Jump to content

Mästarmöte har en vinnare!


Apexorca
 Share

Recommended Posts

Det härliga rullbandsintresset rullar på. :33:

En strid ström av nya insikter anstränger hjärnan när man har kontakt med proffs på området. 

I dag fick jag en justerad insikt. Detta kan kanske också vara intressant för andra med rullbandspelarintresse eller om man tänker köpa bandare och funderar på om den man köper låter bra nog.

 

När jag testat rullbandspelare och ffa B67or mot varandra är det uppenbarligen inte helt rättvisande. Naturligtvis måste det vara kalibrerade likadant för avspelning och det kan man inte veta att de är. Det är helt klart en felkälla. 

Man skulle kunna tro att man kan ta två likadana spelare som är kalibrerade av två olika proffs och få samma resultat i ljudet, men ack nej. Det blir visst mått av en personlighet i kalibreringen. Så skall flera spelare kalibreras och som av någon anledning behöver vara så lika i ljuded som det går, så använder man samma person som kalibrerar alla maskinerna.

Så mina B67or behöver inte vara så olika  i ljudkaraktären som jag tror egentligen, det kan vara kalibreringen. Det insåg jag visserligen också, men det kan vara mer skillnad på just detta än vad jag trodde att det kunde vara.

... så glöm ovanstående test mellan B67-maskinerna.  :blackeye:

 

 

 

 

  

Link to comment
Share on other sites

15 hours ago, Apexorca said:

Man skulle kunna tro att man kan ta två likadana spelare som är kalibrerade av två olika proffs och få samma resultat i ljudet, men ack nej.

Helt enig med dig. En annan parameter som du får ta med är komponenterna typ kondingar. Är de bytta eller inte? Det finns olika meningar, även bland proffs, om vilka utbyteskondensatorer man skall använda. Alla initierade är ganska överens om att man måste byta Frako-kondingarna då de kan orsaka kraftiga skador och att deras bästa tid är ute. Det betyder inte att Frako gjorde dåliga kondensatorer, tvärtom, men de är helt enkelt uttjänta och kan ge obehagliga kortslutningar och läckage. Frako finns inte idag och deras kondensatorer får heller inte tillverkas längre pga miljökrav. Då måste man ha något annat och då dyker det upp många "experter".

 

Vi pratar om maskiner som har 30-40 år på nacken eller mer som i många fall har gått dygnet runt. Deras historia vet vi inte i detalj men det kan säkert skilja sig en del. Min tes är att om man vill att de skall låta som en "riktig" Studer så skall man följa originalmanualen. När man väl kommit dit så kan man ju "leka" med olika varianter av komponenter. Då har man alltid en referens att gå tillbaka till.

 

En del har modifierade kort. (Jag har ett par sådana i hyllan - Mr D. har flera från olika källor och alla låter olika även om skillnaderna inte är revolutionerande). 

 

På bandspelarforumet tapeheads.net samlas många allt från amatörer som du och jag, till studiofolk, servicefolk och tillverkare. Många tips är går åt samma håll men inte alltid. GCS var inne på i en tråd att han använde rosa brus för att ställa bias. Det tycks vara rätt vanligt i studiosammanhang, med eller utan mätinstrument. (Så gjorde många också under kassettbandspelarnas gyllene år - det var också det som rekommenderades. Man tog bruset från radion).

 

Fabio, som jobbade för Studer i EMI's, Deutsche Grammophon och Philips studios förlitade sig helt på mätningar typ de Taxmannen redovisar. När det är fler människor inblandade så bör man hålla sig till en standard. "En modifierad" Studer utanför deras standard är inget säljargument för mig. 

Link to comment
Share on other sites

Absolut @Bebop! Kondingarnas ålder och status mycket viktig. De skall bytas när de blir för gamla för att prestera som tänkt. Men de kommer aldrig låta som när maskinen var ny pga att det inte finns samma komponenter längre. Alla gamla maskiner har så klart sin historia om vad som bytts skiljer sig åt. Detta ger så klart en karaktär som är unik för varje maskin. Ibland är det uppenbara felaktigeheter som bör bytas med en gång man köper en maskin.

Mina B67or är dock redan recappade och servade, men i olika grad beroende på det unika behovet. De skillnader som jag hör är högst troligt till största delen beroende på att de inte är kalibrerade sedan jag fick hem dem. 

Det vi kan gör är ju då att först se till att de är kalibrerade innan de utvärderas eftersom det är en viktig faktor. Efter det kan man ju fundera på om det behöver bytas komponenter pga av den karaktär maskinen har i sitt ljud. Är det något som inte låter som det skall kan man ju naturligtvis byta diverse komponenter och inte minst i mekaniken, lager etc. Ofta tror jag det handlar om transientsnabbhet och dynamikresponsen. den blir slö av gammla kondingar. Det har varit så på några maskiner jag hört tex lindomes. Men det kan också vara så bra att man kan köra på några år till innan det är dags.

Dock är det inte svart eller vitt i som jag ser det. Men så klart måste de kalibreras, som @Taxmannen redogör för i sin tråd.

 

Om jag skulle köpa en maskin till eller ta mig an de jag redan har, skulle jag göra så här. (Tacksam för synpunkter på detta)

 

1- Hitta en rimligt fin maskin i gott fungerande skick, gärna redan servad och kanske lite recappad av kunnigt folk. Alltså i mycket bra bruksskick.

2- Kalibrera för avlyssning och inspelning.

3- Lyssna både på maskinens mekanik och hur den spelar musik.

4- Ev byta div lager, smörja glidlager etc.

5- Ev byta elektriska komponenter som är gamla.

6- Kalibrera om igen.

 

Hur har ni gjort som köpt maskiner? Har ni kalibrerat om sedan de flyttats. Det bör man visst göra. 

Lyrec Frida är nyligen kalibrerad i en studio men flyttats hem till mig och då behöver den kalibreras om.

Jag kommer kalibrera om mina maskiner här hemma med hjälp av tekniker. Och jag skall försöka lära mig det själv, inspirerad av @Taxmannen.

 

 

 

Link to comment
Share on other sites

16 minutes ago, Apexorca said:

Hur har ni gjort som köpt maskiner?

Jag följde 1-5 och överlät allt till någon jag litar på och som har gott renomé och kan visa upp bra referenser. Det kostar lite mer men i längden tror jag det är välinvesterade pengar. I hifi-sammanhang är det ju ändå "billigt".

 

Jag frågade om jag behövde göra 6:an också. Svaret jag fick är att jag kunde vänta något år. B67 byggda för att vara en kompakt "A80" i inspelningsbussar och liknande och de är inte kända för att ändra sig under ganska tuffa betingelser. Annorlunda är det med maskiner i studio som går 24/7. Då kalibrerar man betydligt oftare men mer för att vara säker så att man inte sabbar dyr studiotid. Jag tror man kan resonera ungefär som med pickuper. Jag brukar kolla upp en gång per år under julhelgen inklusive rengöring, kolla oljenivå och liknande.

Link to comment
Share on other sites

Kommer till ungefär samma slutsats som Bebop. Min spelare A807 är också byggd för mobil drift och sannolikt lite rubustare än de stationära. Dessutom har min inte varit i studiobruk utan kommer från ett bibliotek vad jag blev informerad om. Det innebär att det t.ex. inte är sannolikt att det blir något byte av tonhuvud i min livstid. Sedan får man naturligtvis klara i vart fall "hygienen" varje vecka och demagnetisera några gånger per år. Jag kommer nog inte ha utrustning för egen kalibrering och därför får jag söka hitta någon i Sverige som kan hjälpa mig. Det verkar finnas några med anknytning till SR som möjligen kan hjälpa till.

 

Calm

Link to comment
Share on other sites

21 hours ago, Bebop said:

Många tips är går åt samma håll men inte alltid. GCS var inne på i en tråd att han använde rosa brus för att ställa bias. Det tycks vara rätt vanligt i studiosammanhang, med eller utan mätinstrument. (Så gjorde många också under kassettbandspelarnas gyllene år - det var också det som rekommenderades. Man tog bruset från radion).

 

Måste nog påpeka att ifrån radion får man vitt brus.

Vitt brus

Vitt brus ("white noise") ger en rak frekvenskurva över ett bestämt frekvensband, där alla frekvensområden har lika stor amplitud. Med andra ord så har bruset samma amplitud mellan 40 Hz och 60 Hz, som mellan 4000 Hz och 4020Hz.

 

Rosa brus

Rosa (eller skärt) brus ("pink noise") har samma ljudintensitet om man ser på olika frekvensområden som är proportionellt lika stora, dvs lika mycket intensitet i varje oktav. 40 till 80 Hz har alltså samma intensitet som 4000 till 8000 Hz. Jämfört med vitt brus så minskar rosa brus med 3dB/oktav.

 

/Harryup

Link to comment
Share on other sites

16 hours ago, Bebop said:

 

 

Jag frågade om jag behövde göra 6:an också. Svaret jag fick är att jag kunde vänta något år. B67 byggda för att vara en kompakt "A80" i inspelningsbussar och liknande och de är inte kända för att ändra sig under ganska tuffa betingelser. Annorlunda är det med maskiner i studio som går 24/7. Då kalibrerar man betydligt oftare men mer för att vara säker så att man inte sabbar dyr studiotid. Jag tror man kan resonera ungefär som med pickuper. Jag brukar kolla upp en gång per år under julhelgen inklusive rengöring, kolla oljenivå och liknande.

 

13 hours ago, calm said:

Kommer till ungefär samma slutsats som Bebop. Min spelare A807 är också byggd för mobil drift och sannolikt lite rubustare än de stationära.

 

Calm

 

Jo det var ju så de var tänkta att använda. Men skall man göra det noggrant har jag fått uppfattningen att de bör kalibreras för att få ut max när de väl är på plats i en HiFi anläggning. Bara en sådan sak som avkänningen av spolningshastihgheten med de fjädrande rullarna kan ändras när man flyttar en B67a. Det har jag själv varit med om.  Som så många gånger i detta så finns uppenbarligen många åsikter och olika sanningar. Man behöver visst kolla många olika källor och lägga ihop lite olika synpunkter för en egen slutsats.

Jag har tex fått mängder av olika synpunkter från yrkesmän om hur de gör med demagneticeringfrekvens beroende på hur maskinen används och rengörning med Isopropanol. Det finns säkert något i manualen om hur Studer tänkt, men praxis kan vara något helt annat. 

Som så många gånger i detta så finns uppenbarligen många åsikter och olika sanningar. Man behöver visst kolla många olika källor och lägga ihop lite olika synpunkter för en egen slutsats.

Jag skall nog kolla upp lite mer om detta igen. 

Link to comment
Share on other sites

15 minutes ago, Harryup said:

Måste nog påpeka att ifrån radion får man vitt brus.

Vitt brus

Vitt brus ("white noise") ger en rak frekvenskurva över ett bestämt frekvensband, där alla frekvensområden har lika stor amplitud. Med andra ord så har bruset samma amplitud mellan 40 Hz och 60 Hz, som mellan 4000 Hz och 4020Hz.

 

Rosa brus

Rosa (eller skärt) brus ("pink noise") har samma ljudintensitet om man ser på olika frekvensområden som är proportionellt lika stora, dvs lika mycket intensitet i varje oktav. 40 till 80 Hz har alltså samma intensitet som 4000 till 8000 Hz. Jämfört med vitt brus så minskar rosa brus med 3dB/oktav.

 

/Harryup

Låter det "ljusare" från vitt brus då eller?

 

Link to comment
Share on other sites

22 hours ago, Apexorca said:

 

 

Jo det var ju så de var tänkta att använda. Men skall man göra det noggrant har jag fått uppfattningen att de bör kalibreras för att få ut max när de väl är på plats i en HiFi anläggning. Bara en sådan sak som avkänningen av spolningshastihgheten med de fjädrande rullarna kan ändras när man flyttar en B67a. Det har jag själv varit med om.  Som så många gånger i detta så finns uppenbarligen många åsikter och olika sanningar. Man behöver visst kolla många olika källor och lägga ihop lite olika synpunkter för en egen slutsats.

Jag har tex fått mängder av olika synpunkter från yrkesmän om hur de gör med demagneticeringfrekvens beroende på hur maskinen används och rengörning med Isopropanol. Det finns säkert något i manualen om hur Studer tänkt, men praxis kan vara något helt annat. 

Som så många gånger i detta så finns uppenbarligen många åsikter och olika sanningar. Man behöver visst kolla många olika källor och lägga ihop lite olika synpunkter för en egen slutsats.

Jag skall nog kolla upp lite mer om detta igen. 

Som mycket annat så är allt beroende av hur ofta och hur länge man använder sin bandspelare. Jag varierar mycket mellan olika signalkällor helt beroende på musiktillgång och humör. Ser det som stor skillnad mellan privat och proffesionellt bruk och det avgör frekvensen av åtgärder av underhållskaraktär. Står mycket lite om detta i manualer och skulle säga att Studer i det fallet inte skriver så mycket om vad som sannolikt anses vara "common knowlege". Vi pratar om maskiner för professionellt bruk. De andra användningsområdena skulle omhändertas av Revox. Där finns mer av detta om jag minns rätt. Jag utgår från sunt förnuft och vad Fabio hade för uppfattning. När det gäller den mekanisk/elektriska driften av bandspelaren så är det skillnad i uppbyggnad mellan t.ex. B67 och A807. Bandspänning utifrån elektronik är sannolikt giltig i båda fallen, men mer sofistikerad i A807:an mht endast en fjädrande uppsättning av "bandtrissor". Eftersom bandspänningen regleras via dessa och motorerna så skulle man naturligtvis kunna skaffa ett testband för hastighetskontroll. Men i det fallet litar jag fullt ut på min hörsel och förmåga att höra hastighetsvariationer. Dock svårare att avgöra konstanta fel i tonhöjd, eftersom jag saknar absolut gehör. Ett alternativ vore att mäta kalibreringssignalen i början av inspelade band även för hastighetskontroll och inte bara för kanalbalans. Tycker kanske att frågan inte är så stor. "Låter det bra så är det bra" som rådet ibland är.

När det gäller tillämpning av trimning så kan vi konstatera utifrån vad jag läst här och på annat håll att det finns olika sätt att trimma utifrån olika teknikers preferenser i detta avseende. Finns inte bara en sanning uppenbarligen, utan flera och det borde sannolikt räcka?

 

Calm

Link to comment
Share on other sites

On 2018-10-26 at 15:16, Apexorca said:

Tacksam för synpunkter på detta

 

Om man enbart vill kolla frekvensgång så visst vitt eller rosa brus, eller ännu enklare ett gäng rena toner (spot frequencies 32-20000Hz).

Men jag vill tillägga att frekvensgång troligen är det sista man vill kontrollera på en obekant maskin.

För systematisk biasering av hastighet, svaj, nivå, azimut, distorsion, spårlinjering etc, så är andra band bättre, tex 2-, 3- eller 4-tonsband eller för hastighet och svaj 3145 Hz.

 

Dvs @Taxmannens 12-punkterslista.

Det är en sak att mäta, en annan sak att behärska hur man ska justera, vad man ska justera till, vad som är bra nog och ännu hellre veta vad man gör om något inte går att justera. Man behöver besitta förmågan att få något att fungera. Bedöma skick, felsökning osv.

 

Edited by calle_jr
förtydligande
Link to comment
Share on other sites

12 hours ago, calm said:

Som mycket annat så är allt beroende av hur ofta och hur länge man använder sin bandspelare. Jag varierar mycket mellan olika signalkällor helt beroende på musiktillgång och humör. Ser det som stor skillnad mellan privat och proffesionellt bruk och det avgör frekvensen av åtgärder av underhållskaraktär. Står mycket lite om detta i manualer och skulle säga att Studer i det fallet inte skriver så mycket om vad som sannolikt anses vara "common knowlege". Vi pratar om maskiner för professionellt bruk. De andra användningsområdena skulle omhändertas av Revox. Där finns mer av detta om jag minns rätt. Jag utgår från sunt förnuft och vad Fabio hade för uppfattning. När det gäller den mekanisk/elektriska driften av bandspelaren så är det skillnad i uppbyggnad mellan t.ex. B67 och A807. Bandspänning utifrån elektronik är sannolikt giltig i båda fallen, men mer sofistikerad i A807:an mht endast en fjädrande uppsättning av "bandtrissor". Eftersom bandspänningen regleras via dessa och motorerna så skulle man naturligtvis kunna skaffa ett testband för hastighetskontroll. Men i det fallet litar jag fullt ut på min hörsel och förmåga att höra hastighetsvariationer. Dock svårare att avgöra konstanta fel i tonhöjd, eftersom jag saknar absolut gehör. Ett alternativ vore att mäta kalibreringssignalen i början av inspelade band även för hastighetskontroll och inte bara för kanalbalans. Tycker kanske att frågan inte är så stor. "Låter det bra så är det bra" som rådet ibland är.

När det gäller tillämpning av trimning så kan vi konstatera utifrån vad jag läst här och på annat håll att det finns olika sätt att trimma utifrån olika teknikers preferenser i detta avseende. Finns inte bara en sanning uppenbarligen, utan flera och det borde sannolikt räcka?

 

Calm

 

 

Jag håller med dig, vårt försiktiga hemmabruk är en semester jämfört med hur maskinerna fått arbeta i många fall när de användes proffesionellt,  men det blir intressant när man tar två välljudande maskiner och jämför dessa och hör en tydlig karaktärsskillnad och då kan man få en favorit. Orsaken till skillnaderna tycker jag är intressanta även om jag njuter av musiken lika bra på båda. För mig är det då roligt och berikande att försöka dra lärdom av detta och försöka optimera val av maskin och val av handhavandets taktik.

 

11 hours ago, calle_jr said:

 

Om man enbart vill kolla frekvensgång så visst vitt eller rosa brus, eller ännu enklare ett gäng rena toner (spot frequencies 32-20000Hz).

Men jag vill tillägga att frekvensgång troligen är det sista man vill kontrollera på en obekant maskin.

För systematisk biasering av hastighet, svaj, nivå, azimut, distorsion, spårlinjering etc, så är andra band bättre, tex 2-, 3- eller 4-tonsband eller för hastighet och svaj 3145 Hz.

 

Dvs @Taxmannens 12-punkterslista.

Det är en sak att mäta, en annan sak att behärska hur man ska justera, vad man ska justera till, vad som är bra nog och ännu hellre veta vad man gör om något inte går att justera. Man behöver besitta förmågan att få något att fungera. Bedöma skick, felsökning osv.

 

 

Eftersom jag har stort teknikintresse men liten teknisk kunskap i detta fall så litar jag på öronen, liksom @calm också gör. Den tekniska kunskapen får jag delegera. Till vem är det val jag själv måste göra och då krävs också att man testar lite olika kunniga fpersoner så att man vet vem som kan vad och osv.

Den kategori rullbandsentusiaster, som jag tilllhör,  behöver alltså bygga upp ett eget nätverk med personer som kan bättre, för att denna hobby skall bli bra.

 

Svaj är något mina öron reagerar starkt negativt på. Liksom slöhet i dynamik och distorsion. Jag är inte lika känslig för om frekvenskurvan inta är helt rak i upplevelsen av musiken, men det är ofta lätt att höra skillnader när man jämför 2 olika fall.

 

 

 

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

Inom läkarvetenskapen heter det att man skall utföra behandling utifrån "vetenskap och beprövad erfarenhet". Tycker nog att det kan gälla även i detta fall. Om man saknar båda faktorerna så skall man nog avstå ifrån att ge sig in och hantera justeringar. Jag skulle nog avstå i vart fall, men jag gör nog gärna som @Apexorca lär mig så mycket som möjligt av detta för att öka förståelsen. Jag har förstått att om man ändrar en parameter så påverkar den andra, så att man får genomföra justeringar i flera led och omgångsvis för att uppnå optimalt resultat. Mekanik har jag lättare att förstå även om elektronik var mitt huvudämne på tekniska gymnasiet där jag gick i fyra år. Kanske är det därför att jag är lite avskräckt av att försöka mig på saker som utvecklats långt efter den tiden.

 

Calm

Link to comment
Share on other sites

16 minutes ago, calm said:

jag gör nog gärna som @Apexorca lär mig så mycket som möjligt av detta för att öka förståelsen

:app:

 

Min poäng, om det nu fanns någon, är att även om man skulle bemästra att mäta, så säg att man mäter 5% svaj. Vad gör man då? Ska man vrida lite på svajreglaget? :D

Kalibrera är det nog många av oss som klarar av här på Euphonia, och även att byta både kort, tonhuvud och enskilda komponenter.

Men de som komplett kan inventera en maskin, gå igenom de vitala konstruktionsdelarna och avgöra om maskinen är värd att restaurera - de växer inte på träd.


Det jag tycker mig se med Studer är att det inte riktigt går att "koppla loss" signalen eftersom kretsen är komplext integrerad och anpassad. Det är inte alls säkert att något blir bättre för att man byter till något som borde vara bättre. Ungefär som du skriver @calm.

 

Vid tiden då man gjorde dessa "bias-lösningar" hos Studer så kunde man inte ens teoretiskt förklara den komplexa magnetismens uppförande när bandet passerade gapet under inverkan av en ultraljudssignal. Men man kunde uppenbarligen "biasera" så att man fick en linjärare output än utan oscillatorkretsen. Jag vet inte om man ens kan förklara detta idag. Om magnetiska tonhuvud uppfanns idag så skulle de antagligen inte överlevt en kvalitetskontroll för att få användas som "audiosensor".

Jag pratade lite med @tipo901C om detta, och han menade att det var ett misstag när ett rör gick sönder i en rullbandspelare så att det orsakade en högfrekvent ringning i kretsen. Det lustiga var att bandspelaren lät bättre, och på så sätt började man experimentera med en hf bärvåg i magnetiska tonhuvud.

 

Link to comment
Share on other sites

Microtest på gång...

 

Hösten är här och vintertemperaturer smyger sig på. Det ger torrare luft och kan vara förrädiskt för vinylanvändare. Jag har en kompis som knäckte ett membran i högtalarna när han lyfte vinylen från talriken och en potentialskillnad valde vägen via stylus för att jämna ut sig. Eftersom volymratten var kvar i diskoläge small det högt och blev dyrt.

Senaste tiden har jag själv märkt ett klart ökad sprakande när man vänder skivan och dessutom en del spröda sprak ut i högtalarna när man spelar vinyl. Det borde vara statisk elektricitet som orsakar detta. Dessutom är det svårt att bli av med dammet när det är mycket statisk elektricitet på vinylen.

Det finns sätt att minska problemet. Ett enkelt sätt är att införskaffa en luftfuktare. 

 

Jag och bigblue ville dock prova lite annat.

 

_49U9256.jpg.2da28179157e4c1df1bee8049c61982b.jpg

 

Flux HiFi Vinyl-Turbo skivdamsugare. Vi hade obekräftad information om att den dessutom tog bort statisk elektricitet från skivan.

Zerostat  3 antistatpistol, som bigblue menar gör frugans tajta kläder mindra statiskt elektriska när han drar dem av och på... (hihi)

Super Exstatic - (vanlig skivborste)

Furutech ASB-1 skivborste, som skall leda bort statisk elektricitet via dig själv.

 

 

 

_49U9252.jpg.c0e0772dc60bfd929684bd15a249194c.jpg_49U9253.jpg.4d3a7eb1684d90475b6836e8b39fd11d.jpg

 

Flux HiFi får bort en del damm, men man fick komplettera med Furutec-borsten och vifta bort det sista.

Någon antistatisk effekt gav den inte alls. drt sprakade minst lika mycket när man lyfter av vinylen som det gör utan att den används

 

Zerostat 3 funkar grymt bra. Ingen statisk elektricitet som vi kunde märka av kvar efter att man använt den.

 

Super extatic tycker jag gav mer statisk elektricitet efter användning och man fick använda Zerostat 3 igen.

 

Furutech borsten funkar bra, men vi kan tycka att man skulle vilja ha lite mer kraft mot skivan ibland.

 

 

 

Jag kommer använda Zerostat och Furutech borsten och Exstatic ibland när det känns som jag behöver trycka lite mot vinylen och komplettera med luftfuktare.

 

 

__________________________________________________________

 

 

Nä, nu återgår vi till viktigare saker att göra, som att lyssna på musik...

 

 

 

 

 

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

Se där! Håller med om att Zerostat funkar bra! Likaså Furuteck SK-II (som min heter)

Men, jag gick igång litet på bilarna som skymtar i bild längs upp?

Är de motoriserade? Byggda som modeller av dig? En Ford GT40 i Martini Gulf LeMans utförande och en Ferrari 250GTO, troligen också Le Mans? Eller en rally-version?

Förlåt off topic!

Edited by AlfaGTV
Stavning
Link to comment
Share on other sites

21 hours ago, AlfaGTV said:

Se där! Håller med om att Zerostat funkar bra! Likaså Furuteck SK-II (som min heter)

Men, jag gick igång litet på bilarna som skymtar i bild längs upp?

Är de motoriserade? Byggda som modeller av dig? En Ford GT40 i Martini Gulf LeMans utförande och en Ferrari 250GTO, troligen också Le Mans? Eller en rally-version?

Förlåt off topic!

 

Jo, bilar är mitt tidigaste intresse i livet, lekte nästan bara med bilar, sedan kom musik in också i unga år.  Bra gissat på modeller även om de bara råkade står där jag fotade @AlfaGTV .

Jag har inte byggt modellerna själv. Har köpt enstaka fina bilar i skala 1:18 på min favoritermodeller, som jag rimligen aldrig kommer att kunna äga på riktigt. Det finns dock fler favoriter. 

Ferrari 250 GTO vinnare i Tour de France 1964. Jag har en röd Ferrari 250 GTO också som grabben råkade leka med när han var liten. Den tappade en lyckta fram mm. Får stå i hans rum. En av världens snyggaste bilmodeller. 

- Ford GT 40 vinnare Le Mans 1968,  en bilmodell med just den färgsättningen och GULF är cool.  Den blev favorit efter en bil i min Scalextric bilbana.

 

Letar efter en fin Maserati A6 sedan ett tag, men inte hittat någon som jag tycker ser ut att vara välgjord ut.. Det är stor skillnad på modeller och modeller.  

Sååå vacker.

_dsc4019.jpg.5407662614643fec4a80fa9765583c07.jpg

 

Maser-0.jpg.c2470c0acfa7c9451ff6aa2f9e3bc0a6.jpgUnknown-2.jpeg.bea2b2424320d6c303b94e8987bcacd1.jpegimages.jpeg.bc3fa90ba88cffe0efe88a0a11c3a989.jpegimages-2.jpeg

 

... någon dag hoppas jag kunna få in en fin sportbil i livet. Hittills blir det bara vanliga bilar, vissa rätt kul ändå. Vad gäller gamla sportbilar håller min i övrigt fantastiska fru emot hårt.  I våras hade jag på gång en grymt fin AC Cobra replica med grymt ljud, grön, vita ränder och massa snygga detaljer på.... trodde jag, men frugan var tydlig. - ALDRIG... för farlig! Jag provade alla positva argument jag kunde komma på, samma taktik som med HiFi, men det var tvärkört. Får försöka hitta någon bil hon accepterar. :D 

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

Italienarna är bra på mycket bla att designa saker tex bilar.

 

59 minutes ago, AlfaGTV said:

Vilken underbar Maserati! En modell jag inte är så bekant med själv, men den tål att granskas noggrannare. 

Cobra är givetvis en önskedröm, men allra helst en orange metallic Lambo Miura!!! 

 

Nu då, tillbaka till ordningen! ;) 

980CB036-E6F3-47B4-9099-C1ED7D7BE267.jpeg

 

di Tomasi Mangusta i samma stil.

Unknown-3.jpeg.5e90572f8f791f55bf4f7aa943064b30.jpeg

 

images-3.jpeg.e3ebee308ce2eeb748f6827865a3850d.jpeg

 

Link to comment
Share on other sites

9 hours ago, tipo901C said:

hej apex

din fru skulle gilla en fin Alfa GTV, inte brutal som en superbil men  jordnära och tillräckligt underhållande, tänk att vi har bara 120 fartgräns i Sverigelandet.

Eller ännu bättre en fin..............tipo901C

Mvh

Spiros

 

En bil frugan accepterar är dock2880-1800-crop-alfa-romeo-giulia-quadrifoglio-c138516112017212724_1.thumb.jpg.47b24809b041f43d8282dfe11a61b95f.jpg1489673775-big_ARG17US4_075_FINAL_SL_RP0_MCO.thumb.jpg.358c7b7b1fd631c10a72b04359b8d7f2.jpg Alfa Giulia Quadrifoglio 505hk, 307km/h, 0-100 3,9s, 12,8 till 200km/h!!! (det gjorde min Ford Sierra Laser till 100km/h) ... och sjukt bra väghålning. 706390409_Skrmavbild2018-10-29kl_22_05_59.thumb.png.533397765fc7a2e104bf81d1a4ebd0a4.pngJag är lite sugen på den. Bland de snabbaste på Nürnburgring Nordschleife. Den slår ett antal supersportbilar. 40e bästa tid på varvet. 7.32!!!

Bilarna med samma tider är ju supersportbilar. Med Giulian kan du hämta ungarna och deras kompisar på dagis och köra dem till hockeyträningen direkt efter... riktigt fort då så klart.

Provade en för ett år sedan. Fruktansvärt kul att köra är ju bara förnamnet. Ljudet!!!

Det sägs att de ryckt upp sig med kvalitet med denna bil. Är det så??? Andrahandsvärde... hmm.?

 

image.thumb.jpeg.21d352614d4eaada6a83b117b4379f79.jpeg

 

 

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

hej apex

Giulian är en bra bil på alla avseende, årets bil i Usa och på en del andra länder. andrahandsvärde är en fråga för bean counters. Man lever just en gång.

Har provkört en enklare variant och blev inte imponerat av styrningen och man-maskin kommunikationen. Glappigt styrning utan känsla och osäkert var hjulen var, men jag jämför med min bil förstås.

Link to comment
Share on other sites

3 minutes ago, Apexorca said:

Bland de snabbaste på Nürnburgring Nordschleife.

 

Såg nyligen att ett rekord har slagits på den slingan... av en brutal fyradörrars familjebil med 639hk/900Nm, toppfart på 315 km/h och 0-100 på 3,2 sek... :D 

 

With an officially certified and notarized lap time of 7:25:41, the Mercedes-AMG GT 63 S 4MATIC+ is now the fastest fully-fledged four-seater production car to ever conquer the legendary Nürburgring Nordschleife! Watch Mercedes-AMG Development Engineer Demian Schaffert achieving this incredible feat.

 

 

Link to comment
Share on other sites

Bromsar bilsnacket och återgår till sprakandet från vinylen.

 

Jag tycker de gamla hårda vinylen från typ 50-60-talet blir mindre statiskt elektriska än de nyare.  Någon med samma reflektion?

Känslan i den gamla hårda vinylen gillar jag generellt bättre.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...