Ja. Det är alltså hur vi beskriver att det låter.
Kruxet är att inget låter för sig själv. Ändå ska vi för jämnan beskriva hur saker låter för sig själv
Fast att vi vet att varje delkomponent tillför sin klang så inbillar vi oss att vi kan beskriva dem isolerat var för sig.
Detta slutsteg är väl ett lysande exempel på att komponenter inte kan sägas ha isolerade klangegenskaper.
Jag tycker att jämförelsen med Lavardin är utmärkt. Då har man en referens. Men om man skulle byta till en annan förstärkare, andra högtalare eller kablar, så gäller ju inte beskrivningarna längre. Ändå gör vi dem och de har en tendens att cementeras.
Din fråga är såklart inte så enkel att besvara eftersom svaret måste bli subjektivt. Leo Beranek gjorde stora insatser för att hitta ett sätt att kommunicera, och då handlar det om:
Det system som sammantaget gör bäst ifrån sig i fråga om intimitet, livlighet, värme, direktljudets styrka, efterklangens styrka, definition eller tydlighet, briljans, diffusion, balans, blend (homogenitet), ensemble, attack, konsistens, frihet från eko, frihet från buller, dynamikomfång, tonal kvalitet och enhetlighet i hela rummet.