calle_jr Posted September 14, 2013 Author Share Posted September 14, 2013 Utanför Debaser i lördags förmiddag; Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
yawner Posted October 9, 2013 Share Posted October 9, 2013 (edited) Å nu blir det reklamfilm... Edited October 9, 2013 by yawner Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
BTS Posted December 19, 2014 Share Posted December 19, 2014 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
BTS Posted December 20, 2014 Share Posted December 20, 2014 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted December 21, 2014 Author Share Posted December 21, 2014 http://www3.picturepush.com/photo/a/144824...artoon-0003.jpg :D Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted August 22, 2015 Author Share Posted August 22, 2015 Medieval helpdesk; Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted January 23, 2016 Author Share Posted January 23, 2016 Bandy som man ska minnas den. Isen brast i 2:a halvlek när Forsbacka mötte Köping på Storsjön 1960. Elva spelare, nio från Köping och två från Forsbacka åkte ner i vaken. Alla kunde räddas. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted March 9, 2016 Share Posted March 9, 2016 Konsertnostalgi 1 Barnes Dag ca 1966 uppträdde ffg i trakten ett äkta brittiskt pop band :The Kinks !Stor sensation och förväntan och torget i köpingen på västgötaslätten var packat med folk. Och det blev vart ett väldigt hålligång fast mitt på solljusa lördagseftermiddagen.Killarna uppträdde från en balkong på 2:a våningen och öste på för glatta livetFör att göra det lite extra upphetsande satt ett par på räcket och dinglade med benen utanför.Allt för showen Huset där de uppträdde var kombinerat kommunkontor, brandstation, polisstation och systembolagOch ett stort rum tjänstgjorde som tecknings- sal för real-skolan som låg diagonalt över torget.Varma dagar i slutet och början av vår- resp höst-terminerna stod fönstren på glänt och då hördes,speciellt på fre och lördagarna,klirret av från kassar med flaskor och så en duns från stängning av en bildörr och så brrr brrr brumHelgens inköp klart På lördag från ca 12 30 -14 30 var ngra ditkommenderade för att ha välskrivning. Ibland var fröken snäll och man kunde gå lite tidigare så man kom iväg hem med rälsbussen ca kl 14 i st f den vanliga 15 45 dvs då blev det långhelg.Men handstilen var och förblev det den var och är så fortfarande Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted March 13, 2016 Share Posted March 13, 2016 Konsertnostalgi 2 1967/68 värnplikt i Karlstad. På sensommaren konsert av Jimi Hendrix i MariebergsskogenHey Joe och ngra till var ju bekanta för publiken men det tog sig aldrig riktigt under konsertenKarlstad vid den tiden var "Sven-Ingvars-land" och inget annatRegementet var stort med många rekryter och de var inte helt populära överallt i stanDärför ville man gärna vara civil vid sådana här tillfällenVid detta evenemang, liksom många andra, hade man sålunda med sig lite civila kläder, iaf en tröja, ibland också jeans,i en väska när man gick från regementet. På vägen in till stan passerades en träddunge med lite buskageDär skedde ombyte till mer civil mundering och väskorna gömdes i buskarna. På vägen hem på natten skedde ombyte tillbaka till reglementsenlig uniform.Ibland var det lite kryp i persedlarna men det fick man ta, inget pjåsk Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted March 25, 2016 Share Posted March 25, 2016 Konsertnostalgi 3 Jobbade i Stockholm sommaren 68. Var en jazzfestival "över hela stan" som avslutades med konsertav/ med Hansson & Karlsson på Sergel biografen ca 01 00. Var sålunda blåmörk sommarnatt när "alla cool cats" gled in lite lagom slaka efter seanser på Cirkeln, Stampen osvHärlig konsert med rullande mullrande orgel och en livaktig Karlsson bakom trummorna.Och när den var över och vi kom ut ut hade solen gått upp och fåglarna så smått börja sjunga Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 2, 2016 Share Posted April 2, 2016 Konsertnostalgi 4I staden Göteborg finns en trevlig restaurang Kometen.I slutet 60/ början 70 talet frekventerades den mycket av dels studenter,dels av kulturarbetare av olika slag. Gänget på Stadsteatern syntes där understundom.Och oavsett vilken kategori man tillhörde så var det Wienerschnitzel som ofta kom på bordet Vid årsskiftet ca 70/ 71 hade det som vanligt varit tenta period , dvs under 1 vecka gjorde man 3 tentor , vanl lö - on - lö,Dagarna och inte minst nätterna däremellan läste man in allt som skulle lästs in mkt tidigare. På lite vinterruggiga söndag em, när allt var gjort, samlades successivt det vanliga lilla gänget, dvs de som var kvar i stan, på Kometen. En del för att fira att tentorna gått ok, andra kanske trösta sig lite, men just denna gång var det nog rätt uppåt på alla händer.Och de flesta hade kvar något lite på gångna terminens studielån. Och snart skulle det bli påfyllning.Dvs lite skäl & utrymme att fira liteSå efter maten kom frågan : -Vad gör vi nu ??? -Jo vi går tvärs över gatan och tar kaffe & punsch på det där belägna White Corner, då ett steak house och lite inne krogSagt och gjort. Efter någon stund var även kaffe & punsch slut, men lite tid & peng fanns kvar - Så vad gör vi nu ???- På Konserthuset ikväll är det något engelskt bluesband . Vi går dit Sagt och gjort, till Konserthuset Och bandet, som spelade, var Fleetwood Mac.Med de tunga killarna Mick Fleetwood, John McVie, Danny Kirvan.Och Peter Green Och alldeles speciellt Jeremy SpencerHan var något alldeles extraordinärt vad det gällde inlevelse, utlevelse , energi och allt annat"Dust my broom " ----- Han s a s fyllde hela scenen och rummet trots att han var bara en dryg tvärhand hög.Och så hade han ett hårburr typ Magnus Uggla x 2 eller x 3 . MinstPovel Ramel beskrev mkt senare i sina memoarer, när han såg sin blivande fru ffg . Hon var dansare , Beskrivningen ungefär :"In på scenen kom en osannolik lite varelse som såg ut som en korsning av en golvmopp & Katie Rolfsen. Något sådant måste man ju bara älska"Och denna beskrivning kunde i tillämpliga delar appliceras även på Jeremy Spencer På måndag var det som vanligt igen med uppstart av ny 7 veckor läsperiod, och nästa termins studiemedel ramlade inMen denna söndag blev en heldag & helkväll att minnas PS 1 Var på Kometen för några år sedan för att kolla nu när Mannerström tagit över,Och där i ett hörn satt delar av dagens gäng på Stadsteatern och ngra andra kulturpersonligheter.Skönt med lite kontinuitet PS 2 Povel Ramel är användbar att associera till i många sammanhang.T ex i samb med demo av väldigt fina italienska högtalare. calle_jr and LasseJ 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Bebop Posted April 2, 2016 Share Posted April 2, 2016 Fantastiskt... så här i efterhand. Jag kan kontra på temat Peter Green som under en tid bodde strax norr om Kristianstad. Han gick oftast omkring i rätt schabbig stor rock och sommarhatt med en Domuskasse virad runt armen. I stan fanns Lasses Musik och denna dag satt en kille och provspeladd en Fender Stratocaster eller någon annan märkesgitarr. In kommer sagde man med den schavige rocken och frågar om de har några E-munspel. Det fanns fem stycken. "I buy 'em", sa mannen och ingen butiken visste vem de hade framför sig. Han var också intresserad av den enklaste Gibsonkopian i butiken som kostade en sådär 1,295,-. Något motvilligt koplades gitarren in i förstärkaren och mannen spelade några riff som fick tiden att stanna i butiken. - "I buy it", sade mannen och betalade det ihoppackade instrumentet. Personalen ville ha hans namn för garantisedeln. "I need your name..." - My name is Peter Green, sa han, tog sin nyköpta gitarr och munspel och lämnade butiken. Vilken gitarr den andra kunden köpte har aldrig avslöjats... calle_jr and LasseJ 2 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 6, 2016 Share Posted April 6, 2016 Kul med gamla gitarrhjältar som gör intryck ( vilket de vanligen gör) Men motsatsen inträffar ju också : Var på Gbg Konserthus en söndag kväll på hösten -68 och såg och hörde John Mayall Bluesbreakers.Absolut fullsatt och mycket förväntningar i luften innan.Mayall hade varit där ½- 1 år tidigare och gjort en spelning som mottagits med ovationer.Med Clapton på gitarr.Men han hade lämnat till ovan nämnda konsert -68och ersatts av den unge och oerfarne Mick Taylor.Vilken inte lämnat några som helst spår i minnet hos mig. Vilket iofs kan vara begripligt då sättningen i Bluesbreakers i övrigt var jämförelsevis mycket rutinerad och erfaren, så det kan inte varit så lätt att ung och grön komma in där och vara framträdande. Men konserten i sig var en stor upplevelse som ej glömts.Och Taylor växte ju till sig vad det led Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Bebop Posted April 6, 2016 Share Posted April 6, 2016 Fast skall vi vara petiga så var det väl just Peter Green som lämnat Mayall. Han efterträdde Clapton. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 6, 2016 Share Posted April 6, 2016 Jo helt rätt, jag missade att Peter G var mellan Clapton & Taylor. Dvs i konserten slutet -67/ början- 68 var det antagligen Peter G som spelade med, ej Clapton Iaf kan man göra dygd av nödvändigheten ( = min glömska) och säga att Bebops kommentar understryker vilken fantastisk samling musiker som spelat med Mayall under åren. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Bebop Posted April 6, 2016 Share Posted April 6, 2016 Han var i sina stora dagar samma typ av plantskola som Miles Davis och Art Blakey var inom jazzen. Många gick via Art Blakey & his Jazz Messengers till Miles Davis eller omvänt. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calm Posted April 7, 2016 Share Posted April 7, 2016 (edited) Mayall var en av mina absoluta idoler när det begav sig och det roliga att karln fortfarande turnerar. Såg dessvärre alldeles för sent att han spelat på Debaser i Sthlm förra året. Måste kolla om det blir fler gånger det vill man inte missa!Calm Mayall verkar ha god energi fortfarande. Var tvungen att kolla hans hemsida. http://www.johnmayall.com/tour.html Tunerandet verkar snarast vara ett sätt att leva. Edit tillägg Edited April 7, 2016 by calm Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted April 7, 2016 Author Share Posted April 7, 2016 Det som kanske var mest intressant förutom Peter Green var de som i denna veva samtidigt utforskade både jazz, rock och blues. Colloseum släppte debutalbumet Valentyne Suite i Europa som första album på Vertigo swirl. Albumet släpptes med samma omslag i USA, men med annan titel och helt annan musik. Spännade att kunna glida så pass mellan genrer, och de måste ha haft kul. I denna tedrickande sfär av skickliga musiker (Graham Bond, Pete Brown, Ian Carr, Julie Driscoll, Dick Heckstall-Smith, John Hiseman, Jack Bruce, Jeff Beck, Brian Auger) fanns en Mike Taylor. Han gick ett tragiskt öde till mötes men jag kan bara tipsa om att kolla upp honom, i trio, kvartett och kvintett på Columbia. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 7, 2016 Share Posted April 7, 2016 Mick Taylor hamnade ju i Stones efter Brian Jones och det gick ju inte så bra/ blev rätt kortvarigt Men han medverkade ju under en väldigt stark Stonesperiod med Sympathy.., Midnight Rambler osv Och så Honky Tonk Women. Om vilken kan kåseras på två plan ; om ursprung och personligt 1) I en av de engelska bladen stod en artikel för något år sedan ungefär :Ry Cooder hade ung och oerfaren kommit över från USA till Europa ffg ngn gång 67/68 och hamnat i ett hängmed Stones och andra. Varvid Cooder suttit och knäppt lite gitarrslingor .Keith R uppmärksammade och enl artikeln säger Keith " I just ripped these riffs and put them into HTW"2) Låten kom sommaren -69. Den sommaren var det sommarjobb på Torslanda och på fredagarna då och då blev det lön i kuvert direkt i handen. Efter jobbet de fredagarna gick man till Gulins och inhandlade nya snygga utställda manchesterjeans. Smalspåriga, lite lagom låga och mörkblå eller buteljgröna. Sedan hem för en snabb slummer Därefter till GSRS sommardisko, vanligen på Handels. Och när man stod i biljettkön i trappan ner till källaren hörde man ofelbart introt med koskällorna. Då vart man "In the mood" s a s och visste det skulle bli en lysande kväll Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 7, 2016 Share Posted April 7, 2016 Kan ju vara lämpligt att avrunda denna lilla loop om Mayall-proselyter med en liten erfarenhet av över-gura-gurun själv , dvs Clapton. Han var i Scandinavium ngn gång ca 2003-2005.Dvs nu är vi inte på "when I was a kid stadiet" längre för egen del.Men nu vara barnen med.I stort sett fullsatt. Clapton kom insmygande med akustisk gitarr , satte sig på en pall och drog Key to the highway och några till. Helt själv eller med väldigt försiktigt och litet komp.Han tog publiken helt i sin hand, det var knäpptyst i lokalen förutom EC och stämningen var helt magisk, nästan andakstfull.Och efter några låtar på detta sätt, kom resten av bandet in och började tuffa iväg den ena långa bluesballaden efter den andra med EC nu på elgitarr. Så tråkigt i längden och stämningen och magin och koncentrationen hos publiken bara sjönk ihop allt eftersom.Och så vid konsertens slut blev det en handfull låtar igen med samma stuk som inledningen. Och samma stämning som vid starten återinfann sig.Så bra han kunde vara ! Och så förvånande att EC med sin rutin var så okänslig för vad publiken verkligen tog till sig och ville ha.Men barnen som sagt nöjda och efteråt var det lökpaj i korridorköket hos ena dottern på Ostkupan Bra familjekväll m a o Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 11, 2016 Share Posted April 11, 2016 Konsertnostalgi 5 ( med div tillägg) Om man skulle ta och gå tillbaka till when I was a kid - perioden eller lite senare / flytande begrepp ju Alltnog : sommaren -71 resa i USA ihop med två kompisar, alla tre LITE långhåriga men inte anmärkningsvärt och stora glasögon och utställda jeans o T shirts m batiktryck Kommer till Las Vegas och kollar : vad finns på g i artistväg ?Little Richard ? Va ? Lever ? Fortf aktiv ? Måste vi kollaTill etablissemanget och in kommer RichardI baby- puder blå "pyjamasdräkt" med lite urklippta hål här och där, lite högklackade skor, kajal runt ögonen och avrundat med rosa läppstift & nagellackVad i hela friden ??? För den tiden en helt udda apparation för oss ej så världsvana svenska ynglingar.Kan detta bli något ???Men se det kunde det .Herre min je sicken rock´n rollAlla gamla hitsen på pärlband + en del färskare väldigt gungiga soul låtar. Han kunde han ,Richard, Fortfarande trots nog så stormigt liv efter genombrottetNästa dag körning från Vegas mot LA.i Mintgrön hyrbil Ford Galaxie 4 d sedan med hel soffa fram o bak På radion körde de Carol King Tapestry / You got a friend Hunger infinner sig och vi svänger in på "långtradar rastställe"Och blir ej serverade / behandlade som luft / ej sedda, Då var det vår tur vara udda. Ref lite långt hår osv .... Bara köra vidare till nästa ställe. Som har kolossalsmarriga jordgubbspajer på rad i disken Den vänliga servitrisen : - You don't have to say anything . See it in your eyesStärkta kör vi sedan vidare till LA ,På vägen stopp vid fantastiska Grand Canyon. Slår oss i slang med ett gäng hippies från New York. Arketyperna för hur man föreställde sig hippies då. Inkl grön-gul-orange folkabuss med blommor på.Efter en trevlig pratstund "Hej då" och iväg åt var sitt håll.Vi spenderade ca 1 v runt LA och sedan till San Fransisco. På vägen dit lite kappkörning med en Corvette på kustvägen Vi hade där en vanlig VW 1500 men den passade bra på den lilla extremt kurviga vägenI SFO gick en runda i jätteturistfällan Fishermans Warf med hur mkt besökare som helst. - Hi guys . How are you doin' ?Naturligtvis hippisarna från Grand Canyon. Sannolikheten för ett sådant sammanträffande ???? Men kul de kände igen oss. Mer pratstund och så skildes vi och sågs ej merResor är kul på många sätt Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 15, 2016 Share Posted April 15, 2016 Konsertnostalgi 6 Ngn gång ca 2006 upptäckte ju Leonard Cohen att hans fd fru, tillika manager, hade s a s lagt beslag på hans pengar = han fick av försörjningsskäl & motvilligt ge sig ut på turne' efter många års uppehåll Det visade sig att när allt kom omkring var detta ganska roligt för LC och turnerandet vart framgångsrikt med mkt fina konserter och recensioner Han kom också till staden Göteborg tror 2008 och frugan & undertecknad sa " Detta måste vi bara gå på"Otaliga var kvällarna under studietiden som avslutades hos kompisen på Ostkupan (hon hade stereo, inte stor men ändå)lyssnande på "Songs from a room"Ofta mer folk än sittplatser men det fanns ju golvEtt par av barnen + respektive följde med på denna konsert, delvis rätt skeptiska men iaf medOch Cohen var helt suverän, hans sätt att ta publiken ..... Och publikens gensvar....En av de absolut bästa konserter vi varit på. Och det nästan roligaste var ungdomarnas mottagandeSpände från ngn mkt positiv till ett par helt entusiastiska, t o m ngn lite tår i något fallSå blir det med stora estradörer , ålder och andra ev gränser bara försvinner Och lyckan var ju fullständig när för några år sedan i stort sett hela denna konsert kom på vinyl också, "Live from London O2 arena"Avalanche gjorde han ej i London men väl i Gbg och just den upptagningen kom på "Songs from the road". Så fick man köpa den också. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Bebop Posted April 15, 2016 Share Posted April 15, 2016 Vi bodde i Montreal, hans hemstad, när han startade denna comeback som skedde under Festival de Jazz de Montreal" 2006 eller 2007. Tre konserter skulle ges i "Place des Artes" i Montreal. Vi for upp till biljettkontoret och där fanns platser till sista konserten. Men vi backade. Biljetterna kostade 500 CAD styck, ca 2,800 kronor. Det var vi inte beredda på... Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 17, 2016 Share Posted April 17, 2016 Konsertnostalgi 7 inkl barndomsminnen & estradörer Hoppar tillbaka till åren 1959 & 60 Sommargästade i Lysekil. Där man tillbringade många dagar uppe i Lotsutkiken tillsammans med killen som satt där. Han hade en fantastisk havsutsikt men vad som var viktigare var : Han hade en skivspottare , en Philps Philetta, beige & vinröd.Spelade visserligen bara EP men det räckte för de två skivor som fanns där. Den mest spelade var Little Gerhard Buona Sera & Peggy Sue( tror den andra var Alice Babs Sugartime. Nog systerns )I juli kom Knäpp upp tältturne' på besök . Lockande men för dyrt . Men ett gäng pojkar/lymlar/ entusiaster hittade alltid flikar under tältduken där man kunde kravla sig in. Jo så fick man inte göra , absolut inte . Men det är väl preskriberat nu. Och gänget fick ju se dessa fantastiska artister och köpte väl så småningom ett eller annat av deras alster i laga oirdning s a s Under år 2000 gjorde Povel R , vid det laget en mycket distingerad äldre estradör, en bejublad avskedsturne tillsammans med Wenche Myhre .Självklart såg man detta , nu med alla biljetter i ordning. En underbar föreställning, och ett nummer var mycket speciellt : den helt knasiga Jag diggar dej Av naturliga skäl vara Povel vid det laget inte lika munvig som i fornstora dagar. Men Wenche tog kommandot och liksom drog och puffade och stöttade Povel igenom numretOch var han inte riktigt med i svängarna körde hon själv Ovationer !!!! Det kan man kanske se som hennes gåva tillbaka till Povel, för han en gång i tiden tagit in och stöttat henne i revybranschenOch betr Povel : they don't make them like that nowadays Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
LasseJ Posted April 17, 2016 Share Posted April 17, 2016 @kjohan: Härliga berättelser! Tack för att du delar med dig. MVH Lasse Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 18, 2016 Share Posted April 18, 2016 Tackar för vänliga orden , Lasse Hittar kanske ytterligare ett par tre episoder i minnenas skrymsel och sedan kan tråden återgå till sitt normala liv. Kanske har jag varit lite både OT och OTT då och då Men det är ju roligare med mindre restriktioner än mer Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 25, 2016 Share Posted April 25, 2016 Konsertnostalgi 8 Hemma igen efter utfärd över helgen. Inte till Sweet Spot men (på tillskyndan av frugan) Nordiska trädgårdsmässan i Älvsjö. Kors vad det finns mycket olika påsar med fröer och konstiga knölar, varav en del blir så småningom vackra fram på sommaren Och då kommer man osökt in på ett vackert sommarminne, nämligen juli - 96 i Malmö.Var där med frugan ( frivillig), hennes bästa kompis & man samt vår mellandotter, då 17 år.Medkommenderad för kulturutbildning En fantastiskt vacker kväll i en en park hölls en "Mer av allt"- konsert.från två alternerande scener.Först ut var hela Nationalteatergänget som körde hela sin kända repertoir. Tungt Sedan Hoola Bandola, som det året körde sin återföreningsturne'.Och det visade ju sig sedan, att det tyvärr var avslutet för Björn A snart därefter, men det visste man ju inte då De hade nog inte spelat i Malmö på sådär 30 år, så det var väl lite känslosamt för både bandet & publiken. Som nog hade uppgraderat sin dress code lite grand sedan det gav sig. Mindre med palestinasjalar, mer med Gant shorts & LaCoste tröjor. Men en FNL - flagga hade man fått med iaf Och mitt i deras framträdande kom Peps som gästartist i ett par låtar. Lyckan var stor hos allaOch så avrundades det hela med Bob Dylan. I högform. Långt från den surmulne gubben på Bäckaskog ngt år innan. Här var det high fives, glada ögonkast & leenden både i bandet sinsemellan och mot publiken.Och väldigt bra ljud.Det blev en kanonspelning, som bl a hade en väldigt drivande Don't think twice , och som extranummer kom Rainy day women. Är ju bara en vanlig rock/ blues låt men jösses vilket tryck de spelade med. När man trodde, att nu kör de max, så la de i en växel till. Och sedan en till . Och sedan ... OsvSa till dottern- Du kommer aldrig höra bättre rock än detta Hon begrep inte riktigt och gör nog fortfarande inte, men det kommer väl.Ca 4 år senare var Mikael Wiehe i stan hemma ute på soloturne'. Efteråt köptes den då nyss utgivna CDn med upptagningar från denna Hoola B avskeds-turne' Medan Wiehe fipplade lite med cd & betalning & växel ( kontanter om ni minns, de äldre läsarna gör väl ), sa frugan i förbigående / bara för vara lite social : - Vi såg er då när ni var i Malmö med Dylan etc Wiehe tittade upp , och sa, efter en lite eftertanke, på god skånska :- ....Hmm....Ja då ja ... Ja då var Dylan brrraDenna konsert väckte intresse hos mig för Dylan, hade tidigare varit rätt obefintligt. Men nu blev man med åren närapå lite nörd.Vissa vaknar lite senare än andra ... Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted April 28, 2016 Share Posted April 28, 2016 Konsertnostalgi 9 (avslut) Var i Peking för jobbets räkning för några år sedan ihop med ngra kolleger En kväll gick vi på Hard Rock Cafe'De hade väldigt goda hamburgare och ölen fick man in i ngn sorts "samovarer" i porslin med fina målningar på.4½ liter och en tappkran i bottenPå scenen framåt kvällningen började ett lokalt coverband köra 60 & 70 tals låtar.( kan man f ö säga att ett band från Peking är lokalt ? Tror stan är officiellt ca 22 milj inv, inofficiellt ca 34 milj. = stor lokal marknad ) Inget särskilt med det utom att ett par av dem såg rätt hiskliga ut och det hela lät ungefär som en snäll after ski hemmavid Men så , det började gunga och mullra igång en riktigt tung blues : Road house blues ( = Doors från Morrison Hotel ) Det här var ju inte riktigt cover main stream och BRA var det Kan de fler bra låtar med lite tyngd ? Skrev ner ett par på en servett och skickade fram till basisten, som stod framför vårt bordEn kompis gjorde lika dant Jodå efter ett par andra låtar kom ngn eller några av det vi önskatOK vi önskar mer, får vi se = mer servetterOch nu snappade resten av publiken , så kan man göra Det åkte fram papperslappar av alla slag från alla håll och killarna hade full huggning att sortera och spela. De körde två set och när det var slut var scengolvet rätt täckt av vita lappar Och bandet kom ut ur en sidodörr och kom till vårt bord och skakade hand och tackade för att vi var intresserad publik De var inte hiskliga alls, bara trevliga Och därmed är det slut med mina nostalgi skriv och tråden kan återgå till normalt liv s a s Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted May 11, 2016 Author Share Posted May 11, 2016 Jag hade aldrig fått för mig att gå på Hard Rock Café i Peking. Det finns ju 22 milj andra ställen att besöka före importerad kultur så att säga. Men detta blev ju en oväntat trevlig kulturkrock! I Japan fanns det förutom jazz en hel del heavy, prog och psykband som även gav ut LP internationellt. Exvis Speed, Glue & Shinki, Flower Travellin' Band och Far East Family Band. Undrar om det fanns motsvarande i Kina? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
kjohan Posted May 11, 2016 Share Posted May 11, 2016 Kan inte kommentera calle jr undringar ovan om andra band i Kina. Men kan däremot säga att vi var på andra ställen än HRC också. Någon dag efter ovan beskriva HRC besök, sade våra kinesiska värdar : - Vi går ut och tar en öl i kväll ? - Ja ja menGick till ett ställe i ett nöjes-centrum , nog nära operan. Låg i en park med en sjö i mitten, massor med krogar runt om Anlände ca kl 19 30 , rätt tomt och stillsamt. Vi var ett sällskap på ca 15 pers, där våra kinesiska värdar i majoritet var rätt unga entusiastiska el / elektronik ingenjörer, både killar & tjejer Och så var vi 4-5 svenskar, lite halvgamla eller i ngt fall t o m lite äldre Vi sattes vid ett långbord mitt i lokalen Utefter väggarna tomma bord i tomma båsVi tog lite mat och som sagt lite öl. På bordet fanns tärningsspel ung som yatzy , de famösa tre burkarna ( en av våra kineser var över j - kl - g på det) mm mm Och det blev en väldigt fart och ljudnivå på vårt umgänge, efter en stund bröt t o m sten sax & påse ut Kort sagt god stämning. Mörkret föll och utan vi tänkte på det eller observerade fylldes båsen utefter väggarna av herrar Och 22 30 öppnades en sidodörr och in kommer ett gäng DAMER in Full krigsmålning, mkt höga klackar och blanka klänningar med passning som ålens skinn De spred ut sig bland herrarna i båsen. (Vi var liksom fel klientel kan man förmoda) Herrarna i båsen var, vid betraktande på lite avstånd iaf, nog rätt tuffa herrar. Bredaxlade, vita skjortor uppknäppta rätt långt ner, kedjerökande, små kluriga tatueringstecken skymtades här och där, lite tjocka arm- och/eller halskedjor Och en blick som man inte direkt utmanade. Våra kinesiska värdar fortsatte en stund glatt sitt högljudda sten sax & påse etc. Men från båsen kom då och då lite sneda blickar, som gjorde, att vi fann, att det var nog en arbetsdag i morgon att tänka på och lommade hem till hotellet efter en stundSålunda stor kontrast mellan vårt sällskap i mitten av lokalen och de i båsen utefter väggarna. Dvs också en kulturkrock kanske man kan säga Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.