Leaderboard

Jaså... var och när då? Jag skrev så här: Jag är tämligen ointresserad av att jämföra fler förstärkare och jag bedåras inte av hifi på grund av utseende, teknik, eller finesser Min byteskarussell är över. Sådana övningar har jag gjort i massor. Innan jag slog till med VTL jämförde jag mot framför allt Audio Researh, McIntosh, Lamm, Pathos, Moon, Mark Levinson, Conrad Johnson, Bow Technologies och lite med Shindo i sluttampen. Jag velade säkert ett par år och besökte mässor både i Sverige och utomlands. Till slut stod det mellan Lamm och VTL och det är fortfarande mina favoriter. Dessutom en massa kabeltester. Rummet är också intrimmat. Jag har landat och fokuserar på musik och den anläggning jag har underhåller jag med uppgraderingar när sådana erbjuds och jag känner mig hågad. Både mina prylar från VTL och Aesthetix tillverkas fortfarande efter ca 10 år och de är delvis uppgraderingsbara och servas fullt ut ännu. Snart klassas de väl som vintage men det är jag också. Om det är något som jag imponerats av de sista 10-20 åren så är det av dacar, högtalare, pickuper, RIAA och skivspelare och det är inom de områdena som jag satsat mest sedan 7-8 år.

På begäran så kommer här en frontbild.

När vi ändå var här passade vi på att lyssna på Magnepan 20.7 som min kompis är intresserad av. Och vad passar bättre att testa dem med än en integrerad förstärkare...nämligen lillebror Danne Progression. Panelhögtalare är inte det lättaste att få att sjunga, men detta var nog en otroligt bra kombination med. Det blev otroligt bra och snärtig bas, bra driv o dynamik i musiken, inget register som stack ut. Då är varken förstärkaren inspelad (precis uppackad) och högtalarna är bara lite snabbt uppställda. Kan nog vara bland det bästa jag hört när det gäller Maggisar, har hört 20.7 och även 20.1 vid flera olika tillfällen rum och elektronik. För de som har plats är det svårt att hitta mkt bättre högtalare för pengarna. Sedan är det tycke o smak, alla gillar inte panelhögtalare, precis som inte alla gillar hornhögtalare...

Det finns absolut fördelar med både separata lösningar och inbyggda. Men, om jag satsat på en integrerad skulle jag nog försöka behålla funktionalitet centrerad i en o samma apparat. Men, nålsögat är ju hur man löser streamingen. Jag skulle idag inte köpa en apparat som utlovar en kommande funktionalitet, jag skulle köpa befintlig funktionalitet. Med det sagt, är den integrerade lösningen faktiskt Roon Ready (certad och godkänd) så skulle jag inte fundera så mycket mera. Det förutsätter givetvis att man gillar Roon och hur det funkar. Jag hävdar fortfarande att skillnaderna mellan olika digitala lösningar är förhållandevis liten, och funktionalitet är i de allra flesta lägen viktigare än absolut ljudkvalle...

Grattis till en vacker anläggning så att man nästan får en tår i ögat! Själv så föredrar jag nog att man har allt inbyggt men det är en smaksak då man kan bli lite mer begränsad, men samtidigt så kan man vinna på att det blir enklare och dessutom så slipper du tvångstankar på ( om jag bara skulle byta digital kabeln, signal kabeln, strömkabel, apparat fötter undra hur det skulle låta då ;-) )

Där var ju en större väska, där innehållet väger ca 55 kg. Väldigt smidigt med hjul och utdragbart handtag precis som på en modern resväska. Underlättar verkligen när den ska flyttas. Vi lyfter väl på locket... Här gömmer sig en Momentum Integrated i silver. Uppe till vänster syns den runda fjärrkontrollen. Jag gissar att även den kör Bluetooth, precis som dess lillebror Progression. De har nog tagit till i underkant när de specat detta monster till 2x200W i 8ohm, då jag tror att den är kapabel till mer. Med ordentlig strömförsörjning så dubblar den så klart effekten när man halverar impedansen. Den har 6st balanserade XLR-ingångar. Vi vänder på väskan...

Problemet löst! Jag tyckte att jag hade provat det.. Men nu drog jag först ut strömkabeln från Naimen, kopplade om till flytande jord och satte i strömkabeln igen. Helt tyst!! Tack!

Jag tycker det känns som detta märket med stort D har satt en ny milstolpe i hifi historien. Kul och tack så mycket för detta fina reportage. Det gillas!

Jupp, det är ganska precis så jag menar. Eller, när det ändå finns så mkt musik kan jag lika gärna köpa en förstärkare som kan spela allt. (En snabb tanke, blev inte nödvändigtvis rätt) Har planer på att sakta ner och njuta av ett långsammare media men först ska högtalarna ha drivning. Sedan ska jag bara...

Jag skall sammanfatta mina intryck under morgondagen. Men jag kan redan nu säga att jag är mycket imponerad. Kan faktiskt inte tänka mig att vara utan den. Mera om detta imorgon.

Hade jag varit i dina skor @Simon76 så hade jag nog legat lite lågt ett tag till de kommer ut lite mer information om just digitaldelen kanske nått test osv. Sen är de ju klart lockande att få allt i ett och slippa extra ström och analogkablar. Ofta hör man de är dumt att ha allt i ett och utvecklingen går framåt men om dac delen låter bra idag då gör den de om 5 år med hur mycket kan ändra sig där (min TAD har inte de modernaste chippen och klarar inte av alla format men den låter förbannat bra med 44.1-192khz de räcker för mig). Och vad gäller själva streamer delen så är det ju en dator inbyggd som kan få ny mjukvara för att få nya funktioner så att köpa själva modulen till en Progression de tror jag inte kan bli så fel egentligen. Om de sen låter bättre än din Naim de kan ju egentligen bara ett test utvisa men de blir ju onekligen en enkel lösning med den inbyggda modulen.

Vi kikar väl in i lådan...

En slags ny favorit You don't need a bottle of Jack or even a trace of Southern lineage to appreciate the genius of Drive-By Truckers' Southern Rock Opera. Without a hint of irony, the Athens, Georgia, quintet creates a fast-driving, hard-living tribute to the indelible music and legacy of Lynyrd Skynyrd. mvh

För ett par år sedan blev jag och min sambo husägare. Det fanns från början inga egentliga planer på ett lyssningsrum, utan tanken var att stereon skulle integreras med övrig medieelektronik på markplan. Det är trots allt den mest sällskapliga ytan i huset. Någon gång i våras väcktes dock tanken på ett större lyssningsrum i källaren, då ett par nyinförskaffade högtalare tog för mycket visuellt utrymme på markplan. De passade helt enkelt inte in. Samtidigt behövde källaren renoveras. Källaren har delvis blivit ombyggt under 70- eller 80-talet av tidigare ägare. Bland annat har tidigare ägare rivit en murad vägg och murat upp en ny vägg, troligtvis i syfte att få en aningen större gillestuga och ett mindre förrådsutrymme. Nackdelen med denna renovering var dock att radiatorerna inte anpassades efter de nya ytorna. I det större rummet blev det innersta utrymmet för kallt och därmed lite fuktigare. En annan nackdel är att förutsättningarna för ventilationen ändrades. Vår tanke var att återställa planlösningen till den ursprungliga. Istället för ett rum på ca 3*3,5m och ett rum på ca 9*3,5m skulle vi istället få två rum som vardera blev ca 6 meter långa. Denna ursprungliga planlösning passar oss bättre. Därmed påbörjade vi renoveringen, ett rum i taget. På bilden ovan syns den innersta delen av den stora gillestugan. Klackarna på sidoväggarna avslöjar var originalväggen har varit placerad. Den innersta väggen har tidigare ägare byggt. Denna ska rivas. En låda var byggd runt rören i taken. Denna är riven. Ytterväggen till höger på bild var reglad. Denna är riven. Golvet är uppsågat. Ett rum i taget som sagt. Man måste kunna bo någorlunda i källaren under tiden och en renoveringspaus kommer att behövas när det första rummet är klart. Väven som var klistrad direkt mot betongväggen på klackarna är bortskrapad. Elektrikern har dessutom redan varit på sitt första besök och kopplat bort gamla eldragningar. Det var inte jätteroligt att skapa bort all gammal väv, men här är det gjort. Doften av 30 år gammal regling och väv är heller ingen behaglig upplevelse.

En tråd med bilder o tankar och intryck när det gäller Dan D'Agostino. Denna syn möttes jag av när jag besökte Ljudupplevelser i Malmö i fredags. Trots de inte var till mig kände jag mig ändå som ett barn på julafton Ni får ursäkta bildernas kvalitet, då alla är skjutna från höften med mobiltelefon... Fortsättning följer...

Sånt är kul. Ja har gjort en del liknande tester. Tex med digitala signalkällor. Där blev det inga överraskningar. Förstärkare kan dock överraska. En Yamma också kanske.

Luke Manley på VTL och Jim White på Aesthetix får väl klassas som ungdomar i sällskap av Dan D’Agostino och många andra. Hifi-gubbar blir bättre med åren.

Tackar! Det är en helt vanligt TP-Link switch då Innuos Zen har filtrerade och isolerade nätverksportar så har jag inte riktigt haft prio på en audiofil-switch. Än Rega-burken är mycket riktigt en motorstyrning och Phono-steget är ett tvådelat Moon LP 5.3RS

Snyggt! jag ser också en audiofil-switch, eller vad? Och jag trodde först att Rega-burken var ett RIAA, men det kanske är motorstyrning? Och du kör med Moon Phono-steg?

Tack så mycket

Vilken smakfull uppsättning. Snyggt!

Snygg setup! Grattis!

Tack för fina bilder och trevligt reportage. Klart 20.7 och D'Agostino är en match in heaven 😍

Ett trevligt ”litet" reportage om ett märke som verkar ha fått fotfäste lite varstans i vårt avlånga land kul kan jag tycka /byZan

Men: Tänkte bara...men det blev fel! Jo, jag tänkte det skulle vara intressant att prova min älskade yamma i din anläggning för att utröna hur bra den är! Kanske den överraskar, kanske inte... Men du har redan sågat den, så ok! Någon annan som har en HighEnd-anläggning som är nyfiken på att testa? Inom rimligt avstånd från Sweden Rock förstås!

2020 är som vi alla vet ett riktigt skitår och nu blev det ännu sämre. NME har en dödsruna: https://www.nme.com/features/ennio-morricone-obituary-film-scores-composer-2702080 Mina favoriter från hans digra katalog är soundtracken han gjorde för Dario Argentos filmer. Fantasifulla och leksamma med mycket experimentlusta. Har du någon favorit?

Min absoluta favorit av denna musikaliska underhållare av rang.

Det har varit fler förstärkare här än vad som fastnat på bild. Spec är en av dem som lyckas koppla ordentligt till hornen. Aktiv drivning är intressant men det blir för mkt att lära sig i dagsläget, kanske framöver när livet lugnat sig lite. Förr lyssnade jag mkt aktivt och trodde mig veta precis hur jag ville att det skulle låta, numera litar jag mer på mitt beteende. Alltså på vad och hur mkt jag lyssnar, försvinner jag in i musiken eller sitter jag och analyserar. Zappar jag eller spelas det skiva efter skiva. Speciellt nu också när det finns så ofantligt mkt musik tillgänglig via streaming behöver i alla fall jag gripas av det jag lyssnar på.

Har lyssnat på Kondo Ongaku, det är en bra förstärkare, men du måste välja högtalare med omsorg, då den är lite effektsvag. Hade valt Danne

Tack för fina bilder @Kilgore! Vilka pjäser sedan! Jag måste säga att nog kippade lite efter andan när jag hittade pris på Momentum Integrated!

Det är onekligen svårt att sätta ord på hur det låter här hemma med de olika förstärkare jag provat. Art Dudley summerar det så här i slutet av sin recension av AK6orna. ”And my time with the Klipsches was a sobering reminder: Amplifiers and loudspeakers—especially low-power amplifiers and ostensibly easy-to-drive speakers—require careful matching. If the output characteristics of the former don't suit the impedance characteristics of the latter, it doesn't matter if both components offer Class A performance under optimal conditions: The sound won't get off the ground. (I shudder to think how many great products have been poorly reviewed by gurus who condemned them merely for not performing well with their references.) It's tempting to think that very sensitive speakers in general, and horns in particular, will sound great with virtually any low-power tube amp—but it just ain't so.” https://www.stereophile.com/content/klipsch-klipschorn-ak6-loudspeaker Jo, jag har AK5or men det äpplet faller inte långt bort känner jag. Har provat förstärkare från ett tiotal olika märken, endast två av dem har lyckats med att få till ett homogent ljud där skillnaderna handlar om tycke, smak och personliga preferenser. Läser ni om min frustration tidigare i tråden om hur ”illa” det lät med Burmester och Line Magnetic så är vi i de bollparkerna med hur det låter vid dålig matchning. Har släpat fram mina stativare bara för att dubbelkolla så det inte är något fel på själva förstärkarna men där spelar det på som bara den även om de i vissa fall hade behövt mer effekt för att blomma ut. Ingen av förstärkarna känns på något sätt dålig, det handlar enbart om missmatch enligt mig. Detta är tankar och känslor som förstärkts genom att ha provat med mina andra högtalare. Har en förstärkare kvar att utvärdera...

Klassiker! Mycket bra skiva 👍👌

Tack för tipset ang. denna platta, lyssnar på den nu. Gillar många av Dario Argento's filmer. Morricone har gjort så otroligt mycket bra filmmusik.

Man har ju spanat in de lite grann

Ett test med lite fina bilder på insidan av RIAAt https://parttimeaudiophile.com/2019/07/21/dagostino-momentum-phono-review/

Välkommen! Blir spännande att se vad för lurar du landar i. Har befunnit mig i samma stadie i snart 9 månader! Budgeten bara ökar..

Denna funktion i t.ex. Yamaha CX-A5X00 borde göra dig lycklig, Bebop: Funkar överraskande bra, breddar lyssningspositionen ordentligt! Även i stereo...

Jag har spelat med Gold Note ytterligare idag, och jämfört den ljudmässigt med Oppo BDP-103 och efter ett par timmar kopplade jag in min Auralic Aries Mini som ju är betydligt mer lik DS-10 ur ett funktionsperspektiv. Den app som GoldNote tycker man ska styra DS-10 med heter som sagt GN Control och är en version av mConnect Control som låser betraktningsperspektivet till porträtt-läge och slösar enormt med utrymme på en iPad Pro 12.9": Det lite tråkiga med appen är att den inte är så anpassad till just DS-10. Vissa funktioner som hade varit enklare att styra med en app, än med den rotera/tryck-knapp som fronten utrustats med, fungerar helt enkelt inte tillfredsställande. Jag säger så här, kör den som nätverks-DAC till ett Roon-system och det kommer fungera alldeles utmärkt, och stabilt. Vill du ge dig in i mConnect/UPnP-djungeln rekommenderar jag både myggmedel, machete och ett rejält tålamod. Jag har inte provat DS-10 som ren DAC (alltså med SPDIF-ingångarna) eller USB-DAC men i det läget kan den hantera de allra flesta ljudformat, av okänd anledning fungerar t.ex- inte DSD med Roon? Och från USB-ansluten disk kan den bara läsa DSD64, trots att den kan hantera DSD512 via USB med rätt drivrutiner. Hursom, den låter finemang i olika sammanhang och har en riktigt funktionell hörlursförstärkare som kan hantera även lite besvärligare lurar. Dock inte strömsugande planarmagnetostater, men t.ex. Focal Utopia och Sennheiser HD-800S låter fint. Den är helt stabil som Roon endpoint, med smolket att DSD inte kan hanteras, men i övrigt finemang. Airplay låter också finemang, men jag upplever en något större fördröjning i ljudet än vad jag är van vid. Tråkigt om man t.ex. kikar på någon musik-video på YouTube och vill peta ut ljudet i stereon. Jag hade trassel med den trådlösa uppkopplingen först, då den tydligen inte kunde komma ihåg uppgifterna till mitt trådlösa nätverk, men efter "gör om, gör rätt, igen" så har det funkat. Förvånande att den inte klarar 5Ghz-bandet dock? Här är det nog läge att rekommendera trådad anslutning i de flesta fall. Jag tycker det är en vettig och mångsidig produkt, men det finns en del mjukvaruskavanker som behöver putsas på. Kan man undvika de fallgropar detta innebär, eller leva med dem, så tycker jag ändå att det är en vettig apparat. I rätt sammanhang är den dock helt optimal! Jag glömde jämförelseobjekten, och hur de låter i förhållande till denna. Oppo BDP-103 hänger inte riktigt med i svängarna ljudmässigt, men dess app är betydligt mera mogen och funktionell. Ljudskillnaden är dock så liten att jag utan Roon skulle välja Oppo, för sinnesfridens skull När det gäller Auralic Aries Mini så kör den över de båda andra nämnda i perspektivet mjukvara, appstyrning och mognadsgrad. Lightning DS är en riktigt bra mjukvara. Ljudmässigt, med en linjär strömförsörjning, gillar jag Aries bäst. Här vill jag poängtera att Gold Note enligt uppgift skall fungera utmärkt som digitalt försteg, direkt anslutet till aktiva högtalare eller slutsteg. Jag provade inte detta tyvärr. Men som nätverks-DAC gillar jag Aries Mini bäst, med dess filter på Balanced blir den lite mjukare och passar min smak bättre. Men, det är enbart Gold Note som driver ett par hörlurar med gott resultat!

Så här glad kan man bli när man packar upp ett RIAA-steg

Precis så är det... Skämt åsido så finns det säkert mycket "sidoprylar" som är bra därute, framför allt om det görs med finess. Själv är jag skadad av alla de avarter jag har sett och hört. Det har kommit massor av digitala finesser som jag tycker har förstört mer än vad det har tillfört. Inte minst vid inspelning av musik, mixning och mastring. Samtidigt har det gett många möjligheter att skapa konstnärliga uttryck som tidigare var omöjliga, men det är få som bemästrar det. Det har också tillfört mycket hjälp för konstruktion. Men jag är konsument och känner inte för att dra in en massa korrigeringskretsar. Jag läste en artikel i maj- eller juninumret av HiFi News där man nu försöker förbättra akustiken i Royal Albert Hall med hjälp av DSP och en mängd högtalare runt om i salen. En tanke med det är att det skall låta lika bra oavsett var man sitter. Det är de som är för det, andra är emot. Under försöken har det bl a nämnts att det blir lika bra för alla men inte så bra som den bästa platsen i gamla sweet-spoten. Andra är oroliga för att biljettpriserna kommer att gå upp på platser där det tidigare låtit sämre osv. En grupp tycker man skall lösa det med klassiska lösningar vilket Albert Hall säger blir för dyrt. Jag tycker det känns fel att göra Royal Albert Hall till en stereoanläggning s a s. Man riskerar att tappa lite av hallens skäl, tycker jag. Jag ser mitt eget lyssningsrum som en form av konsertarena med de brister och fördelar som detta ger. Jag har inte blivit övertygad om att detta går att ersätta med DSP. för varje lyssningsposition i mitt rum. Jag vill kunna sitta på flera platser och uppleva musiken bra på olika platser liksom för mina gäster. De DSP-lösningar jag har sett fokuserar mer på en lyssningsposition, men det kanske har ändrats. Det lockar mig helt enkelt inte... jag går inte igång på det. Jag tror mer på att fixa lokalen akustiskt och sedan hitta utrustning som spelar bra i rummet.

Bra Daniel! Tänker mycket lika om det du skriver. Jag lyssnar nästan på all sorts musik och uppskattar olika genrer. Det har varit en lysande stjärna för allt jag testat och valt. Jag vill inte ha ett system som dödar bra musik även om inspelningen inte är perfekt. Allt skall låta bra. Det är inte någon lätt uppgift att få ihop. Men om man har en tydlig plan vart man vill med ljudet när man väljer prylar och kritiskt granskar allt man testar så att de tar mig närmare målet och inte i sidled eller bakåt, då blir det bra, till slut.

Jag tror det handlar om olika ingångar till hifi. Det finns konservativa tjurskallar som jag som är fullkomligt ointresserad av "trollerilådor" och som försöker ta bort så mycket som möjligt ur kedjan i ett försök att få ett så genuint ljud som möjligt. Den här typen hemfaller lätt till att grotta ner sig i legeringar, strömförsörjning, monokristallint koppar, vibrationsdämpning, känsliga högtalare, minimalistiska förstärkare, baffelhögtalare, analogljud osv. Jag är helt enkelt mer intresserad av de grundläggande sakerna inom hifi. Sedan har vi tekniknördarna som är mer praktiskt lagda och säljer sin audiofila själ till komplicerade-krets-djävulen bara för att få ett ljudmässigt resultat på så ett enkelt sätt som möjligt. Resultatet är det enda som räknas, vägen dit går över vilket ideologiskt härad som helst. Och det finns mycket nytänkande med detta "tvärvetenskapliga" synsätt som har med interaktion mellan olika komponenter att göra. Devialet t.ex. Men jag är inte dragen till detta. Det är inte så konstigt att det finns olika ingångar, vi har troligen helt olika förväntningar på våra anläggningar. Använder dom till olika saker. Och de olika approacherna innebär en utveckling på olika plan. Men sorry, jag tror inte en extra låda i signalvägen skulle tillföra något jag vill ha.

Hehe, finns det verkligen plats för humor i ett så allvarligt forum som Euphonia? Det här med HiFi, det är allvarliga saker! Förolämpa min fru, våldta min dotter, sno min bil...men rör inte min stereo, då blir jag !

Jaha, det var den som var lite Zen.

Jag tycker att den här förklaringen från @Double A var mycket bra! Inte för att jag vill manipulera min musiksignal digitalt. Men som filosofi betraktat. Vill man att musiken vid inspelningen ska återges korrekt och så nära detta inspelade ögonblick som möjligt? Eller vill man ha en vacker färgning som passar ens person och musiksmak? Om man kunde bygga högtalare och elektronik som spelar rätt frekvens i rätt tid och sålunda återger det inspelade instrumentet korrekt skulle man inte vilja det? Alltså utan att manipulera eller förstöra signalen på något annat sätt. Eller vill man hellre söka efter en återgivning som ger njutning men som till exempel är plus 6-12db runt 35Hz, med efterföljande problem i högre register i form av den klassiska pisksnärtskurvan? Jag menar inte att en sådan återgivning inte kan vara eftersträvansvärd, men är det High Fidelity? Eller är det High End? Och var är det som gör att många direkt uppfattar en digitalt korrigerad signal som livlös och tråkig jämfört med en mer puristiskt behandlad signal? För jag går inte med på att det skulle vara tråkigt och själlöst att lyssna på en signal som är korrekt i tid och frekvens i förhållande till inspelningen. All musik man hör live är ju långt ifrån trist och livlös, snarare tvärtom. En annan fundering jag har är hur detta påverkar vårt val av musik. Jag har en idé om att ett system som inte är så korrekt är mer känsligt för musikval och inspelningar. Man väljer, medvetet och omedvetet de inspelningar som förstärker systemets styrkor, och undviker de som inte gör det. Jag har märkt det på mig själv genom åren. Om en förändring i mitt system gör att jag undviker skivor som jag egentligen älskar, är jag inne på fel spår. Men om jag plötsligt får en "bredare" musiksmak, och njuter av fler skivor i samlingen är jag inne på rätt spår. Därför är jag ofta väldigt försiktig med att ge kunder eller vänner givna rekommendationer. Jag gillar att prata och resonera mig fram till en lösning genom att lyssna på olika sorters musik. Man lär sig mycket bara genom att betrakta och lyssna på någon som lyssnar. Det här är inte menat som ett "rätt eller fel" inlägg utan mer mina egna filosofiska funderingar. Är det High Fidelity eller något annat syfte som driver? I sådana fall vad? Det kanske är mer att likna vid mat och dryck. Ren njutning, något som är högst personligt. Det är väl därför man ofta får helt olika beskrivningar från olika människor som satt i samma rum i tex München vid samma tillfälle. Någon gillar den feta mellanbasen, någon annan ogillar att den feta mellanbasen förstör återgivningen i högre register osv. Jag tror att en mer korrekt återgivning gör mitt lyssnade roligare, bredare och mer givande. Ju rakare jag har fått frekvenskurvan desto bättre utifrån ett långsiktigt lyssande. Men alltid utan manipulation, jag pratar om en helt analog signalväg från signalkällan och framåt. Som sagt, lite funderingar. Om 5 år kanske jag tänker annorlunda igen. :-)

Fick paket idag: Ny hörlursförstärkare, har bara precis installerat den lite provisoriskt:

Tack! Zenco är ett hemmabygge jag köpte via Tradera. Nu vet ju inte jag med säkerhet om det är så eftersom elektronik inte riktigt är min hemmaplan men det beskrevs som en Klass A-rörförstärkare för hörlurar och enda utgången är en hörlursutgång. Rör är fortfarande lite av ett mysterium för mig. Jag har Klipsch Reference Over Ear och två lurar från AKG varav Y50 är den jag använder mest (den var bäst i sitt segment enligt What Hifi?). Klipsch är betydligt mer detaljerade än mina andra hörlurar och jag blir ganska fort trött av ljudet då jag upplever det som för detaljerat/skarpt (jag har inte greppat audifofil-lingon för att beskriva ljud ännu). AKG är mycket basigare och mindre detaljerade men behagligare att lyssna länge med. Rent passformsmässigt föredrar jag over-ear jämfört med on-ear. Jag har en bunke IEM (t.ex. Yincrow X6) men föredrar utanpåliggande hörlurar. SMSL M100 köpte jag efter ZEOS recension av den och han prisar ständigt sina Hifiman Sundara-lurar så jag funderar starkt på köp av såna.

Nu slutar vi med fjanterier. Norrland börjar vid Dalälven. Refused är äkta norrländska krigare från Umeå!! otroligt stora förebilder för många framgångsrika amerikanska Copycats....😎

Nytt med Katie.