Jump to content

Mästarmöte har en vinnare!


Apexorca
 Share

Recommended Posts

Ja, men generellt blir det snyggare med lite mindre tycker jag. Den snyggaste något större högtalaren är SF Lilium i mina ögon.

Både Aida samt The SF är lite väl stora men ok i designen för att vara just stora. Men det är andra avgöranden som gör att man köper en sådan högtalare.

Tex det fantastiska ljudet. Många stora högtalare spelar stort om det är stort. The SF spelar i skala 1:1 medans mindre högtalare skalar ner det hela även

om det låter bra. Få andra högtalare gör detta lika bra. Jag har inte hört någon. TAD R1 låter lite mindre i det avseendet faktiskt och även Coltrane Supreeme II.

Jag har hört The Sf mot Futurorna "side by side" och bla. är det naturligtvis stor skillnad i storskaligheten, ljudbilden och dynamiken.

OCH

När jag skriver stort menar jag att det som ÄR stort skall låta stort inte att en blockflöjt skall låta som en Oboe. Alla instrument skall ha sin naturliga storlek i ljudet så gott det nu går.

Just den grenen är tex Coltrane Supreme II riktigt bra på. De är i sammanhanget dock lite svårare att väcka till liv i de nedre regionerna vad gäller min personliga smak.

Det går ju inte att värja sig för sin personliga smak i dessa sammanhang. Det får ni ha överseende med.

Jag citerar mig själv här ovan och förtydligar en sak.

Alla dessa högtalare spelar i olika rum. En riktigt rolig match hade varit om man satt alla i samma rum för ett verkligen se skillnader, side by side.

The SF har jag hört i flera rum med mängder av olika elektronik, rör transistorer, enklare prylar och svindyra. De har alltid låtit bra vad man än matat dem med tycker jag. Bättre elektronik släpper loss dem bättre. Rummet hos HiFi stället blir lite överladdat av bas ibland med The SF i full karriär.

Vad gäller TAD har jag hört dem i 3 olika rum med i stort sätt samma elektronik. All 3 rum har låtit jättebra men naturligtvis lite olika ändå. Bättre akustik har gjort dem bättre och tax basen blir bättre i det bästa rummet.

Vad gäller Martens rum så är det en känd faktor att det är "lite basfattigt" och att det är något som gradvis förbättras med ombyggnationer. Så Upplevelsen av tex Coltrane Supreme II är inte helt rättvis i basen. I Munchen var det mer bas. Och jag har hört "vanliga" coltrane i andra rum som haft en annan karaktär än i martens egna lyssningsrum. Min jämförelse gällde i deras rum senast jag hörde där så man skall förvänta sig en bra dos mer bas i en mer vanlig lyssningsmiljö hos alla högtalare man hör i Marten rummet.

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

För mig och Bigblue har det senaste året inneburit en mängd nya lysningsintryck. Vi har på allvar börjat förstå oss på hur långt musikåtergivningens allra bästa tillverkare kan höja ljudkvaliteten när kringutrustning och rum är i ordning och det är högtalaren som har den absoluta största delen i detta. Jag vet inte hur det är med bigblue, men jag har flyttat fram min gräns för välljud och fått ett mer tydligt eget ljudideal. Jag har kvar det mesta av det jag haft tidigare av idealets visioner, men med några viktiga tillägg. Så min resa framåt behöver ingen korrigering vad gäller vägvalet och riktningen. Bara flytta fram positionerna på samma väg. Hur gör jag det bäst? Det har jag tagit detta dryga år att reda ut. Några av de först realistiska alternativen har varit Marten Coltrane II, Sonus Faber Lillium alternativt AIDA, TAD ref One, Wilson Allexia, Magico och några till.

Vi har hört välljudets all dela och dess helhet.(tror jag). Det är just alla delar OCH dess helhet som gör ett bra system. De flesta av alla dessa referenssystem och högtalare vi hört, klarar av välljudets alla delar. Men det som skiljer agnarna från vetet är just hur de handskas med helheten, musiken i sig själv, som ett väsen. Det konstnärliga i det hela.

När musiker i en ensemble musicera så gör de det ihop. De spelar stycket/låten ihop med känsla för sitt instrument och med känsla för medmusikanter och helheten. Alla och en var har en del i detta för att det skall bli bra musik. Man skall kunna höra var och ens musikaliska hantverk och hur det hänger ihop med de övriga och hur hela stycket ter sig. Alltför många system har svårt att få musikerna att spela i en enhet och det blir mer som att flera enskilda instrument spelar snyggt, men för sig själva på ett kliniskt sätt och för mig på ett föga engagerande sätt. Här följer en liten analogi. Det verkar ibland som om högtalaren ger en slags svärta som inte finns, som när man drar överdrivet i kontrastspakarna på Projectorn eller TV’n. Det kan bli snyggt, men artificiellt och mindre filmiskt. I scener plockas fram dopade detaljer som gör att man missar allt runt ikring. Det händer också med en del referenshögtalare. Det blir rent och klart i alla register men det är artificiellt. De missar luften i rummet kring instrumenten. Det är som om det spelas i ett vakuum. Man vill att tex basen skall vara torr men inte livlös, röster att vara närvarande i det rum man lyssnar i och inte som om de är i någon egen miljö eller gud förbjude, kvar i högtalaren. Jag vill ha högtalare som andas. Som vid tystare perioder i musiken så upplevs i de bästa högtalarna en luftighet från inspelningen, som gör att det känns som om det är här det spelas och som gör att man känner att allt hänger ihop. Ta ovan nämnda högtalare, så gör alla dessa högtalare detta bra. Även om jag har mina favoriter.

Åter igen. För mig ger det mest gåshud när jag får med mig alla delar för sig och att det även hänger ihop musikaliskt. Här skulle jag kunna rabbla hur många egenskaper som helst i musiken som är viktiga, tex dynamik, luftighet mm, men jag koncentrerar mig på att varje instrument och helheten i musiken skall återges äkta och trovärdig = Hi Fidelity. Vad som verkligen är detta är naturligtvis tycke och smak och här diskuterar jag mitt tycke och min smak. Men jag hoppas att sättet som jag tänker på om att alla delar av musiken skall hänga ihop, kan hjälpa någon framåt med sitt ideal.

Har jag inte dessa egenskaper i mitt nuvarande system? Jo jag tycker verkligen det, vad gäller mitt ljudideal. Dessutom har jag jobbat mycket för att nå dit, men jag vet att det finns några växlar till jag verkligen uppskattar och mitt system är nog i princip klart och har inte så värst många mer procent kvar att kräma ur.

Vad göra? Strunta i allt och sitta kvar som det är? Skulle det räcka med 2 nya subbar? Nya högtalare? Både och?

Jag satte upp en plan i skallen som jag började bearbeta efter Munchen mässan.

1- Jag kommer troligen byta högtalarna inom 3 till kanske 4 år.

2- Jag tror att skall jag ta ett stort kliv framåt så är det mina älskade Amatai Futura som sätter stopp. Den näst vackraste högtalaren i hela världen…

3- Men vad skall det bli efter det? Något som förenas med mitt nya utökade och framåtskridande ljudideal? Så klart, men vad?

4- ?…

5 ?...

osv.

Edit: Glömda bokstäver och ord som hamnat fel vid klipp och klistrande.

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

Kul att du har en battleplan. Är själv planlös och har satt köpstopp på mig själv nu. Det räcker nu för min del.

Anar att det lutar åt Lillium om du får välja fritt. Vet faktiskt inte vad jag själv skulle gått på om ett byte av högtalare var aktuellt. Kanske Sasha 2 i pärlemor vitt?

Link to comment
Share on other sites

Har jag inte dessa egenskaper i mitt system jag har nu då? Jo jag tycker verkligen det, vad gäller mitt ljudideal. Dessutom har jag jobbat mycket för att nå dit, men jag vet att det finns några växlar till jag verkligen uppskattar och mitt system är nog i princip klart och har inte så värst många mer procent kvar att kräma ur.

Vad göra? Strunta i allt och sitta kvar som det är? Skulle det räcka med 2 nya subbar? Nya högtalare? Både och?

För dig som har bred smak är det svåraste att hitta intrimningen där man får sämre inspelningar att låta ok utan att tulla på superljudet i riktigt fina inspelningar.

Du har ju järnkoll på läget, men detta skulle jag ha i åtanke innan jag gjorde någon ändring.

Link to comment
Share on other sites

För dig som har bred smak är det svåraste att hitta intrimningen där man får sämre inspelningar att låta ok utan att tulla på superljudet i riktigt fina inspelningar.

Du har ju järnkoll på läget, men detta skulle jag ha i åtanke innan jag gjorde någon ändring.

Järnkoll vet jag inte, men liteg koll börjar jag få. Du verkar dock ha järnkoll på en riktigt hög nivå tycker jag. Respekt. :)

Ja, det är också en viktig faktor att sämre inspelningar ändå går att lyssna på om det är bra musik. Även där tycker jag högtalare som "andas" lyckas bättre. Men tyvärr är det ju så att en dålig inspelning är dålig och mindre engagerande att lyssna på än en bra.

Link to comment
Share on other sites

Du lämnar inte mycket åt slumpen, om ens något? Verkligen roligt att läsa om dina intryck och funderingar.

Själv så lyssnade jag på TAD för första gången för flera år sedan och då bestämde jag mig för att det var "mina" framtida högtalare.

Visst lät de lite annorlunda beroende på elektronik och rum men det var inget jag fäste mig vid då. Högtalarna var de bästa jag hört och de passade både mitt ljudideal och musiksmak (allätare) bäst. Visst fanns det andra högtalare som spelade lite bättre i vissa avseenden men mest tyckte jag nog att de spelade annorlunda och passade därför inte mitt ljudideal (nu pratar jag om små marginaler). När jag så en dag fick möjligheten att införskaffa ett par så började jakten på ny elektronik också, elektronik som skulle matchas, en rolig men dyrbar resa. Nu tycker jag att jag nått fram till någon form av slutstation (känns skönt) även om jag är öppen för lite testande av tillbehör som kan berika ljudet och vara ekonomiskt försvarbart.

Vad gäller TAD har jag hört dem i 3 olika rum med i stort sätt samma elektronik. All 3 rum har låtit jättebra men naturligtvis lite olika ändå. Bättre akustik har gjort dem bättre och tax basen blir bättre i det bästa rummet.

Inbjudan till en 4:e lyssning med elektronik du aldrig hört tillsammans med TAD kvarstår :D

Jag undrar om du lyssnat på Avalon? Jag vet att jag tidigare gillade ljudet från deras större modeller även om jag aldrig hört de spela riktigt riktigt bra, men det är några år sedan nu och minnet kan ha spelat mig ett spratt. Men de är kanske inga "allround" om jag tänker efter, hmm? Men det skulle vara kul om du hade några färska intryck att förmedla.

Många högtalare finns det och det behöver inte alls vara så att den ena är bättre eller sämre än den andra, utan det är som du skriver - en fråga om tycke å smak!

/byZan

Link to comment
Share on other sites

Apex!

Jag tycker du på ett bra och mycket tydligt sätt beskriver inriktningen på olika typer av anläggningar och för mig egentligen skillnaden mellan hifi och high-end. Just skillnaden mellan det som kan upplevas som teknisk fulländning med brillianta presentationer av enskilda instrument eller harmonisk helhetsbild av det som musiken vanligen vill få fram, nämligen det musikaliska samspelet, klanger och harmonier. Det är egentligen därför man ibland kan uppleva supersystem men som saknar glöd och engagemang. Istället blir framställningen musikaliskt steril och oengagerande men tekniskt fulländad. Man tappar musikens själ på vägen.

En livekonsert kan trots tekniska brister många gånger överträffa en nog så bra anläggning just därför man kan uppleva helheten och det musikaliska samspelet förstärkt med den visuella delen.

Själv har jag haft den musikaliska dimensionen som ett mål under hela resan och den går som en röd tråd vid varje förändring. Lirar inte en uppgradering med det målet så går den bort, oavsett vilka referenser och recensioner som andra har givit den. Det egna örat får vara domare. Även pris kan ha en både positiv och negativ effekt. Positiv i den mening att med pris kommer kvalitet. Inte alltid men ofta. Negativ i den mening att en del produkter är överprissatta i relation till vad de levererar beroende på att de är prissatta efter en marknad där priset kan vara en statusmarkör.

När det gäller olika delar i helheten vad gäller systemuppbyggnad, så uppkommer den klassiska frågan vad kom först, hönan eller ägget? Översatt till high-end, vad har mest betydelse för helheten, signalkällan eller högtalaren eller kanske man kan föra resonemanget ett steg längre och säga rumsakustiken. Mina system över tiden har nog precis som du är inne på varit byggda på en specifik högtalare och därefter anpassade "bakåt" i kedjan för att få ut så mycket av den ljudfilosofi som högtalarkonstruktörer har haft som mål.

Man blir lätt lite filosofisk när man funderar ett varv till, men jag tror att det viktigaste är att bestämma vilken ljudfilosofi är min och hur tar jag mig till målet, utan att snegla för mycket på trender och annat som kan distrahera.

Calm

Link to comment
Share on other sites

Du lämnar inte mycket åt slumpen, om ens något? Verkligen roligt att läsa om dina intryck och funderingar.

Själv så lyssnade jag på TAD för första gången för flera år sedan och då bestämde jag mig för att det var "mina" framtida högtalare.

Visst lät de lite annorlunda beroende på elektronik och rum men det var inget jag fäste mig vid då. Högtalarna var de bästa jag hört och de passade både mitt ljudideal och musiksmak (allätare) bäst. Visst fanns det andra högtalare som spelade lite bättre i vissa avseenden men mest tyckte jag nog att de spelade annorlunda och passade därför inte mitt ljudideal (nu pratar jag om små marginaler). När jag så en dag fick möjligheten att införskaffa ett par så började jakten på ny elektronik också, elektronik som skulle matchas, en rolig men dyrbar resa. Nu tycker jag att jag nått fram till någon form av slutstation (känns skönt) även om jag är öppen för lite testande av tillbehör som kan berika ljudet och vara ekonomiskt försvarbart.

Inbjudan till en 4:e lyssning med elektronik du aldrig hört tillsammans med TAD kvarstår :D

Jag undrar om du lyssnat på Avalon? Jag vet att jag tidigare gillade ljudet från deras större modeller även om jag aldrig hört de spela riktigt riktigt bra, men det är några år sedan nu och minnet kan ha spelat mig ett spratt. Men de är kanske inga "allround" om jag tänker efter, hmm? Men det skulle vara kul om du hade några färska intryck att förmedla.

Många högtalare finns det och det behöver inte alls vara så att den ena är bättre eller sämre än den andra, utan det är som du skriver - en fråga om tycke å smak!

/byZan

Jag har hört Avalon på ett antal mässor och demos men aldrig blivit riktigt berörd. Skulle behöva höra ett välinställt ljud hemma hos någon för att få en rättvis bedömning, men upplevelsen från bla Arken demon för ett antal år sedan var riktigt dålig

och det biter sig kvar i minnet. Så det är ingen kandidat för mig. (OBS! Subjektiv bedömning, andra kan älska Avalon och det har jag inga problem med.)

Link to comment
Share on other sites

Apex!

Jag tycker du på ett bra och mycket tydligt sätt beskriver inriktningen på olika typer av anläggningar och för mig egentligen skillnaden mellan hifi och high-end. Just skillnaden mellan det som kan upplevas som teknisk fulländning med brillianta presentationer av enskilda instrument eller harmonisk helhetsbild av det som musiken vanligen vill få fram, nämligen det musikaliska samspelet, klanger och harmonier. Det är egentligen därför man ibland kan uppleva supersystem men som saknar glöd och engagemang. Istället blir framställningen musikaliskt steril och oengagerande men tekniskt fulländad. Man tappar musikens själ på vägen.

En livekonsert kan trots tekniska brister många gånger överträffa en nog så bra anläggning just därför man kan uppleva helheten och det musikaliska samspelet förstärkt med den visuella delen.

Själv har jag haft den musikaliska dimensionen som ett mål under hela resan och den går som en röd tråd vid varje förändring. Lirar inte en uppgradering med det målet så går den bort, oavsett vilka referenser och recensioner som andra har givit den. Det egna örat får vara domare. Även pris kan ha en både positiv och negativ effekt. Positiv i den mening att med pris kommer kvalitet. Inte alltid men ofta. Negativ i den mening att en del produkter är överprissatta i relation till vad de levererar beroende på att de är prissatta efter en marknad där priset kan vara en statusmarkör.

När det gäller olika delar i helheten vad gäller systemuppbyggnad, så uppkommer den klassiska frågan vad kom först, hönan eller ägget? Översatt till high-end, vad har mest betydelse för helheten, signalkällan eller högtalaren eller kanske man kan föra resonemanget ett steg längre och säga rumsakustiken. Mina system över tiden har nog precis som du är inne på varit byggda på en specifik högtalare och därefter anpassade "bakåt" i kedjan för att få ut så mycket av den ljudfilosofi som högtalarkonstruktörer har haft som mål.

Man blir lätt lite filosofisk när man funderar ett varv till, men jag tror att det viktigaste är att bestämma vilken ljudfilosofi är min och hur tar jag mig till målet, utan att snegla för mycket på trender och annat som kan distrahera.

Calm

Svårt det där med vad som är HiFi och Hi End. Om det bara har med upplevd ljudkvalitet att göra finns en hel del bra mycket enkla men välinställda system som lirar i Hi End klassen. Medans del stora trötta dyra system

som är Hi End i någon mening ändå inte är lika roliga.

Link to comment
Share on other sites

Jag har hört Avalon på ett antal mässor och demos men aldrig blivit riktigt berörd. Skulle behöva höra ett välinställt ljud hemma hos någon för att få en rättvis bedömning, men upplevelsen från bla Arken demon för ett antal år sedan var riktigt dålig

och det biter sig kvar i minnet. Så det är ingen kandidat för mig. (OBS! Subjektiv bedömning, andra kan älska Avalon och det har jag inga problem med.)

Om vi menar samma demo på Arken så håller jag med, riktigt tråkig demo och ett ljud som iaf inte berörde mig det minsta, men jag har hört dom på andra demos och då har de klart visat att det finns potential. Men det skulle vara roligt att få en hemma-hos demo för att få en rättvis bild.

/byZan

Link to comment
Share on other sites

Ja, det är också en viktig faktor att sämre inspelningar ändå går att lyssna på om det är bra musik. Även där tycker jag högtalare som "andas" lyckas bättre. Men tyvärr är det ju så att en dålig inspelning är dålig och mindre engagerande att lyssna på än en bra.

Allt går inte att mäta med hifi-parametrar. Jag har många äldre inspelningar, framför allt från 40-talet med Billy Holliday, Lester Young, Basie, Artie Shaw med flera, där "det dåliga ljudet" blir en del av charmen med full njutning. Det finns två skalor; en om musiken och en om ljudet. Men ljudet kan också delas upp i en hifiskala från låg till hög men också i en "känsloskala" eller vad vi kan kalla den, som mer handlar om sväng/gung/atmosfär eller något liknande.

Köpte för ett tag sedan 3 återutgivna monovinyl med violinisten Michael Rabin (originalen kostar 5-siffrigt). Inte så mycket hifi men ändå fantastisk känsla och innerlighet

Edited by Bebop
Link to comment
Share on other sites

Lite roligt ändå att alla som diskuterar i denna tråd har alla valt olika vägar till det system som står hemma och spelar. Uppfriskande. Det är ingen som gått på samma linje. Trodde själv att jag vid Cremonorna skulle sitta nöjd, men tji fick jag. Att det slutligen blev det som nu står hemma överraskade många, inklusive mig själv! Har precis som Calm på sitt målande sätt beskrivit, sökt ett ljud med "glöd och engagemang". Utan den där hårdheten som kan göra en lyssningstrött. Balansgången blir nog allt svårare ju mer högupplösta prylar man införskaffar.

Det jag gillar med de Wilson högtalare jag har hört är en direkthet, driv och öppenhet i ljudbilden som jag funnit fascinerande.Det finns med andra märken med, men jag tycker det är lite av ett signum signerat mr Wilson. Dessa högtalare kan inte ens med bästa vilja kallas tillbakalutade och romantiska i sin spelstil. Men är musiken det så blir presentationen så. Inga artificiella tillsatser s.a.s. På gott och ont. När jag efter stor vånda gjorde mitt val så kändes det helt rätt.

Det går säkert att driva denna hobby allt längre i sin strävan efter det perfekta ljudet. Det är inte min ambition. Jag ville ha en stereo som gör musiken engagerande och rolig att lyssna på. Det har jag nu.

Tror att den största begränsningen sitter på huvudet. Öronen! Ju äldre vi blir, desto sämre hör vi. Det är obestridbara fakta. Skulle det finnas något inom läkarvetenskapen som skulle reversera detta, så hade det troligen varit

nästa hifi investering! :)

Link to comment
Share on other sites

Vad gäller Martens rum så är det en känd faktor att det är "lite basfattigt" och att det är något som gradvis förbättras med ombyggnationer. Så Upplevelsen av tex Coltrane Supreme II är inte helt rättvis i basen. I Munchen var det mer bas. Och jag har hört "vanliga" coltrane i andra rum som haft en annan karaktär än i martens egna lyssningsrum. Min jämförelse gällde i deras rum senast jag hörde där så man skall förvänta sig en bra dos mer bas i en mer vanlig lyssningsmiljö hos alla högtalare man hör i Marten rummet.

Nu har jag tyvärr inte lyssnat i Martens rum men väl hos Audio Concept som också har ett level-3 rum, även där upplever en del att det låter lite slankt och basfattigt. Är det inte snarare så att level-3 rummen mäter helt rakt och anledningen till att det kan uppfattas som slankt och basfattigt är att de flesta helt enkelt är vana vid för mycket bas?

Link to comment
Share on other sites

Nu har jag tyvärr inte lyssnat i Martens rum men väl hos Audio Concept som också har ett level-3 rum, även där upplever en del att det låter lite slankt och basfattigt. Är det inte snarare så att level-3 rummen mäter helt rakt och anledningen till att det kan uppfattas som slankt och basfattigt är att de flesta helt enkelt är vana vid för mycket bas?

Lite filosofiskt, men vad är "för mycket bas"?

Är det inte så att om man tycker att det låter bra så kan det väl inte vara för mycket – för just den personen?

För min del är lagom bas inte det samma som en spikrak mätkurva.

Den "raka" kurvan är för ögat - musikupplevelsen är för örat :)

Edited by bigblue
Link to comment
Share on other sites

Nu har jag tyvärr inte lyssnat i Martens rum men väl hos Audio Concept som också har ett level-3 rum, även där upplever en del att det låter lite slankt och basfattigt. Är det inte snarare så att level-3 rummen mäter helt rakt och anledningen till att det kan uppfattas som slankt och basfattigt är att de flesta helt enkelt är vana vid för mycket bas?

Ja, det ligger verkligen något i det och att många högtalartillverkare har historiskt lagt till lite runt ca 80 Hz för att det är behagligt.

Link to comment
Share on other sites

Slutresultatet beror ju på både inspelning, mixning, hifi, uppställning och rumsakustik.

Om man har hifi som tweakats för bas och bara lyssnar på reggae så kan det bli lite mastigt att höja basen även rumsakustiskt :)

Så jag tror nog man ska sträva efter rak frekvensgång och ganska kort efterklang åtminstone i ett mindre demorum.

Men framgår det inte i beskrivningen av "levels" vad det är man vill åstadkomma?

Link to comment
Share on other sites

Slutresultatet beror ju på både inspelning, mixning, hifi, uppställning och rumsakustik.

Om man har hifi som tweakats för bas och bara lyssnar på reggae så kan det bli lite mastigt att höja basen även rumsakustiskt :)

Så jag tror nog man ska sträva efter rak frekvensgång och ganska kort efterklang åtminstone i ett mindre demorum.

Men framgår det inte i beskrivningen av "levels" vad det är man vill åstadkomma?

Håller med, rak frekvensgång är bra. Men skal det bli lite extra någonstans är runt 80Hz helt ok med mig.

Jag tror tex (eftersom level3 rum påtalades) att i Martens level3 rum att det är en sänkning i basen och att det är därför det känns lite mindre i dessa regioner, men jag kan ha fel.

Det kan säkert Marten själva kommentera om det är så.

Link to comment
Share on other sites

Lite filosofiskt, men vad är "för mycket bas"?

Är det inte så att om man tycker att det låter bra så kan det väl inte vara för mycket – för just den personen?

För min del är lagom bas inte det samma som en spikrak mätkurva.

Den "raka" kurvan är för ögat - musikupplevelsen är för örat :)

Med "för mycket bas" menar jag en bashöjning som inte skall vara där men att många är så vana vid en överdriven bas att man uppfattar ett level-3 rum som anemiskt i jämförelse. Man kan naturligtvis hissa basen med en equalizer, ställa högtalarna i hörn eller något annat om man själv tycker det låter bra men korrekt blir det väl knappast.

Jag tror tex (eftersom level3 rum påtalades) att i Martens level3 rum att det är en sänkning i basen och att det är därför det känns lite mindre i dessa regioner, men jag kan ha fel.

Det kan säkert Marten själva kommentera om det är så.

Det skulle ju i sådana fall innebära att rummet är felkonstruerat och det tror jag är ganska osannolikt med tanke på Matts kunskaper. Jag tror som sagt att man inte är van vid ett "rakt ljud".

Link to comment
Share on other sites

Det jobbiga med för mycket och för lite bas är att det skiljer så mkt mellan olika inspelningar, eller kanske snarare mellan "olika skivbolag".

Lagom för örat med ena skivan är helt fel med andra, eller hur? :black:

Jag såg nån undersökning som gjort mätningar i massor av studios. Flera hundra, har jag för mig. Både tonkurva men också "efterklang" med fokus på basen. Otroliga skillnader mellan studios med 40 dB's skillnader. Klart det blir konstiga skivor bara med grundförutsättningen.

Link to comment
Share on other sites

Det jobbiga med för mycket och för lite bas är att det skiljer så mkt mellan olika inspelningar, eller kanske snarare mellan "olika skivbolag".

Lagom för örat med ena skivan är helt fel med andra, eller hur? :black:

Jag såg nån undersökning som gjort mätningar i massor av studios. Flera hundra, har jag för mig. Både tonkurva men också "efterklang" med fokus på basen. Otroliga skillnader mellan studios med 40 dB's skillnader. Klart det blir konstiga skivor bara med grundförutsättningen.

Om man medvetet gör ett rum lite bastungt blir troligtvis de redan bastunga inspelningarna olyssningsbara medan de anemiska kanske låter bra, det motsatta med ett rum utan bas. Man får väl utgå från att en neutral inspelning låter "rätt" i ett "rakt rum" eller är det så att en viss bashöjning uppfattas som mer realistisk kanske :Thinking:

Intressant att det skiljer så mycket mellan olika studios.

Link to comment
Share on other sites

Håller med, rak frekvensgång är bra. Men skal det bli lite extra någonstans är runt 80Hz helt ok med mig.

Jag tror tex (eftersom level3 rum påtalades) att i Martens level3 rum att det är en sänkning i basen och att det är därför det känns lite mindre i dessa regioner, men jag kan ha fel.

Det kan säkert Marten själva kommentera om det är så.

Jag har kollat med en expert på området ("Magic Matts" ) och han rekommenderar 6-7 dB upp i basen men rakt mellanregister och diskant. Om man har en peak runt 80 Hz bör man skaffa V-4 basfälla. Han sa även i ett levelrum kan man ställa in efter personliga preferenser. Kul eller hur , man får göra som man vill ( det gillar jag)

Hälsar Tommy

Link to comment
Share on other sites

Jag har kollat med en expert på området ("Magic Matts" ) och han rekommenderar 6-7 dB upp i basen men rakt mellanregister och diskant. Om man har en peak runt 80 Hz bör man skaffa V-4 basfälla. Han sa även i ett levelrum kan man ställa in efter personliga preferenser. Kul eller hur , man får göra som man vill ( det gillar jag)

Hälsar Tommy

Ja, det är ju bra!

Jag tror inte det finns någon "rätt lösning" på hur man gör rum som har bra akustik. Det handlar om personliga preferenser. Om vi tar Marten rummet, och jag gissar lite nu, så tror jag idéen var att de skulle utvärdera och utveckla sina högtalare där. Då vill man nog ha en spikrak frekvenskurva så man vet vad det är man lyssnar på om man byter ett motstånd eller så. Det är ju inte säkert att det är samma sak som ett rum med personliga preferenser för avlyssning.

Att Matts vill ha lite extra i basen förvånar mig inte. Han är väl riktigt glad i bas vad jag hört?

------------------------------------------------------------------------

Och nu över till något helt annat.

Så här brukar jag ha det hemma...

_49U0354.jpg

Såhär ser det ut nu. Man kan se de nya BDR puckarna under spiken.

Men...

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

Jag har kollat med en expert på området ("Magic Matts" ) och han rekommenderar 6-7 dB upp i basen men rakt mellanregister och diskant.

Om han byggt efter sina egna rekommendationer skulle det alltså inte vara helt otroligt om även Martens rum har en liten förstärkning i basen.

Link to comment
Share on other sites

Skulle wingarna bakom högtalarna göra lika stor nytta även om man har framåtriktad basport?

Ja, syftet med absorption eller diffusion bakom högtalarna är för att ta bakre reflexen. Även om lådan hade varit sluten så går även högre frekvenser än man tror bakåt och skapar därmed en förstareflex.

Finns en tråd som avhandlar det här:

http://www.euphonia-audioforum.se/forums/i...?showtopic=9046

Link to comment
Share on other sites

Om man medvetet gör ett rum lite bastungt blir troligtvis de redan bastunga inspelningarna olyssningsbara medan de anemiska kanske låter bra, det motsatta med ett rum utan bas. Man får väl utgå från att en neutral inspelning låter "rätt" i ett "rakt rum" eller är det så att en viss bashöjning uppfattas som mer realistisk kanske :Thinking:

Intressant att det skiljer så mycket mellan olika studios.

Som diskuterats tidigare i andra trådar så tror jag ändå inte frekvensgången är så väldans allenarådande.

En ojämn efterklang bör uppfattas lika annorlunda som en ojämn frekvensgång.

I slutändan måste man titta på klangförloppet, vilket jag vet att både Matts och Engelholm gör.

Graden av diffussion spelar också in, eftersom högre frekvenser låter illa i odiffuserade rum.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...