperligt tillfälle att utbyta klokskap och erfarenheter.