Jump to content

KKH - Med akustik i världsklass


calle_jr
 Share

Recommended Posts

Skuren eller satt den direkt i kameran ?

Bilden är beskuren för att undvika störande objekt.

Jag envisas med fast optik och organisk zoom är ju ibland begränsad.

Vi är på Vätterns allra sydligaste strand och besöker Smålands Musik och Teater, SMOT, i Jönköping.

I nya Kulturhuset Spira har man bråda dagar för att hinna med Grand opening 11-11-11:

DSC_3728.JPG

Det är Anders Gade som promenerar ikapp oss i förgrunden. Han har i fotoögonblicket just fått reda på att han blivit bedstefar för första gången.

DSC_3730.JPG

DSC_3734.JPG

Link to comment
Share on other sites

Gert Wingårdhs interiördesign är mycket smakfull.

I gemensamma ytor är det ljus träpanel i olika snitt på väggar och i tak, golv av obehandlad ölandssten.

Inslag av skarpa, glada kulörer i grönt (teater) och orange (konsert) eller komplementfärger till dessa.

DSC_3765.JPG

DSC_3762.JPG

DSC_3784.JPG

DSC_3772.JPG

Från vänster Maths Nyström från Göteborgsoperan, Anders Gade, Jenny Groothuis från Malmö Stadsfastigheter och Erik Pålsson från Landstingsfastigheter.

Alla material har valts med miljöhänsyn och det är inte bara som man säger.

Det är Landstingsfastigheter i Jönköpings län som är projektutvecklare och byggherre, och Erik Pålsson är mycket engagerad i alla frågor som berör projektet.

Allt inbyggt material registreras i landstingets databas för beräkning av miljöpåverkan och som underlag för framtida underhåll.

Lägg märke till lågt placerade uttag för ström och bredband i foajén. Det kanske blir så att allmänheten kan ladda sina apparater och koppla upp sig...

DSC_3780.JPG

DSC_3782.JPG

DSC_3776.JPG

Ett annat exempel på fokusområden för projektet är tillgänglighetsaspekter, som berör allt från angöring med bil, kontrastmarkeringar, platser för rörelsehindrade, läsbarhet på menyer i restaurangen mm.

Observera att byggnaden inte är klar och slutstädad. Man kommer se nakna don och armaturer, kablar, undertak, tejp etc lite här och var några dagar till.

Link to comment
Share on other sites

Skiljer det sig mycket ackustiskt sett mellan teatern och konserthuset? Eller ligger den stora skillnaden mellan dom på det scentekniska?

Som arrangör måste der vara bra med full flexibilitet så det går arrangera t ex musikfestival och använda båda scener parallellt.

Link to comment
Share on other sites

Skiljer det sig mycket ackustiskt sett mellan teatern och konserthuset? Eller ligger den stora skillnaden mellan dom på det scentekniska?

Som arrangör måste der vara bra med full flexibilitet så det går arrangera t ex musikfestival och använda båda scener parallellt.

Det skiljer lika mycket mellan akustiska krav och geometri som i scentekniken faktiskt.

Man kan idag optimera för olika typer av arrangemang, men det är viktigt att bestämma vad som ska ges högsta prioritet.

Om marknadsavdelningen får för mycket att säga till om kan det gå ut över konsten och huvudsyftet med respektive sal.

Jag upplevde både konsertsalen och teatern som klangfulla, men konsertsalen har en mörkare och längre klang.

Vi går väl in i konsertsalen...

DSC_3807.JPG

Link to comment
Share on other sites

Salens mått är ca 33x20m och kan i sammanhanget därför kallas en bred shoebox;

DSC_3797.JPG

DSC_3798.JPG

DSC_3799.JPG

DSC_3800.JPG

Merparten av övermaskineriet är avsett för teater och förstärkt musik;

DSC_3808.JPG

DSC_3801.JPG

DSC_3802.JPG

Varje stol ska riktas så bra det går mot dirigenten så att både siktlinje och direktljud blir optimalt;

DSC_3809.JPG

Link to comment
Share on other sites

Idag krävs det att en sal som denna förses med styrd till- och frånluft. Här har man byggt volymen under gradängerna som en tryckkammare och försett varje stol med ett tilluftsdon.

Det är mycket viktigt att flödet över dessa don inte alstrar hörbart ljud, speciellt om salen används för inspelningar.

DSC_3810.JPG

För att återknyta till Bebops frågeställning gäller detsamma för belysning. Dels måste man undvika belysning som låter, dels är det svårt att kyla bort den värme som alstras vid "showbelysning".

En konsertsal måste vara extremt fri från installationsbuller (luftflöden, fläktar, ljus, motorer) eftersom allt ljud förstärks av rumsakustiken.

En utmaning i kulturhus som detta är att avisolera salarna från varandra.

Det kan mycket väl vara genrep med Charlotte Perelli i en sal samtidigt som man har en inspelning med en kammarensemble i en annan.

Link to comment
Share on other sites

Vet du hur golvet är gjort och av vem? Lösa stavar eller färdiga "mattor" med limmade stavar? Oavsett hur det är gjort så är det en utmaning och lägga dom svängda med stolsraderna i "kilform" med tanke på svällning och krympning när RH ändras. Men jag antar att ni har koll på att hålla jämn RH. Annars kan det lätt bli "plocke pin". Normalt brukar vi räkna med att trä sväller/krymper 1,5 mm per breddmeter mellan RH 30-60 %.

Link to comment
Share on other sites

Vet du hur golvet är gjort och av vem? Lösa stavar eller färdiga "mattor" med limmade stavar? Oavsett hur det är gjort så är det en utmaning och lägga dom svängda med stolsraderna i "kilform" med tanke på svällning och krympning när RH ändras. Men jag antar att ni har koll på att hålla jämn RH. Annars kan det lätt bli "plocke pin". Normalt brukar vi räkna med att trä sväller/krymper 1,5 mm per breddmeter mellan RH 30-60 %.

Jag har för mig att det är en industriparkett som är limmad mot flera lager plyfa. Ska kolla upp det.

Golvet är ännu en faktor att undvika för stora temperatur- och RF-variationer.

Här kommer lite fler översiktsbilder av salen...

Längst bak övre balkong;

DSC_3845.JPG

Längst fram bakom scenen;

DSC_3825.JPG

Reflektorerna kan justeras för olika arrangemang, men lägg märke till att de måste vara ganska högt för att inte skymma sikten från balkong.

DSC_3846.JPG

DSC_3847.JPG

DSC_3848.JPG

DSC_3818.JPG

DSC_3819.JPG

DSC_3821.JPG

DSC_3850.JPG

DSC_3852.JPG

DSC_3853.JPG

DSC_3855.JPG

Går man närmre inpå sidoväggar ser man att det knappt finns några plana ytor;

DSC_3857.JPG

DSC_3856.JPG

Link to comment
Share on other sites

Imponerande projekt och det som imponerar mest är hur fasen ni kan hålla ihop allt med all den input från olika håll som måste till och sedan rulla ut projektet med mängder av leverantörer. Och alla mått skall stämma, tider, mm.

Fan, vi klarar ju knappt att driva ett projekt med att introducera en ny lasyr i tid... :(

Link to comment
Share on other sites

Som ett mellanspel kan nämnas att MSO hade hemmamatch igår och i förrgår med temat filmmusik:

DSC_3924.JPG

DSC_3934.JPG

DSC_3939.JPG

DSC_3951.JPG

DSC_3955.JPG

Ett smakprov med Adagiot från Spartacus av Khachaturian, finns på Decca SXL 6000 med Wien-filharmonikerna. Eller Onedinlinjen om man så vill :)

<--- Klicka!

Ur programmet;

20th Century fox Fanfar (arr Berglund)

Parade of the Charioteers från Ben Hur Miklos Rozsa

Onedinlinjen Chatjaturjan, "Adagio Spartacus"

Pirates of the Caribbean Klaus Badelt/Hans Zimmer

Eyes wide shut Vals nr 2 ur Jazzzvit nr 2 Sjostakovitj

Titanic James Horner

Go West!

The Sea Hawk Erich Wolfgang Korngold

Out of Africa John Barry

Paraplyerna i Cherbourg Michel Legrand

Indiana Jones John Williams

Schindlers list John Williams

Harry Potter John Williams

Star Wars John Williams

Link to comment
Share on other sites

Guest Niklas F

Snygga kort, men jag skulle mer än gärna se en liten skvätt med HDR på endel utav interiörbilderna.

Detta hade lyft dom ett snäpp till tror jag :Praying:

Link to comment
Share on other sites

Även övningsrummen har börjat användas. I detta stora övningsrum har man använt Svanå AD40 på en del av väggytorna;

DSC_3868.JPG

DSC_3869.JPG

Och här ser vi en praktisk vagn för notställ;

DSC_3872.JPG

Tänk att ha detta som lyssningsrum! :mm: :mm:

Kanske något för High End Society / Sweetspot 2012 :?::icon_smile_cool:

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Det pågår sedan några år en intressant diskussion om förändring av akustisk smak hos konsertbesökare.

Många musikälskare känner musiken främst från sin hemanläggning, som med stigande intresse blir mer och mer hifi. Med avspelning av mickat ljud låter det ganska fjärran från en traditionell konsertupplevelse. Många hifientusiaster blir förvånade, en del besvikna, efter sitt första konsertbesök.

Även om man går på konsert då och då, så blir det normalt betydligt fler timmar man lyssnar på inspelad musik än man har möjlighet att lyssna live.

Det gör troligen att man ser inspelningar mer och mer som norm, eller att man åtminstone förväntar sig en klarhet och fyllighet i presentationen som liknar det man hör på en inspelning.

Anders Gade (Gade & Mortensen Akustik) tar upp ämnet i en artikel i #3-4 2011 Journal of Building Acoustics, och har även utfört en rad jämförelser.

aarhus_pic.jpg

Bild: http://www.musikhusetaarhus.dk

Link to comment
Share on other sites

Ett exempel är Aarhus Konsertsal, som är en skolåda med 1300 sittplatser, där man fick möjlighet att mäta i salen samtidigt med en planerad inspelning. Signalprocesser genomfördes enligt förutbestämd plan som utarbetats av inspelningsproducenten. Resultaten sammanställdes i jämförbara storheter (ISO 3382), med klarhet beräknad som C80 och efterklang som T60 och EDT.

aarhus_c80_edt.jpg

Resultat från Århus konsertsal: Skillnad mellan mätning och inspelning. Medelvärden 250 - 2000 Hz.

Bild: Multi-Science Publishing Co. Ltd.

Link to comment
Share on other sites

http://www.euphonia-audioforum.se/calle_jr...hus_c80_edt.jpg

Resultat från Århus konsertsal: Skillnad mellan mätning och inspelning. Medelvärden 250 - 2000 Hz.

Bild: Multi-Science Publishing Co. Ltd.

Som syns ligger C80 ca 3dB högre för inspelningen jämfört med mätning i salen.

Det finns också en artificiell efterklang tillagd i inspelningen, en halv sekund längre än den redan tillräckliga efterklangen i salen.

Men, C80 och T60 kompenserar varandra, så att EDT är nästan identisk mellan inspelning och sal.

Link to comment
Share on other sites

Det pågår sedan några år en intressant diskussion om förändring av akustisk smak hos konsertbesökare.

Många musikälskare känner musiken främst från sin hemanläggning, som med stigande intresse blir mer och mer hifi. Med avspelning av mickat ljud låter det ganska fjärran från en traditionell konsertupplevelse. Många hifientusiaster blir förvånade, en del besvikna, efter sitt första konsertbesök.

Även om man går på konsert då och då, så blir det normalt betydligt fler timmar man lyssnar på inspelad musik än man har möjlighet att lyssna live.

Det gör troligen att man ser inspelningar mer och mer som norm, eller att man åtminstone förväntar sig en klarhet och fyllighet i presentationen som liknar det man hör på en inspelning.

Intressant aspekt detta med jämförelsen mellan inspelad musik och liveframträdande.

Går ganska ofta på livekonserter som i och för sig är en blandning av direktljud och PA-ljud. Men kan konstatera att det är ganska stor skillnad mellan konsertljud och uppspelat hifiljud. Konstaterar precis det du beskriver att man sällan hör den diskantupplösning och bastyngd som kan finnas i ett hemmasystem, i en konsertsal eller klubbspelning.

Tror att det är ganska nyttigt att besöka liveframträdanden regelbundet så man inte tappar referensen.

Att det förändrar akustisk smak hos publiken kan jag säkert tänka mig. Mycket musik förr i tiden spelades i stora kyrkorum med lång och okontrollerad akustik och efterklang. När sedan musiken flyttade in i konserthus odyl.blev efterklangen och tonen en annan. Hemska tanke om man vill ha ljudet som en enkel hemmaanläggning istället. ;)

Calm

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Ganska bra artikel om KKH i Sydsvenskan i veckan: http://www.sydsvenskan.se/malmo/article160...attebygget.html

sydsvenskan_2012-01-18.jpg

Stefan Lindhe (M) och Daniel Sestrajcic (V) i sydsvenskan som operarivaler. Foto: Åsa Sjöström / Sydsvenskan

Dock har Sydsvenskan och en rad politiker aldrig satt sig in i MSOs verksamhet. Man ser det tydligt i kommentarer och uttalanden som framförts under hela resan.

Exvis spelar man inte opera, det gör man på Malmö Opera, och uttalanden om finkultur är en snedvriden beskrivning. Det räcker man tar en snabb titt på vårens program med Gunhild Carling, Jill Johnsson, Killer Queen och t.o.m Sten & Stanley. Våra barn spelar det världsberömda dataspelet Assassins Creed, där MSO har gjort musiken.

Osv...

Och det breda utbudet kommer förstärkas ytterligare när man får lokaler som är bättre lämpade för avancerade produktioner.

Link to comment
Share on other sites

Hur kategoriserar man subjektiva egenskaper och psykologiska variabler till fysiska variabler för hur det låter i en konsertsal :?:

Leo Beranek har gett sig på en sådan beskrivning med 18 punkter, som jag till viss del har tolkat själv ( = risk för fel och brister);

1. Intimitet

Detta är upplevelsen av musiken som spelas i en liten sal och beror på fördröjningen mellan direktljud och första reflektioner. Således kan en stor sal förmedla akustisk intimitet om reflektorer placeras på lämpliga ställen för att ge en kort tidsfördröjning.

2. Livlighet

Detta är effekten av en lång efterklang vid höga och medelhöga frekvenser, dvs över 500Hz.

3. Värme

Det här är effekten av en lång efterklang vid låga frekvenser, dvs under 500Hz. Om vissa lågfrekventa toner har en alltför lång efterklang upplevs ljudet som ojämnt och bumligt.

4. Direktljudets styrka

Detta är självförklarande.

5. Efterklangens styrka

Detta är också självförklarande.

6. Definition eller Tydlighet

Det här är upplevelsen av musik som distinkt till skillnad från murrig eller luddig. Beranek skiljer mellan "horisontell" definition, till vilken grad ljud som följs åt hålls isär, och "vertikal" definition, till vilken grad ljud som alstras samtidigt hörs separerat.

Han säger också att definitionen är;

- en funktion av tiden för ankomsten av de första reflektionerna och är därför relaterade till intimitet

- en funktion av efterklang och därför relaterad till livlighet

- en funktion av avståndet mellan lyssnaren och musikern och därför relaterad till direktljudets styrka och

- en funktion av volymen och därför relaterad till efterklangens styrka.

Eftersom definition är relaterad till dessa fyra andra egenskaper menar Beranek att man inte behöver betrakta definition separat vid bedömningen av akustiken i en sal.

7. Briljans

Briljans definieras som en ljus, klar, sjungande ton, rik på övertoner. Briljansen beror av de höga frekvensernas återgivning och utklingning, och påverkas av fördröjningen mellan direktljud och första reflektioner, förhållandet mellan högfrekvent efterklang och mellanregisterefterklang, avståndet till lyssnaren från musikerna och förekomst av ljudreflekterande material. Briljans är därför relaterad till livlighet, klarhet och intimitet, och Beranek ger därför inte den här parametern någon separat viktning i sin bedömning.

8. Diffusion

Diffusion är upplevelsen av hur efterklang verkar komma från alla håll samtidigt och med samma styrka. Det kan uppnås i en sal med lång efterklang och ett överflöd av oregelbundna ytor som reflekterar ljudet i alla riktningar.

9. Balans

Balans uppnås när olika delar av orkestern har rätt relativ ljudstyrka. Det styrs såklart av dirigenten, men bara till viss del. Musikerna får stor hjälp av reflekterande ytor runt och ovanför scenen.

10. Blend (homogenitet)

Blend är upplevelsen av att höra orkestern som helhet, snarare än att höra dess beståndsdelar separat. I likhet med balans beror det på musikernas placering och utformningen av reflekterande ytor runt och ovanför scenen som blandar ljudet innan det når publiken. Beranek behandlar balans och blend som en effekt eftersom båda på samma sätt är beroende av musikernas placering och scenens reflektion.

11. Ensemble

Det här är ett mått på musikernas förmåga att spela unisont som i sin tur beror på deras förmåga att höra varandra. Ensemble uppnås om scenen inte är för bred och om den omges av reflekterande ytor.

12. Attack

Detta upplevs av musiker om salen verkar reagera direkt på en ton. Beror på hur de första reflektionerna når örat. Om reflektioner kommer för sent kan de låta som ett eko. Om musikerna endast hör reflektionerna från scenen blir de inte medvetna om salens akustik alls. Attack är relaterad till intimitet, livlighet, diffusion, ensemble och eko, och behandlas därför inte separat av Beranek.

13. Konsistens

Detta är en subjektiv egenskap som hänger ihop med hur reflektionsmönstret som når örat ser ut. Det beror både på reflektionernas avstånd och styrka.

14. Frihet från eko

Detta är självförklarande.

15. Frihet från buller

Detta är också självförklarande. Buller kan komma utifrån eller från maskineri, golv, stolar, ventilation, toaletter mm.

16. Dynamikomfång

Det här är omfånget av ljudnivå över vilken musik kan höras för olika frekvenser. Den lägsta nivån bestäms av bakgrundsbrus som normalt utgör ljud från publik och andra bullerkällor. Den högsta nivån avgörs av hur starkt musikerna kan spela och salens akustiska egenskaper. Dynamikomfång relateras därför till punkt 4, 5 och 15, och behöver inte behandlas separat.

17. Tonal kvalitet

Tonal kvalitet i en sal kan bli förstörd genom överdriven absorption som leder till förlust av vissa frekvensband, eller att orgelrören ringer, eller att ett fnitter ekar mellan två parallella reflekterande ytor osv.

18. Enhetlighet i hela salen

Det ska inte vara stora variationer i salens egenskaper för olika sittplatser.

leo_beranek.jpg

Leo Beranek. Bild: http://www.leoberanek.com

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...