conan

Vinyl låter fantastiskt bra idag ...

Recommended Posts

Senaste tiden har jag lyssnat rätt mycket på CD och blivit "van" så att säga. Det är otroligt vad vi vänjer oss till något och tror det är så bra det kan bli.

Men idag tog jag av skynket till vinylspelaren ...

1. Putsade bort allt damm från pickupen och nålen.

2. Ställde spelare och tallrik i perfekt vågrätt läge.

3. Mätte och justerade nåltrycket till exakt 1.65 gram.

4. Lade på en ganska ok inspelning med Depeche Mode - A broken frame från 1982.

5. Hörde ett mycket svagt brusande och knastrande bakgrundsljud.

6. Höjde volymen.

7. Spelade hela första sidan utan att kunna lämna fåtöljen.

Fantastiskt!

;)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ja har man en skivspelare som är rätt inställd så låter det bra inget snack,har själv finjusterat lite på VTA o det låter :mm:

Har faktiskt samma erfarenheter hur man vänjer sig,hos mig föredrar jag skivspelaren den är också lite mer påkostad jämfört med CD'n. Men det finns ju dom som lyckas få till det med både ock.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Vinyl låter fantastiskt bra idag ..., Varför lyssnar folk på digitalt?

Kan bara hålla med i både påstående och fråga.

Själv har jag blivit mer och mer analog i mitt musiklyssnade de senaste åren. På något sätt gillar mina öron/hjärna det ljudet bättre.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Vinyl låter fantastiskt bra idag ..., Varför lyssnar folk på digitalt?

Jag säger istället: "Vinyl och 16/44 eller mer, låter fantastiskt idag..., Hur kan man lyssna på något annat?"

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag är också grymt nöjd med cd-ljudet just nu. Har nog aldrig haft bättre digitalåtergivning. Båda formaten kan låta helt makalöst bra. P9an vinner dock över Denon CD'n när man lägger på de absolut finaste inspelningarna.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag hade nyligen nöjet att få jämföra en helt färsk testpress med akustisk musik (gitarr, dragspel, piano, mm) med masterfilerna i 24/96 som vinylen pressats från. Medan jag anser mig vara "färdig" med den digitala sidan av min anläggning så är vinylkällan visserligen välljudande men inte påkostad i samma division. Jämförelsen blir därför inte rättvis, men det man kan konstatera är att det som sker (både tilkommer och faller bort) i omvandlingen till vinyl inte alltid är av godo.

Jag måste ändå ge Michael Fremer rätt i att det är något je ne sais quoi med vinylljudet. Jag älskar vinyl och försöker alltid få tag i skivor på det formatet hellre än CD, men med rätt produktval så kan digitalt i min erfarenhet ge samma uppslukande direktkoppling till musiken. De allra flesta digitalkällor tycker jag ändå förlorar mot vinyl på någa av de här lite ogreppbara njutningsparametrarna, så många gånger tror jag att man bara inte hört rätt grejer när man utnämner vinyl till vinnare.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Visst är det underligt. En diamant som släpas omkring i en plastdal, och så låter det så där fantastiskt. Lager på lager, oforcerat , rikt och stort. Stora komplexa musikstycken hanteras med lugn och värdighet. Själen mår bra och världen utanför försvinner.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Jag har inte publicerat förra sommarens HiFi-resa men då besökte vi Robert Merker och han har skivor :mm:

http://img.photobucket.com/albums/v53/elio...san2011_176.jpg

Det är nog en av de största samlingarna jag sett :app:

Både Daniel & Ludwig borde känna honom :D

Hmm den dagen du publicerar tråden blir många glada trodde jag missat den pga resa. :)

Antar att sortering är A o O i denna samling,kanske mer än 1 skivspelare med.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Jag har inte publicerat förra sommarens HiFi-resa men då besökte vi Robert Merker och han har skivor

Jag betvivlar inte att han har mycket mer än vad som syns där, och många här har stora samlingar, men jag har ändå hyggligt många för att vara en yngling i sammanhanget =) Vore det inte på sin plats med en ny tråd om skivsamlingar och skivförvaring, förresten?

Share this post


Link to post
Share on other sites
Både Daniel & Ludwig borde känna honom :D

Alldeles riktigt - jag känner honom väl. Vi jobbade tillsammans på Münchenmässan i våras. Det var mycket muntert.

Han är ju inblandad i Brinkmann, så min uppgift var att spela min musik på hans skivspelare. Det tyckte han var kul.

Michael Fremer nämns i denna tråd också. Han är ju den store förgrundsfiguren för oss vinyl-vurmare. Jag hade nöjet att tillbringa ett par dagar med honom i vintras. Vi åkte till David Wilson och lyssnade på musik. På vinyl, förstås. Det var alldeles fantastiskt trevligt. Dag två berättade David W att han hade ett "magic cupboard", och ledde med oss till ett dolt skåp i de bakre regionerna av hans lyssningsrum.

Därinne fann vi en hel vinylsamling, och FYRA stycken tonarmar som satt uppmonterade i ett ställ. Alla med olika pickuper, förinställda för att bara hakas på hans Basis skivspelare. Vi lyssnade bland annat på Lyra Olympos hos honom. Och vi blev fysiskt berörda av musiken.

Emotionellt - visst - men David hävdade precis som Robert Merker och även Helmut Brinkmann att det är något särskilt med de ljudkällor som hämtar informationen via fysiska rörelsemönster. Rörelse översätts till rörelse och vi blir fysiskt berörda!

Det är faktiskt en molekylström som daskas till av högtalarmembranet och studsar mot våra trumhinnor och vår övriga kroppsstruktur.

Smal kille:

- Jag tycker det är lite tunt med basen här!

Tjock kille:

- Tycker du - jag tycker basen är jättejämn och fin!

Kanske kan det vara så.

Förbättra basen i din anläggning - sitt still, rör dig inte i onödan, och ta en till korv. För ljudets skull.

Vi ses på mässan!

Ludwig

Share this post


Link to post
Share on other sites
Tjock kille:

- Tycker du - jag tycker basen är jättejämn och fin!

Kanske kan det vara så.

Samma här :D Det kanske förklarar varför jag behövde så många V6:or :unsure: Undrar om Engelholm Audio slog in min matchvikt i mätprogrammet :dry:

Share this post


Link to post
Share on other sites
Varför lyssnar folk på digitalt?

För att slippa

1. Putsa bort allt damm från pickupen och nålen.

2. Ställa spelare och tallrik i perfekt vågrätt läge.

3. Mäta och justera nåltrycket till exakt 1.65 gram.

5. Höra ett brusande och knastrande bakgrundsljud.

Och för att kunna

7. Spela hela första, andra, tredje och fjärde sidan utan att behöva lämna fåtöljen.

Med det sagt, visst är det något visst med vinyl! :)

Share this post


Link to post
Share on other sites

Bara för att det är en liten skillnad behöver det inte alltid betyda att den ena är bättre eller sämre än den andra. Jag har inspelningar där originalet från tidigt 60-tal har en stereo bredd som är mer spejsad jämfört med två senare utgivningar på CD.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Bara för att det är en liten skillnad behöver det inte alltid betyda att den ena är bättre eller sämre än den andra. Jag har inspelningar där originalet från tidigt 60-tal har en stereo bredd som är mer spejsad jämfört med två senare utgivningar på CD.

Det stämmer väl med mina egna upplevelser av CD kontra vinyl. Ju mer jag betar av inom mina begränsade musikgenrer, ju tydligare framstår ett mönster kopplat till datum och utgåva. Den digitala återutgivningshysterin på åttiotalet var nog inte så mycket att hurra för när det gäller bolag som Motown, Stax, Volt och ATCO. Speciellt Motown måste ha stressat fram en ofantlig mängd CD-återutgivningar för att surfa på vågen och här har verkligen vinylen kunnat ta mig tillbaka till musiken. I mina öron gäller det hela sextiotals- och sjuttiotalskatalogerna samt en bra bit in på åttiotalet.

Här får man verkligen hålla med Marvin Gaye :) och just albumet What's Going On belyser detta på ett tydligt sätt. Både originalvinylen och en senare audiofilutgåva fullständigt pulvriserar Motowns egen CD och skillnaderna är egentligen för stora för att det skall vara acceptabelt.

vinyl043.JPG

Nu är ju världen inte svart eller vit och ju närmare jag kommer nutida utgåvor, ju mer avtar formatens kvalitativa återgivningsskillnader av den musik och de skivor jag har hunnit med. Det senaste albumet med George Benson är ett typiskt exempel på att CD:n snurrar mest p.g.a. sina praktiska fördelar :) då bägge bjuder på samma musikupplevelse.

benson112.JPG

benson127.JPG

Ännu ett exempel är Sade's musikproduktion mellan 1984 och 2010. Att efter alla år kliva över från original-CD:n till original-vinylen av Diamond Life blev en häftig upplevelse men skillnaderna avtar med varje nytt album och väl framme vid Soldier Of Love vete fåglarna om jag inte föredrar CD-utgåvan... :?: Music On Vinyl-alternativet är en aning too much på sina ställen.

sade079.JPG

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag har här ett exempel med Chick Corea - Now He Sings, Now He Sobs. Den första vinylutgåvan är typiskt spejsad som det så ofta var under 60-talet. Sedan har jag den på två olika CD och den första kom 1995 och den andra från 2002. Den bästa enligt mig är den från 1995 som verkar vara en ommixning. På den från 2002 har man dragit ihop kanalerna så pass mycket att det nästan låter som mono. Jag är glad att jag har alla tre. Men det finns flera exempel som jag har. Jag som sitter med många första pressningar från tidigt 60-tal kan konstatera att en heldel tyska inspelningar som är gjorda på TelDec och Telefunken, här har de nya CD utgåvorna på Vocalion frekvensberänsats till 13KHz. För övrigt så låter skivorna minst likabra eller bättre än vinylerna.

Share this post


Link to post
Share on other sites
Jag hade nyligen nöjet att få jämföra en helt färsk testpress med akustisk musik (gitarr, dragspel, piano, mm) med masterfilerna i 24/96 som vinylen pressats från. Medan jag anser mig vara "färdig" med den digitala sidan av min anläggning så är vinylkällan visserligen välljudande men inte påkostad i samma division. Jämförelsen blir därför inte rättvis, men det man kan konstatera är att det som sker (både tilkommer och faller bort) i omvandlingen till vinyl inte alltid är av godo.

Jag måste ändå ge Michael Fremer rätt i att det är något je ne sais quoi med vinylljudet. Jag älskar vinyl och försöker alltid få tag i skivor på det formatet hellre än CD, men med rätt produktval så kan digitalt i min erfarenhet ge samma uppslukande direktkoppling till musiken. De allra flesta digitalkällor tycker jag ändå förlorar mot vinyl på någa av de här lite ogreppbara njutningsparametrarna, så många gånger tror jag att man bara inte hört rätt grejer när man utnämner vinyl till vinnare.

Instämmer.

Je ne sais quoi infaller bara om hela kedjan är analog, och det kan uppstå en annan sorts je ne sais quoi om hela kedjan är digital och gjord på ett snyggt sätt.

Så de som har en lika bra digital som analog källa bör göra som Bebop - köpa cd för digitala masters och lp för analoga masters.

Men en invändning kan vara beständighet. En cd som skadas är ofta ospelbar. Det ska väldigt mycket till innan en LP blir ospelbar.

Share this post


Link to post
Share on other sites
En cd som skadas är ofta ospelbar. Det ska väldigt mycket till innan en LP blir ospelbar.

Då startar man upp sin laptop och ansluter hårddisk, där alla plattor ligger rippade, ansluter en cd-brännare och bränner en ny CD. Därefter scannar man den trasiga CD'ns framsida och kopiera över detta på den nya CD'n. Ordningen återstäld. :closedeyes:

Det fixar du inte med vinylen... :icon_smile_cool:

Share this post


Link to post
Share on other sites
Ännu ett exempel är Sade's musikproduktion mellan 1984 och 2010. Att efter alla år kliva över från original-CD:n till original-vinylen av Diamond Life blev en häftig upplevelse men skillnaderna avtar med varje nytt album och väl framme vid Soldier Of Love vete fåglarna om jag inte föredrar CD-utgåvan... :?: Music On Vinyl-alternativet är en aning too much på sina ställen.

http://euphonia-audioforum.se/timbre/music/sade079.JPG

Ser att amerikanska Audio Fidelity har gett sig på Diamond Life :mm:

Då startar man upp sin laptop och ansluter hårddisk, där alla plattor ligger rippade, ansluter en cd-brännare och bränner en ny CD. Därefter scannar man den trasiga CD'ns framsida och kopiera över detta på den nya CD'n. Ordningen återstäld. :closedeyes:

Det fixar du inte med vinylen... :icon_smile_cool:

Nä, det är klart...

Vi hade en kamrat här för några år sedan som ville att vi skulle gå ihop och köpa en vinylpress som var till salu.

Alla undrade vad vi skulle med den till, och det kunde han ju faktiskt inte svara på :black:

Share this post


Link to post
Share on other sites

Man kanske skulle kunna använda den till att grädda våflor. Nä det var nog ingen bra idé :Shame On You: eftersom en skivpress värms med ånga under högt tryck. Det blir i så fall ljusa våflor. :dry:

Share this post


Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now