Högtalare och impedans

[Bebop]

Jag har lärt mig att förstärkare i största möjliga mån skall vara stabil, dvs att dubbla effekten för varje halvering av impedansen typ 100, 200 och 400 watt vid 8, 4 respektive 2 ohm. Då är det bäst. Det finns flera förstärkare som gör så men långt ifrån alla och sämst är förmodligen rörförstärkare i det avseendet.

Samtidigt verkar allt fler högtalare krypa långt ner i sina impedanskurvor och ganska långt ner i frekvenserna där det krävs mycket effekt. Varför är det så? Kan dom inte eller vill dom inte tillverka högtalare som passar till förstärkarna? Eller har jag fått något om bakfoten?

Högtalare bör ju arbeta i symbios med marknadens förstärkare. Kan någon av er förklara

Mina egna Temptation ligger på måttliga 3,7 ohm men t ex Wilson Sophia och Sascha ligger under 2 ohm om jag minns rätt. Hittade dessutom följande exempel i en tysk tidning:

• Bowers & Wilkins 802D - 2,7 ohm vid 105 Hz
  
• Ayon Gyrfalcon - 3,1 ohm vid 143 Hz
  
• Focal Maestro Utopia - 1,7 ohm vid 109 Hz
  
• Audio Physics Avanterra - 3,4 ohm vid 373 Hz
  
• Sonus Faber Futura - 2,7 ohm vid 69 Hz
  

[Timbre™]

Högtalare bör ju arbeta i symbios med marknadens förstärkare. Kan någon av er förklara

Den vanligaste förklaringen jag har hört är att man inte vill tumma på sina ideal när det gäller delningsfiltret för en specifikt framtagen modell. Det finns säkert bättre förklaringar...

[Käera]

Den vanligaste förklaringen jag har hört är att man inte vill tumma på sina ideal när det gäller delningsfiltret för en specifikt framtagen modell. Det finns säkert bättre förklaringar...

Aha...mina Reference 3A MM De Capo-i har ju inga delningsfilter så där har vi den förklaringen..

[Sigge]

Kan fylla på med mina Cremona M, som har 2,3 ohm vid 114Hz.

Föresten läste jag en artikel i Fidelity, där Leif Olofsson (Marten) var inne på samma linje, fast tvärt om. "Anpassa föstärkarna till högtalarna".

Vilket fall som helst så ställer det till problem, dels för att tillverkarna är rätt dåliga att visa heltäckande data på sina produkter, och skulle man ha en riktigt svårdriven högtalare finns det inte så många val av förstärkare.

Edited December 26, 2011 by Sigge

[Guest Musicus]

Den vanligaste förklaringen jag har hört är att man inte vill tumma på sina ideal när det gäller delningsfiltret för en specifikt framtagen modell. Det finns säkert bättre förklaringar...

Jeg tror dette er en meget god forklaring, det er jo ikke akkurat "cutting edge tech" vi snakker om i de fleste filtre, og som noen andre sier, ha i tankene og anpass forsterkeren til höyttalerene, det meget kan väre ett godt tips i mange tilfeller.

mvh

Edited December 25, 2011 by Musicus

[Timbre™]

Aha...mina Reference 3A MM De Capo-i har ju inga delningsfilter så där har vi den förklaringen..

En underbar högtalare och det måste finnas mer förklaringar...

[Käera]

En underbar högtalare och det måste finnas mer förklaringar...

http://www.euphonia-audioforum.se/timbre/mapp2/tema369.JPG

Högtalare bör ju arbeta i symbios med marknadens förstärkare. Kan någon av er förklara.

Vad jag förstår så är ju högtalaren i detta fallet framtagen för att spela med rörförstärkare eller möjligtvis någon välljudande transistor, men i mitt fall så lyssnade jag på 5 olika rörförstärkare och 2 transistor,1 transistor lät okey,2 rör kändes för svaga eller fel karaktär,1 hade rätt karaktär men kändes svag,2 kändes rätt i karaktär o effekt, valet föll på JJ 323 på 2x20 W. Detta hos AC för några år sedan med Gurkan som bärare.

Nu kanske detta vart tvärtom vad Bebob var ute eft men symbios är viktigt,tyvärr kan jag inte förklara det övriga

Input power 3 to 150 Watts RMS

Efficiency/sensitivity: 92 dB/1 Watt/1m.

Impedance: 8 Ohms.

[Bebop]

Föresten läste jag en artikel i Fidelity, där Leif Olofsson (Marten) var inne på samma linje, fast tvärt om. "Anpassa föstärkarna till högtarna".

Vilket fall som helst så ställer det till problem, dels för att tillverkarna är rätt dåliga att visa heltäckande data på sina produkter, och skulle man ha en riktigt svårdriven högtalare finns det inte så många val av förstärkare.

Det ger ju i såfall en signal till eventuell högtalarspekulant att vänta med inköp i avvaktan på att förstärkarna kommit ikapp. Märkligt är ju också att bl a Marten demar med rörförstärkare som definitivt inte hunnit ikapp. Samma med Akkelis och HiFi-stället.

Många av dessa lågohmiga högtalare bra även med rör. Men de kanske hade låtit ännu bättre om de låg lite närmre förstärkarnas optimala betingelser. Samtidigt finns det högtalare därute som har mer att ge om förstärkare klarar att återge signaler nära kortslutning.

Och vad är det för teknisk begränsning som hindrar tillverkare att inte gå under t ex 4 ohm utan att det skall låta illa?

[calle_jr]

Svåra frågor som jag önskar jag kunde besvara.

Det vanligaste problemet inom hifi är inte högtalare och inte förstärkare, utan bristen på kunskap att para ihop dem.

Impedanskurva kanske är en av de viktigaste faktorerna, men jag skulle vilja lägga till några variabler;

- Högtalarnas känslighet.

- Förstärkarkretsens konstruktion.

- Förstärkarens förmåga att leverera ström.

- Hur dämpningen hanteras för förstärkarens kontroll över membranen, speciellt i lägre frekvenser.

[Bebop]

Svåra frågor som jag önskar jag kunde besvara.

Det vanligaste problemet inom hifi är inte högtalare och inte förstärkare, utan bristen på kunskap att para ihop dem.

Impedanskurva kanske är en av de viktigaste faktorerna, men jag skulle vilja lägga till några variabler;

- Högtalarnas känslighet.

- Förstärkarkretsens konstruktion.

- Förstärkarens förmåga att leverera ström.

- Hur dämpningen hanteras för förstärkarens kontroll över membranen, speciellt i lägre frekvenser.

Visst är det så men den typen av svar blir ofta en ursäkt att inte svara på frågan. En sak i taget.

Jag skulle vilja uppehålla mig kring min ursprungliga frågeställning. Varför går högtalaretillverkare allt längre ner i impedanskurvan? Vad är det som blir bättre med att tillverka högtalare som flertalet förstärkare har problem med att driva (om det nu är så)?

Och varför har man ingen koppling till förstärkarnas förmåga? Vad vill man vinna? Det kanske är en konspiration mot oss rörfantaster ... :Nail Biting:

[A/Wing.]

Svåra frågor du kommer med så här efter julen men vi får väl vänta och se vad våra högtalartillverkare som

huserar här på forumet har att tillföra ämnet.

Själv märkte jag en stor skillnad när mina högtalare fick lite mer injektion i form av ett par monoblock till

och då är ju mina Zoltan ganska lättdrivna 92 db/1watt/1m. Imp. 4 ohm.

Och blocken petar ur sig 250W 8ohm 400W 4ohm 800W 2ohm

Men nu spelar dom med en sån lätthet och kontroll så man blir nästan lyrisk. Så jag kan nog förstå din tankegång.

[Engelholm Audio]

Ja vart börjar man?

Kanske med att nämna att jag upplever samma sak som du - finhögtalare betyder ofta svår last. Kanske ett symptom som blivit jämställt med kvalitet med tid?

Om vi börjar i förstärkaränden vill jag påstå att en givet en förstärkare som inte "klarar den låga lasten" så låter rörförstärkare minst dåligt. En rörförstärkare som ger upp gör det med ljudlig grace.

Tittar vi på högtalare finns det en uppsjö primära och sekundära orsaker till låg impedans. Exemplen vi sett här är 3-vägskonstuktioner. Några orsaker i kortfattad punktform:

* Dubbla baselement parallellkopplas vilket halverar impedansen

* Enkelt baselement ges låg egen-impdeans för att få ut dB

* Krav på djupbas ur liten låda betyder högre rörlig massa (Mms) och därmed lägre känslighet - att sänka impedansen kompenserar med välbehövliga dB

* "Kvalitetsmått"? En personlig erfarenhet från alla mina högtalare som varit rätt lätta laster för förstärkarna har varit att ingen (ens presumtiv) kund uppskattat eller berömt mödan att skaffa en lätt last. I nån mening är kanske fin-hifi synonymt med svår-hifi? Att tydligt kunna visa hur illa det låter med en halvdan förstärkare jämfört med förstärkare X som minsann klarar uppgiften... Ja?

* Vissa filterlösningar, så som Infinitys vad-hette-den...D-nånting har jag förmig, påverkar impedansen rejält. Kappa 90 va det väl som stack ned till 0.9 ohm vid 60 Hz? Jag sticker dock ut hackan så pass att filterkonsuktionens skuld är 1 av 10 vid svåra laster. Impedansen är rätt lätt att förutspå.

Tänk själva - alla skryter om "enkla filtertopologier" men enkla topologier påverkar knappast lasten...

* Portade lådor ger lite mer impedans/fas-variationer än slutna och kraven på hög känslighet, lågt Fs och smidiga lådor gör att slutna (eller TL för den delen) står tillbaka.

* Fullvuxna högtalare (3-vägare och större) med krav på hyfsad känslighet betyder ofta krav på minst 91 dB i basen, för att möta upp normala mellanregister/diskant-känslighet. Sänka impedansen på basdelen höjer känsligheten i basområdet.

Man kan också fundera på vilken roll impedansen spelar vid utvecklingen/design av en högtalare. Primär eller sekundär? Givet en situation där ljudet är mediokert men impedanskurvan finfin versus ett filtertrick eller imepdanskorrigering av baselementen som sätter ljudet på världskartan men skruvar till högtalarens impedanskurva?

Hur många företag skulle säga: Nej högtalaren är inte färdigutvecklad. Vi har krav på att högtalaren skall kunna drivas med en 2*10 watts transistorförstärkare med 30VA's nätdel.

För komma runt problemet kan man. Men det kostar såklart i form av utvecklingskostnad.

Och varför dra på sig den när svår-hifi är synonymt med fin-hifi?

En annan poäng är att det är SVÅRT att läsa en impedans/fas-graf och få något bra ur det. Stereophile gjorde ett intressant försök för några år sedan, där man lade ihop dessa två (komplexa) grafer och slog samman till en graf. Den tog då hänsyn till fas kontra impedans och visade upp detta enkelt. Jag gjorde en sån i excel, men har tappat bort den tyvärr.

Ps. Ursäkta snavfel och kortfattighet (!). Packar inför flytt, men fråga om jag är otydlig så förtydligar jag efter bästa förmåga.

Edited December 26, 2011 by Engelholm Audio

[Bebop]

* Dubbla baselement parallellkopplas vilket halverar impedansen

Tack för det svaret - många intressanta inspel och faktarelaterade upplysningar att suga på. En av punkterna reagerade jag genast på. Jag har 4 baselement som jag antar är parallellkopplade men ändå går inte kurvan djupare än 3,7 ohm.

Sen är det ju så herr Engelholm, att ni ingenjörer skall göra livet lättare för oss, inte knepigare Att bli ledande kan man aldrig bli om man följer alla andra. Du får göra som haren - ta skutt vid sidan om spåret och lura bort dom som följer efter genom att ta en ny tät i ett nytt spår.

[gcs]

Det här är en utveckling som man kunde se redan på 70-talet och ett exempel var BOSE men det fanns även andra som hade låg impedans och ibland väldigt hög sådan . Nu på senare tid kan man ju undra lite över högtalare med många små element, panelhögtalare. Nackdelen är att man behöver dyra slutsteg med kraftigt dimensionerade nätdel. Min tumstock har alltid varit att ett slutsteg ska kunna lämna dubbla effekten vid varje halvering av belastningsimpedansen. Det här är också sedan början av 70-talet en anledning till att jag enbart använder aktivt delade högtalare med flera slutsteg. Det här är ju ganska komplext eftersom varje ingående högtalarelement som inte är av samma typ kommer att belasta ett slutsteg på olika sätt.

[Engelholm Audio]

Tack för det svaret - många intressanta inspel och faktarelaterade upplysningar att suga på. En av punkterna reagerade jag genast på. Jag har 4 baselement som jag antar är parallellkopplade men ändå går inte kurvan djupare än 3,7 ohm.

Sen är det ju så herr Engelholm, att ni ingenjörer skall göra livet lättare för oss, inte knepigare Att bli ledande kan man aldrig bli om man följer alla andra. Du får göra som haren - ta skutt vid sidan om spåret och lura bort dom som följer efter genom att ta en ny tät i ett nytt spår.

Med 4 element kan man seriekoppla 2 å 2 och parallellkoppla dom två grupperna. Då landar man på samma impedans som för ett ensamt element. Analogt med denna princip för vi i solo, fast vi har 9 element där grupperna är 3 å 3 (å 3).

Det känns som att jag ligger i ett eget spår i och med lättdrivna högtalare...

Heder åt dom företag som gör svårdrivna högtalare OCH slutsteg (Marten, MBL, mfl). I min värld handlar det om helhetslösningar, att tänka i större banor än mitt företags enskilda produkt.

[Timbre™]

Jag skulle vilja uppehålla mig kring min ursprungliga frågeställning. Varför går högtalaretillverkare allt längre ner i impedanskurvan? Vad är det som blir bättre med att tillverka högtalare som flertalet förstärkare har problem med att driva (om det nu är så)?

Det var just låga impedanser som en gång i tiden drog ner mig i förstärkarträsket så jag följer tråden med spänning.

[Bebop]

Det var just låga impedanser som en gång i tiden drog ner mig i förstärkarträsket så jag följer tråden med spänning.

Jag har dratt ett mejl till Wilson Audio. Skall bli intressant och se om jag får svar.

[Ekman]

Jag har dratt ett mejl till Wilson Audio. Skall bli intressant och se om jag får svar.

De påstår ju bland annat att deras modell Sophia ska vara en väldigt snäll last och att den ska funka bra även med betydligt enklare förstärkare. Hoppas de tar sig tid att svara det vore väldigt intressant.

[calle_jr]

Jag har dratt ett mejl till Wilson

[- Marten -]

Hej,

Vill bara klargöra några saker.

I Marten’s värld så är det också helhetslösningar, så du är inte helt ensam Pär, och det finns fler tillverkare med samma tänkande.

Ingen av våra högtalare är speciellt svårdrivna, så där vet jag inte heller vad du menar Pär. Coltrane Supreme, Coltrane Momento, Coltrane 2, Coltrane, Coltrane Soprano, Bird, Miles 3 och Django har alla en känslighet på 89 dB/2.83V/m eller mer. FormFloor, Duke och Getz är måhända lite mer tungdrivna med sina 87 dB, men inte svårdrivna. Alla våra högtalare har en minimum impedans på runt 4 Ohm eller högre.

När vi tar fram en ny högtalare så testar vi kanske med omkring 10 olika förstärkare i prislägen från ca 7000:- upp till ca 300000:-, både rör och transistorer. Detta för att de skall kunna spelas med alla typer av förstärkare både enklare och mer avancerade. Våra högtalare är däremot känsliga på kvaliteten. Det måste vara kvalitetsförstärkning med tillräckligt hög upplösning och transparens annars så får man inte ut fulla potentialen på högtalaren. Den artikel/intervju någon relaterade till i Fidelity så stack jag ut huvudet och menade att när vi tog fram Momento och Coltrane 2 så har vi nått upp till sådan renhet, upplösning och transparens så det är ganska få förstärkar/elektronik tillverkare som kan matcha det. Det var det jag menade och att det krävs noggrannare matchning så att inte elektroniken begränsar.

Sedan är jag/vi av den uppfattningen att om man skall bygga ett system från grunden så bör man börja med högtalaren då det är den tillsammans med rummet som ger systemet mest karaktär. Man hittar den högtalaren som man gillar bäst och funkar bäst i rummet. Det behöver ju inte nödvändigtvis vara en Marten högtalare (även om det vore önskvärt ). Sedan matchar man den övriga kedjan till högtalaren.

Mvh / Leif

Edited December 26, 2011 by Mårten Design

[Bebop]

Tack för det klarläggandet, Leif. Det innebär ju att mitt tidigare inlägg nu är fel i sak, vilket därmed är korrigerat med ditt inlägg.

Jag är s.k. humanist och mina frågor blir därefter. Om vi glömmer både Mårten, Wilson med flera för en stund, så skulle jag vilja ställa en generell fråga.

Givet att det finns lämpliga förstärkare, är det då enklare att få till en bra högtalare om den tillåts gå ner i impendans mot 2-3 ohm?

[Timbre™]

Sedan är jag/vi av den uppfattningen att om man skall bygga ett system från grunden så bör man börja med högtalaren då det är den tillsammans med rummet som ger systemet mest karaktär.

Mvh / Leif

Det är på något sätt så självklart men kan ta många hifiår att komma på...

[calm]

Visst är det så att högtalarval och rum är de mest utslagsgivande faktorerna för ett system!

Mina erfarenheter är att en tillsynes tekniskt identitisk produkt som olika högtalare kan få så olika utfall i ett system.

Jag jämför mina senaste högtalare med samma förstärkarkombo kan ge så olika utfall.

Amati Homage Anniversarion med en känslighet av 92 dB och impedans 4 ohm 30-300 watts effektrekommendation.

Serblins Ktêma känslighet 92 dB 4 ohm, 3,2 ohm vid 70 Hz och föreslagen min effekt 20 watt.

De har trots likheter i tekniska specifikationer har det låtit så olika. Ktêman klingar utan problem ut med ASR Emitter II, men den förra behövde en förstärkning med tillskott av MF Supercharger 750 w för att få samma ljudmässiga kvaliteter.

ASR:en lämnar 250w/8 ohm, 500w/4 ohm, 900w/2ohm och 1400w/1ohm.

Borde inte vara något problem att driva de olika högtalarna men så olika utfall kan inte vara en slump.

Finns någon rationell förklaring?

Calm

[Engelholm Audio]

Hej,

Vill bara klargöra några saker.

I Marten’s värld så är det också helhetslösningar, så du är inte helt ensam Pär, och det finns fler tillverkare med samma tänkande.

Ingen av våra högtalare är speciellt svårdrivna, så där vet jag inte heller vad du menar Pär. Coltrane Supreme, Coltrane Momento, Coltrane 2, Coltrane, Coltrane Soprano, Bird, Miles 3 och Django har alla en känslighet på 89 dB/2.83V/m eller mer. FormFloor, Duke och Getz är måhända lite mer tungdrivna med sina 87 dB, men inte svårdrivna. Alla våra högtalare har en minimum impedans på runt 4 Ohm eller högre.

När vi tar fram en ny högtalare så testar vi kanske med omkring 10 olika förstärkare i prislägen från ca 7000:- upp till ca 300000:-, både rör och transistorer. Detta för att de skall kunna spelas med alla typer av förstärkare både enklare och mer avancerade. Våra högtalare är däremot känsliga på kvaliteten. Det måste vara kvalitetsförstärkning med tillräckligt hög upplösning och transparens annars så får man inte ut fulla potentialen på högtalaren. Den artikel/intervju någon relaterade till i Fidelity så stack jag ut huvudet och menade att när vi tog fram Momento och Coltrane 2 så har vi nått upp till sådan renhet, upplösning och transparens så det är ganska få förstärkar/elektronik tillverkare som kan matcha det. Det var det jag menade och att det krävs noggrannare matchning så att inte elektroniken begränsar.

Sedan är jag/vi av den uppfattningen att om man skall bygga ett system från grunden så bör man börja med högtalaren då det är den tillsammans med rummet som ger systemet mest karaktär. Man hittar den högtalaren som man gillar bäst och funkar bäst i rummet. Det behöver ju inte nödvändigtvis vara en Marten högtalare (även om det vore önskvärt ). Sedan matchar man den övriga kedjan till högtalaren.

Mvh / Leif

Hej Leif,

Min formulering lämnar en del att önska. Min intention var ändå att hylla er (och MBL) för att inte lämna musikälskarna i sticket (eftersom ni har M-Amp och MBL har sina förstärkare). I mitt bakhuvud fanns första Coltrane med en synnerligen svår last och jag drog förhastade slutsatser kring resterande modellprogram. Men poängen var faktiskt inte den, poängen var att ni tänkt på helheten högtalare/slutsteg. Hade kunnat stå såhär istället:

Heder åt dom företag som gör högtalare OCH slutsteg (Marten, MBL, mfl).

Ang helhetslösningen är mitt bidrag till hifivärlden att Engelholm Audio kan leverera högtalare och akustikreglera rummet. Jag tror faktiskt jag är ensam här.

[Engelholm Audio]

Visst är det så att högtalarval och rum är de mest utslagsgivande faktorerna för ett system!

:

:

Finns någon rationell förklaring?

Calm

Jag är SÄKER på att matchning mot slutsteg är mer svårbeskrivet än impedans och rekommenderad förstärkareffekt. Bakom dina ganska snälla siffror lurar det tuffa krav:

However, the speaker demands quite a lot of current from the amplifier, with an impedance that remains below 6 ohms for almost all the audioband and drops to 3 ohms for much of the midrange (fig.1). There is also a combination of 3.8 ohms magnitude and –50° at 68Hz, a frequency where music can have considerable bass energy.

...lägg till rumsproblem (240 i takhöjd ger problem mellan 65-70 Hz) så har du potentiellt ett stort problem.

Men, återigen: Jag är SÄKER på att matchning mot slutsteg är mer svårbeskrivet såhär.

Matchning är inte en vetenskap men heller inte en konstart.

Mellan vetenskap och konst finns hantverk. I detta fall hantverket att matcha ihop ett system.

[Käera]

Det var just matcningen mellan rum o högtalare som fick mig att gå tillbaka till Ref 3A 2010 från WLM La Scala(golvmodell),båda passade bra med förstärkaren i karaktär o drivning,visst kan man alltid ha mer kraft men inget jag saknat. Däremot så matchade Ref 3A rummet bättre lite petigt o med mindre bas(framför allt störande) men jag trivs bättre.Det var faktiskt basgitarr o dyligt som störde mest.

Om man kunde titta enbart på siffrorna o välja så hade saker o ting varit enklare,men stort betyder inte alltid mer problem med bas i rum i alla fall inte hos mig inte när det gäller lådvolym,kanske däremot med det Engelholm visar men dom siffrorna har jag ej.

Så hur mkt har Högtalaren o dess impedans kurva haft betydelse när det gäller att skapa problem(eller förhöjd bas) i rummet

[Guest BTS]

Jag är SÄKER på att matchning mot slutsteg är mer svårbeskrivet än impedans och rekommenderad förstärkareffekt. Bakom dina ganska snälla siffror lurar det tuffa krav:

...lägg till rumsproblem (240 i takhöjd ger problem mellan 65-70 Hz) så har du potentiellt ett stort problem.

Men, återigen: Jag är SÄKER på att matchning mot slutsteg är mer svårbeskrivet såhär.

Matchning är inte en vetenskap men heller inte en konstart.

Mellan vetenskap och konst finns hantverk. I detta fall hantverket att matcha ihop ett system.

Oj, och jag som tycker att storasyster är knepig...

Att matchning inte är och troligen får svårt att bli en vetenskap eller konstart inom en nära framtid är jag övertygad om.

The drop-dead gorgeous Stradivari Homage is specified as having a very high 92dB voltage sensitivity;

to Sonus Faber's credit, my estimated figure was even higher, at 93dB(B)/2.83V/m.

However, the speaker asks the partnering amplifier for a lot of current capability,

its impedance (fig.1) dropping to 3 ohms and below for much of the upper bass and midrange.

And the combination of 4.4 ohms impedance magnitudeand –48 capacitive phase angle at 55Hz will give lesser amplifiers conniptions.

Fig.1 Sonus Faber Stradivari Homage, electrical impedance (solid) and phase (dashed) with port open (2 ohms/vertical div.).

[Engelholm Audio]

Oj, och jag som tycker att storasyster är knepig...

Att matchning inte är och troligen får svårt att bli en vetenskap eller konstart inom en nära framtid är jag övertygad om.

"En utmaning", som mellanchefer säger.

[Guest Musicus]

Treffer man derimot rett, med kombinatjonen ht/amp så kan selv små rør amper formidle magiske stunder, bruker kun en 15W integrert rør amp selv til daglig, høyttalerene måler (2.83V/1m) 93db og en enkel relativt stabil nominell 8 ohms last, men skal i nær fremtid teste ut kun for egen erfaringens skyld, med noe mer power .....

mvh

Edited December 27, 2011 by Musicus

[calm]

Jag är SÄKER på att matchning mot slutsteg är mer svårbeskrivet än impedans och rekommenderad förstärkareffekt. Bakom dina ganska snälla siffror lurar det tuffa krav:

...lägg till rumsproblem (240 i takhöjd ger problem mellan 65-70 Hz) så har du potentiellt ett stort problem.

Men, återigen: Jag är SÄKER på att matchning mot slutsteg är mer svårbeskrivet såhär.

Matchning är inte en vetenskap men heller inte en konstart.

Mellan vetenskap och konst finns hantverk. I detta fall hantverket att matcha ihop ett system.

Intressant!

Jag har visserligen sett kurvan tidigare men inte dragit tillräckligt långtgående slutsatser. Mer konstaterat lyssningsvis att det behövs mycket kräm för att driva dessa pjäser. Vilket också MF Supercharger levererat.

Men en fundering då såsom varande icke tekniskt orienterad är väl att stöm är en funktion av effekt, spänning och impedans? Ohms lag! Hur skall jag då vara säker på att välja ett tillräckligt strömstarkt slutsteg? Om effekten är god i utgångsläget och ökar linjärt med lägre impedans så är det väl ett tecken på god stömstyrka eller hur?

Att SF historiskt har haft svårdrivna högtalare är väl kanske inte någon nyhet t.ex. för den som försökt att matcha Extreman med lämpligt förstärkeri. Likaså Mementon. Allt är naturligtvis beroende på hur hög volym man vill lyssna.

En annan fundering är hur impedansen i kablar påverkar det hela? Försumbar eller vad?

Intressant tråd och jag anar i frågeställningen att det inte är helt okomplicerat att matcha högtalare och rördrivna slutsteg med låg effekt.

Har egentligen alltid tyckt att effektstarka transistorslutsteg låtit mer dynamiska och fångat mer av transienter och taktbildande rytm i musiken.

Calm

Edit fel ordval.

Edited December 27, 2011 by calm