Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 2018-08-20 in all areas

  1. 17 points
    C.Appel

    Din rumsakustik vs dina högtalare

    Mitt rum som jag spelar på längden, bakvägen är också behandlad med lite vicustic paneler.
  2. 15 points
    string

    Ett besök på Studio Blue

    I en söderförort till Stockholm, inrymt i en anonym byggnad, ligger ett Mecka för den som vill lära sig ljudteknik och musikproduktion. Ansvarig eldsjäl för verksamheten, med mottot att riva de olyckliga gränser som finns mellan musik och ljudteknik, är Claes Wettebrandt. Tillsammans med ett antal kollegor bedriver Claes utbildning i olika ämnen inom musik, musikproduktion och ljudteknik. Efter en 2-årig yrkesutbildning på heltid, Ljudtekniker/Producentlinjen vid Studio Blue, är man en kompetent ljudtekniker/producent. Förutom ett antal klassrum finns också 6 inspelningsstudior, så att teori och praktik kan varvas. Alla studior har monitorsystem från Ino Audio. Nedan syns högtalarbestyckningen i kontrollrummet till Studio Blues A-studio: Studio Blues A-studio, som är den största, används inte bara för utbildningsändamål utan går även att hyra för skivbolag och övriga intresserade. Monitorsystemet har ett större dynamikområde och frekvensomfång än den mänskliga hörseln, tillika med neutral klang och försumbar distorsion. Därmed är det möjligt att spela upp även de starkaste ljudkällorna som används i musik – som trummor, slaginstrument, brass, Marshallstackar, Stradivariusfioler med flera – vid realistiska ljudtryck. Som kuriosa kan nämnas att 15’’ basarna på bilden har en linjär slaglängd på 3 cm. Sidosystem och basmoduler drivs av 4 modifierade Rotel RB-1090. Kontrollrummet har en kompromisslös akustiklösning med golv, väggar och tak utformade för att optimera de akustiska förutsättningarna. I den uppnådda målbilden finns ett helt opåverkat direktljud vad gäller de icke önskvärda tidiga reflexerna från monitorernas närområde, frånvaro av resonanta stående vågor samt en subjektivt behaglig miljö att vistas i – inte olik ett vanligt vardagsrum men utan de akustiska fel dylika typiskt brukar vara behäftade med. Claes ger några exempel på den akustiska utformningen: Total frånvaro av parallella ytor inklusive mellan golv och tak, gälabsorbenter som eliminerar väggreflexer från ljudbildens direktljud men ger reflexer från rummet i övrigt, diffusion på motsatt sida om monitorerna samt basabsorption så att rummet uppvisar en välbalanserad frekvensrespons från de lägsta basfrekvenserna på olika lyssningsplatser i rummet. Observera dock att målbilden inte är en identisk frekvensrespons på alla platser eftersom vi psykoakustiskt förväntar oss mer bas närmare en bakre vägg än mitt i rummet eftersom rum typiskt fungerar så. Inspelningsstudion i sig är också ett under i perfektion. Precis som i kontrollrummet råder frånvaro av parallella ytor inklusive mellan golv och tak. Och även här hittar vi gälabsorbenter med huvuduppgiften att balansera väggreflexerna och öka flexibiliteten för olika kvoter mellan direktljud och önskvärda tidiga reflexer: Gälabsorbenter Väggar, golv och tak är så konstruerade att ljudet vid inspelningen kan optimeras, beroende på placering av instrument och mikrofoner i studion. Reflektion och absorption samt kvoten mellan direktljud och tidiga reflexer kan härmed väljas med maximal flexibilitet och kreativitet. Nedan Claes, i full färd med att peka och förklara: Vad det hela handlar om är möjligheten att ge ljudkällor akustisk förankring genom tillskott av önskvärda tidiga reflexer, företrädesvis 6–15 millisekunder efter direktljudet. Häri ingår att de tidiga reflexerna behöver ha rätt ankomsttid, önskvärt antal, önskvärda riktningar och subjektivt välljudande spektrum. För att uppnå detta måste teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet samverka så att utformningen av samtliga begränsningsytor optimeras för detta redan från början. Äkta stereo Genom att studion är utformad på detta rigorösa sätt blir det extra mycket att vinna på att spela in i äkta stereo. Inspelningarna kan då få en unik närvarokänsla genom det medvetna utnyttjandet av de tidiga reflexerna. Ren tidsskillnadsstereo (AB-teknik) har ett rykte som är negativt präglat av vanföreställningar, felaktigt genomförda inspelningar och akustiska miljöer som inte har tillräckligt hög grad av akustiska välljudskvaliteter. I Studio Blues inspelningsrum är det möjligt att nå önskvärda kvaliteter från förekommande musikinstrument och de sättningar som får plats. Mikrofoner, typ och placering Men det är inte bara rummet som är avgörande, lika stora krav ställs på mikrofonerna. Musiker/sångare spelas vanligen in med kulor, alltså rent tryckkännande mikrofoner som därmed kodar detsamma som våra mänskliga öron. Alla andra mikrofontyper (njurar, supernjurar och åttor samt blandformer av olika slag) kodar mer eller mindre partikelhastighet vilket medför klangfel vid alla avstånd utom ett på grund av proximityeffekten. Den som vill koda ljud från flera avstånd – som det ju av lätt insedda skäl blir även med endast en ljudkälla som reflekteras av bakomliggande begränsningsytor – kommer därmed att få hörbar klangförvrängning med alla andra mikrofontyper än kulor. Typiskt låter små kapslar bäst när ljudet våra öron hör från det som ska spelas in låter subjektivt extremt bra. Detta för att de är mer klangneutrala i alla riktningar och därmed spelar in de tidiga reflexerna maximalt klangneutralt. Samtidigt brusar de mer varför det blir en avvägning mellan kapselstorlek och brus; och även mellan olika specifika modeller. De bästa 1/4-tumskapselmikrofinerna kommer från Earth Works. På Studio Blue används bland annat flera olika par från dem, optimerade för olika ljudtryck. Earthworks QTC40 (matchade par) De bästa lågbrusiga mikrofonerna är fortfarande Sennheiser MKH 20 som har 1/2-tumskapsel men trots det ändå har extremt lågt brus. Även dessa används ofta vid inspelning på Studio Blue. Vad gäller mikrofonpositioner är det svårt att kortfattat beskriva. Det är en hel vetenskap i sig och avhandlas förstås ingående i Ljudtekniker/Producentlinjen. Man kan dock säga att äkta AB-teknik fungerar bäst med kapselavstånd på 20–65 cm. Vanligaste lämpliga avstånden brukar vara från ungefär 25–52 cm. Trots att kulor används bör mikrofonerna vinklas ut något beroende på kombinationen av mikrofonens olika diskantkänslighet vid olika instrålningsvinklar, människans örons olika diskantkänslighet vid olika instrålningsvinklar samt stereosystemet med två högtalare som strålar ljud in i våra öron där de är extra diskantkänsliga. Forskning och föreläsningar Förutom kursverksamhet och inspelningar bedrivs också egen forskning och forskning i samverkan med externa aktörer inom områden som musikalisk interpretation, sång, objektiv prestandaverifiering av ljudteknisk utrustning, psykoakustiskt förankrad metodik vid inspelning, akustik, mm. Denna forskning utgör en del av grunden i utbildningen och kan därmed förhoppningsvis bidra till branschens kompetenshöjning. Studio Blue har ofta återkommande gästföreläsare som antagligen tillhör de främsta i världen när det gäller erfarenhet och kunskap inom sina respektive områden, och allt ingår givetvis i Ljudtekniker/Producentlinjen som utgör ett undantag i sitt slag också med sitt utpräglade hifi-perspektiv. Butiken Många av de produktioner som gjorts på Studio Blue finns till försäljning. Det finns en webbutik på Studio Blues hemsida, men enligt Claes är inte alltid lagerstatus uppdaterat – bäst att skicka ett mail till info@studioblue.se och kolla av. Nu när julen närmar sig har jag själv införskaffat nedanstående alster, låter helt underbart. Härligt när både performance och teknik är av yppersta klass: Konserter och live-evenemang Bor ni I Stockholmstrakten eller har vägarna förbi, så glöm inte att kolla in vad som händer på JANO. Jazzklubb Nordost (JANO) bildades 1979 i Täby och har sedan dess anordnat mer än 800 jazzkonserter. 2015 flyttade de till Vallentuna Teater och i samband med flytten dit fick JANO också ett lyft i tekniken. Detta kan vi tacka Mats Blomberg för. Mats är ljudteknikansvarig och webbredaktör på JANO. Sedan ganska många år samarbetar Studio Blue med JANO. På Mats förslag får två av andraårsstuderande vid Studio Blue praktisera som ljudtekniker på JANO. Som sådana genomför de det praktiska ljudtekniska arbetet vilket internationella artister specifikt uttryck särskild uppskattning för, som de bästa liveljud de upplevt trots årtiondens turnerade runt världen. Jag var själv på JANO i våras. Jag hade då ingen aning om jazzklubbens samarbete med Studio Blue. Det enda jag insåg efter konserten var att jag aldrig tidigare upplevt ett mer välljudande framträdande. Så ett litet tips: varför inte passa på att avsluta jazzåret 2018 med ett storband på JANO. Sista konserten spelas 9 december. Denna gång är det med SOS Big Band (Lasse Lindgren och Berit Andersson). Jag kommer definitivt att ta mig dit, var så säker! Epilog Det är sent, mitt i natten, när jag tar mig hem. Det har varit ett omtumlande och öronöppnande besök hos Studio Blue. Förutom gästfrihet, med kaffe och bullar, har jag fått massor av tips på skivor och konserter. Samt en fenomenal ljudupplevelse, hur det kan och ska låta. Det är bara att hoppas att Claes fortsätter att utbilda och fostra kommande ljudtekniker och musikproducenter under lång tid framöver. Vi musikälskare och ljudnördar kommer därmed alla att kunna njuta och ta del av hur artisten vi lyssnar på, egentligen ville förmedla sin konstart. På CD, High-Res-filer eller på livekonserter.
  3. 14 points
    bigblue

    Din rumsakustik vs dina högtalare

    Försöker kombinera hembio och 2-kanals i samma rummet som är en bit över 40 kvm. Möbeln bakom soffan agerar också HH och diffusor.
  4. 13 points
    Audionet

    Mässan Göteborg 2018

    Inte helt lätt att snurra runt i Göteborg. Tur att det finns fina hjälpmedel. Alluxity spelade fint som vanligt, denna gång med högtalare som var helt nya för mig, Audio Solution. Intressant var också Paradigm Persona 7. Många system som man kan skymta kvalitéer i. Det klagas ibland på att system inte levererar och kan höra kommentarer som att det låter mycket bättre hemma. Men jag är imponerad över hur bra många får till det under rådande omständigheter och tidspress. Kan bara se hur länge jag själv petar i mitt eget system för att få det optimerat till att ge mig den upplevelsen jag söker. Bra jobbat till er som ställer ut, avundas er inte!
  5. 12 points
    Bebop

    Dags att damma av kassettbandspelaren...

    2005, inför en utlandsflytt, packade jag ner alla mina kassettband i en flyttlåda. Dessa har stått i ett par olika förråd sedan dess. Totalt handlar det om ca 500 band med ca 600 jazzkonserter som jag spelat in från radion sedan kassettbandspelarna gjorde entré som hifi-utstyr senare delen av 70-talet. Som jag varit inne på tidigare så är det unika inspelningar från flera jazzfestivaler med jazzens storheter som turnerade då. Inget av detta finns på skiva och vad jag har förstått så har radion rensat ut det mesta av detta från sina arkiv. Jag är naturligtvis medveten om att kassettbandspelarna inte kan mäta sig mot vare sig rullbandare, cd eller vinyl men de låter betydligt bättre än vad många tror. Jag använde nästan alltid de bästa banden som fanns tillgängliga då (men inga metallband). Jag var också mycket noga med inspelningsnivåerna så att banden inte överstyrdes. Om ni lånar ett öra till många av dessa inspelningar, så tror jag att ni blir förvånade. Men detta handlar om musik i första rummet och i detta fallet blir verktygen mindre intressanta men de måste naturligtvis fungera. Idag åkte jag till förrådet och hämtade upp lådan. Redan översta lagret innehåller flera intressanta inspelningar som jag tror ni kan läsa ut på bilden... (Wayne Shorter 1990 från Montmartre, Köpenhamn, Lester Bowie Brass Fantasy 1992 från Speppsholmen, Elvin Jones Jazz Machine 1992 från Pumphuset, Köpenhamn, Lee Ritenour 1990 på Budokhan, Brother Jack McDuff 1990 på Fashing, Michel Pettruciani 1992 Glasgow, Bob Berg & Mike Stern Band 1991, Fashing... Det skall bli jättekul att lyssna på dessa band igen. För mig är det en guldgruva.
  6. 12 points
    Som många redan listat ut så handlar tråden om denna lilla skönhet. Absolare Integrated modell Passion som är grundmodellen för denna hybridförstärkare med dual mono steg. Det finns en Signature-modell också, som lär trona i ett system i någons sommarstuga. Det hela startade under mitt besök i München 2015 och en upplevelse utöver det vanliga i ett rum som andades ren och skär musik. En upplevelse som jag haft svårt att släppa. Det rummet, tillsammans med ett med det för mig okända italienska märket Klimo, blev mina favoriter under den mässan. Blev ett antal återbesök i de rummen för att säkerställa att det jag hörde var något utöver det vanliga. Jag har därefter skrivit några gånger om lyssningar med Absolare som skett hos Marcus på Perfect Sense, på mässor och i hans lyssningsrum. Den riktigt ultimata musikupplevelsen har varit nära men inte helt i klass med den första gången som jag hörde Absolare. Men så är det också en skillnad på den utrustning som demades i München och senare demos med den nu testade integrerade förstärkaren. Där hade man naturligtvis löpt linan fullt ut och maxat både vad gäller förstärkare med separata för och slutsteg, högtalare, kablar och signalkällor. MSB stod för den digitala inputen och Rockport för högtaleriet. Min uppfattning om Absolare som en av mina favoriter var ju naturligtvis känt av Marcus som kontaktade mig när det dök upp ett exemplar för test. Och jag var naturligtvis inte sen att tacka ja till ett hemlån, utan commitment från min sida. Erbjudandet var också generöst så att jag i lugn och ro skulle kunna göra en ordentlig utvärdering. Så istället för att leva en dröm om det ultimata ljudet så fick jag här möjlighet att i mitt eget system testa och egentligen få en uppfattning om denna lilla pärla skulle passa i min ljudfilosofi, som kanske avviker en smula från det rådande upplösningsidealet. Jag har diskuterat detta tidigare på detta forum om utvecklingen som går mot mer och mer upplösning och transparens på gränsen till att överbetona detaljer i ljudbilden på bekostnad av helhet och harmoni. Men det är min uppfattning som jag uppenbarligen är ganska ensam om. Calm
  7. 11 points
    Detta är en historia som inte borde vara möjlig… Det började så här: I Concord, California, en med amerikanska mått mätt, småstad (ca 120,000 invånare) öster om San Francisco bodde och levde en framgångsrik bilhandlare. Hans huvudmärken var Lincoln och Mercury ur Fords fordonsflotta. Firman hette Jefferson Motors som ägdes och drevs av den framgångsrike och karismatiske Carl Jefferson (f.1919 – d.1995) intill sin död. Precis som de flesta av oss hade han också ett privatliv och Carls stora passion var musik och framför allt då jazz av det som inte så sällan i nedsättande termer benämns som det lättare slaget, swing eller mainstream. Kulturens och jazzens flagga vajade lågt i Concord vilket inte Jeff ville acceptera. Jazzen som spelades i radion var inte riktigt hans fåra. 1969 arrangerade han därför en jazzfestival som han helt enkelt kallade för Concord Jazz Festival och bjöd in musiker som spelade den jazz han tyckte om. Festivalen fick snabbt framgång vilket ledde till att Carl även startade ett litet skivbolag som fick det festivalpassande namnet Concord Jazz. Detta var 1972. Han bjöd in några av sina favoritmusiker i ett ömsesidigt risktagande för att se om det kunder bära. Vid den tiden var det inte så svårt att ragga musiker av den typ Carl gillade. För att förstå det måste vi göra en liten makroanalys. Följ med på en framgångsaga som trotsade tidens trender mot allt mer elektrifierad jazz och därJohn Coltranes efterföljare tog de bästa platserna på jazzscenerna runtom i världen.
  8. 11 points
    byZan

    byZan - Nytt i stugan #7

    Nu ute i stugan efter att inte varit här på några veckor, av med finkläder och på med landet töj, av med klocka och bort med mobilen, plocka upp medhavda saker och ställa allt iordning inkl värma upp elektroniken. Nu ca 1 timme senare så sitter jag alldeles själv och lyssnar på musik, så skönt att bara få vara. Hmm! Ganska skönt sound som strömmar ut ur högtalarna och inte alls så annorlunda mot hemma faktiskt. Visst hör jag skillnader men jag gillar verkligen vad jag hör och inser att Absolaren verkligen var en fullträff. Satan så skönt det lirar, jag får bara inte bli sittandes i sweetspot då jag måste göra en massa måsten i morgon inför den stundande vintern. Nä nu måste jag slänga in ett par ved klabbar i öppna spisen och slå upp en liten c*gn*c - undrar om det inte kommer att låta än bättre om en liten stund? /byZan
  9. 11 points
    AlfaGTV

    Mickes Musikrum

    Den slutgiltiga summeringen kommer tyvärr att dröja lite ytterligare. Folk håller på o skjuter älg, meckar Epa-traktorer och allmänt njuter av brittsommaren denna helg tydligen! Men jag väljer att presentera den sista (med allra största sannolikhet) kandidaten i min DAC-park; Som framgår är det en Nagra HD DAC med tillhörande Nagra MPS med batterioption. Efter lite strul så har alla delar slutligen landat, och jag har hunnit lyssna i några timmar. Och det låter otroligt fint, ett "annorlunda" ljud mot mina andra DACar i någon mån. Lite som att öronen får förstoringsglas som visar på tydliga skillnader i de små nyanserna. Antagligen ett tecken på den otroliga detaljeringen som ändå inte är påstridig eller pockar på uppmärksamhet. Designen är genomtänkt och man lämnar inget åt "slumpen", alla steg från strömförsörjning via digitala mottagare och bearbetning av signalen till en-bitssignal då man kan göra mycket enkla filter vid analogomvandlingen fram till det rörbestyckade utgångssteget är alla gjorda enligt principen "endast det allra bästa är gott nog". Jag tror inte det finns en enda kompromiss i denna DAC... (Givetvis förstår jag att man gjort kompromisser, det gör alla designers) Jag vill inte brodera ut några ljudanalyser riktigt ännu för det är för tidigt, både för mig och apparaten. Visst, den köptes begagnad, via en välkänd handlare på Kungsholmen i Stockholm. Historiken var känd då apparaterna sålts ursprungligen av samma handlare lite över ett år tidigare. Döm om min förvåning då apparaten startar upp, och jag tittar in i menyerna där man kan se hur många timmar apparaten och även röret varit i drift. Och dessa apparater hade när jag startade upp dem första gången varit i drift strax över två timmar... Så det kommer ta ett bra tag innan allt satt sig och man kan betrakta alla komponenter som inkörda. Det låter redan nu riktigt, riktigt bra dock och jag är mycket nöjd! Jämförelsen kommer senare och hur mycket jag än njuter är kostnadsförhållandet relativt de andra DACarna svårt att motivera. Men, men... Det kommer en rapport senare!
  10. 11 points
    bigblue

    Fototråden

    Höstens antågande innebär inte bara ökad hifi-aktivitet. Mörka kvällar och nätter gör att det finns möjlighet till lite astrofoto. Här vid Skallahamnsfyr.
  11. 10 points
    Apexorca

    byZan - Nytt i stugan #7

    Jag skulle till vår fina huvudstad för andra aktiviteter och fick möjlighet att klämma in ett besök hos byZan också. Han har ett system där jag är väldigt bekant med förstärkeriet och högtalare och en del bekant med signalkällorna. byZan har extremt fina "top of the line" enheter i sitt system och det är dessutom en mycket bra matchning tillsammans. Jag vill påstå att det som vanligt är högtalarnas karaktär som sätter det största avtrycket. TAD R1 är en högtalare som tillhör mina favoriter. Den kanske är en av de högtalare som är mest all round. Den gör allt riktigt bra. Den är snabb, öppen, ren, dynamisk, kort sagt grymt bra. All sorts musik blir bra på den. Krell EVO 600 mono hjälper till med en enorm kontroll även när byZan drog på så frisyren blev back slick. ARC ref 10 pre amp (heter den väl?) är ett rörförsteg som bidrager med rörkänsla i musiken. Min första tanke när jag lyssnar är kontroll och det känns inte som om det finns någon övre gräns i systemet. Som så ofta så säger inte bilder allt om hur ett rum låter. byZan har fixat akustiken endast med några vingar och öppning i ena hörnet av rummet som går ihop med en trappa till övervåningen. Rummet är nog mycket lyckat i dimensioner och de öppna delarna som släpper trycket även när man spelar fruktansvärt starkt är lyckosamma. Det blir aldrig överladdat. TAD R1 är dessutom en högtalare som är ovanligt snäll mot akustiken i sin konstruktion och detta märks på mässor och demonstrationer eftersom de låter bra var de än står. Att sedan Krell monoblocken aldrig tappar kontrollen över membranen bidrager också. Rummet är inte stort så man sitter nära högtalarna. Jag fick inte med högtalarna från sweet spot ens när jag bytte till 35mm optiken. Klättrade jag upp i trappan och siktade under taket mellan spjälorna såg det ut så här. Från ingången såg det ut så här.
  12. 10 points
    Bebop

    En resa i musik och några av dess giganter

    Vad kan få en att avstå Göteborgs fina HiFi-mässa (en gång till)? Jo, målet med alla dessa verktyg som visas upp - dvs MUSIKEN!!! Fru Bebop, Calle_Jr och jag åkte till Tyskland för att lyssna på en av giganterna! Foto: Paul Yates
  13. 10 points
    Engelholm Audio

    Engelholm Audio Jokk8

    Engelholm Audio Jokk8
  14. 10 points
    Den här tråden tar sin utgångspunkt i funderingar och kanske drömmar som närts i flera år. Utgångsläget är denna setup som har funnits ett antal år och är väl inkörd och trimmad vid det här laget. Vi får ser var detta landar......... Calm
  15. 10 points
    Prioriteringar Ursäkta senkommen utvärdering av Linnengerarna, det har varit andra prioriteringar på sistone (dödsfall i familjen). Nu har jag i alla fall haft lite tid över, så här kommer mina funderingar. Antiklimax När mono-blocken äntligen dök upp i måndags så var jag förstås ivrig att testa dem. Det började med en antiklimax: ena slutsteget var helt dött, inte ett pip kom det ur högtalaren. Efter mycket kopplande och svärande insåg jag att något var fundamentalt fel och mailade distributören. Fick nästan omedelbart svar, med förklaring vad som hänt och vad som behövde göras. Det visade sig vara ett välbekant problem, kontakterna från den gummiupphängda transformatorn kunde ibland skaka loss under transporten: Jag öppnade locket och kollade, jodå mycket riktigt: Så det var bara att knäppa fast den gröna kontakten igen. Lite tekniksnack Liszt började ju tillverkas under 2017 och förutom modernare komponenter så är kretslösningen en helt annorlunda än min gamla Accuphase. Faktum är att denna Linnenberg-amp har vissa likheter med Classé, då den använder utgångssteg baserat på tandemkopplade MOSFET-steg, ett för resp. pol. Dessa höghastighets DC-kopplade kretsar är en vidareutveckling av Hitachi's berömda halvledare från 70-talet, som enbart var avsedd för ljudåtergivning. Halvledaren blev berömd för sitt rör-”sound” och för sin perfekta förspänningsstabilitet under alla belastningsförhållanden. Den fullständiga specifikationen inkluderar 1.5Vrms ingångskänslighet, 47k / 94kΩ ingångsimpedans på RCA / XLR, 28,9dB spänningsförstärkning, 25A kontinuerlig ström, 650ns slew rate och 0.003% THD + N vid 10W / 8Ω. Brusnivån ligger på -122 dB och bandbredden (ofiltrerad) spänner mellan 0,3Hz – 1,2MHz. Jag måste erkänna att jag blev bländad av dessa värden och trots allt bättre vetande gick jag på ”magkänslan” när valet föll på just LISZT. Handbyggd tysk kvalitet samt ovanstående data borde ju inte kunna gå fel. Men några väl underbyggda recensioner, från en samlad kritikerkår, fanns tyvärr inte att förlita sig på. Jo, ok, ”6moons” hade skrivit en artikel, men den nättidningen är ju sponsrad av bl.a. Linnenberg, rätt partisk med andra ord. Så jag undrade; hade jag nu gjort en dumhet? Utvärderingen Denna blir ju allt annat än vetenskaplig; det enda jag har att jämföra med är minnesbilden av hur en 2004 års Accuphase A-30 presterade. Detta slutsteg har jag i och för sig ägt i över 13 års tid, så dess karaktär har etsat sig väl in i min hjärna. Så jag kommer inte att ta till några stora ord och stapla superlativen ovanpå varandra. Alla vet ju också att samma ”burk” uppträder med olika karaktäristika i olika anläggningar. Men det var ändå ett par saker jag la märke till, när jag lyssnade på Linnenberg LISZT och som förmodligen kan relateras till dess mätvärden: Mycket bättre bas och även bättre diskantåtergivning. Eftersom frekvenskurvan faller i båda ändar av tonkurvan antar jag att det är det breda frekvensomfånget som påverkar. Ljudet låter mer rent och kontrollerat. Kan vara att förstärkarna är accelerationssnabba (hög slew rate). Verkar som förstärkaren har full kontroll över membranen i högtalaren. Kan det vara tandemkonstruktionen? Slutligen, otroligt transparant. Jag hör helt nya detaljer i musiken. Vilken parameter eller om det är helheten som spelar in, vet jag inte. Så min ängslan om att ha gjort en dum affär har förbytts till en förvissning om att detta var helt rätt! Jag sitter helt nöjd och bara njuter!
  16. 10 points
  17. 10 points
  18. 10 points
    lindome

    Tar resan slut.....

    Det var ett tag sen jag skrev här.... Men nu finns det anledning med tanke på att jag var "tvungen" att sälja min B67:a till @A/Wing....... Välljudet har nått nya höjder där hemma minsann! Skämt åsido - jag ville sälja om jag hittade rätt köpare och det gjorde jag denna gång. Det fanns annat i kikarsiktet.... Bandspelarsjukan har slagit väldigt hårt på västkusten. Dels är det ganska många som skaffat sig en maskin vilket är kul, sedan finns det ett antal personer som har så j-a många maskiner hemma att det nästan är kriminellt Inga nämnda inga glömda. Dagen efter leverans till A/Wing åkte jag till tassemarkerna utanför Borås. Ytterligare en person som verkligen samlar på bandspelare och jag fick övertalat honom att släppa en sådan här till mig, han hade faktiskt en till Studer A810
  19. 10 points
    plind

    Mässan Göteborg 2018

    Nu något riktigt roligt! :-) Premiärvisning av Engelholms nya golvhögtalare. Ett 10´coaxelement överst som spelar diskant/mellanregister(Beyma). Under den en 10´Scanspeakbas med inbyggd 250W förstärkare som dessutom möjliggör delning uppåt och DSP! Tror delningen uppåt låg runt 160HZ. 96db känslighet gör förstärkarvalet enkelt :-) Det spelades digital musik via DAC i en Devialet och en integrerad stärkare från EAR. Codafötter under samtliga prylar. Gillade det jag hörde och tror hårt på det här konceptet Kör ju själv med liknande lösning för mina basmoduler.. Heja Sverige Nöjd konstruktör :-)
  20. 9 points
    AlfaGTV

    Mickes Musikrum

    Som @calm uttryckte det i sin tråd om kvalitet på nätströmmen, så påverkas även jag idag av lite extra THD på grund av gårdagskvällen. En vän hade sin årliga vinylkväll som inkluderar mat o dryck! Det här gänget gubbar är en blandad samling musikentusiaster varav några har en fin anläggning som utvecklas och är i högsta grad välljudande. Värden är grannforats Jojje66, inte medlem här. Gästerna tar med sig lite trevlig musik på vinyl och sedan lagas o äts det välsmakande spis och avnjuts öl i respektabla mängder! Igår var det fläsklägg o rotmos, vansinnigt gott! Hursom, Jojje har en riktigt trevlig anläggning som består av JBL Ti250 Jubilee drivna av en Plinius-klump (SA-100 MkII) med min gamla Embla Classic som försteg och mediaspelare. Skivsnurra för kvällen var hans gamla trotjänare, en Kenwood KD-550 med en Jelco-tonarm och en Midas/DL103. (just det, för kvällen var RIAAt ett Tom Evans The Groove 20th Anni MkII, Jojje kör vanligtvis ett microGroove Plus X MkII) Riktigt rolig tillställning med mycket musik, garv och härlig stämning! En av gästerna är en entusiast som säkert flera känner till, nämligen Janne S som är grundpelare i P-Floyd tillika arrangör av festivalen i Skog, strax utanför Falun. Han hjälpte till att kalibrera tomgångsström på en annan gästs Tsakiridis Devices EL34 PP monoblock, gitarrtekniker och entusiast som han är. Vi fick tillfälle att lyssna till lite råmaterial från P-Floyds senaste inspelningar i sin helt okomprimerade och orörda version. Trots en tveksam överföring till Emblan med en Bluetooth-dongel var detta kvällens klart trevligaste ljudupplevelse. Vilket otroligt klipp och naturlighet dessa låtar hade! Referensmaterial, helt klart, och åter ett bevis på att det viktigaste är källmaterialet, inte media eller överföringsmetoder. Så idag har jag haft en stillsam förmiddag och middag... Det är dock behagligt att ligga på soffan och läsa, lyssna på musik och ha söndag. Jag passade på att skruva lite och flytta Nagra MPS till en position en bit ifrån själva HD DAC vilket jag tyckte förbättrade ljudet ett snäpp ytterligare. Jag återvände också till manualerna och gjorde en upptäckt, jag hade missat en instruktion! I min iver att få igång prylarna tidigare så fick jag uppfattningen att läge On på MPS skulle tilldela batteriström till uttag 1och skifta till nätström vid behov. Men så är inte fallet, det är i läge Bat som detta sker så nu lyssnar jag på batteridriven DAC-del! Detta gjorde upplevelsen ännu bättre, trodde inte det var möjligt. Och nu har HD DAC och MPS gått i runt 100h totalt, så nu börjar vi komma nån vart med inspelningen också! Helt galet vilken apparat detta är, jag är otroligt nöjd med denna!
  21. 9 points
    CMB

    Din rumsakustik vs dina högtalare

    Svårt att möblera detta vardagsrummet då hela väggen bakom består av fönster. Brukar ställa ett par sofci bakom soffan i fönstret vid finlyssning. Bakom högtalare står basabsorbeter i hörnen samt plexivingar som gör underverk.
  22. 9 points
    A/Wing.

    Äntligen supernöjd med ljudet.

    Hej på er . Nu har jag ju haft min rullbandspelare några veckor och det har landat tre band med musik och fler är på gång. Vad ska man nu tycka om R2R och om dess förtjänster och nackdelar. Vi börjar väl med nackdelarna och det är hanteringen av mjukvaran det är ju en liten procedur att få igång musiken Ja jag kanske överdriver lite för det finns ju en viss tjusning i att spola band fram och tillbaka Men om man då jämför med det databaserade ljudformatet som går snabbt och smidigt. Men och här är ett stort men för ska man gå på dom ljudliga aspekterna så finns det inget format som slår R2R!!!!! PÅ en skala som man börjar nerifrån så kommer det digitala och jag vill påpeka att jag har stor behållning av detta format också. Därefter kommer vinylen som med rätt pressningar låter fantastiskt bra men men men. Sen kommer RULLBANDSPELARE. Jag har fått kapitulera det finns inget format som slår detta enligt mina värderingar. Detta är nog det som man kan känna att man är väldigt när sanningen och ett liveljud. Jag har säkert pratat om gåshud när det gäller mitt ljud under resans gång till det perfekta ljudet men dom värderingarna flyttas ju också högre på skalan allt eftersom man får nya referenser. Nu har jag ju tweakat en del med kablar och annat plus att den fick plats i ett uttag på Extension LE min nätlist och som gjorde gott det låter enligt mina öron makalöst bra. Så mitt råd till alla som vill ha det där extra köp en rullbandspelare
  23. 9 points
    Vinylcalle

    Mässan Göteborg 2018

    Anledningen att vi inte hade med någon rullbandspelare var bristen på tillgång till rullband med monoinspelningar. Så vi körde på enbart vinyl och stenkakor och då enbart monoskivor. Vi var nog lite av en vattendelare, antingen så förstod man det inte alls, ljudbilden ifrån en högtalare som spelar mono är rätt annorlunda än ifrån en stereo (även om man spelar mono material), det var inte heller några "feta! audiofilinspelningar (tänk Chris Jones) utan inspelningar ifrån 30-talet fram till cirka 1967 som avspelades. Eller så älskade man det, hade 2-3 personer som spontant dansade inne i rummet . Jag tror dock att vi är först att på en svensk hifimässa spela på en riktig monoanläggning, spela stenkakor samt att spela My Generation med The Who Mvh Carl
  24. 9 points
    AlfaGTV

    Ett hembesök hos DynamikHarry

    Förstärkeriet hemma hos DynamikHarry kommer från Tidal, men det är en lite speciell version av deras referensförsteg Presencio om jag förstått rätt. Den är slimmad till att rymmas i en låda istället för två och har inget inbyggt RIAA eller DAC. Så här ser i alla fall försteget ut: I nedre högra hörnet ser ni även det ena slutsteget som också är en lite egen variant, då det bygger på stereoslutsteget Impulse, men är ett monoblock. Det framgår också av bilden hur digital-stacken ser ut, och lite mera i fokus ser man att det är MSB som står för omvandling av ettor o nollor: Överst tronar en Universal Media Transport från Serie IV, denna har ju en speciell metodik att buffra innehållet från CD-skivorna och sedan klocka ut dem som filer till DACen. DACen och dess strömförsörjning började som serie IV enheter men uppgraderades till Serie V. Jag kan dock inte minnas vilka graderingar dessa har... (Signature, Diamond etc) DynamikHarry spelar i stort sett bara CD/SACD när det gäller det digitala, och jag har ännu inte fått honom att ansluta till den "mörka sidan" som spelar filer. Det närmar sig dock, och idag nyttjas en Airport Express via optisk digitalsignal in i MSB DACen för att få ljud från mobila enheter ut i högtalarna. Ja, högtalarna ja... Ett par imponerande bjässar med ett vansinnigt upplöst ljud, utan att det blir fakta av alltihop. De byggs av Lawrence Audio i Taiwan och modellen heter Dragon Högtalarna bygger till stor del på element från Accuton, inte olikt de Marten Coltrane som tidigare levererade välljudet hemma hos DynamikHarry. Slutligen får ni en vy från sweetspot, och jag lovar att det är otroligt härligt att lyssna till detta system och häpnas över utsikten från de stora panoramafönstren. Dessa gör dock att fotograferingen (utan blixt eller reflektorer) blev lidande denna gång. Hoppas det var en intressant resa oavsett! Möblerat på diagonalen för att minska reflektioner fungerar det utmärkt, även med stora högtalare i ett sparsamt möblerat rum med (uppskattningsvis) runt 6-7meter upp till takåsen. Ett par transparenta Svanå Wingar hjälper till att slå sönder ett par besvärliga reflektioner. Givetvis finns ett gediget musikbibliotek också, men det hade jag ingen tanke på att avbilda, tyvärr. Lovar att återkomma när spelaren fått några veckor på sig att landa!
  25. 9 points
    AlfaGTV

    Mickes Musikrum

    Resan till Stockholm var även en shoppingresa! På nedresan stannade jag och Jojje66 från grannforat till i Uppsala för att plocka upp en rejäl klump till CD-spelare! Vad är nu detta? Skall den envetne filspelaren gå över till CD-spelande? Nä, det tvivlar jag starkt på faktiskt, men jag har gärna möjligheten. Spelaren är en Audio Research CD-3 MkII, en s.k. NOS-spelare (No OverSampling) med en Philips CD Pro 2 enhet i. Den är alltså toppmatad med en liten magnetisk puck som nyper fast skivan. Och ärligt talat är jag väldigt förtjust i hur den låter via sina balanserade utgångar! Den spelar enbart CD, inte några andra format (jodå, hembränt går i de flesta fall utmärkt). Om man tröttnar på ljudet via de analoga utgångarna finns både en BNC och en AES/EBU att koppla till en favorit-DAC. Efter att vi fyllt bilen med en CD-spelarförpackning så hämtades även en ny bänk upp på Ljusterö på lördagen. Den är betydligt rymligare än mitt gamla Quadraspire och nu får även slutsteget plats i racket, skönt! Dessutom behöver jag ju bredden för de båda snurrorna numera! Den unge mannen med racket lurade även på mig en uppsättning högtalarkabel, till mitt stora förtret! Det var en triplett med Harmonic Tech Pro-9 Reference SE i BiWire utförande. Jag tyckte det var en trevlig omväxling från Tellurium Q Ultra Black men vi får se om de permanentas. Vad gäller Aries G1 så fortsätter den att övertyga! En riktigt trevlig maskin som är mycket stabil och välljudande. Faktum är att Aries G1 som Roon Endpoint kopplad till Audiobyte Black Dragon låter mycket lika Audio Research CD-3 MkII. Jag tror mig inte kunna skilja dem åt faktiskt... Vad jag däremot vet är att jag gillar det jag hör, mycket! Det har dock trillat in en konkurrent till Audiobyte via vårat västra grannland! men den spar jag lite på!