Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 2016-01-09 in all areas

  1. 18 points
    Apexorca

    Marten bygger vidare och firar 20 år.

    Marten bygger vidare och firar 20 år. Tillsammans med lite internationell press , musiker och annat löst folk var jag hos Marten i dagarna 2. Som alltid är det en familjär och gästvänlig atmosfär hos bröderna Olofsson. Inga ledsamheter här. Gott humör hela tiden, stora visioner och full fart framåt. Så skall det vara, då blir det bra. Det speciella med denna träff är att Marten som skivbolag gjort en ny platta och det var releaseparty. Det är den vänstra som är ny. Här är delar av Martens praktisk kompetens tillsammans med VD Jörgen. Det firas 20 årsjubileum med en pimpad Mingus med internkablage av Jorma Statement, bättre komponenter i delningsfilter och träkeps. Här är urmodern... ... och jubileumsmodellen. Härligt att basratten är kvar. Det största får nog ändå sägas vara världspremiären (i smyg) för Momento II. Här visar Leif hur mycket mindre den är än Supreme 2. Ja jösses vilken liten nätt sak han fått ihop. Reflex från blinget. Passiva basar bak. Mellanregistret och diskan har åkt ner lite för att låta bättre på närmre håll. Som vanligt stabila fötter Även här en basratt... BRAVO! Det första vi fick höra av Momento II var som en del av ett galet stycke live-perkussion. Häftigt som bara den med en högtalare som spelar med på detta vis. Musikerna hade gjort detta innan, men inte med en så bra högtalare och de var klart imponerade. Allt filmades omsorgsfullt. Denna grupp har spelat ihop i 20 år och på plattan är det en mix av vad de spelat genom åren. I dag var det en hel del Marimba och Vibrafon. Ett unikt nytt grepp är kombinationen Marimba och violin. Dessa före detta Göteborgssymfoniker spelar nu mer fritt inspirerat och det har tydligen tagit skruv. Inbjudningar kommer från här och var och de skall till Canada snart för konsert. Så här skall vi spela grabbar... Samspråk med en tonsättare jag glömt namnet på. Ute i hallen stod ett trioazzband och spelade också. Matti Ollikainen vid pianot, Peter Axelsson på bas och en grym trummis jag missade namnet på. Han använde mer saker på trumsetet än vanligt tex stativen och dessutom fler kroppsdelar. Armbågen användes på virveltrumman flera gånger. De varvade Jazzstandards så det stod härliga till och avslutningen med Autumn Leaves var fantastisk. Allt filmades från flera håll. Marten framhåller deras traditioner som violinbyggare... deras förfader höll på med det. Mingel och mat var trevligt som vanligt. Som avslutning fick vi lite musik från stereon i rummet bredvid. Idel extremt bra produkter. Då var det bla som vanligt MSB-DAC med inbyggt försteg, Riu Borges enorma skivspelare med "världens bästa arm" SAT och Zyx- puppa. En för mig ny upplevelse av Vitus Audio Masterpiece Series MP-S201 Stereo Power Amplifier på ca 110kg och det spelades också på Engström's Erik förstärkare. Sedan har bröderna också fallit för rullband sedan ett tag och de har nyligen hittat en Dansk spelare i mycket gott skick. En Lyrec. De är mycket delikata. Små, tunna och lätta (12kg). Utvecklade på 90-talet och det märks att det är lite modernare design än tex Studer's senare maskiner som har mer av det gamla utseendet kvar i sig. Lyrec har lite B&O vibbar för mig. Bryngelsson från HiFi och Musik visade intresse... ... också i den goda lunchen. Så var den första dagen slut och det var alltså fokus på Marten som skivbolag och livemusik. Nästa dag skulle det bli mer fokus på HiFi-återgivning. Förmiddagen gick till tekniksnack om varför Marten valt sina tekniska lösningar, vad som är deras förtjänster och varför de låter som det låter. Vi åt en finfin lunch på Gunnebo slott. Där träffade jag bla Mr. "Mono and Stereo" från den kända nät-sidan, Journalister från Norsk Hifi-press, Svenska Hifi och Musiks Bryngelson och en Polsk journalist på en tidning som också heter "HiFi och Musik" fast på polska. Kul att språka om deras syn på HiFi och musik... I grunden görs samma analyser, men det sig skiljer ändå lite åt. Det finns uppenbarligen en del lokal kultur i denna marknad, vilket så klart är helt logiskt. I Polen tex verkar medelklassen inte ha råd med HiFi och marknaden beskrevs som deppig. Warszawa HiFi- mässa har bra drag och är intressant dock. Sverige vill vi ha golvare medans Danskarna gillar stativare. Alla är verkar överens, men i olika grad, om att HiFi är lite förpassat ut från finrummen där de en gång varit statussymboler, men har potential att komma tillbaka dit och att det är branschens aktörer som måste få till det och öka intresset och acceptansen. Målet för att marknadsföra välljud och HiFi är helt enkelt att ta intresse från annat folk väljer att investera i. Efter detta blev det "hard core" hifi i Martens stora rum. Momento II har vuxit sedan förra modellen elementen känns igen, 1a ordningens filter har fått bättre specade och högre kvalitet på komponenter. <diskant och mellanregister sitter längre ner vilket skall underlätta lyssning lite närmre högtalarna än på Supreeme. Jubileums modellen av Mingus har säkert fått lite idéer och teknik från utvecklingen av Momento. Det blev musik från alla källor man kan tänka sig och det låter fruktansvärt bra från alla vill jag påstå. Dock utbrast Mr. "Mono and Stereo" ut i ett primalt kvävt skrik 10 sek in på Analogue Productions Masterbandskopia av Rachmaninovs Symphonic Dances från rullbandaren Lyrec. Sedan satt han med svår ståpäls resten av stycket och kved. Efteråt fick han prata av sig och Marten var lyckliga över att just deras anläggning fick denna ära. Mr. "Mono and Stereo" var verkligen tagen och fotade albumbox och rullar och skulle beställa vid första bästa tillfälle. Han drog upp ärmarna på skjortan skakade till som att han fick en kall kåre och strök sig rysande över gåshuden på underarmarna. "Tagen" är bara förnamnet. Varför fick Mr " Mono and Stereo" mfl dessa känsloyttringar? Inte svårt att förstå faktiskt. Jag försvann själv djupt in i dessa symfoniska danser med hull och hår. För det första förefaller det som att inget stoppar dessa högtalare. Extremt oansträngd återgivning trots bra volym och stor dynamik. Värme och botten, upplösning, musikalitet luft perspektiv, snabba transienter och bra släpp. Realistisk scen. Mycket bra. Nu är ju detta en anläggning som är extrem på alla vis. Prislappen är svindlande och när det då matchas rätt och med dessa högtalare som uppenbarligen har en grymt bra konstruktion och blivit bättre än kanske allt Leif och grabbarna någonsin presterat innan, så är det bara roligt att få höra detta. Men få kommer att kunna göra detta i hemmiljö. Vi körde ju både med kraft från rör och transistorer och som vanligt finns tycke och smak om detta. Men att det låter ohyggligt bra oavsett är fullt klart. Vi skall inte glömma denna fina NAGRA som agerat inspelningsmaskin några gånger... Jag tycker detta är en av de coolaste rullbandare som finns. liten som en diktafon (nästa) och all praktisk teknik med driftsäkerhet de lyckats få in här. Det är faktiskt värt en applåd. Stort tack till Marten för att jag fick vara med på detta trevliga event där musikens alla delar fanns med i högsta klass från ax till kaka. Live och reproducerat från alla tänkbara källor.
  2. 15 points
    Apexorca

    Hemma hos Daniel

    Vad skiljer ett ett hem där musiken får ta en stor del från ett "vanligt" hem? 1- Kanske en fönsterbräda med ovanlig utsmyckning. 2- Kanske diffuserande absorbenter runt TV'n. 3- Kanske en Listen to Music i sweet spot och med en stor hylla fylld av vinyl längs en vägg. Vi som gillar musik och går loss på HiFi för våran njutnings skull, nöjer oss ofta inte med bara EN styck nerdig hobby. Att in i minsta detalj bygga flygplan och få dem att se lagom slitna och använda ut som efter en riktig "dog fight" kan vara en hobby till. Riktigt snygga vill jag lova. Våga inte sno en vinyl här för då kan det bli "dog fight". Inredning och design är en annan hobby gissar jag. Ett otroligt smakfullt hem som jag verkligen trivs i. Mängder med fint möblemang vart man än tittar. Men det är inte därför vi är här. Det är bara en bonus. Vi är här för att kika på HiFi, lyssna till musik och umgås. Hifi får samsas med de övriga i detta hus. Och det är ett lysande exempel på hur grymt fint det kan vara med HiFi i ett vardagsrum. Det gör huset levande, personligt och visar på vilka som bor där. Inte en installation i ett rum, som i en heminredningstidning, utan något verkligt, något som har själ och betyder något mer än bara design och möbler. Här finns MUSIK! Men innan vi går loss på "the real deal" går vi loss på kaffe och hembakad bulle och allmän social trevnad. Det är en del av hobbyn som också är av yttersta vikt. Det hade precis landat en arm till Linn som var i extremt fint skick. Det blev en bra start för att leda in samtalen på dagens tema om HiFi och musik. Redan nu kan jag avslöja att Daniel har ett helt extremt system. Fulländat i varje detalj och i den yttersta eliten av vältrimmade system i hemmiljö jag någonsin hört. det låter dessutom oftast bättre än i demorum hos handlare och på mässor. Hemma finns ju tid och engagemang att dra saker till sin spets och optimera tills att allt stämmer. Detta system är stort både i musikupplevelse och i prylar. Här är produkterna som används. Brinkmann Balance, Brinkmanns 10.5 arm , RöNt nätdel och Lyra Atlas Linn LP12 +the Wand arm + Lyra Kleos Aesthetix Callisto Eclipse försteg Aessthetix Io Eclipse riaa Tredelat vad jag förstod. Aesthetix Romulus Eclipse dac/CD Aesthetix Atlas Monoblock YG Acoustics Sonja 2.2 Nordost V2 och V1 genomgående, en Tyr från dac. Nordost Qrt genomgående (från väggutag) Qx4 till Qb8 till en till Qb8 för front end och en Qb4 för monoblock. Qv2 och Qk1 i lediga uttag. QKore 6 och en QKore3 för jord. Sweet spot var bred. Bra spridning. Lät bra i hela soffan. YG Acoustics Sonja 2.2 är slutna och vansinnigt genomtänkta. Antal delar är häpnadsväckande många, högtalaren har 2 lådor som är byggda med en ytterlåda och en innerlåda. Båda i aluminium. Diskanten är extrem. Den har en softdome som förstärkts på baksidan av en mycket tunn form av titan (tror jag det var), som man kan skönja på denna bild. Det ser ut som en trekant på toppen med 3 st stråk som går ut i periferin. Detta skall stärka och hindra att diskanten deformeras under arbete samtidigt som man slipper de negativa resonanser man kan få av lätta stenhårda diskanter av tex metall. Tanken med den tekniska lösningen kan man höra också. Den är extremt upplöst, ren och fin i diskanten, samtidigt mjukt och luftiga utan hårdhet. Jag har hört YG förut, men aldrig i ett så välmatchat system och det vill jag lova var något helt annat än min tidigare upplevelser. Detta är klass med det bästa system jag vet och hört. Ett sådant system som bara får en att vilja lyssna mer. Det sväljer allt från topp till botten, välproducerat och mindre välproducerat. Det är kul hela tiden. Det som slår mig är hur viktigt det är att system man hör är välmatchade. Det är annars svårt att förstå och höra hur de kan prestera och vilken potentialen de har. Dessvärre är detta inte alltid som det demonstreras på ett bra sätt. Högtalarna är djupt svarta och blir lite siluettliknande i ett ljust rum, men det är kul att leta detaljer i bygget. De är smäckra även om de är stora. Frontplattan har små räfflor som man inte ser annat än om man tittar noga i rätt ljus, Topplådan har mer räfflor än bottenlådan. Basen ligger nära golvet. Gissar att det ger en lite extra hjälp till ett ganska litet basmembran. Under basen finns 3 fötter som kan ställas enkelt med ovala "muttrar" liksom de som fäster kablarna på baksidan. Cool och habegärseggande design. Här används jumpers, som jag tror är Valhalla jumpers. Nordost transporterar signalen med bra support av Nordost Sort Lift. (Kan det verkligen ha någon betydelse? blink blink ) Lite helfigur och miljöbilder. Det är gott om luft vid högtalarna och väggen bakom lyssningspositionen är kort i mitten och rummet fortsätter på ena sidan ut i en hall och på andra mot et matrum och vidare in i köket så det är långt till hörn och massa luft för basen att svävar ut i. Stora rum och öppen planlösning är riktigt bra förutsättningar för välljudande hifi i de flesta fall. Och nu lite elektronik. Ström. Aestetix. RöNt. Rullband snurras av Revox och vissa plattor på vinyl av Linn's klassiker, Lp12. Men kronan på vinylverket är ända Brinkmann Balance som på våran demo var överlägsen som signalkälla. (Revoxen vilade i dag). Balance har en förmåga att skrida fram med musiken. Botten är bottenlös, tung och samtidigt lättfotat spänstig som få andra spelare kan klara tycker jag. Den målar upp en scene som sträcker ut i hela rummet. Linn funkade ju också bra, men allt var mindre och mer mellan högtalarna i jämförelse. Gissar att Lyra Atlas på Brinkamann 10.5 armen grävde upp allt välljud som finns ur vinylens spår. Upplösningen var bländande liksom musikaliteten, nerven och engagemanget. Systemet har både storlek och spänst. Transientsnabbheten är riktigt bra. För att få riktigt "fullregister" storlek mm krävs stora system. De kan prestera storlek utan ansträngning och få musiken att andas lätt även i svåra partier. Detta skiljer agnarna från vetet i min värld. Detta system klarar detta. Att få detta i ett stort rum är lättare än i ett litet rum. Att dessutom möblera bort akustikproblem till ett minimum utan massa akustikfix som skulle skämma ett i övrigt mycket vackert rum är mycket bra gjort. Kommer inte ihåg vad racket hette, men här är detaljer på det. Det var så klart musiken som fick oss att stanna för länge, så att vi inte han äta lunch och missade några andra planerade händelser denna dag. Det var det utan tvekan värt. Musikexempel. Daniels musiksamling går inte av för hackor och han öste fram bra musik jag inte lyssnat mycket på. Det kommer bli en stor beställning framöver. Att lära sig av andra i musikens djungel är inspirerande och nödvändigt föra att ta sig till ny musik man kan njuta av. Bockar och bugar för dessa timmar hos Daniel, för musikupplevelsen och det trevliga sällskapet en ovanligt solig lördag denna vinter. Tack för det Daniel!
  3. 14 points
    JWE

    God Jul

    Önskar er alla en riktigt fröjdefull jul!
  4. 13 points
    Audionet

    Mässan Göteborg 2018

    Inte helt lätt att snurra runt i Göteborg. Tur att det finns fina hjälpmedel. Alluxity spelade fint som vanligt, denna gång med högtalare som var helt nya för mig, Audio Solution. Intressant var också Paradigm Persona 7. Många system som man kan skymta kvalitéer i. Det klagas ibland på att system inte levererar och kan höra kommentarer som att det låter mycket bättre hemma. Men jag är imponerad över hur bra många får till det under rådande omständigheter och tidspress. Kan bara se hur länge jag själv petar i mitt eget system för att få det optimerat till att ge mig den upplevelsen jag söker. Bra jobbat till er som ställer ut, avundas er inte!
  5. 13 points
    AlfaGTV

    Mickes Musikrum

    I Mickes Musikrum har det skett en rockad, kanske man kan kalla det? Michell Orbe med Technoarm har flyttat till Sthlm (eller Finland, lite osäker) och på dess plats har ju min gamla ”tolva” huserat i några veckor. Jag hade tänkt mig att verkligen gå grundligt till väga för att hitta min nästa vinylsnurra, läsa på och lyssna, var klok och rådfråga här på forat... Men, nu råkade det inträffa nästan samtidigt att @Dynamik Harry har lagt en beställning på en ny svarv och skulle därmed avyttra sin ”gamla”. Eftersom jag både fått förmånen att lyssna till denna spelare och även hantera den visste jag redan att den skulle passa min kravspecifikation. Vad jag däremot inte visste var hur den skulle låta i mitt system och hur den skulle axla ansvaret som huvudkälla efter Orbe SE. En inte obetydlig investering trots ett fördelaktigt pris gör ju att förväntan blir stor på förbättringar. Hur mycket jag än tyckte om Orbe, den var en otrolig entertainer som klarade massor av parametrar, så är det inte någon tvekan om att det var rätt väg för mig! Det flesta känner kanske igen den, en AMG Viella V12 med 12J2-armen och en HRS bas. Mannen bakom bygget har tidigare byggt komponenter till Brinkmann och har definitivt känsla för hur man behandlar metall! Denna Viella är remdriven och en 24V DC-motor döljer sig under den massiva tallriken. Tallriken ja, 11Kg aluminium med en vinylliknande platta överst och en skruvklämma som jag kommit att tycka mycket om från Orbe. Armen är 12” och bygger på ett horisontellt högprecisionsrullager och dubbla pivoter i vertikalled. De senare är någon form av fjäderstål liknande helikoptrars gyroskoplager om jag förstått? Oavsett, en härlig spelare att hantera, leva med och framför allt lyssna till!
  6. 13 points
    Apexorca

    Hemma hos OPUS 3.

    Jag var hemma hos Jan-Eric Persson som ÄR Opus 3. Opus 3 är ett High-End skivbolag. De har rönt de bästa omdömen världen över för sin osedvanligt musikaliska och välljudande inspelningsresultat. Jag tror det var Ken Kessler som nyligen gav ett osedvanligt gott betyg för ljudet på Opus3's inspelningar. Studiovärlden har folk från olika bakgrund. Dels de som kommer från musikernas sida och rena tekniker och så finns de som kommer från avspelningssidan. Alltså från Hifi. Det finns så klart fördelar på båda håll men jag har varit i några studios och det skiljer sig kanske mycket åt i hur de tänker. Jan- Eric kan HiFi. Han har jobba med det också. Det har nog en stor del i att han vet hur det skall låta hemma hos folk. För att förutspå detta krävas inte bara ett bra mixer-rum med bra akustik så så att det är ordning på frekvenser och efterklanger utan också bra förutsättningar från de prylar som spelar upp ljudet i sig. Vad gäller akustiken har Jan-Eric haft hjälp av en av Sveriges erkänna stora på området och som också rönt framgång internationellt. Han heter Lennart Nilsson och förespråkar "dead end" och "lively end" när man lyssnar. Så är det byggt hos Jan- Eric. En hälsosam blandning av absorption och diffussion. Den "döda"sidan härbärgerar högtalarna och den "livliga"sidan är där man lyssnar. Vi började med att lyssna på detta via en 2 vägare med basreflex från Totem (tror prisklassen var runt 50 tusen för ett par). OJ... lät bättre kan man säga... Det var faktiskt ett otroligt bra ljud. Helt annat än från studioljud jag tidigare hört. Ofta har det då varit med Genelec tex. Det stod lite högtalare på golvet som jag var säker på spelade basen men det var bara 2 vägarna. Jag tittade på Listen to Music och fattade ingenting. Sjukt bra ljud. Med tanke på den mellan tummen och pekfingret kalkulerade kostnaden för systemet (Quad electronik mm) så var det makalöst. Jag vet at jag höjt många system senaste tiden till skyarna, men det är ingen inflation i detta, de har verkligen presterat i absoluta toppklass. Detta system gör det också men till en lägre kostnad... (shit). Jan-Eric vet vad han gör med uppspelningsljudet, utan tvekan. Vi fick också en verklig bra genomgång av den röda tråden av hans mixnings utrustning men det är svårt att hänga i alla delar med eftersom jag inte kan dessa produkter så bra, men som sagt en röd tråd funkar. Det finns många olika produkter som är specialiserade på olika saker i ljudet och vart man val komma. Att jan- Eric kan hantverket och inte nöjer sig med "ganska bra" blir omedelbart tydligt. DAC: När Jan-Eric fixade fika en våning upp gick vi loss lite på reglagen. "Kan själ" Vi vred så mycket vi kunde och tycker nog det blev ännu bättre. Listen To Music var riktigt nöjd. The Beatles är husgudarna... och ffa Paul McCartney... Vi har ju en diskussion om analogt och digitalt. Jan-Eric menar att det digitala kan bli riktigt bra och i klass med det analoga vid inspelning. DSD är bra. Han har mycket noga testat DSD128 mot 256 och menar att han och hans gelikar som varit med i utvärderingen inte kan höra skillnad. Således räcker det at spela in på DSD128. AD omvandlingen är också mycket viktigt, ffa tror jag at få ner gittret så vi slipper så mycket det går av oharmoniska övertonsdistorsionen som gör att våran tolkning av det vi hör känns ovan för hjärnan och vi blir trötta i öronen och tycker det är något som inte stämmer. Detta har nu, enligt Jan-Eric kommit, ner till en nivå som börjar bli bra och jämförbar med det analoga i upplevelse även om det ändå kan skilja sig åt i karaktären. När vi jämförde olika nivåer av den digitala musiken så när ju DSD128 mastern helt överlägsen allt vad som spelades som anpassats till CD spelaren med SACD etc. Det lät jättebra med DSD 128. Så klart jämförde vi rätt många olika band från rullbandaren också. Jag vill inte kora någon vinnare. Men det låter otroligt bra. Undrade var hans legendarisk Telefunken var någonstans. Den har tjänat honom sedan slutet på 70 talet. Det var en oväntat liten rullbandare. På hela den tiden hade han haft 3 fel på den. En motor trasig. En fjäder utmattad. En kondensator slut... Rätt bra kvalitet. Men maskinen saknar finesser. Stoppar man spolningen med PLAY-knappen kan bandet gå av. Oups! Jaja bara man vet om det. Telefunken Magnetophon 28. Han visade en, som han förklarade, unikt hållbar konstruktion. Det är alltså denna maskin som spelar in Opus3's analoga master. Den spelar också in all kopiering Jan-Eric gör. Den har burits några gånger under alla år. Det han spelar upp ifrån är denna Technich's bandare. 2 Track 1500. Riktigt snygg produkt. Men den är ombyggd lite... Vi hörde ju en del från den denna dag. Technics har en unik bandföring som vi kanske kan kalla brant och snäv?? Den står på dämpfötter. Gillar vi HiFi nördar det eller? Så klart gör vi det. ... och RCA görs om till balanserad signal i en specialbyggd produkt här.. En Ampex fanns också. Men den användes som förvaringshylla... Här fick vi lära oss lite om hur man sköter en rullbandare. Som vanligt finns lika många skötselråd som rullbandsägare. "Avmagnetisera?" - Några gånger om året!! Tvätta med detta på gummidelarna säger Jan-Eric. Andra säger ma skall tvätta med väl utspätt diskmedel i vatten. Jag har druckit te ur en The Beatles mugg och ätit kaka på en Ampex. Slå det ni! ... men inte en Studer så långt ögat når... hmm.. det kanske finns andra bra spelare? Så är det så klart. Man skall bra hitta en spelare som man har kunnigt folk i närheten som kan laga dem. Men har man Telefunken verka det inte speciellt nödvändigt eftersom de uppenbarligen inte går sönder. I alla fall inte denna. Naturligtvis berättade Jan-Eric mycket om sina åsikter om hur det skall spelas in och varför han får till det så bra. Det är ingen slump. Visionen är klar. Klart naturligt ljud. Här ligger det mycket kunskap och mycket träning för att få till hantverket i detta. Mikrofoner diskuterades mycket och här måste man veta vad man gör och vilka som skall användas när och hur. Detsamma var det hos Nilento. Microfonerna är viktiga och inte billiga. Nytt är inte heller alltid bäst, så gamla kan få priser som skenar eftersom tillgången är så begränsad. Jag tror jag hörde 150.000kr för någon bra variant som många vill ha. Finns inga genvägar... Klart Opus3 har sådana. Jan-Eric visade också hur handarbetade med kanalerna. Han spelade en låt när han la på mikrofon efter mikrofon. Han har ofta en mikrofon över tex trummorna och sedan olika typer vid Hi-Hat, bastrumma och en under pukan som ger mer botten och karaktär i ljudet. Otroligt spännande att höra vad som hände när olika microfoner kompletterade varandra och gjorde ljudet mer trovärdigt. Här stryr han detta. Jan-Eric hade förberett lite musik som visar vad han menar. Vi fick höra ett album med Eric Clapton mot en av Jan-Eric's nyare album "Blues Barn" (riktigt bra för övrigt). Liknade instrumentering, typ av musik och tempo. Claptonplattan var i jämförelse rörig och mindre i ljudbilden. Jan-Eric's hade mycket tydligare upplösning mellan instrumenten och hade mycket större ljudbild. Bättre dynamik också på alla håll och kanter. Jag frågade hur DSD128 mastern låter som bäst. Fick svaret. "Spela in den på rullband och kör den från det." Fick höra på en del nyinspelat material. Mycket bra musik samt som vanligt kalasljud. Jan-Eric har ju varit först i världen med att släppa riktigt högupplöst digital musik och han spelar numera in med DSD128 som standard. Jan-Eric har precis fyllt 70år. Det märker man inte. Om man nu skulle ha förutfattade meningar om hur en 70-åring är så kommer de på skam. Det vanliga är nog att det är en pensionär som börjar trappa ner och tar det lugnt. Här är det fortsatt full fart framåt med massa nya idéer och project. Arbetsam, begåvad och dedikerad är vad som krävs för att komma hit. Inga genvägar. Vi kan nog räkna med fortsatt nya prisbelönta inspelningar från Opus3. Får tacka för ett stort engagemang från Jan-Eric i denna träff med en väl genomtänkt demonstration som verkligen var lärorik. Min respekt för Jan-Eric både som person och yrkesman är stor särskilt efter detta möte. Stort tack!
  7. 13 points
    calm

    Min Canossavandring

    En rolig sak inträffade vid frukostbordet igår. Jag och min sambo satt och diskuterade lite om hifi i allmänhet då hon plötsligt utbrast," jag älskar verkligen den nya bandspelaren och tycker att den faktiskt är snygg där den står". Lite förvånat frågade jag varför denna plötsliga kärlek? "Jo, därför att den associerar till allt positivt som vi upplevde när vi hämtade den och jag blir glad varje gång jag tittar på den". Jag insåg plötsligt betydelsen av att arrangera något trevligt för henne i samband med att en ny pryl skall komma hem och att involvera henne i processen. Innan hade det låtit "en ny pryl in och en pryl ut". Vilken pärla! Calm
  8. 12 points
    bigblue

    Fototråden

    Kl 03.57. Självporträtt vid den gamla Lotsutkiken på Mönster. Snett till höger om min ficklampa kan man ana Jupiter.
  9. 12 points
    Jodå, jag är kvar, men vardagens alla göromål som t.ex. arbetet inkräktar lite för mycket på min tillgängliga tid just nu. Det känns som att jag borde förklara mig och varför jag gjorde så här, men först vill jag bara kommentera ett par av inläggen ovan. @Morello. Jag kan nog hålla med om att det är ett lågvattenmärke, men så är även din formulering. Det är just den typen av osympatisk attityd som gör att jag och många andra tappar motivationen att delta aktivt. Varför skulle administrationen slå på hänglåset? Jag har inte brutit mot några forumregler och jag har definitivt inte gått till några personangrepp. Det kan väl inte vara så illa att du kände dig träffad? @RydbergDet är faktiskt något av en "vi och dem" känsla som jag känner när jag ideligen läser dessa trista attityder som besudlar, förstör och dödar många intressanta trådar. Det är tur att jag upplever att det är fler på vi-sidan annars hade jag lagt av för länge sedan. Det kanske inte heller är din paradgren, att se sån't menar jag . Alla har vi ju våra begränsningar. Problemet för mig var att skiva en redovisning av det tänkta slaget som är så pass vattentät och korrekt formulerad att det inte finns något att hacka på och det är inte lätt. Avvikande åsikter är en bra och nyttig näring till en för övrigt god och utvecklande diskussion, men ett otrevligt bemötande är definitivt inte konstruktivt och kommer effektivt att punktera den. Hur är man skapt om man inte blir stött av det? @Bebop, Du uppfattar det helt rätt och jag vet att jag inte är ensam om att tycka så. Frustration är en bra sammanfattning av vad jag känner. ----------- För mig är det här en hobby som ger mycket glädje och tillfredsställelse tillbaka i form av bl.a. bra musik, många (och oftast) trevliga bekantskaper, en fantastisk källa till ny kunskap, nya friska infallsvinklar som kan hjälpa till att rasera gamla invanda fördomar, nya influenser och inte minst får jag utlopp för min teknikkåthet. Kan jag då även dela denna glädje med andra så är den dubbelt värd för mig och det är därför som jag är medlem här på Euphonia. Jag har försökt att bjuda på så mycket jag kan under åren och jag suger gärna åt mig av alla andras erfarenheter med ett relativt öppet sinne, men visst förkommer det uttalanden, påståenden och värderingar som jag inte ställer mig bakom. Det är hur man förhåller sig till dessa situationer som gör skillnaden. Vissa rycker bara lite på axlarna och låter allt gå vidare utan åtgärd, andra försöker föra en vänlig och saklig diskussion för att på så sätt utveckla situationen till något positivt för båda parter och så finns det alltid någon som bara måste attackera varenda liten detalj som inte överensstämmer med deras egen uppfattning eller gällande normer. Kan man då även göra det med en extra liten "knorr" i form av mer eller mindre osmakliga uttryck så verkar lyckan vara total. (Givetvis finns det flera olika sätt att bemöta det på än de jag har beskrivit.) ----------- Som jag redan har avslöjat så var tråden tänkt att handla om en utvärdering/test av två olika objekt från en och samma tillverkare. Jag har haft tillgång till de här båda objekten en tid och under den tiden har ett flertal lyssningstester utförts. Vid vissa tillfällen har jag varit själv och vid andra har det varit flera lyssnare inblandade. I vanlig ordning har jag dokumenterat varje lyssningstillfälle, vad som spelats och hur jag och mina eventuella medlyssnare har upplevt det aktuella objektet. Det har även förekommit några jämförelser av motsvarande objekt från andra tillverkare och de båda huvudobjekten har även jämförts i andra anläggningar än min, även det har dokumenterats. Givetvis har det utförts ett antal mätningar också för att försöka detektera eventuella olikheter på det sifferbaserade planet. Som ni säkert förstår blev det en hel del anteckningar och när jag började koka ner mängden till en hanterbar volym kom problemen. Jag strök alla noteringar som som jag inte hade bevis för och nu var det betydligt mindre text att handskas med. Rena spekulationer ströks också och nu var jag nere på mindre än en sida text förutom listan över spelad musik och använd kringutrustning. Jag vände och vred på texten som var kvar, men hur jag än formulerade mig så fanns det fortfarande blottor som garanterat hade blivit angripna. När textmassan var färdigkokt bestod den mest av: jag, det, och, eller, kanske, att, men, så, , , , , o.s.v. Det fanns ju till slut inget kvar att posta. Jag blev så j___a trött och besviken på att det blev så här att jag postade den här tråden i ren frustration och tydligen lyckades jag reta upp en och annan ändå. Majoriteten av er medlemmar hade säkert inte brytt er det minsta om mina formuleringar även om de ibland inte håller sig helt på rätt sida om vad som kan anses vara objektivt, men det räcker ju med en liten spik i däcket för att få punktering och bli stående. Jag väljer hellre bort mitt aktiva forumdeltagande än att bli utsatt för det dåliga bemötande som faktiskt existerar här ibland och jag antar att de flesta av er redan har sett det vid flera tillfällen. Det är helt OK att radera tråden, den tillför ju inget gott till forumet. Jag har under alla års läsande här på Euphonia aldrig sett att någon enskild medlen har bett administrationen att "slå på hänglåset per omgående" som @Morello gjorde trots en bitvis riktigt låg nivå på inläggen, jag måste verkligen ha lyckats med ett hejdundrande upptåg. Syftet år uppnått och jag har fått skriva av mig den värsta frustrationen. Radera skiten och glöm att jag sa något. Tack för ordet. /PEO
  10. 11 points
    Apexorca

    Mästarmöte har en vinnare!

    Fortsätter på det tema lite... (iPhone bilder) Råö rymdobservatorium (Golfbollen kallad) i bakgrunden till vänster. Så sitter man och njuter... och plötsligt dyker vitt ludd upp på himlen. Förskräckligt. Vad är det? ... och så hem till stereon. Iphone exponerar rätt bra trycker jag och lite kan man faktiskt påverka det hela.
  11. 10 points
    AlfaGTV

    Mickes Musikrum

    Tyckte det var dags att presentera min lya, anläggning och en del musik som får min puls att öka! Min anläggning är långt ifrån klar men trots en del skavanker och brister njuter jag dagligen av musik i olika former. Jag och sambon har nyligen flyttat till en lägenhet i ett lugnt område där jag nu försöker ordna till ett musikrum. I det förra rummet så trivdes mina NS-1000M som fisken i vattnet och deras bästa sidor kom verkligen till sin rätt. Tyvärr fungerade de inge vidare alls i det nya rummet och efter ett tags funderande togs det ett beslut. Även om mina bilder inte alls är i samma klass som @Apexorca och flera andra mycket duktiga fotografer här på Euphonia så försöker jag. Vad vi ser här är resultatet av en dagstur till Fredrikstens Fästning i Halden, där Karl XII stupade den 30:e november för snart 300 år sedan! Av en mycket trevlig gutt köptes dessa rejäla pjäser. Vi kan kalla dem halvsyskon till @octavia rs, @Taxmannen och @byZan TAD-pjäser. Dessa är nämligen byggda kring ett ganska likt mellanregister och diskantelement av koncentrisk typ. Designade av fransmän, byggda av kineser och trimmade av engelsmän och delarna levererade av amerikaner. Kan det bli nåt? Jodå det kan bli riktigt bra, och de har definitivt fått uppehållstillstånd.
  12. 10 points
    Engelholm Audio

    Engelholm Audio Jokk8

    Engelholm Audio Jokk8
  13. 10 points
    plind

    Mässan Göteborg 2018

    Nu något riktigt roligt! :-) Premiärvisning av Engelholms nya golvhögtalare. Ett 10´coaxelement överst som spelar diskant/mellanregister(Beyma). Under den en 10´Scanspeakbas med inbyggd 250W förstärkare som dessutom möjliggör delning uppåt och DSP! Tror delningen uppåt låg runt 160HZ. 96db känslighet gör förstärkarvalet enkelt :-) Det spelades digital musik via DAC i en Devialet och en integrerad stärkare från EAR. Codafötter under samtliga prylar. Gillade det jag hörde och tror hårt på det här konceptet Kör ju själv med liknande lösning för mina basmoduler.. Heja Sverige Nöjd konstruktör :-)
  14. 10 points
    Ett stycke tevagn levererad Mon Amie. Tyvärr föll den inte min hustru på läppen, trots att jag lovade att slipa och måla, så jag får försöka hitta på ett annat användningsområde
  15. 10 points
    Ja, så blir det - det kan jag avslöja. Det händer ju mycket på området och därför var det viktigt för mig med en lösning som går att uppgradera. PS Audio har som jag var inne på en programmerbar lösning baserad på en FPGA-array och själva uppgraderingen är exemplariskt utförd i all sin enkelhet. Man lägger helt enkelt några filer som man laddar ner från PS-Audios hemsida på ett SD-kort, stoppar i kortet i dacen, startar om den och efter ett par minuter är den redo med den nya programvaran installerad - hur enkelt och smidigt som helst! Jag hade det som ett grundkrav, just att det skulle vara enkelt att uppgradera och att fabrikatets track-record skulle visa att det skett en kontinuerlig utveckling under de senaste åren. Ett annat kvav jag hade var att det skulle gå att spela både CD och SACD utan begränsningar - alltså inte en separat spelare som inte klarar av att skicka SACD-strömmen digitalt till dacen. Det skall noteras att PS-Audio släppte en intressant spelare för något år sen som skickar signalen över i2s, men med tanke på begränsningarna med Bridge II-kortet som jag var inne på tidigare så var denna lösning aldrig aktuell för mig - trots den fått fina recensioner och lovordats för sina ljudliga kvaliteter. Jag var också ute efter att minska antalet burkar i racket från dagens tre till helst en, möjligen två. Att ha interna förbindningar mellan streamer, transport och dac gör att man kan spara in på signal, digital- och strömkablar - pengar som kan läggas på en bättre enhet. Ur detta perspektiv var återigen PS Audio rätt ute med sitt interna i2s-interface mellan streamer och dac, men som sagt - så blev det inte. Av det jag lyssnat på de senaste åren så är det främst dCS och MSB som stuckit ut och spelat med det analoga/organiska ljud jag är ute efter, men det finns en del skillnader. MSB är modulärt uppbyggd och tillåter uppgraderingar genom att byta ut delar av hårdvaran vilket är tilltalande på ett sätt men det är inte riktigt samma sak som en helt diskret uppbyggd dac som uppgraderas med programvara. Det handlar också om minst två lådor eftersom transport och dac är separerade, i och för sig med ett digitalt interface. Med tanke på att nätdelarna är separata så blir det ännu fler lådor... Och sist men inte minst, eftersom MSBs renderar fram till nyligen inte stödde Roon så behövdes det ytterligare en låda. Nej, MSB var inget för mig! dCS då, hur ser deras lösningar ut? Vivaldin har varit någon slags referens för mig och de gånger jag hört den i mäss- och hemmiljö har den levererat på en nivå jag inte trodde var möjligt för en digitallösning. Samtidigt, fyra lådor var helt uteslutet. I samband med att jag besökte München för några år sen presenterades Rossinin och tänkte jag att det här kunde bli något. Tyvärr framkom det rätt snart att den inte klarade SACD så då föll den bort också. Helt nyligen presenterade dCS en Rossini-transport, men då var vi tillbaka till minst två lådor igen... Nåväl, förra året, lagom till dCS 30-årsjubileum och i samband med München-mässan hände det något - man presenterade en ny produkt. En låda, ett kinderägg med tre överraskningar i en - en Transport som klarar CD/SACD, en Upsampler (med nätverksinterface med Roon-stöd) och självklart en dac. I princip en Vivaldi-stack, förutom den extra klockan, i ett kabinett som motsvarar den vanliga Vivaldi-transporten storleksmässigt - en bedrift i sig! Vivaldi One som den kallas levereras i en massa tramsiga ytbehandlingar, troligen avsedda för asiater som gillar bling-bling, men jag valde självklart den i traditionell aluminium
  16. 10 points
    Apexorca

    Mästarmöte har en vinnare!

    Hmmmmmm. Vad skall man göra när man för första gången i ens HiFi/musik - liv börjat gå igång på själva prylen. Rullbandare har något jag gillar mer än andra delar i kedjan. Högtalare är kul, liksom vinylsvarven, men rullbandarna är coolast av allt tycker jag. Dels beror det på att de är den bästa signalkällan som finns, men också att det finns en grymt spännande historik. Tekniken är tidig i musikåtergivningens historia och fortfarande kanske bäst. Våra nutida stereo-utrustningar kan avslöja mer än dåtidens hur bra rullbandstekniken verkligen är. De passar alltså bättre in nu än då. Man vet inte hur bra ens anläggning är om man inte spelat på en bra rullbandspelare med ett bra masterband. Så enkelt är det tycker jag. Det är nog det som gör att jag fastnat för rullbandspelare. Fick ett tillfälle. Rullbandspelare med vagn. Jag har stött på Lyrec Frida en del det sista och det fortsätter visst. Denna gång dessutom en som kunde bli föremål för att chocka ägaren lite. Han visste inte att han skulle bli säljare denna dag förrän jag lade ett bud. Men frågan är fri och svaret var givande. Det blev en Lyrec Frida med originalvagn. Som så många Lyrec Frida så har de inte använts varken länge eller hårt eftersom marknaden dog. Det är den senast utvecklade rullbandspelaren från Lyrec och troligen i hela världen. Liten smidig och lätt, dansk design och med en klassiskt stridsvagnskvalitet i bygget och knappar värdig en proffsprodukt. Härlig feed back i knappar och rattar. Tanken går till B&O får ett antal år sedan. Rullbandstekniken eller kanske mer rätt tekniken att med magnetism överföra ljud, uppfanns av en dansk i slutet av 1800-talet och Lyrec var tidiga att bygga rullbandsmaskiner. Trots att de skall ha varit i världsklass i denna bransch blev det några namnkunniga andra märken som tog de stora marknadsandelarna. Tex Studer, Ampex, Otari. Lyrec blev lokalt stora i våran geografiskt närliggande region. Naturligtvis i Danmark och närliggande länder. Min Frida hade stått stilla ett tag och mest använts till att kopiera band från något svenskt operahus och när det var klart blev den stående till största delen. Det var ett gediget lager grått bös på den. Ett drag med pekfingern gjorde att man kunde ana en annars för åldern välbevarad klenod. När jag rengjort den så såg den rätt fin under damlagret. Lite torkad olja på capstan behöver rengöras och smörjas. De mår inte bra av att stå still utan skall motioneras med jämna mellanrum. Det som behövs är rätt oljor och lite SPA för Frida för att bli 100%-ig sa säljaren som kommer ner till mig och gör detta om några dagar. Lättåtkomliga inställningsmöjligheter. Jag tycker detta är riktigt snyggt. Få skador. En lite repa ovan on/off knappen samt att 1an tappat lite färg på knappen. Endast lite aluminium ränder under spolarna. Ofrånkomligt om den använts särskilt när den hanteras liggande. Försök sätta på en spole och aldrig komma åt chassit med spolen, svårt och opraktiskt. Den är lätt att hantera själv. I och ur vagnen lätt som en plätt. Så är det inte med Studer, då blir man svettig. 2 skruvar håller fast maskinen. Isopropanol, tops, urkramad trasa, och damtrasa gör den ren och fin. Det snurrar ju bra redan nu!!! Det låter och alla funktioner jag testar funkar. Den spolar grymt fort. Styrningen av spolarna är mycket fint reglerad och avstämt. En fröjd att hör och se. Men säkert klokt att inte spela mer på den utan att oljorna är i ordning. Det är tydligen ett underhåll som man behöver göra regelbudet för att maskinen skall må bra. Det verkar gälla de flest maskiner särskilt om de står stilla mycket. Denna maskin skall ha liggande position eller lätt lutad. Det är sällan vad gäller rullbandare, men frugan gillade denna betydligt bättre än de övriga. Till och med så att hon tyckte den var lite snygg. Hon kanske börjar bli avtrubbad. Jag skall se om jag kan få in denna i racket på ett bättre sätt än de övriga.
  17. 10 points
    A/Wing.

    Äntligen supernöjd med ljudet.

    Hej på er jag har ju varit lite frånvarande den sista tiden men det spelas faktiskt musik hemma hos A/Wing och jag har stor behållning av det ? Jag har gjort lite ändringar i systemet del så en annan uppställning av högtalarna som var väldigt gynnsam för ljudet med en större ljudbild och med en mer fokus på detaljer. Just ljudbilden är jag väldigt nöjd med den sträcker ut efter hela bakväggen och känns enorm. Den andra förändringen som jag har gjort är att jag har kopplat in slutstegen på strömrenaren AC Extension LE det funkade ju inte så bra när jag hade Supertitanen då kändes det som att det ströp dynamiken påtagligt. Det var mer av nyfikenhet jag gjorde denna test men jösses vad förvånad jag blev. Allt föll på plats. Det var en sammetslen presentation som förmedlades med över och undertoner som gjorde att instrument fick en helt annan klang som blev mer verklig. Och då ska man inte prata om basen som blev helt makalöst bra. Det är kul det här och har gjort att jag har fått en riktig nytändning på musiken. Mina slutsteg har alltid haft ett ganska påtagligt trafoljud men som nu nästan har upphört vad det nu beror på vet jag inte? Men bra blev det. Jag har även beställt ett par vingar till rummet som jag ska prova mig fram till var dom ska stå men jag börjar med förstareflexen så får man se var det slutar.
  18. 9 points
    AlfaGTV

    Ett hembesök hos DynamikHarry

    Förstärkeriet hemma hos DynamikHarry kommer från Tidal, men det är en lite speciell version av deras referensförsteg Presencio om jag förstått rätt. Den är slimmad till att rymmas i en låda istället för två och har inget inbyggt RIAA eller DAC. Så här ser i alla fall försteget ut: I nedre högra hörnet ser ni även det ena slutsteget som också är en lite egen variant, då det bygger på stereoslutsteget Impulse, men är ett monoblock. Det framgår också av bilden hur digital-stacken ser ut, och lite mera i fokus ser man att det är MSB som står för omvandling av ettor o nollor: Överst tronar en Universal Media Transport från Serie IV, denna har ju en speciell metodik att buffra innehållet från CD-skivorna och sedan klocka ut dem som filer till DACen. DACen och dess strömförsörjning började som serie IV enheter men uppgraderades till Serie V. Jag kan dock inte minnas vilka graderingar dessa har... (Signature, Diamond etc) DynamikHarry spelar i stort sett bara CD/SACD när det gäller det digitala, och jag har ännu inte fått honom att ansluta till den "mörka sidan" som spelar filer. Det närmar sig dock, och idag nyttjas en Airport Express via optisk digitalsignal in i MSB DACen för att få ljud från mobila enheter ut i högtalarna. Ja, högtalarna ja... Ett par imponerande bjässar med ett vansinnigt upplöst ljud, utan att det blir fakta av alltihop. De byggs av Lawrence Audio i Taiwan och modellen heter Dragon Högtalarna bygger till stor del på element från Accuton, inte olikt de Marten Coltrane som tidigare levererade välljudet hemma hos DynamikHarry. Slutligen får ni en vy från sweetspot, och jag lovar att det är otroligt härligt att lyssna till detta system och häpnas över utsikten från de stora panoramafönstren. Dessa gör dock att fotograferingen (utan blixt eller reflektorer) blev lidande denna gång. Hoppas det var en intressant resa oavsett! Möblerat på diagonalen för att minska reflektioner fungerar det utmärkt, även med stora högtalare i ett sparsamt möblerat rum med (uppskattningsvis) runt 6-7meter upp till takåsen. Ett par transparenta Svanå Wingar hjälper till att slå sönder ett par besvärliga reflektioner. Givetvis finns ett gediget musikbibliotek också, men det hade jag ingen tanke på att avbilda, tyvärr. Lovar att återkomma när spelaren fått några veckor på sig att landa!
  19. 9 points
    AlfaGTV

    Mickes Musikrum

    Resan till Stockholm var även en shoppingresa! På nedresan stannade jag och Jojje66 från grannforat till i Uppsala för att plocka upp en rejäl klump till CD-spelare! Vad är nu detta? Skall den envetne filspelaren gå över till CD-spelande? Nä, det tvivlar jag starkt på faktiskt, men jag har gärna möjligheten. Spelaren är en Audio Research CD-3 MkII, en s.k. NOS-spelare (No OverSampling) med en Philips CD Pro 2 enhet i. Den är alltså toppmatad med en liten magnetisk puck som nyper fast skivan. Och ärligt talat är jag väldigt förtjust i hur den låter via sina balanserade utgångar! Den spelar enbart CD, inte några andra format (jodå, hembränt går i de flesta fall utmärkt). Om man tröttnar på ljudet via de analoga utgångarna finns både en BNC och en AES/EBU att koppla till en favorit-DAC. Efter att vi fyllt bilen med en CD-spelarförpackning så hämtades även en ny bänk upp på Ljusterö på lördagen. Den är betydligt rymligare än mitt gamla Quadraspire och nu får även slutsteget plats i racket, skönt! Dessutom behöver jag ju bredden för de båda snurrorna numera! Den unge mannen med racket lurade även på mig en uppsättning högtalarkabel, till mitt stora förtret! Det var en triplett med Harmonic Tech Pro-9 Reference SE i BiWire utförande. Jag tyckte det var en trevlig omväxling från Tellurium Q Ultra Black men vi får se om de permanentas. Vad gäller Aries G1 så fortsätter den att övertyga! En riktigt trevlig maskin som är mycket stabil och välljudande. Faktum är att Aries G1 som Roon Endpoint kopplad till Audiobyte Black Dragon låter mycket lika Audio Research CD-3 MkII. Jag tror mig inte kunna skilja dem åt faktiskt... Vad jag däremot vet är att jag gillar det jag hör, mycket! Det har dock trillat in en konkurrent till Audiobyte via vårat västra grannland! men den spar jag lite på!
  20. 9 points
    byZan

    byZan - Nytt i stugan #7

    #5 Detta har blivit en ganska lång tråd och det under en ganska kort period. Många bra och lärorika inputs som har varit roliga att få ta del av. Kunskaperna på forumet är enorma och välviljan att dela med sig är oklanderlig vilket jag speciellt tackar och bockar för. Under resans gång så upptäckte jag saker som jag ville ha svar på för att kunna fatta ett beslut. Jag fick massor av svar och mycket mer att fundera på vilket gjorde att jag funderade än mer och tog även hjälp utifrån av både handlare och Internet (jo jag kan googla). Det ena tanken var till den enes fördel och den andra tanken var till dess nackdel. Men nu tror jag att jag har fattat ett välgrundat beslut som jag kan leva med i många år. Ni har ju läst mina funderingar och lite av testandet. Nu ska jag försöka mig på att ge er min version av hur jag tyckte de olika testobjekten förhöll sig i sweetspot där jag suttit i många timmar denna varma sommar, idioti skulle nog oinitierade säga och kanske ni initierade också? Men jag hade verkligen tiden nu och Ljudupplevelser och Perfect Sense hade viljan att låna ut elektroniken under låååång tid vilket jag uppskattade och tyckte var gentilt, tack till er båda! Nu då, nu försöker jag samla mig för en rapport på hur jag upplevde och resonerade med mitt inre som hjälp. Först ut var Absolare Signature (demo) men med endast ingångar för RCA på baksidan. Bra transportlåda och snyggt förpackat när locket öppnades. Ganska tung och djup och med signal- och strömkablar från Echole, samma märke som internkablaget. Ställde Absolare’n på mitt golvstand som är av stål och som har en stenskiva överst. Kopplade in min Aurender S10 via Weiss DAC202 och slog sedan på strömmen. 15-30 min uppvärmning enl. tillverkaren för att nå full potential och under den tiden letade jag efter fjärrkontrollen som inte fanns? Den hade inte kommit med, jag skulle bli tvungen att resa på mig, puh! Låt gå då tänkte jag. Monica Zetterlund - Ska nya röster sjunga blev den första låten som skulle spelas, ner i fåtöljen med lagom volym, spännande! och det lät ”skit” i mina öron? Va f*n är detta, det måste vara något som är fel? Jag kollade allt, kablar, inställningar, kopplingar på all elektronik och högtalare, allt var okej. Bytte skiva till SRV- Tin Pan Alley och det lät illa det med, vad är det som är/var fel? Skulle kolla i manualen för att försöka se om det fanns något matnyttigt att ta fasta på. Manualen låg kvar i den fina transportlådan och innan jag behövde öppna den så fann jag ett paket till, hupp? Tungt och väl inplastat, 3st fötter av brons som Absolaren hade urgröpta platser för i chassiet undertill (var annars?), dit med dessa och på med Monica igen. Nu stod hon där, mitt framför mig och sjöng som aldrig förr och jag log stort och tänkte ”me like”. Men det tog inte alltför många sekunder innan min hjärna fick signaler från basen som inte gillades, började flytta runt högtalarna och även mina wingar till dess jag tyckte att jag fått till en bättre bas. Ingen optimal slutgiltig placering utan den var ganska ruff, men den fick duga dag 1 o 2 vill jag minnas. Genrer och volym ändrades mest hela tiden för att få känsla för vad den minst skulle kunna prestera och om den skulle kunna fungera som önskvärt. Det var riktigt roligt att få höra en Absolare i sitt eget hem och jag njöt även om jag hade funderingar att det borde kunna låta bättre. Så kom dagen då vi skulle ner till Skåne för att hälsa på Audionet och Calle_jr och Olle på Ljudupplevelser. Olle lovade att ha både en Aavik 300 (skulle lyssna åt en kompis) och TAD inkopplade till CE-1 tills vi skulle komma och så var det den fredagen då vi var där strax efter lunchtid. Nu var jag spänd och förväntansfull! Olle sa att Aaviken stått på i dygn medans TAD endast stått på några timmar, både jag och Audionet tyckte nog att det hördes och att det inte var till TAD’s fördel, men det lät riktigt bra ändå och det från båda produkterna. Jag sa att detta ska verkligen bli roligt att få höra i stugmiljön jag har. In med tre stora kartonger i bilen och ut ur bilen med dessa hemma hos Audionet (de fick stå kvar i sina kartonger) in i bilen med allt på söndagen då vi skulle bege oss hemåt och sedan ut till stugan på måndagen. Men det där tredjekartongen som slank med vid inlastningen på morgonen trodde min fru var Audionets? Frugan såg inte glad ut – jag förklarade att Olle hade vänligheten att låna ut Aavik 300 till kompisen hemma varpå hon blev liiite lugnare. På måndagen landade vi i stugan efter en natt i hemmet. Jag kunde inte vänta alltför lång stund innan jag tog itu med uppackningen av TAD elektroniken. Under uppackningen så fick Absolare stå för musik under arbetet och det lät lika bra som innan resan till Skåne. Bort med Absolare och dit med TAD’s slutsteg på samma plats som Absolaren, rättvist skulle det vara, försteg/transport på hyllan ovanför. Allt kopplades in och när strömmen slogs på så ropades det från köket att det var dags för lunch! Okej, de fick väl värma upp sig i några minuter då. Monica Zetterlund igen och det var inte kul denna första lyssning heller även om jag han med att konstatera att basen var snärtigare. Hmm? Grannen kom då in och frågade om jag kunde hjälpa honom med hans Jeep och dess lysen, elektrikern i mig sa faktiskt ja. Vi fick borra nya hål för plats parkeringsljusen i de nya insatserna (import) och allt tog tydligen så lång tid att våra kvinnor hade börjat planera för en gemensam grillmiddag och nu bara väntade på grillmästaren - som tydligen var jag? Vi gjorde snabbt klart det avancerade elarbetet som faktiskt blev riktigt lyckat och kostnadseffektivt för grannen. Det blev sent innan allt var uppätet och innan vi var tillbaka i stugan. Jag satt mig för att lyssna och nu lät det klart bättre efter ca 10 timmars uppvärmning. Jo basen var klart snärtigare och de andra registren hade blivit mjukare. Det lät riktigt bra och det var lätt att hitta/peka ut alla instrument, riktigt fint bett i bas och mellanregister ”me like” medans diskanten fortfarande var lite (uns) för vass i mina öron. Allt fick stå på över natten och dagen efter tillägnades åt att flytta lite på wingar och högtalare igen och jag hittade åter en plats där jag tyckte att det lät bäst. Nu blev det en dag med lite allt möjligt som skulle göras och mellan göromålen så var det lyssning och åter lyssning. Dagen efter detta så tyckte jag att det lät mycket bättre och då ffa så var det diskanten som hade mjuknat lite och jag började så smått gilla allt jag hörde komma ut ur högtalarna. Vissa inspelningar hade fortfarande en tendens att prestera en lite för vass diskant men att hitta grejer som klarar alla typer av inspelningar är nog nästan helt omöjligt, eller? Någon dag eller om det var två dagar senare så tog Absolaren plats igen men nu kopplad via DAC’en i TAD. Det blev en klart förbättrad återgivning där basen blev klart mer snärtigare mot tidigare, men att jämföra med en ren transistor kanske inte är riktigt schysst? Men basen blev så mycket bättre att jag nu började lira olika genrer och på olika volym igen. Under denna period och veckorna därefter så funderade jag på än det ena och än det andra, fördelar vs nackdelar, mycket pengar vs ännu mer pengar och lite annat också. När jag sedan fick Roon/Tidal att tillgå i hemmet så dök det upp fler frågor jag önskade svar på men som jag inte kunde få förrän en ny test……. /byZan
  21. 9 points
    Apexorca

    Mästarmöte har en vinnare!

    Denna fantastiska sommar har fått mig att lämna land mer än vanligt och åka ut på havet. Det har en stark dragningskraft på mig. Nidingen och Lillelenad har fått flera besök... ... liksom Pater Noster. Fjällbacka by night, ca kl 00.00. Hemfärd kl 00.10 norrut. Nu tillbaka med båda fötterna på jorden... jordat och på fast mark. Ordning och reda. På allt nu, eller? Nja... dock med ett estetiskt problem beroende på mysteriet med den försvunna bokstaven A. FOC L Utopia. Inte för att jag kan höra någon skillnad men det ser inte så roligt ut. Jag tycker inte en sådan fin lur skall se skadad/trasig ut och hoppades jag skulle kunna få ett reserv "A "att sätta dit. Kollade med Akkelis som kollade med P.L. Audio som kollade med Focal. Men de ville inte ge mig ett nytt "A". Focal sa att jag skulle få helt nya lurar istället. VA!!! Kändes overkill, men de stod på sig. Så nu har jag helt nya lurar med alla bokstäver i ordning. Verkligen seriöst av Focal. Det är i sådana här fall agnarna skiljs från vetet. Uppenbarligen gillade de inte att detta kan hända. Jag förstår dem om de vill stå för kvalitet. Då kan sådant inte få hända deras produkter utan otillbörlig åverkan. Alla produkter kan ha fel och mycket kan hända, men de som tar ansvar och reder ut det på ett proffsigt vis höjer sig än mer. Då visar de var de står. Jag blir ju nästan mer nöjd nu än innan när de visar mig detta engagemang. Jag kan inte annat än att rekommendera Focal som mycket seriöst märke. Tackar alla inblandade för grym service.
  22. 9 points
    Gigas

    Profilen

    Nu börjar det likna något.
  23. 9 points
    calle_jr

    Into The Great Wide Open

    Strax intill katten ser vi vänster kanal:
  24. 9 points
    Taxmannen

    Från LoFi till något slags HiFi...

    Jag tog en tur mot västkusten idag för att hälsa på en musikkompis och studera lite fin-fi på nära håll. Vättern var vacker som en dag när solen behagade bryta igenom det kompakta molntäcket med några enstaka strålar
  25. 9 points
    Som en del kanske redan upptäckt har vi ändrat lite i medlemsgrupperna. Det finns nu en ny användargrupp med namnet "Medlem+" utöver den den ursprungliga gruppen som vi samtidigt bytte till "Medlem", från tidigare "Member". Den som gjort mer än 200 inlägg uppgraderas automatiskt till gruppen "Medlem+". Det som då händer är att man får möjlighet att använda euphonia-audioforums server för att ladda upp bilder som man använder på euphonia. Man slipper då ganska mycket besvär med att ladda upp bilder till extern bildtjänst på internet som man sedan ska länka till. Att ladda upp bilder och använda direkt på forumet är mycket enkelt och självförklarande. Vi har satt begränsningen 500 kB per bild och 1 GB av sammanlagt utrymme för varje plus-medlem.Det är alltså en ansenlig mängd bilder det handlar om, 1000000 kb / 500 kb = 2000 bilder om de är i maxstorlek. Vi som driver euphonia kan inte ta på oss något ansvar att "lämna tillbaka" bilder som är uppladdade på euphonias server om någon inte längre vill vara kvar som medlem. Likaså vill vi inte heller i dylikt fall ta bort några bilder från trådarna då det skulle hacka sönder följsamheten i desamma. Vi hoppas många blir glada för denna möjlighet och att de medlemmar som ligger under 200 poster får blodad tand