Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation on 2018-12-21 in all areas

  1. 4 points
    rikard

    letar ny förstäkare

    Trevliga nyheter! Kanske blir det under nytt varumärke AUDINET framöver???
  2. 3 points
    K-man

    Streamer/nätverksspelare med försteg

    Håller med i resonemanget, men är också av åsikten att en produkt som jag uppskattar och njuter av blir inte sämre för att det kommer en ny....och har inte längre något behov/sug efter att byta för att få årets färg. Mina prylar (om de talar till de inre regionerna) får stanna länge.... \\K-man
  3. 3 points
    K-man

    Streamer/nätverksspelare med försteg

    Ahaa, ambition har inget med pengar att göra i mina ögon...men då vet jag hur du tänkte. :)
  4. 3 points
    byZan

    Streamer/nätverksspelare med försteg

    Jag är supernöjd med min Lumin S1 (dac/streamer) som bara var "plug’n play” - men så har jag inte så stora anspråk heller /byZan
  5. 3 points
    Nej, bry dig inte om specialmjölk byzan. Vanlig röd mjölk funkar kanon och den allra bästa är från Wapnö tycker jag.
  6. 2 points
    Jag använder inte gränssnittet när jag uppdaterar tycker det är alldeles för opålitligt. Jag laddade ner 4.5 (man slipper steget via 4.4) och brände det på ett extra SD kort jag hade liggande (enkelt att gå tillbaka till de fungerande om de strular). Tog väl allt som allt 20 min att uppdatera och det fungerade utan problem de 2h jag lyssnade igår. Hurvida de låter bättre ska jag låta vara osagt just nu men "bra" låter det i mina öron precis som @Muffin skrev så lät det bra innan med
  7. 2 points
    Har testat både Latte Art och vanlig Arla Röd. Tycker att båda fungerar bra. Konsten är att skumma tillräckligt länge för att få den där krämiga konsistensen. Skillnaden mellan latte och cappuccino är bara mängden mjölk egentligen. Hälften/hälften i cappuccino och en 1/4 del kaffe i latte. Calmina vill gärna ha latte på mellanmjölk vilket fungerar också. Calm
  8. 2 points
    byZan

    Streamer/nätverksspelare med försteg

    Jag har den enbart som dac/streamer och låter Absolaren gör det som den är så bra på /byZan
  9. 2 points
    Auralic, Lumin, Aurender, är ju företag som kommit fram för att göra just streamingprodukter. Dom har egna plattformar, dvs man köper inte in någon annans som många gör från ex Project och bara moddar lite. Med egna streamingplattformar har man koll på alla parametrar och man har egen mjukvara som man utvecklat från grunden. Man kan därför snabbt genom mjukvaruuppdateringar fortsätta att utveckla produkten. Min rekommendation är att titta på en produkt som kommer från en tillverkare som är "specialist" på just streamingprodukter.
  10. 2 points
    Wapnö vet jag inte ens var det ligger och i Sthlm finns bara mjölk från Arla i de vanliga butikerna, tror jag? Så det får bli en test med en för mig vanlig röd mjölk. /byZan
  11. 2 points
    calm

    Ditt senaste skivinköp...., del 2.

    Så dök den upp en klassiker, nu i Mobile Fidelity produktion. Calm
  12. 1 point
    hbgot

    letar ny förstäkare

    Hej jag har så smått börjat leta efter en integrerad förstärkare för att komplettera min Arcam AVR 600 bioreciver med. jag kommer att koppla Vinylspelare och streamer till den Analogt och den bör ha hembio pass through så att jag slipper ställa om nivåer om jag kör film via 600. jag har hittills ett par på listan Naim Nait XS2 , Supernait 2 och Audionet SAM G2 tar tacksamt emot erfarenheter om dessa samt ytterligare modeller som kan övervägas.
  13. 1 point
    Detta är en historia som inte borde vara möjlig… Det började så här: I Concord, California, en med amerikanska mått mätt, småstad (ca 120,000 invånare) öster om San Francisco bodde och levde en framgångsrik bilhandlare. Hans huvudmärken var Lincoln och Mercury ur Fords fordonsflotta. Firman hette Jefferson Motors som ägdes och drevs av den framgångsrike och karismatiske Carl Jefferson (f.1919 – d.1995) intill sin död. Precis som de flesta av oss hade han också ett privatliv och Carls stora passion var musik och framför allt då jazz av det som inte så sällan i nedsättande termer benämns som det lättare slaget, swing eller mainstream. Kulturens och jazzens flagga vajade lågt i Concord vilket inte Jeff ville acceptera. Jazzen som spelades i radion var inte riktigt hans fåra. 1969 arrangerade han därför en jazzfestival som han helt enkelt kallade för Concord Jazz Festival och bjöd in musiker som spelade den jazz han tyckte om. Festivalen fick snabbt framgång vilket ledde till att Carl även startade ett litet skivbolag som fick det festivalpassande namnet Concord Jazz. Detta var 1972. Han bjöd in några av sina favoritmusiker i ett ömsesidigt risktagande för att se om det kunder bära. Vid den tiden var det inte så svårt att ragga musiker av den typ Carl gillade. För att förstå det måste vi göra en liten makroanalys. Följ med på en framgångsaga som trotsade tidens trender mot allt mer elektrifierad jazz och därJohn Coltranes efterföljare tog de bästa platserna på jazzscenerna runtom i världen.
  14. 1 point
    70-talet var en brytningstid mellan det nya och gamla som inletts redan under 60-talet. Under början klev den så kallade “fusion-jazzen” fram med band ledda av bl a Miles Davis, Herbie Hancock, Chick Corea, Flora Purim, Keith Jarrett, Gary Burton, Larry Corryell, Donald Byrd och John McLaughlin. Parallellt kom det en hel del grupper som spelade friare akustisk jazz ledda av bl a McCoy Tyner, Anthony Braxton, Julius Hemphill, Ornette Coleman, Pharao Sanders och Alice Coltrane. Detta var fjärran ifrån Carl Jeffersons favoritmusik. De olika ”jazztyperna” avspeglas i de olika etiketternas satsningar och prioriteringar under denna tid. Jag har gjort ett försök att grovt illustrera detta grafiskt i följande uppställning. Observera att den inte på något sätt är heltäckande. Här saknas många bolag som var i farten. Den är heller inte ”vetenskapligt” belagd. Den bygger på min minnesbild och hur jag upplevde det hela. Pengarna fanns i den jazz som "flirtade" med rock o soul. Där fanns den nya publiken, volymerna och kosingen. Finns det pengar att tjäna finns det alltid riskvilligt kapital och de som kunde mobilisera de fetaste kontrakten med guldklimparna hittar vi i övre vänstra rutan. Här hittar vi artister/grupper som Weather Report, Miles Davis, Billy Cobham, Jean-Luc Ponty, Herbie Hancock, Brecker Brothers, Flora Purim, Chuck Mangione med flera. Bolagen täckte hela världen och musiken fick mycket stort genomslag. Jag var också med på tåget. Helt renodlade var de inte. De gav också ut annan jazz men det var i stort sett dessa bolag som ägde arenan för den nya "elektrifierade" jazzen. MCA passar in också med sina stora framgångar med Crusaders. Övre raden fr.v: Herbie Hancock, Flora Purim, Jean-Luc Ponty. Nedre fr.v: Weather Report, Return to Forever, Billy Cobham Den klassiska jazzen i form av grupper ledda av bl a Dexter Gordon, Art Blakey, Horace Silver, Lee Morgan och deras "elever" hittar man företrädesvis i övre högre rutan. Här hittar man också de flesta grupper och musiker som följde iJohn Coltranes och Sonny Rollins spår. Det är inte fel att säga att dessa bolag mer styrdes av sin övertygelse om att de stod för en högre kvalitet och att de vårdade den "riktiga" jazzen. Det var mycket bråk och stridigheter om detta typ att övre vänstra rutan stod för musik som var tillrättalagd bara för att tjäna pengar. Så var det säkert framför allt för bolagen. Publiken lyckades dessa klassiska bolag inte fånga som förr. Samtliga fick finansiella problem och alla klarade inte utmaningarna och las efter hand ner i sina gamla ägarkonstruktioner, framför allt under 80-talet. Först ut att slå vantarna i bordet var Riverside. (Idag har de flesta återuppstått men i andra ägarformer som varit ute efter deras kataloger). Övre raden fr.v: Art Blakey, Alice Coltrane, Bill Evans. Nedre fr.v: Phil Woods, Anthony Braxton, Pharaoe Sanders Den lite mer traditionella jazzen som hade sina rötter från musiker ur västkustjazzen och storbanden, framför allt Basie och Ellington, hittar vi i den nedre vänstra rutan. Den helt dominerande figuren här var producenten och promotorn Norman Granz som var huvudpersonen bakom Verve (tidigare NorGran) och Pablo. Contemporary hade mest jazzmusiker från västkusten, Capitol mönstrade t ex Woody Hermans storband under många år, Nat King Cole och George Shearing. Vanguard hade blandad kompott men i detta sammanhang var det musiker från Basie och Ellington, t ex Clark Terry. Horizon var A&M's mer traditionella jazzetikett där så småningom Thad Jones & Mel Lewis, Paul Desmond, Chet Baker och Jim Hall blev de stora namnen. Mole Jazz och Bethlehem hade sin storhetstid innan och var i stort sett ute ur bilden under 70-talet. De levde av sin back-katalog med en blandad kompott av musiker. Dessa splittrades sedan och gick över till andra bolag. Övre raden fr.v: Count Basie, Al Cohn & Zoot Sims, Jim Hall. Nedre fr.v: Art Pepper, Woody Herman, Ella Fitzgerald Det kom också nya bolag som ville ge sig in i leken och tog plats i de tre fälten där jag listat några exempel. De viktigaste i detta sammanhang vid sidan om Concond Jazz var Famous Door och Galaxy. Det var Concord Jazz som la grunden för dessas uppkomst. Concord Jazz gick in med musik och musiker som i stort sett var dödsdömda på marknaden. Om man ville tjäna pengar skulle de snarare gå upp i övre vänstra rutan. Detta hade Jefferson vare intresse eller kapital för. Samtidigt såg han säkert att bolagen i övre högra rutan hade stora problem trots sina megastjärnor inom jazzen. Verve var på tillbakagång, Bethlehem och Mode Records var utslagna, Capitol var i kris efter att de tappat Sinatra och efter Nat King Coles död. Övriga artister kunde inte hålla liv i jazzen i "The House that Nat Built" som deras huvudkontor benämndes. De satsade nu istället på popen med grupper som Beach Boys och distribution av Beatles album i USA. Storbanden var på kraftig dekis, framför allt de vita ledda av bl a Les Brown, Woody Herman och Stan Kenton. För en normalt funtad marknadsstrateg var det ett omöjligt projekt. Men Carl Jefferson var besatt med sin idé. Han såg en öppning men han fick själv finansiera den. Carl lyckades och så pass väl att andra nu också såg nya möjligheter. Famous Door och Galaxy var två av dessa som några år senare hakade på med i stort sett samma koncept. Vad var det han hade sett för sitt inre? Det belyser jag lite mer i nästa inlägg.
  15. 1 point
    calm

    Mästarmöte har en vinnare!

    Kul och följa videon, det tarvar onekligen lite kunskap för att renovera en sådan maskin och plocka ner den på detta sätt. Läckra maskiner onekligen! Kommer ihåg HiFi-Consults gamla kataloger som jag gärna bläddrade i och drömde om ouppnåeliga anläggningar på den tiden. Om dessa apparater är ägnade för ert väntrum för era patienter så kanske ni är Sveriges enda specialistmottagning för audiofiler? Bra sätt att lugna ner sig inför en krävande behandling är en rejäl dos high-end istället för bedövning? Min gamla tandläkare körde gärna klassisk musik i behandlingsrummet och lite vackra bilder i taket. Calm
  16. 1 point
    Muffin

    sprudels tråd, testar nätverksspelare

    Uppdaterade Sotm häromdagen! Mjukvara till Kernel behövde uppdateras i två omgångar och övrig mjukvara en ggr. Uppdateringen tog typ 45 min totalt. Man får inte börja fippla med datorn under tiden, då kan det gå fel! Ljudkvalitén märker jag ingen större skillnad på efter uppdateringen, den var redan på topp 😀
  17. 1 point
    Du kan väl återkoppla om du tycker den fungerar väl? Jag läste om att många hade jätteproblem med uppdateringen via det inbyggda gränssnittet, så jag vågade inte gå vidare...
  18. 1 point
    Linux eller Windows vanligen. Men, som jag ser det så är det hur väl tillverkaren lyckas med tillämpningar och integration som är det intressanta, med målet att skapa en stabil och välfungerande lösning. När det gäller tjänsterna så får man nog se Roon som överlägset allting annat. Det är måttstocken. Det finns sedan flera tillverkare som har utvecklat sin egen mjukvara, tjänst och gränssnitt under flera år, vilka ofta är stabila, men där användarupplevelsen inte är i nivå med Roon (eller native apparna ifrån Tidal eller Spotify etc.). Sist hittar vi appar ifrån exempelvis Mconnect och iPeng, vilka är kompatibla med alla så kallade UPnP-kompatibla nätverksspelare. / Marcus, www.perfect-sense.se
  19. 1 point
    Även om utvecklarna verkligen anpassar det mesta efter egna önskemål utgår jag ifrån att så gott som alla börjar med någon form av Linux-kärna? Att utveckla en egen hårdvarubaserad plattform är nog helt uteslutet idag, oavsett ambitionsnivå. Men, detta är antaganden, kanske någon insatt i branschen kan dementera eller bekräfta?
  20. 1 point
    https://www.arla.se/produkter/arla-brand/latte-art-eko-26pct-1l-440771/
  21. 1 point
  22. 1 point
    Jag körde en liten jämförelse mellan LP version 33 rmp 180g remix från 2011 tror jag den är på Patricia Barbers; Café Blue spåren Nardis och Wood is a Pleasant Thing to Think of, samt en bit på Inch Worm. Samt min nya masterbandkopia via IPS kopiering. Jag hör en skillnad framförallt i diskanthantering och dynamik som jag nämnt förut. I en direkt jämförelse mellan min tidigare minnesbild angående LP:n och det nyinköpta bandet så blir skillnaden än tydligare, när jag nu spelar de olika medierna i princip parallellt. Bandkopian är snabbare, mer precis i hanteringen av framförallt cymbalspel, men också i trummornas både spel på virveltrumma och pukor. Den är rappare utan tvekan men också mer finstämd i fråga om de små slagen på cymbalernas toppar in mot centrum av dessa. I fråga om Patricias sång så är den sibiliant på Inch Worm i båda versionerna och i Wood osv.. så får ekoeffekter och klangerna mer klar och distinkt framtoning i bandversionen. Jag kan tycka att skillnaderna är tydliga och signifikanta och att de rumsliga effekterna också framstår mer klart i bandversionen. Calm
  23. 1 point
    rikard

    letar ny förstäkare

    Det man behöver tänka på är väl den dag man eventuellt vill sälja sin AudioNet så kan marknaden vara svår, men det är ju fortfarande lika bra produkter som tidigare och de har nog aldrig varit mer prisvärda än nu om man kan lägga beslag på nåt av de exemplar som finns tillgängliga. Man ska väl kanske inte göra reklam, men såg att ett HiFi företag i Brommas gamla brandstation säljer ut sitt demo ex av WATT för en "spottstyver", det är en förstärkare som jag lånade hem i våras och som jag hade kunnat sitta nöjd med under en lång tid framöver. Mycket förstärkare för pengarna helt enkelt som jag varmt kan rekommendera, och den passar dessutom väldigt bra så här i juletider också med alla röda lysande dioder...
  24. 1 point
    YYZ

    letar ny förstäkare

    Tackar! Då vet jag att den finns tillgänglig. Jag har frågan ute mot Perfect Sense. Grym förstärkare du har där i MBL N51
  25. 1 point
    Muffin

    letar ny förstäkare

    Förstärkaren Aesthetix Mimas var ett hemlån från Karl på distributören Stylus Audio i Stockholm! Du kan säkert även höra med HembioConsult och Perfect Sense, som har den på sina hemsidor! Lycka till!