Jump to content

KKH - Med akustik i världsklass


calle_jr
 Share

Recommended Posts

Härligt Calle! Kan vi få till en konserthus med dessa hänsyn/ variabler inbyggda här i Malmö kan jag bli en glad pensionär så småningom (med årskort). Kämpa på!

:D

Tack!

Jag kan lova dig alltihop utom pension, eftersom den förtjänsten verkar vara på väg att elimineras :black:

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Just nu håller vi på med modellering av betong- och stålkonstruktioner.

Här är en liten demofilm som visar CAD-export och -import mellan några olika verktyg vi använder för geometrisk elementgenerering, litterering och planering av tillverkning och montage;

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
Ja, det verkar ju enkelt......

Allt är enkelt när man kan det.

Eller, nästan allt åtminstone... :icon_smile_cool:

Vi håller just nu på att slutföra vindtunnelförsök och komfortsimuleringar.

Vindpåverkan på byggnader kan bestämmas med teoretiska beräkningar, datorsimuleringar, vindtunneltest och olika skalförsök. Vind kan ha stor inverkan på byggnadskonstruktioner, både lokalt på infästningar, fasad- och takskikt, men även globalt för strukturstabilitet och komfort när människor vistas eller känslig utrustning placeras i byggnaden. Vind påverkar även kring gångstråk, entréer, uteplatser och liknande.

hotell-fem-modell.JPG

Framtagande av vindpåverkan enbart genom att använda bestämmelser och handböcker ger konservativa värden för många typer av byggnader, framför allt för höga strukturer och byggnader med komplex geometri. Vi har därför utfört vindtunnelförsök med en skalmodell av projektet för att bestämma mer rättvisande vindpåverkan på vår aktuella struktur. Försöken innefattar bestämning av vindtryck, formfaktorer, dynamiska effekter, vibrationsbetéenden och komfortbedömning.

Link to comment
Share on other sites

Hur kategoriserar man subjektiva egenskaper och psykologiska variabler till fysiska variabler för hur det låter i en konsertsal :?:

Leo Beranek har gett sig på en sådan beskrivning med 18 punkter, som jag till viss del har tolkat själv ( = risk för fel och brister);

1. Intimitet

2. Livlighet

3. Värme

4. Direktljudets styrka

5. Efterklangens styrka

6. Definition eller Tydlighet

7. Briljans

8. Diffusion

9. Balans

10. Blend (homogenitet)

11. Ensemble

12. Attack

13. Konsistens

14. Frihet från eko

15. Frihet från buller

16. Dynamikomfång

17. Tonal kvalitet

18. Enhetlighet i hela salen

(se tidigare post #120 för Calle_Jr's förklaringar på varje parameter...)

Intressant. :mm: Rubriken till många av dessa parametrar är väl det vi kallar ambience, rummets totala ljud s.a.s. Sedan har vi ju favorituttrycken för en anläggning, svärta, lugn, musikalitet, luftighet, separation, djup, ljubild, 3-dimensionalitet, balans mellan registren osv. Kan man säga så att det resultatet av punkterna om de hanterats rätt?

Kanske vi måste lära oss nya adjektiv för att bedöma vår lyssning.

Det måste vara en djävulsk utmaning att koppla samman all parametrar och veta vilken som gjorde vad? Eller är det så att de är mätbara så att man direkt kan avgöra varje ingrepp?

Link to comment
Share on other sites

Hur kategoriserar man subjektiva egenskaper och psykologiska variabler till fysiska variabler för hur det låter i en konsertsal :?:

Leo Beranek har gett sig på en sådan beskrivning med 18 punkter, som jag till viss del har tolkat själv ( = risk för fel och brister);

1. Intimitet

Detta är upplevelsen av musiken som spelas i en liten sal och beror på fördröjningen mellan direktljud och första reflektioner. Således kan en stor sal förmedla akustisk intimitet om reflektorer placeras på lämpliga ställen för att ge en kort tidsfördröjning.

2. Livlighet

Detta är effekten av en lång efterklang vid höga och medelhöga frekvenser, dvs över 500Hz.

3. Värme

Det här är effekten av en lång efterklang vid låga frekvenser, dvs under 500Hz. Om vissa lågfrekventa toner har en alltför lång efterklang upplevs ljudet som ojämnt och bumligt.

4. Direktljudets styrka

Detta är självförklarande.

5. Efterklangens styrka

Detta är också självförklarande.

6. Definition eller Tydlighet

Det här är upplevelsen av musik som distinkt till skillnad från murrig eller luddig. Beranek skiljer mellan "horisontell" definition, till vilken grad ljud som följs åt hålls isär, och "vertikal" definition, till vilken grad ljud som alstras samtidigt hörs separerat.

Han säger också att definitionen är;

- en funktion av tiden för ankomsten av de första reflektionerna och är därför relaterade till intimitet

- en funktion av efterklang och därför relaterad till livlighet

- en funktion av avståndet mellan lyssnaren och musikern och därför relaterad till direktljudets styrka och

- en funktion av volymen och därför relaterad till efterklangens styrka.

Eftersom definition är relaterad till dessa fyra andra egenskaper menar Beranek att man inte behöver betrakta definition separat vid bedömningen av akustiken i en sal.

7. Briljans

Briljans definieras som en ljus, klar, sjungande ton, rik på övertoner. Briljansen beror av de höga frekvensernas återgivning och utklingning, och påverkas av fördröjningen mellan direktljud och första reflektioner, förhållandet mellan högfrekvent efterklang och mellanregisterefterklang, avståndet till lyssnaren från musikerna och förekomst av ljudreflekterande material. Briljans är därför relaterad till livlighet, klarhet och intimitet, och Beranek ger därför inte den här parametern någon separat viktning i sin bedömning.

8. Diffusion

Diffusion är upplevelsen av hur efterklang verkar komma från alla håll samtidigt och med samma styrka. Det kan uppnås i en sal med lång efterklang och ett överflöd av oregelbundna ytor som reflekterar ljudet i alla riktningar.

9. Balans

Balans uppnås när olika delar av orkestern har rätt relativ ljudstyrka. Det styrs såklart av dirigenten, men bara till viss del. Musikerna får stor hjälp av reflekterande ytor runt och ovanför scenen.

10. Blend (homogenitet)

Blend är upplevelsen av att höra orkestern som helhet, snarare än att höra dess beståndsdelar separat. I likhet med balans beror det på musikernas placering och utformningen av reflekterande ytor runt och ovanför scenen som blandar ljudet innan det når publiken. Beranek behandlar balans och blend som en effekt eftersom båda på samma sätt är beroende av musikernas placering och scenens reflektion.

11. Ensemble

Det här är ett mått på musikernas förmåga att spela unisont som i sin tur beror på deras förmåga att höra varandra. Ensemble uppnås om scenen inte är för bred och om den omges av reflekterande ytor.

12. Attack

Detta upplevs av musiker om salen verkar reagera direkt på en ton. Beror på hur de första reflektionerna når örat. Om reflektioner kommer för sent kan de låta som ett eko. Om musikerna endast hör reflektionerna från scenen blir de inte medvetna om salens akustik alls. Attack är relaterad till intimitet, livlighet, diffusion, ensemble och eko, och behandlas därför inte separat av Beranek.

13. Konsistens

Detta är en subjektiv egenskap som hänger ihop med hur reflektionsmönstret som når örat ser ut. Det beror både på reflektionernas avstånd och styrka.

14. Frihet från eko

Detta är självförklarande.

15. Frihet från buller

Detta är också självförklarande. Buller kan komma utifrån eller från maskineri, golv, stolar, ventilation, toaletter mm.

16. Dynamikomfång

Det här är omfånget av ljudnivå över vilken musik kan höras för olika frekvenser. Den lägsta nivån bestäms av bakgrundsbrus som normalt utgör ljud från publik och andra bullerkällor. Den högsta nivån avgörs av hur starkt musikerna kan spela och salens akustiska egenskaper. Dynamikomfång relateras därför till punkt 4, 5 och 15, och behöver inte behandlas separat.

17. Tonal kvalitet

Tonal kvalitet i en sal kan bli förstörd genom överdriven absorption som leder till förlust av vissa frekvensband, eller att orgelrören ringer, eller att ett fnitter ekar mellan två parallella reflekterande ytor osv.

18. Enhetlighet i hela salen

Det ska inte vara stora variationer i salens egenskaper för olika sittplatser.

Leo Beranek. Bild: http://www.leoberanek.com

Onekligen intressant att få ord på det man ibland intiutivt uppfattar i det generella begreppet ljud och dissikera dessa i dess beståndsdelar.

Hur säkerställer man komponenternas inbördes förhållande för att uppnå balans?

Finns det något som motsvarar arkitekturens grundregler för att uppnå harmoni och estetik?

Calm

Link to comment
Share on other sites

Onekligen intressant att få ord på det man ibland intiutivt uppfattar i det generella begreppet ljud och dissikera dessa i dess beståndsdelar.

Hur säkerställer man komponenternas inbördes förhållande för att uppnå balans?

Finns det något som motsvarar arkitekturens grundregler för att uppnå harmoni och estetik?

Calm

Som arkitekt här på forumet får jag replikera på frågan.

Svaret på frågan är så stor och omfattande, då det har varit många som har och har haft en åsikt i frågan under årtusenden.

En kortversion är att redan Vitruvius från Romerska riket (samtida med Jesus), försökte sig på ett antal grundregler för arkitekturen,

som han sammanfattade i verket De architectura libri decem ("Tio böcker om arkitektur").

Vitruvius argumenterar för att en arkitekt måste vara mycket mer än bara byggnadskonstruktör.

Han måste även ha kunskap om geografi, geologi, geometri, anatomi och till och med musik, för att bli framgångsrik.

Vitruvius ansåg att arkitekturens kärna, är att finna balansen mellan Skönhet, Hållbarhet och Funktion.

Vitruvius texter har 1300 år senare influerat Leonardi Da Vinci att teckna den "Vitruvianska mannen",

efter Vitruvius anatomiska beskrivningar och visar männinskans proportionsschema som även byggnaderna skulle anpassa sig till.

Vitruvianskaman.jpg

De gamla grekerna utarbetade det "gyllene snittet" som kunde appliceras i talserier och geometriska figurer.

Exempel på sentida tänkare är den den franske-schweiziske arkitekten Le Corbusier, som utvecklade gyllene snittet vidare, i boken "Le Modulor" 1948.

Ett byggnadsverk där LeCorbusier tillämpat teorierna är i kapellet i Ronchamp i Frankrike.

Skönhet är ingen absolut vetenskap, varför det finns många tolkningar i ämnet som tur är!

Ronchamp.jpg

Samtida arkitektur har fått ett mer fritt förhållande till äldre teorier.

Ledord idag är sammanhang, genus loci/platsens själ och ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet.

Verktygen som datorer och visualiseringsprogrammen påverkar också dagens arkitekter

att ha ett friare förhållningsätt. Ett exempel är Big´s förslag till bostäder på gärdet i Stockholm.

Big.jpg

bild: BIG

Link to comment
Share on other sites

Som arkitekt här på forumet får jag replikera på frågan.

Svaret på frågan är så stor och omfattande, då det har varit många som har och har haft en åsikt i frågan under årtusenden.

En kortversion är att redan Vitruvius från Romerska riket (samtida med Jesus), försökte sig på ett antal grundregler för arkitekturen,

som han sammanfattade i verket De architectura libri decem ("Tio böcker om arkitektur").

Vitruvius argumenterar för att en arkitekt måste vara mycket mer än bara byggnadskonstruktör.

Han måste även ha kunskap om geografi, geologi, geometri, anatomi och till och med musik, för att bli framgångsrik.

Vitruvius ansåg att arkitekturens kärna, är att finna balansen mellan Skönhet, Hållbarhet och Funktion.

Vitruvius texter har 1300 år senare influerat Leonardi Da Vinci att teckna den "Vitruvianska mannen",

efter Vitruvius anatomiska beskrivningar och visar männinskans proportionsschema som även byggnaderna skulle anpassa sig till.

Vitruvianskaman.jpg

De gamla grekerna utarbetade det "gyllene snittet" som kunde appliceras i talserier och geometriska figurer.

Exempel på sentida tänkare är den den franske-schweiziske arkitekten Le Corbusier, som utvecklade gyllene snittet vidare, i boken "Le Modulor" 1948.

Ett byggnadsverk där LeCorbusier tillämpat teorierna är i kapellet i Ronchamp i Frankrike.

Skönhet är ingen absolut vetenskap, varför det finns många tolkningar i ämnet som tur är!

Ronchamp.jpg

Samtida arkitektur har fått ett mer fritt förhållande till äldre teorier.

Ledord idag är sammanhang, genus loci/platsens själ och ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet.

Verktygen som datorer och visualiseringsprogrammen påverkar också dagens arkitekter

att ha ett friare förhållningsätt. Ett exempel är Big´s förslag till bostäder på gärdet i Stockholm.

Big.jpg

bild: BIG

Mycket givande inlägg! Imponerande att få en så initierad inblick i detta ämne på ett så sammanfattande sätt!

På något sätt hänger det hela ihop med skönhet och funktion även i ljudliga sammanhang. Givetvis är smaken avgörande men jag tror ändå att det finns några grundläggande faktorer som konstituerar bra ljud eller egentligen musikåtergivning. Man ser och man känner när det stämmer oavsett om det gäller arkitektur eller välljud.

De gamla romarna och grekerna var ordentligt före sin tid eller så har vi halkat efter i vårt kunnande och vetande.

Calm

Calm

Link to comment
Share on other sites

Tack för detta Muffin!!

Intressant. :mm: Rubriken till många av dessa parametrar är väl det vi kallar ambience, rummets totala ljud s.a.s. Sedan har vi ju favorituttrycken för en anläggning, svärta, lugn, musikalitet, luftighet, separation, djup, ljubild, 3-dimensionalitet, balans mellan registren osv. Kan man säga så att det resultatet av punkterna om de hanterats rätt?

Det måste vara en djävulsk utmaning att koppla samman all parametrar och veta vilken som gjorde vad? Eller är det så att de är mätbara så att man direkt kan avgöra varje ingrepp?

Absolut! och Precis :):icon_smile_cool:

Alltså, grejen är att Beranek och andra stora akustiker har utvecklat och standardiserat matematiska uttryck för dessa egenskaper så att man kan beräkna dem utifrån mätningar i en sal och numera även från simuleringar.

Det senare är revolutionerande tycker jag, eftersom man då kan vara ganska säker på att man inte är helt fel på det innan man börjar bygga.

Såvida man inte har gjort felaktiga antaganden...

Hur säkerställer man komponenternas inbördes förhållande för att uppnå balans?

Det är rent simuleringstekniskt relativt enkelt (om man har tummen i spåret) att variera delkomponenters inverkan på klangparametrar. Hantverket ligger i att veta vad och hur man ska variera.

En sak som jag själv antar är viktig är att göra känslighetsanalyser på delkomponenter som kan ha stor spridning i sina materialegenskaper, exvis hur de diffuserar eller absorberar.

Jag nämner för säkerhets skull att precis som med hifi så får man inte reda på allt. Jag har lärt mig att man måste hela tiden ha fokus på en sal som ska låta bra och inte fastna i att med alla medel nå exakta tal på enskilda egenskaper. Häri ligger väl en svårighet eftersom det då bums blir subjektivt - när är en röd kulör vacker?

red-autumn-leaves.jpg

Bild: layoutsparks.com

Link to comment
Share on other sites

Vi håller just nu på att slutföra vindtunnelförsök och komfortsimuleringar.

Försöksuppställningen är placerad i ena änden av en ca 20m lång tunnel;

DSC_4393.JPG

I andra änden sitter en fläkt med ca 1,6m diameter för att skapa vindtryck;

DSC_4400.JPG

En skalmodell av KKH uppbyggd i cellplast är placerad på en cirkelskiva som kan roteras 360grader;

DSC_4419.JPG

Link to comment
Share on other sites

En skalmodell av KKH uppbyggd i cellplast är placerad på en cirkelskiva som kan roteras 360grader;

http://www.euphonia-audioforum.se/calle_jr...kh/DSC_4419.JPG

intressant! Har plötsligt ett litet Strmbrgmoment! :Praying:

Vindtunnelprov lär ju vara ett mycket användbart instrument i moderna stadsplanering, det får mej att fundera i vidare nyfikenhetscirklar (en aning inspirerad av Muffins inlägg tidigare i tråden).

Görs det någon utredning om hur stadens ljudmiljö påverkas av nybygget? Min erfarenhet är att byggnaders externa ljudmiljö är ett ämne som många moderna arkitekter och byggbolag inte är det "minsta" intresserade av... ;)

Min förutfattade mening är att det fortfarande byggs alldeles för stora volymer med släta ytor i dagens urbana miljöer, frågan är om vi skulle får en påtagligt bättre extern ljudmiljö om man diffuserade fasaderna på dagens snabbt föränderliga stadsmiljöer?

Är det nån annan än jag som funderar på den urbana ljudmiljön?

/ptr

Link to comment
Share on other sites

Är det nån annan än jag som funderar på den urbana ljudmiljön?

Mycket bra fråga!

Buller hanteras allmänt i miljödom, men jag har faktiskt ingen aning om någon känner ansvar för specifikt det du tar upp.

Just auralisering har tillämpats för att få en uppfattning om buller i planerad bebyggelse.

Men jag har aldrig hört talas om det i samband med fasadutformning och det är en mycket intressant frågeställning i en översvällande glasarkitektur.

Link to comment
Share on other sites

Försöksuppställningen är placerad i ena änden av en ca 20m lång tunnel;

KKH har tre hotelltorn, och i modellen är de infästa i sitt gemensamma rotationscentrum. Infästningen har försetts med fjädrar och dämpning som motsvarar styvhets- och massegenskaper som beräknats från FEM-analys.

Vi har studerat utböjningsformer, egenfrekvenser, effekter av virvelavlösning och vindstöt etc översiktligt i ett tidigare systemskede, så att även dessa uppgifter används som ingångsdata för att bygga en så bra vindtunnelmodell som möjligt.

Infästningen är ansluten till givare som läses av under försöken.

DSC_4366.JPG

DSC_4404.JPG

DSC_4379.JPG

Link to comment
Share on other sites

Men jag har aldrig hört talas om det i samband med fasadutformning och det är en mycket intressant frågeställning i en översvällande glasarkitektur.

Du vet Euphonia är cutting edge när det gäller diskussion och frågeställningar om ljudmiljö! ;)

Jag inbillar mej att många av de invändningar man kan ha mot glas&betong-arkitektur handlar minst lika mycket om upplevelsen av den urbana ljudmiljön.

Alla som är det minsta av hur ljudmiljöer påverkar oss borde läsa R. Murray Schafers grundbok i ämnet "The Soundscape: Our Sonic Environment and the Tuning of the World" (ISBN 0-89281-455-1)...

/ptr

Link to comment
Share on other sites

Du vet Euphonia är cutting edge när det gäller diskussion och frågeställningar om ljudmiljö! ;)

Såklart!

Ska läsa "Our Sonic Environment and the Tuning of the World".

Här ser vi en del av hård- och mjukvaran för styrning av vindpåverkan och avläsning av givare;

DSC_4435.JPG

DSC_4436.JPG

DSC_4440.JPG

Mannen till vänster är Svend Ole Hansen, även kallad Vindenes Herre. Svend Ole Hansen är ordförande i kodkommitten som utformar Eurocode EN 1991-1-4 för vindpåverkan.

Link to comment
Share on other sites

Jag misstänker att man använder sig av någon typ av rökmaskin och tror mig se någon virvel på skärmen bakom herrarna.

Att höga byggnader skapar virvelvindar vet man sedan tidigare, men hur påverkas t.ex infraljud? Har hört talas om hus där känsliga människor blir illamående ungefär som åksjuka.

Vind och kastbyar vill man naturligtvis undvika.

Vad vill man i detta fall få ut av mätningarna?

Calm

Link to comment
Share on other sites

Vad vill man i detta fall få ut av mätningarna?

Vi vill få fram mer rättvisande uppgifter om hur det blåser på just denna byggnaden. Dessa uppgifter använder vi sedan för att konstruera stommen (karakteristiska vindtryck, globala formfaktorer, komfortkriterier mm).

Våra försök innebar en sänkning av dimensionerande vindtryck med 15% jämfört med Eurocode (EKS7).

Att höga byggnader skapar virvelvindar vet man sedan tidigare, men hur påverkas t.ex infraljud? Har hört talas om hus där känsliga människor blir illamående ungefär som åksjuka.

Vi använder resultaten som ingångsvärden för att konstruera byggnaden så att man undviker obehag. Det finns gränsvärden för kontor, bostäder och hotell som baseras på mätningar för när människor känner sig yra eller illamående.

Jag misstänker att man använder sig av någon typ av rökmaskin och tror mig se någon virvel på skärmen bakom herrarna.

Det är en helium-, polymer- och luftblandning som vi blåser med. Här ser vi hur det bildas virvlar mellan Sjömansgården och KKH vid vind från öster;

DSC_4369.JPG

Man kan alltså även se fenomen såsom turbulens i marknivå, vilket är värdefullt för de som ska utforma miljön runt byggnaderna.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Sjukaste sortimentet alltså... dom bästa fetmarkerade.

400 Pound Monkey

Black Rooster Hoptimizer

Bombardier

Bryggmästarens Pilsner

Bröckhouse Classic Lager

Chimay vit

Djävlebryg Dark Beast

Flying Dog Doggie Style Pale Ale

Flying Dog Snake Dog IPA

Fullers ESB

Fullers London Pride

Gonzo Imperial Porter

Hofbräu Original

Hel & Verdoemenis

Jever

Krusovice Imperial

Krusovice Cerne

Kwak

Liefmans fem frukter

Lundabryggeriet Djingis

Mikkeller Nelson Sauvin Single Hop IPA

Newcastle Brown Ale

Nögne Ö Imperial Stout

Old Rasputin Russian Imperial Stout

Oppigårds Amarillo

Red Seal Ale

San Miguel

St. Eriks IPA

TT

Torpedo Extra IPA

Twisted Thistle IPA

Vedett

Weihenstephaner Hefe

Youngs London Stout

Zlatopramen

Åbro Original

Fullers Bengal Lancer IPA

Fullers Jack Frost

Fullers London Porter

Old Man Ale

Link to comment
Share on other sites

Det var dags för Joystick 4.0 på Malmö Konserthus;

Assassins_Creed.jpg

Temat var spelmusik, och det var bland annat världspremiär live för musiken till det nyligen släppta spelet Assassin’s Creed Revelations som MSO spelade in originalmusiken till i augusti förra året.

Herre jösses vad häftigt, världens bästa spelserie. Ingen aning att musiken var härifrån :)

Link to comment
Share on other sites

Det blev en fullsatt konsertsal på lördagskvällen. Full orkester under ledning av Charles Hazlewood och med Orvar Säfström som programvärd.

DSC_4785.JPG

Så här såg denna fjärde version av musikprogrammet ut:

  • Wizardry
  • Killzone 3
  • Final Fantasy IX
  • C64
  • Assassin's Creed - Revelations
  • Secret of Mana
  • Uncharted
  • Shadow of the Colossus
  • Sonic the Hedgehog
  • The Legend of Zelda

Jag tror det var lite extra kul för MSO att spela ikväll. Gensvaret från publiken var ovanligt starkt, och bättrades på av Orvar Säfströms träffsäkra beskrivningar av minnesbilder från dessa spel sedan början av 80-talet. Extranummer var självklart, och stämningen steg ännu ett snäpp när MSO framförde originalversionen av Commodore 64.

Link to comment
Share on other sites

Vi var på konserthuset för att testa scengolv.

Vi har byggt två ganska olika prov och efterliknar en del av en podiesektion med måtten 2x1m.

Det ena golvet är 30mm hård massiv furu i form av spontade plank, och det andra är en krysslimmad konstruktion med 20mm plyfa i mitten med 12mm kanadensisk limfogsfuru mot över- och undersida;

DSC_4683.JPGDSC_4684.JPG

Golven är spikade på 45x145 reglar, och det ligger en 50mm mineralullskiva 200mm från underkant golv.

mockup_scengolv.JPG

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...