Jump to content

Leaderboard

Popular Content

Showing content with the highest reputation on 2019-12-26 in all areas

  1. Om marknadsföring: Det är ibland ett gissel. Ett exempel är opiodkatastrofen i västländerna som skapats av läkemedelsbolagens reklam. Bensodiazepinerna gick också från "ofarliga" till beroendeframkallande och har skördat otaliga offer. Industrimaten, även den vetenskapligt belagd och massivt annonserad, ligger bakom flera s.k. "metabola" sjukdomar, som fetma och diabetes. Man kan angripa reklam för att den manipulerar och översäljer undermåliga produkter. Bakom finns antagandet att det finns något objektivt bättre, något som med sakliga, mätbara argument kan anses mer fullgånget. Jag är tveksam när det gäller hifi och en hel del andra saker. Dvs allt som handlar om kvaliteter. Jag gillar reklam, det är en del av vår kultur. Men som person och konsument måste man hantera den på något sätt. Läkemedel och mat har en helt del regler kring reklam för att skydda allmänheten, men det har faktiskt inte hjälpt ett dugg. Jag tror det bara gjort saken värre. Nästan ingen yrkeskår har varit så korrupt som läkarkåren. Och man har skapat åsiktskorridorer inom dessa områden och slagit ner på avvikelser. Detta ser vi också på andra områden, t.ex. det politiska. Jag har en (kanske naiv) tro på det fria ordet, på många olika kanaler. En utmärkt motvikt mot excesser inom reklamen är t.ex. vårt forum. Den spelar en viktig roll för att göra oss till mer informerade konsumenter.
    3 points
  2. I många trådar genom åren har vi varit inne på produkter som drar igång diskussioner kring trovärdighet om deras påstådda "verkliga" nytta. Senaste exemplet är kring Nordost QPOINT. Jag kan inte uttala mig om vad den gör eller om dess effekt är verklig eller om den endast bygger på perception baserad på kommunikation eller känt varumärke. Jag är dock lite skeptisk, framför allt på produkter som skapar den här typen av reaktioner, t ex "om man hör skillnader så är det skillnader". I någon mån är det ju sant men är det riktigt sant? Framför allt, är det ok om sanningen skapats genom utnyttjande av svagheter i våra beteenden, det som ibland brukar kallas bondfångeri? Jag har inte alla svaren lika lite som @calle_jr har alla svar när han försöker förstå och sammanställa tekniska och logiska förklaringar kring vår hobby utifrån sin kunskapsbas. Här gör jag ändå ett litet försök i en separat tråd att beskriva och exemplifiera utifrån min kunskap, examina och erfarenhet kring framför allt marknadskommunikation och konsumentbeteende om hur man faktisk kan påverka oss att ta irrationella beslut. De flesta eller i vart fall många av våra beslut är inte rationella dvs, de bygger inte på fakta utan snarare på känslor och inbillad rationalitet. I detta ligger också en försvarsmekanism typ "jag vet ju vad jag hör". Ingen eller väldigt få av oss vill bli uppfattade som irrationella. Med lite kunskap kring teknisk fakta och fakta kring mänskligt beteende kan man faktiskt minska det rent känslomässiga inflytandet över våra beteenden. En klassisk bild på hur känslor och logik är uppdelad i hjärnan är den följande där högra hjärnhalvan står för det emotionella och kreativa och där den vänstra står för den faktabaserad och logisk information. De klokaste valen är förmodligen de där de båda halvorna har förhandlat med varandra och vägt de olika argumenten mot varandra. I grunden tycker jag att det är klädsamt med en skeptisk eller kritisk hållning till all marknadskommunikation - det finns ett syfte bakom den, vilket ibland kan vara nyttigt att fundera på. Samtidigt tycker jag att marknadsföring/-kommunikation har varit och är en viktig del i ett det kapitalistiska system vi lever i. Det har skapat välstånd och i huvudsak ett bra samhälle att leva i enligt majoritetens röster i samhället så som de representeras i riksdagen. Jag exemplifierar med text från Q-POINTS kommuniktion (mina understrykningar): "this unique, metronomic effect", "cost-effective", "demonstrable improvements to any component in a sound system", "enhanced coherency and greater dynamic", "expanded space and ambiance". Hur påverkar detta inför en provlyssning? Hur påverkar varumärket vår perception? Jag har inte svaren annat än att det påverkar. Nedan försöker jag i någon mån beskriva hur ett företag, vilket som helst men av någorlunda storlek, arbetar med marknadskommunikation. Ett framgångsrikt företag kännetecknas oftast av att man har en klar vision om åt vilket håll man vill gå som sedan bryts ner i mål och delmål samt en strategi om hur man skall nå dem. Inte sällan ingår där att utveckla produkter och tjänster (ingenjörssidan med någon form av input från marknaden och ibland ren intuition) och en marknadsföringsstrategi som bryts ner i kommunikation och försäljningsplan. Utöver detta behövs HR, ekonomi, logistik och ibland även jurister samt ett nätverk till extern info. Produktvecklare behöver någon form av marknadsinflöde typ information samt kunskap om det de gör. Men för att 1+1 skall bli mer än 2 behövs också marknadföring, kommunikation och försäljning och för det behövs också kompetens. Exemplens makt är stark och de företag som brukar lyckas bäst är de som bäst kan förena dessa kompetenser till en stark enhet. Dessvärre förekommer det också exempel på det motsatta där det finns en stark misstro mot ingenjörer från marknadsfolk och omvänt. Det är oftast tecken på en svag ledning. Marknadsföring och kommunikation är ingen naturvetenskap men dock en vetenskap inom ekonomi under en gren som brukar kallas Marketing Management eller Consumer Behaviour med kopplingar till mänskliga beteenden inom en samhällsram blandad med olika grad av juridik, sociologi (grupp), psykologi (individ, perception), statistik, politik och nationalekonomi (utbud/efterfrågan). En introduktion till Consumer Behaviour kan man läsa här. Med tanke på vilka verktyg som finns, dess kraft och hur de används så tycker jag man skall vara vaksam. Ett vanligt exempel på hur perceptionens (samling processer i hjärnan som tolkar information från sinnena som föremål, händelser, skrivna och talade ord o.s.v.) betydelse och hur man bygger upp rätt budskap är att använda sig av konsument-/kundpaneler och kontrollgrupper för upprepning. Här ett exempel hur en sådan test kan läggas upp: Presentera en produkt inför en konsumentgrupp genom att visa/använda/koppla in och i efterhand fråga vad de upplevde. Presentera samma produkt inför en ny grupp på samma sätt men inleda med att presentera produkten hur den är uppbyggd och vilken nytta/effekter den skall göra utan överdrifter. Göra samma sak men lägga till mer värdeord/överdrifter Göra samma sak och koppla till vetenskapliga studier, "i samarbete med universitet" och forskningsvärlden Lägga till uttalande om hur kända personer inom ämnet har reagerat (i verkligheten/mot betalning). Du kommer att få olika resultat efter varje försök, men inte alltid. Ju mer "objektivt bra" produkten är desto mindre insats behövs av alla 5 stegen. I exemplet som @Peo lyfte fram med hjulet så är dess objektiva fördel så stark att det förmodligen enbart krävdes steg 1. Ett annat exempel är Sonys Walkman. När jag läste detta i Lund brukade man använda ett dryckesexempel. När äppeldrycken Mer lanserades upplevdes den som "objektivt god" och här behövde man bara använda steg 1 i stort sett. Sedan skötte marknaden resten själv. Samma bolag lanserade även drycken Merry och där behövde man alla 5 stegen för att nå försäljningsframgång. När man slutade med den supporten dog produkten. Den var helt enkelt inte "objektivt god" eller översatt till vårt intresse; den hade inte den verkliga effekt som påstods. Om ett företag gjort ovanstående hemläxa inför en lansering, har de underlag för en marknads- och kommunikationsplan. De stora drakarna har också sofistikerade programvaror för att göra olika konfidensanalyser om hur olika insatser påverkar och kan då skräddasy budskapet än mer för att "trycka på rätt knappar". Här ett exempel från Viscovery som analyserar köp utifrån olika konsumentgrupper. Det kan också användas för test av konsumentpaneler, budskap mm Det kan också ge input för produktutveckling. Ett visuellt exempel för att belysa kommunikationsmedlets kraft är med Ponzoillussionen där de utlagda spåren påverkar budskapet i de gula linjerna. Budskapet kan försvagas eller förstärkas genom att vinkla in/ut spåren, ändra avstånden mellan syllarna och de färger som används då olika färgfrekvens förstärker eller försvagar budskapet. Exemplet är visuellt men det är samma krafter som de skrivna orden i mer eller mindre twistade budskap kan skapa. Många hävdar trots allt att de inte påverkas av den typen av missriktning. Det är dessvärre inte sant. Vi går alla i samma fälla, inklusive jag själv, och inte någon är helt immun. Ett sätt att ändå försöka få en allsidig belysning är att försöka få "fakta i målet" typ vad är det för något? Hur funkar det? Vilka belägg finns? Är det hörbart eller enbart mätbart? Själv tror jag inte på att någon är så pass neutral att vi kan enbart hänföra allt till vad vi hör om vi skall försöka få fram "verkligheten". Allt som marknadsförs och säljs är naturligtvis inte bluff & båg. Företag och handlare lever i en tuff verksamhet. Det är ingen dans på enbart rosor. De behöver tala för sin vara och sina tjänster. Man skall dock vara medveten om att allt är inte sant, komplett eller i vart fall inte utan överdrifter. En nyttig fundering kan då vara Varför tilltalar produkten mig? Var kan jag hitta mer neutral information? Vilka belägg finns för dess funktion? Behöver jag den och varför (är det något jag saknar idag)? Vad händer om jag inte köper den? Alternativa produkter? Värde för pengar? Företag arbetar med vad man brukar kalla en marknadsmix. Den mest kända och etablerade har sprits av amerikanen Philip Kotler vars läromedel används world wide sedan i vart fall 70-talet och än idag. När gamla Lundensare som läst marknadsföring/kommunikation träffas brukar vi presentera oss med namn och vilken edition av Kotlers "Marketing Management" vi läste, typ Arne Arnesson edition 5. Själv läste jag edition 3, en tegelsten på drygt 800 gram. Läste att nu är man inne på edition 15 och vikten har öka till det dubbla vilket är något slags kvitto på hur ämnet expanderat. Philip Kotler - Wikipedia Kotler har inte uppfunnit de marknadsföringsmetoder som brukar användas men han har satt struktur på den och denna används i de flesta företag, skulle jag tro, mer eller mindre medvetet. Jag går inte in i detaljer här. Finns att läsa om på Wikipedia, men begrepp som 4P-modellen, marknadsmix och promotion mix är välbekanta begrepp inom marknadsföring och marknadskommunikation. När man sedan gräver än djupare blandas även psykologiska verktyg in för hur individer påverkas och vad som styr deras val. På motsvarande sätt finns det sociologiska inslag, dvs hur gruppbetende verkar, t ex hur mode styrs. Marknadsföringsutbildning idag är mycket sofistikerad och tassar inom flera vetenskaper för att nå olika målgrupper Det finns oerhört kraftfulla verktyg inom kommunikation. De är så pass starka att det finns lagar som begränsar de värsta avarterna gentemot konsumenter vilka bevakas av bl a KO. För medicin och mat är lagstiftningen kring vederhäftig information betydligt strängare (tack och lov). Men för hifi, schampo och hudkrämer finns det inte många lagrum att hämta om vederhäftighet i information. För hifi handlar det mer om produkt- och elsäkerhet, förbjudna material (typ bly). Var och en får dra sina egna slutsatser. Ett bra exempel på kommuniktionens makt ser vi i de sociala medierna som på ca 10 år har ändrat världens pollitiska inriktning på både gott och ont; inte sällan genom lögn och skruvade versioner av utvalda sanningar. Företags kommunikationsavdelningar är inte imuna. De påverkas också liksom reklammakare och motsvarande. Den senaste trenden är arbeta med influencers som på kort tid blivit en miljardindustri. Här är ett exempel. Det är starka krafter igång om våra penningar. Ett problem, kan jag tycka, är att när det kommer ifrågasättande kring produkters verkliga kontra upplevda skillnader så möts det ofta med en kraftfull diskussion med för och emot, typ var och en får avgöra vad som är "dyrt eller billigt", eller "ifrågasätter du mina upplevelser?" De diskussionerna förs dessutom i en irriterad ton där det handlar om att vinna eller förlora i bästa Trump-anda. Så länge produkter prisas är det ok men helst utan ifrågasättande. Det tycker jag är lite synd då sanningen förmodligen ligger någonstans mitt emellan. Vårt område innehåller trots allt en hel del fakta och utgår från fysikalisk fakta. Vi kan säkert undvika en hel del felsteg genom att anamma delar av denna och överlåta beslutsprocessen till det som återstår kring subjektiva värden. Men var går gränsen? Det är väl det som är det svåra och som alla brottas med att hitta svaren på... Min slutuppmaning: Fortsätt testa och var nyfiken, sök även fakta och var försiktig med att tolka kommunikationen. Det ligger starka krafter bakom och du är ofta i underläge från start.
    2 points
  3. Nja, det är väl en bra diskussion. Jag har läst både psykologi och vetenskapsteori på universitetet och jag anser inte heller att det är en vetenskap. Det motsvaras också av urusla resultat. Idag erbjuds nästan enbart kognitiv terapi om man inte betalar själv. Det är bara en raffinerad form av dressyr, som hjälper att trycka ner oönskade beteenden. Även om psykologi inte har resultat och inte är en egentlig vetenskap, så finns det exceptionellt bra terapeuter, som verkligen gör nytta. Men det bygger troligen mer på en personlig förmåga. Det närmaste vi kommer en formaliserad syn på mänskligt beteende med någon form av giltighet hittar vi inom ekonomisk forskning, enligt min uppfattning. Jag har försökt att rannsaka mig själv och fundera på varför och hur jag lägger ner pengar på hifi. 1. Mina köp initieras av olika saker. Ibland har jag studerat ett ämne grundligt. Ibland har jag blivit "kär". Studierna har som regel varit ganska misslyckade. Jag har väldigt svårt att dra slutsatser från recensioner och tyckande. Jag är mer lycklig i min kärlek. Det bygger som regel på ett IRL möte, dvs. att jag hört något. 2. Fåfänga. Det är bara att erkänna. Det ska vara en snygg och imponerade anläggning hemma. 3. Den egentliga drivkraften tror jag är av estetisk natur. Vita, heterosexuella, medelålders män har ett ganska smal spektrum att navigera inom för sin estetiska uppfyllelse. Hifi är en utmärkt kandidat. Och faktum är att hifi erbjuder fullkomligt fundamentala estetiska upplevelser, i alla fall för mig. Är man känslig för det vackra så går det utöver sex, hunger och sömn. 4. Det som håller kvar mig inom hifi är komplexiteten. Att det är ett sökande efter kvalitativa värden. Att uppfattningarna går isär så mycket. Att det hela tiden rör sig i gränslandet mellan vetenskap, modern hifi-folktro och estetik. En helt oemotståndlig mix.
    2 points
  4. Jag vill rekommendera alla att prova ett enkelt och också billigt experiment, bara för skoj om inte annat. Det gäller högtalarkablar. Skaffa i rätt längd 2x1,5 mm EKK och koppla in med banankontakter, eller utan kontakter och skruva fast. Funkar fint upp till ca 3m. För större längder tar du 4x1,5 och korskopplar. Solid koppar med bra dielektrikum är det. Jag tror du blir överraskad.
    2 points
  5. Nej tack. Jag står över den uppgiften. Jag har inget behov av att psykologisera över mina upplevelser. För egen del räcker den subjektiva upplevelsen långt. Jag litar oftast på min intuition.
    1 point
  6. Du får lansera din egen teori! Vilka faktorer är det som påverkar det vi hör? Ja. Och det är ju exakt det som är @Bebops syfte antar jag
    1 point
  7. Tackar för mycket intressant läsning. Vill inte analysera mig själv för mycket i denna frågeställning och slipper helt enkelt bli besviken. En pepparkaka erbjuds till var och en så analyserna av frågeställningen och andra personer inte går över till något trist. God fortsättning på er alla. ?
    1 point
  8. Liten analys på det hela: Först tyckte du att du hörde skillnad på kablar. I efterhand hävdar du att skillnaden du hörde berodde på förväntningar (Du var biased p.g.a. din trosuppfattning). Därefter jämför du kablar och hör ingen skillnad. Du är nu säkrare på att du har mer rätt än tidigare, för du är inte längre biased. Min fråga: Hur kan du vara säker på att du inte längre är biased? En möjlighet utifrån ditt eget resonerande: Du kanske har läst på lite att det inte är några skillnader på kablar. Någon auktoritet kanske har berättat och förklarar övertygande för dig att kablar är mumbo jumbo. Så, du hör ingen skillnad nu för tiden, eftersom du inte vill höra den (p.g.a. att du fortfarande är biased, men åt motsatta ståndpunkten. Dina förväntningar är alltså motsatta till de tidigare).
    1 point
  9. Exemplet illustrerar pseudovetenskaplighet, inget annat. Jag måste inte vara psykolog (expert) för att kunna bemöta felaktigheter. Min utbildning, min person, min bakgrund, mitt kön, et.c. är irrelevant för argumentationen.
    1 point
  10. Läs igen och bemöt mig i sak istället. Läs speciellt detta igen. Lägg märkte till tillägget. Pseudovetenskapligheten i ovannämnda "teori" kan jämföras med följande exempel: Psykologen: Du mår dåligt för att du hade en dålig barndom. Patienten: Men jag hade en jättebra barndom! (Förnekelse) Psykologen: Din barndom var dålig för att den var för bra.
    1 point
  11. Man slutar aldrig att förundras över psykologins pseudovetenskaplighet. Ovanstående “teori” är i bästa fall vag, men det är inte det stora bekymret. Det är mycket enkelt att finna motexempel mot alla tre punkter. Faktum är att det är lika lätt att finna motexempel som stödexempel. Det gör att teorin är oinformativ och omöjlig att falsifiera. Det är lika stor möjlighet att teorin är felaktig som att den är korrekt. Motexempel: Vi tenderar att underskatta vår egen kompetens. Jag kan inte presentera lösningsförslag på politiska problem. Det är bättre att överlåta detta till politiker. Jag kan inte uppfostra mina barn. Jag överlåter detta åt skolan. Jag kan inte lära mig förstå mitt eget beteende. Det är bättre att lita på psykologer. Motexempel: Vi tenderar att överskatta personer som tror att de har kompentens, eller personer som vi tror har kompetens. Politiker löser problemen om skatten höjs. Skolan fostrar mina barn för lärare är pedagoger. Psykologen förstår mitt beteende bättre än jag själv för han har universitetsutbildning. Motexempel: Jag röstade på parti x, men de löste inte problemet, så nu röstar jag på parti y istället. Skolan lyckades inte fostra mina barn, så nu gör jag det själv. Efter att ha läst kursen Logic 101 insåg jag att jag inte längre bör förlita mig på psykolog x. Psykologen inser att sin teori är ytterst vag och vill försvara sig mot motargument redan innan de har presenterats. Det är dock inte ett sakligt försvar utan anspelar på känslor samt auktoritet: "Du ska inte tro att du att du vet, för du är ingen expert på området". Syftet är att jag inte ska våga argumentera mot. Jag vill ju inte riskera att göra bort mig. Det mest komiska i detta fall är att psykologen (experten) i fråga beskrivs väldigt väl av de tre punkterna. Han har överskattat sin egen kompetens. Han har underskattat den vanliga människans kompetens. Han vill inte erkänna sin teoris ovetenskaplighet. Han skyddar sig med auktoritetsargument. Han tror säkert fortfarande på sin teori. Han har alltså inte lärt sig för framtiden. Pseudovetenskapligheten i ovannämnda "teori" kan jämföras med följande exempel: Psykologen: Du mår dåligt för att du hade en dålig barndom. Patienten: Men jag hade en jättebra barndom! Psykologen: Din barndom var dålig för att den var för bra.
    1 point
  12. Finns ett begrepp på detta som heter efterrationalisering som säkert är mycket vanligare än vi är villiga att erkänna. Tillhör säkert denna grupp själv, mer ofta än sällan. Calm
    1 point
  13. Ja, och vår kreativitet att hitta argument för att så verkligen är fallet är stor. Ju större uppoffring desto starkare försvarstal både till sig själv och mot omgivningen för att inte betraktas som en idiot (om jag tar i lite). Grejen är inte att vi köper prylar som vi vill ha. Det som jag tycker kan vara en nyttig övning är att fundera på är varför, vilket kan ge lite bättre självkontoll och inte överlåta för mycket åt externa krafter. Jag köpte nya högtalarkablar för lite sedan av den enkla anledningen att jag vill ha allt "hopsnörat" med samma serie från samma tillverkare. Inget annat. Om det är mitt argument kan jag bortse från om det låter bättre eller inte och behöver inte bli besviken. Jag behöver heller inte slå på trumman om att jag fått ett ljudlyft och påverka andra om något som jag trots allt inte upplever. Det låter heller inte sämre. Det känns rätt för mig att köpa ett helt koncept, en personlig hygienfaktor s a s.
    1 point
  14. Kul att ni gillar ämnet. Den här typen av diskussioner blir lätt OT i andra trådar. Om ni tycker detta är intressant finns mycket att läsa. Min inledning handlar om hur avsändaren formar sitt budskap. En annan ingrediens i detta är att förstå hur mottagaren tolkar budskapen och vad som påverkar beslutsprocessen. Kunskapen om detta ger ytterligare ammunition till att forma sitt budskap för att nå maximal effekt. Det brukar kallas Cognitive Bias, vilket definieras som systematiska tankefel i en beslutsprocess. I grunden är detta en skyddsprocess, t ex när vi reagerar på en misstänkt fara genom att rymma fältet. Att stanna kvar och utreda om det verkligen är en fara kan vara ödesdigert. En av de mer intressanta av dessa tycker jag Dunning-Kruger-effekten är. Den bygger på att alla har en inkompetensnivå inom något område som har tre hörnpelare i vårt agerande och i vår beslutsprocess Vi tenderar att överskattar vår egen kompetens Vi har också en tendens att underskatta högre kompetens hos de som faktiskt har den Misslyckas med att erkänna egna misstag och den egna bristen av skicklighet vilket leder till att vi inte lär oss för framtiden (gör om samma misstag) Om du frågar runt lite så är det få som vill köpa detta för sin egen del men har lättare att köpa att "det gäller andra personer", men forskningen ger andra besked. Om du tänker in dig i en kommunikatörs sits, så är dessa tre punkter en guldgruva för att forma sitt innehåll. Vi kan ju ta miljödebatten som exempel om olika bilder av verkligheten och om lösningar som "folket" besitter. Många slår ifrån sig forskningens resultat. Men många tycker de lever miljövänligt och ser ingen anledning till förändring. Detta utnyttjas i olika kommunikationsstrategier kopplade till avsändarens intentioner. Alla här på forumet har en inkompetensnivå av olika grad även inom det vi håller på med i vår hobby och exempel på ovanstående tre agerande finns det gott om även på Euphonia inklusive från min egen penna. Är detta ett problem? Nej, det är så vi är skapade och är en del av oss. Men det kan vara bra att ha en liten hum om när vi står inför stora beslutsprocesser enligt devisen "en stark konsument är en välinformerad konsument" eller "ett bra beslut underbyggs av faktainsamling". Ju större investeringar vi gör ju bättre brukar vi vara på detta, vilket också speglar kommunikationens innehåll - jämför t ex inköp av en cykel kontra en villa. För den som är intresserad rekommenderas följande introduktion på en A4 med länkar för fördjupning. What is Cognitive Bias
    1 point
  15. Mycket vacker musik med Melody!
    1 point
  16. Mr. D

    Ditt senaste Hifi köp!

    Indeed. You have an excellent memory. The Nagra is for a small secondary system. It will be full analogue: one turntable, one tape deck, an integrated SET amp and a pair of loudspeakers. More in the coming weeks.
    1 point
  17. Jag kan ge ett exempel på hur jag själv anser att jag "trillat dit". Exakta svar om vad som hände i skallen vet jag inte men jag har min teori för vad det nu är värt. Förr hade jag alltid Siltechs kablar. De konkurrerade ut mina tidigare Purist Audio Elementa som jag tyckte lät sträva på något sätt. När jag bodde i Kanada gick jag över till rör. Jag lyssnade på olika märken och modeller och fastnade för VTL som jag nu haft i ett antal modeller i 15 år. Jag ville prova nya kablar och testade Cardas, Nordost och Transparent. Jag valde Transparent därför jag tyckte de lät bäst. Men varför kom jag fram till det? Cardas hade jag knappt hört talas om i något sammanhang. Säljare sa att de var utmärkta att balansera i ljust klingande system. Nordost hade (då) rykte om sig att vara rätt "spetsiga" i sitt ljud och så upplevde jag de också. Säljare (som jag såg upp till) ansåg att Siltech tyckte han gav ett litet "trattljud". Transparent kostade ungefär drygt hälften av vad de kostade i Sverige, hade gott rykte, användes bl a av Wilson och VTL på mässor i Montreal och under ett test av VTL i Stereophile. Jag är helt säker på att jag påverkades av dessa "vid sidan om"-faktorer men om någon frågat mig hade jag förmodligen förnekat detta. Jag tyckte jag hörde detaljer på Diana Kralls "The Girl In the Other Room". Jag var bombis på det. Väl hemma i Sverige igen några år senare provade jag mina gamla Siltech igen. Det märkliga var att då kunde jag inte märka några som helst skillnader. Diana Krall lät lika med båda kablarna. Min teori är att när jag köpte Transparent i Kanada så hade jag byggt upp en förväntan av skälen ovan. Jag byggde upp ett försvar för mitt beslut att byta. Den typen av förväntningar hade jag inte nu. Jag var lite mer nollställd. Några år senare blev jag tillfrågad om jag ville prova ett fullt sätt Kubala Sosna-kablar och skriva på Euphonia där jag berörde storyn ovan. För att göra en lång story lite kortare så hörde jag ingen skillnad mellan dessa heller. Sedan dess har jag lagt kabelintresset åt sidan. Jag förväntar mig ingen större skillnad och då hör jag det inte heller. Hyggliga kablar, vettigt bygda till bra pris och bra kontakter. That's enough för mig idag. Sen kan det säkert finnas kablar som agerar som ett filter/tonkontroll men är rätt ointressant kan jag tycka. Om anläggningen behöver tunas gör jag hellre det med en annan pickup, byter förstärkare eller ser över placering och liknande. Jag kanske är helt fel på det utifrån "verkligheten". Grejen är att jag tror inte att det var det jag hörde som gjorde att jag gick över till Transparent. Jag tror jag drevs mer av andra omständigheter plus en portion fåfänga. Prylar där det lätt uppstår diskussioner om det är någon skillnad eller inte, där det ena hör skillnaden (framför allt köparen och inte de andra) ligger i riskgruppen för att man påverkats av något annat, tycker jag. Min dotter anser att hon inte påverkas av reklam/marknadsföring (bl a eftersom hon liksom jag valt den banan och är "insatt"). Hennes toalettskåps innehåll var som en blåkopia från TV4's reklampauser. Det nästan chockade henne när jag nämnde det. Nu handlar hon allt på apoteket och läser produktdatablad...
    1 point
  18. calle_jr

    Mag-Lev vinylspelare?

    Helt rätt. Kraftspelet finns ju där och vibrationer är inget annat än dynamiska krafter, så om jämvikt ska råda så måste vibrationerna överföras. Men de dämpas såklart. Inte på något sätt expert, men magnetlager som endast ersätter kulan bör vara mer görbart. Men frågan är om det ändå inte är både enklare och bättre att få till ett bra rubinlager.
    1 point
  19. Harryup

    Mag-Lev vinylspelare?

    Man skall ju inte tro att ett magnetlager isolerar alla störningar. Det är ju stumt annars så skulle det ju slå i "botten". Så beroende på störning så kan det ju i alla fall överföra den.
    1 point
  20. En annan form av marknadsföring som ter sig nästan lite obehaglig är bruket av cookies. Idag kan du inte gå in anonymt egentligen utan att godkänna ett villkor om användandet av cookies. Detta tillägg var egentligen med ett syfte att värna den personliga integriteten men har egentligen blivit tvärt om. Godkänner du inte villkoren så släpps du helt enkelt inte in. Om du godkänner har du vanligen givit mottagaren fritt att använda din data att säljas fritt till envar som är villig att betala för den. En nyligen titt på ett hotell som jag gjorde, resulterade i ett formligen bombardemang av diverse hetsiga uppgifter om eventuella spekulerade prisuppgångar eller brist på rum just på mina datum. Eftersom man vid flera besök på t.ex. Hotels.com, Trivago eller Tripadvisor, har svårt att ha exakt koll på de erbjudna priserna, så är min uppfattning att de höjs vartefter mitt intresse ökar i antal sökningar. Dessa aktörer får ju provision på förmedlade bokningar sannolikt i o/o av slutpriset och har därmed inget intresse av att hålla nere detta. Data om enskilda grupper och individer ökar i samhället och kan bearbetas med skrämmande precision. Gå in på t.ex. Hitta.se och se den information som finns där. mer går säkert att köpa för den intresserade och kan t.ex. användas i marknadsföring eller politisk påverkanskampanjer. Huu! Calm
    1 point
  21. hej alla comrades #5669, kul att du tar fram bröderna Wright, som gammal mekaniker på Hellenic Air Force (F-104 & Mirage F1) gillar jag flygplan & teknik runt dessa. Bröderna och för all del många andra engineer's den tiden, försökte att överföra konkreta teorier från fysik, matematik, aerodynamik etc till praktiska tillämpningar genom experiment och alla dessa ingenjörer hade kommit ganska lång vad det gäller en flygande struktur, problemet var dock motor som hade lågt effekt vs vikt. Så lång inga konstigheter, det är bevisat varje dag att man kan flyga, miljoner kan flyga varje dag, nåja, förutom en & annan konstiga typer som vill segla över oceaner! Alltså, här Karl Popper skulle vara supernöjd, uppfyller hans krav för repetition. Om man försätter med denna pryl som ni tycker att det gör skillnad, man måste presentera konkret lite mer vetenskapliga fakta först och sen resultat av repetition att prylen fungerar exakt & konkret som på försäljnings broschyr. Tänka er bara att Pratt & Whitney gjorde en ny motor och "några tyckte" att det var en bra motor som gör skillnad, skulle Boeing eller Airbus använda den motorn utan vidare dokumentation? För de som undrar vad min kompis sagt, han är ingen tekniker eller hajend kille, han sysslar med språk på Lunds universitet, han läste texten och granskade den rent språkligt, hur meningarna är byggda, om de är strikta med konkreta fakta eller konkreta bevis och vad vill man uppnå med den. För att göra hans svar enkelt, han betraktar texten som " a piece of crap", typiskt exempel är när Kejsaren av Japan i sitt radiotal till nationen förklarade att Japan hade besegrats av Amerikaner, ingen som fattade nånting! Mvh Spiros PS: apex, helt korrekt om vetenskapen, exakt vad Karl Popper säger dessutom, dagens evangelium inom vetenskap! Läs vetenskapens "dekalogen" och hitta en punkt som uppfylls av prylen. Sen vad man tycker rent subjektiv är just subjektiv och har ingenting att göra med vetenskap.
    1 point
  22. En del kanske skulle kalla det placebo, men jag tror att ni hörde skillnader och då är det bra för musikupplevelsen. @Apexorca, det är väl som med alla andra tweaks etc. de uppför sig väl liksom Entreq’s grejer, helt olika beroende på en massa parametrar? Ska bli kul att höra vad som händer när grejerna kopplas in hos @bigblue. Jag vet en som velat testa detta hemma hos mig oxå men tiden har liksom inte räckt till för allt, men en vacker dag kanske? /byZan
    1 point
  23. bigblue

    P-Pans Musikhörna

    Hur ser den kompletta högtalaren ut? Nej, jag tror inte heller att den finns. Dels för att det finns för många variabler för att kunna kryssa i alla rutorna. Och dels upplever jag det som om högtalarna är kedjans mest oprecisa länk. Här tror jag att man som konstruktör får göra fler kompromisser och eftergifter än om man t ex konstruerar en DAC. Att jobba med elektronik är en sak. Men med högtalare handlar det också om fysik. För mig är den bästa högtalaren; den som får mig att fullständigt försvinna in i musiken, med minsta möjliga åverkan på plånboken.
    1 point
  24. För några år sedan hade jag en hårddiskspelare som kunde rippa skivor till intern hårddisk och sedan spela upp dessa. Bra ljud och väldigt bekvämt, men tyvärr avled den 2017 och ingen support fanns att få då firman gått i graven :-( Den ersattes av en liten Auralic streamer och ett Tidal abonnemang. Massor av ny musik har upptäckts och det har låtit bra, dock inte riktigt på den nivå som jag mindes från tiden med hårddiskspelaren. När min lokala HiFi-handlare tog upp Innuos i sortimentet blev nyfikenheten stor :-) Här fanns ju en maskin som både kunde rippa,lagra och strömma! Dessutom till ett rimligt pris, undantaget värstingmodellen Statement då. Modellen Zen mk3 verkade vara den som gav mest "bang for the buck". Frågan var bara om kvaliten på det strömmade kunde matcha den renodlade streamern jag redan hade? När allas vår @Calm intygade att hans Zen kunde strömma Tidal med samma kvalite som hans MSB-drive spelade CD så kände jag mig trygg En beställning lades på en Zen i silver med 4TB hårddisk. Jag har även pimpat den med IsoAcoustics Orea Indigo fötter. Vikterna ovanpå är för att optimera belastningen på fötterna :-) Nu rippas det skivor för fulla muggar och naturligtvis spelas det samtidigt. Oron för kvaliten på det strömmade Tidal kom direkt på skam då det presteras på en hög nivå! Hårddiskspelning ger ytterligare en nivå.
    1 point
  25. AlfaGTV

    Mickes Musikrum

    Igår kväll fick jag tillfälle att besöka en vän med en intressant anläggning. Han (MB) har en hel del prylar och vi rätt lika i det avseendet att vi båda tycker det är kul med omväxling. Med andra ord vill man ha mer än ett par högtalare, försteg etc... Men nu hade han skaffat sig en ny vinylsnurra som han var jäkligt nöjd med, och med lite andra rockader så var det ett ganska annorlunda system som spelade än jag var på besök senast. Ni får ursäkta snapshotet med mobilkameran, det är inte så beskrivande men tyckte bilden blev OK. Vinylsnurran som tronar överst är en Avid Ingenium, med en Rega RB-303 arm och en Ortofon MC 20 Super lät det riktigt trevligt. RIAA-steget är det inbyggda i den kanonläckra Denon PRA-1000 förförstärkaren, en riktig läckerbit, och den låter dessutom riktigt najs! Kraften kommer sedan från de lite mindre Denon mono-blocken (POA-4400) som gör ett helt OK jobb, även om jag nog föredrar den Jungson Hedo som agerade slutsteg senast. Högtalarna är dock ett par superfina rariteter, ett par QLN Reference HD II tror jag de heter? Hursom spelade hela riggen riktigt trevlig musik och i sweetspot inmundigades det jästa drycker! Tackar MB!
    1 point
  26. 1 point
  27. AlfaGTV

    Mickes Musikrum

    Som kännaren kanske såg på min förra post, så har jag valt att testa ett par Sennheiser InEars, efter att jag misslyckats med att fatta tycke för flera av deras lurar tidigare. Men jag gillar deras HD-800S som är en välanvänd hemma-lur, och lite inspirerad av tips i ämnet chansar på ett par IE800, alltså den gamla modellen. När jag beställt dessa av Radiohandlarn så Googlade jag runt lite och dels så hittade jag ett par kopior, för ett par hundralappar!!! Jag beställde även dessa, av ren nyfikenhet men de har inte anlänt ännu. Vid googlandet fick jag också svart på vitt varför de låter så pass bra som de gör: Det är PriceRunner som kommer med så kompetenta recensioner, om ni undrade! Dessutom tror jag faktiskt kabeln är snarare 2.5mm i diameter, men det låter trots detta riktigt bra!
    1 point
  28. AlfaGTV

    Mickes Musikrum

    Jag ska fortsättningsvis enbart marinera lyssnaren i öl/ale/lager, inte elektroniken! Tror det blir bäst! Så här ser racket ut från lyssningsplats för tillfället, Jag monterade ned hela racket utom botten, kapade (med bågfil) fyra av de 320mm långa benen, till 8st 150mm. Sedan in med den Solo-hylla jag köpte tidigare. Så nu får jag bättre möjligheter att placera de saker som har en mera permanent plats i min rigg!
    1 point
  29. Har erfarenhet ifrån ett exemplar. Kortfattat, den vobblar otroligt. Bara uppstarten när motorn ska få igång tallriken får den att vobbla flera centimeter upp och ner. Den är så pass känslig för nålens bromsande kraft att många pickuper inte verkar gå att använda med den, den saktar ner och går in i error-mode. Det verkar trots allt finnas några positiva effekter av att inte ha någon mekanisk koppling. Men dessa är otroligt små jämfört med alla negativa.
    0 points
×
×
  • Create New...