ulfsan Posted January 24, 2012 Share Posted January 24, 2012 Härligt Calle! Kan vi få till en konserthus med dessa hänsyn/ variabler inbyggda här i Malmö kan jag bli en glad pensionär så småningom (med årskort). Kämpa på! / Ulf Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted January 24, 2012 Author Share Posted January 24, 2012 Härligt Calle! Kan vi få till en konserthus med dessa hänsyn/ variabler inbyggda här i Malmö kan jag bli en glad pensionär så småningom (med årskort). Kämpa på! Tack! Jag kan lova dig alltihop utom pension, eftersom den förtjänsten verkar vara på väg att elimineras Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted February 16, 2012 Author Share Posted February 16, 2012 Just nu håller vi på med modellering av betong- och stålkonstruktioner. Här är en liten demofilm som visar CAD-export och -import mellan några olika verktyg vi använder för geometrisk elementgenerering, litterering och planering av tillverkning och montage; Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
ulfsan Posted February 16, 2012 Share Posted February 16, 2012 Ja, det verkar ju enkelt...... / Ulf Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted February 25, 2012 Author Share Posted February 25, 2012 Ja, det verkar ju enkelt...... Allt är enkelt när man kan det. Eller, nästan allt åtminstone... Vi håller just nu på att slutföra vindtunnelförsök och komfortsimuleringar. Vindpåverkan på byggnader kan bestämmas med teoretiska beräkningar, datorsimuleringar, vindtunneltest och olika skalförsök. Vind kan ha stor inverkan på byggnadskonstruktioner, både lokalt på infästningar, fasad- och takskikt, men även globalt för strukturstabilitet och komfort när människor vistas eller känslig utrustning placeras i byggnaden. Vind påverkar även kring gångstråk, entréer, uteplatser och liknande. Framtagande av vindpåverkan enbart genom att använda bestämmelser och handböcker ger konservativa värden för många typer av byggnader, framför allt för höga strukturer och byggnader med komplex geometri. Vi har därför utfört vindtunnelförsök med en skalmodell av projektet för att bestämma mer rättvisande vindpåverkan på vår aktuella struktur. Försöken innefattar bestämning av vindtryck, formfaktorer, dynamiska effekter, vibrationsbetéenden och komfortbedömning. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Bebop Posted February 25, 2012 Share Posted February 25, 2012 Hur kategoriserar man subjektiva egenskaper och psykologiska variabler till fysiska variabler för hur det låter i en konsertsal Leo Beranek har gett sig på en sådan beskrivning med 18 punkter, som jag till viss del har tolkat själv ( = risk för fel och brister); 1. Intimitet 2. Livlighet 3. Värme 4. Direktljudets styrka 5. Efterklangens styrka 6. Definition eller Tydlighet 7. Briljans 8. Diffusion 9. Balans 10. Blend (homogenitet) 11. Ensemble 12. Attack 13. Konsistens 14. Frihet från eko 15. Frihet från buller 16. Dynamikomfång 17. Tonal kvalitet 18. Enhetlighet i hela salen (se tidigare post #120 för Calle_Jr's förklaringar på varje parameter...) Intressant. Rubriken till många av dessa parametrar är väl det vi kallar ambience, rummets totala ljud s.a.s. Sedan har vi ju favorituttrycken för en anläggning, svärta, lugn, musikalitet, luftighet, separation, djup, ljubild, 3-dimensionalitet, balans mellan registren osv. Kan man säga så att det resultatet av punkterna om de hanterats rätt? Kanske vi måste lära oss nya adjektiv för att bedöma vår lyssning. Det måste vara en djävulsk utmaning att koppla samman all parametrar och veta vilken som gjorde vad? Eller är det så att de är mätbara så att man direkt kan avgöra varje ingrepp? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calm Posted February 25, 2012 Share Posted February 25, 2012 Hur kategoriserar man subjektiva egenskaper och psykologiska variabler till fysiska variabler för hur det låter i en konsertsal Leo Beranek har gett sig på en sådan beskrivning med 18 punkter, som jag till viss del har tolkat själv ( = risk för fel och brister); 1. Intimitet Detta är upplevelsen av musiken som spelas i en liten sal och beror på fördröjningen mellan direktljud och första reflektioner. Således kan en stor sal förmedla akustisk intimitet om reflektorer placeras på lämpliga ställen för att ge en kort tidsfördröjning. 2. Livlighet Detta är effekten av en lång efterklang vid höga och medelhöga frekvenser, dvs över 500Hz. 3. Värme Det här är effekten av en lång efterklang vid låga frekvenser, dvs under 500Hz. Om vissa lågfrekventa toner har en alltför lång efterklang upplevs ljudet som ojämnt och bumligt. 4. Direktljudets styrka Detta är självförklarande. 5. Efterklangens styrka Detta är också självförklarande. 6. Definition eller Tydlighet Det här är upplevelsen av musik som distinkt till skillnad från murrig eller luddig. Beranek skiljer mellan "horisontell" definition, till vilken grad ljud som följs åt hålls isär, och "vertikal" definition, till vilken grad ljud som alstras samtidigt hörs separerat. Han säger också att definitionen är; - en funktion av tiden för ankomsten av de första reflektionerna och är därför relaterade till intimitet - en funktion av efterklang och därför relaterad till livlighet - en funktion av avståndet mellan lyssnaren och musikern och därför relaterad till direktljudets styrka och - en funktion av volymen och därför relaterad till efterklangens styrka. Eftersom definition är relaterad till dessa fyra andra egenskaper menar Beranek att man inte behöver betrakta definition separat vid bedömningen av akustiken i en sal. 7. Briljans Briljans definieras som en ljus, klar, sjungande ton, rik på övertoner. Briljansen beror av de höga frekvensernas återgivning och utklingning, och påverkas av fördröjningen mellan direktljud och första reflektioner, förhållandet mellan högfrekvent efterklang och mellanregisterefterklang, avståndet till lyssnaren från musikerna och förekomst av ljudreflekterande material. Briljans är därför relaterad till livlighet, klarhet och intimitet, och Beranek ger därför inte den här parametern någon separat viktning i sin bedömning. 8. Diffusion Diffusion är upplevelsen av hur efterklang verkar komma från alla håll samtidigt och med samma styrka. Det kan uppnås i en sal med lång efterklang och ett överflöd av oregelbundna ytor som reflekterar ljudet i alla riktningar. 9. Balans Balans uppnås när olika delar av orkestern har rätt relativ ljudstyrka. Det styrs såklart av dirigenten, men bara till viss del. Musikerna får stor hjälp av reflekterande ytor runt och ovanför scenen. 10. Blend (homogenitet) Blend är upplevelsen av att höra orkestern som helhet, snarare än att höra dess beståndsdelar separat. I likhet med balans beror det på musikernas placering och utformningen av reflekterande ytor runt och ovanför scenen som blandar ljudet innan det når publiken. Beranek behandlar balans och blend som en effekt eftersom båda på samma sätt är beroende av musikernas placering och scenens reflektion. 11. Ensemble Det här är ett mått på musikernas förmåga att spela unisont som i sin tur beror på deras förmåga att höra varandra. Ensemble uppnås om scenen inte är för bred och om den omges av reflekterande ytor. 12. Attack Detta upplevs av musiker om salen verkar reagera direkt på en ton. Beror på hur de första reflektionerna når örat. Om reflektioner kommer för sent kan de låta som ett eko. Om musikerna endast hör reflektionerna från scenen blir de inte medvetna om salens akustik alls. Attack är relaterad till intimitet, livlighet, diffusion, ensemble och eko, och behandlas därför inte separat av Beranek. 13. Konsistens Detta är en subjektiv egenskap som hänger ihop med hur reflektionsmönstret som når örat ser ut. Det beror både på reflektionernas avstånd och styrka. 14. Frihet från eko Detta är självförklarande. 15. Frihet från buller Detta är också självförklarande. Buller kan komma utifrån eller från maskineri, golv, stolar, ventilation, toaletter mm. 16. Dynamikomfång Det här är omfånget av ljudnivå över vilken musik kan höras för olika frekvenser. Den lägsta nivån bestäms av bakgrundsbrus som normalt utgör ljud från publik och andra bullerkällor. Den högsta nivån avgörs av hur starkt musikerna kan spela och salens akustiska egenskaper. Dynamikomfång relateras därför till punkt 4, 5 och 15, och behöver inte behandlas separat. 17. Tonal kvalitet Tonal kvalitet i en sal kan bli förstörd genom överdriven absorption som leder till förlust av vissa frekvensband, eller att orgelrören ringer, eller att ett fnitter ekar mellan två parallella reflekterande ytor osv. 18. Enhetlighet i hela salen Det ska inte vara stora variationer i salens egenskaper för olika sittplatser. Leo Beranek. Bild: http://www.leoberanek.com Onekligen intressant att få ord på det man ibland intiutivt uppfattar i det generella begreppet ljud och dissikera dessa i dess beståndsdelar. Hur säkerställer man komponenternas inbördes förhållande för att uppnå balans? Finns det något som motsvarar arkitekturens grundregler för att uppnå harmoni och estetik? Calm Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Muffin Posted February 25, 2012 Share Posted February 25, 2012 Onekligen intressant att få ord på det man ibland intiutivt uppfattar i det generella begreppet ljud och dissikera dessa i dess beståndsdelar. Hur säkerställer man komponenternas inbördes förhållande för att uppnå balans? Finns det något som motsvarar arkitekturens grundregler för att uppnå harmoni och estetik? Calm Som arkitekt här på forumet får jag replikera på frågan. Svaret på frågan är så stor och omfattande, då det har varit många som har och har haft en åsikt i frågan under årtusenden. En kortversion är att redan Vitruvius från Romerska riket (samtida med Jesus), försökte sig på ett antal grundregler för arkitekturen, som han sammanfattade i verket De architectura libri decem ("Tio böcker om arkitektur"). Vitruvius argumenterar för att en arkitekt måste vara mycket mer än bara byggnadskonstruktör. Han måste även ha kunskap om geografi, geologi, geometri, anatomi och till och med musik, för att bli framgångsrik. Vitruvius ansåg att arkitekturens kärna, är att finna balansen mellan Skönhet, Hållbarhet och Funktion. Vitruvius texter har 1300 år senare influerat Leonardi Da Vinci att teckna den "Vitruvianska mannen", efter Vitruvius anatomiska beskrivningar och visar männinskans proportionsschema som även byggnaderna skulle anpassa sig till. De gamla grekerna utarbetade det "gyllene snittet" som kunde appliceras i talserier och geometriska figurer. Exempel på sentida tänkare är den den franske-schweiziske arkitekten Le Corbusier, som utvecklade gyllene snittet vidare, i boken "Le Modulor" 1948. Ett byggnadsverk där LeCorbusier tillämpat teorierna är i kapellet i Ronchamp i Frankrike. Skönhet är ingen absolut vetenskap, varför det finns många tolkningar i ämnet som tur är! Samtida arkitektur har fått ett mer fritt förhållande till äldre teorier. Ledord idag är sammanhang, genus loci/platsens själ och ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Verktygen som datorer och visualiseringsprogrammen påverkar också dagens arkitekter att ha ett friare förhållningsätt. Ett exempel är Big´s förslag till bostäder på gärdet i Stockholm. bild: BIG Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calm Posted February 25, 2012 Share Posted February 25, 2012 Som arkitekt här på forumet får jag replikera på frågan. Svaret på frågan är så stor och omfattande, då det har varit många som har och har haft en åsikt i frågan under årtusenden. En kortversion är att redan Vitruvius från Romerska riket (samtida med Jesus), försökte sig på ett antal grundregler för arkitekturen, som han sammanfattade i verket De architectura libri decem ("Tio böcker om arkitektur"). Vitruvius argumenterar för att en arkitekt måste vara mycket mer än bara byggnadskonstruktör. Han måste även ha kunskap om geografi, geologi, geometri, anatomi och till och med musik, för att bli framgångsrik. Vitruvius ansåg att arkitekturens kärna, är att finna balansen mellan Skönhet, Hållbarhet och Funktion. Vitruvius texter har 1300 år senare influerat Leonardi Da Vinci att teckna den "Vitruvianska mannen", efter Vitruvius anatomiska beskrivningar och visar männinskans proportionsschema som även byggnaderna skulle anpassa sig till. De gamla grekerna utarbetade det "gyllene snittet" som kunde appliceras i talserier och geometriska figurer. Exempel på sentida tänkare är den den franske-schweiziske arkitekten Le Corbusier, som utvecklade gyllene snittet vidare, i boken "Le Modulor" 1948. Ett byggnadsverk där LeCorbusier tillämpat teorierna är i kapellet i Ronchamp i Frankrike. Skönhet är ingen absolut vetenskap, varför det finns många tolkningar i ämnet som tur är! Samtida arkitektur har fått ett mer fritt förhållande till äldre teorier. Ledord idag är sammanhang, genus loci/platsens själ och ekonomisk-, social- och ekologisk hållbarhet. Verktygen som datorer och visualiseringsprogrammen påverkar också dagens arkitekter att ha ett friare förhållningsätt. Ett exempel är Big´s förslag till bostäder på gärdet i Stockholm. bild: BIG Mycket givande inlägg! Imponerande att få en så initierad inblick i detta ämne på ett så sammanfattande sätt! På något sätt hänger det hela ihop med skönhet och funktion även i ljudliga sammanhang. Givetvis är smaken avgörande men jag tror ändå att det finns några grundläggande faktorer som konstituerar bra ljud eller egentligen musikåtergivning. Man ser och man känner när det stämmer oavsett om det gäller arkitektur eller välljud. De gamla romarna och grekerna var ordentligt före sin tid eller så har vi halkat efter i vårt kunnande och vetande. Calm Calm Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted February 25, 2012 Author Share Posted February 25, 2012 Tack för detta Muffin!! Intressant. Rubriken till många av dessa parametrar är väl det vi kallar ambience, rummets totala ljud s.a.s. Sedan har vi ju favorituttrycken för en anläggning, svärta, lugn, musikalitet, luftighet, separation, djup, ljubild, 3-dimensionalitet, balans mellan registren osv. Kan man säga så att det resultatet av punkterna om de hanterats rätt? Det måste vara en djävulsk utmaning att koppla samman all parametrar och veta vilken som gjorde vad? Eller är det så att de är mätbara så att man direkt kan avgöra varje ingrepp? Absolut! och Precis Alltså, grejen är att Beranek och andra stora akustiker har utvecklat och standardiserat matematiska uttryck för dessa egenskaper så att man kan beräkna dem utifrån mätningar i en sal och numera även från simuleringar. Det senare är revolutionerande tycker jag, eftersom man då kan vara ganska säker på att man inte är helt fel på det innan man börjar bygga. Såvida man inte har gjort felaktiga antaganden... Hur säkerställer man komponenternas inbördes förhållande för att uppnå balans? Det är rent simuleringstekniskt relativt enkelt (om man har tummen i spåret) att variera delkomponenters inverkan på klangparametrar. Hantverket ligger i att veta vad och hur man ska variera. En sak som jag själv antar är viktig är att göra känslighetsanalyser på delkomponenter som kan ha stor spridning i sina materialegenskaper, exvis hur de diffuserar eller absorberar. Jag nämner för säkerhets skull att precis som med hifi så får man inte reda på allt. Jag har lärt mig att man måste hela tiden ha fokus på en sal som ska låta bra och inte fastna i att med alla medel nå exakta tal på enskilda egenskaper. Häri ligger väl en svårighet eftersom det då bums blir subjektivt - när är en röd kulör vacker? Bild: layoutsparks.com Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted February 26, 2012 Author Share Posted February 26, 2012 Vi håller just nu på att slutföra vindtunnelförsök och komfortsimuleringar. Försöksuppställningen är placerad i ena änden av en ca 20m lång tunnel; I andra änden sitter en fläkt med ca 1,6m diameter för att skapa vindtryck; En skalmodell av KKH uppbyggd i cellplast är placerad på en cirkelskiva som kan roteras 360grader; Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
ulfsan Posted February 26, 2012 Share Posted February 26, 2012 Jag tycker det ser ut som en ostdisk med lite underliga restbitar kvar i konstig ordning... / Ulf Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
plundin™ Posted February 27, 2012 Share Posted February 27, 2012 En skalmodell av KKH uppbyggd i cellplast är placerad på en cirkelskiva som kan roteras 360grader; http://www.euphonia-audioforum.se/calle_jr...kh/DSC_4419.JPG intressant! Har plötsligt ett litet Strmbrgmoment! Vindtunnelprov lär ju vara ett mycket användbart instrument i moderna stadsplanering, det får mej att fundera i vidare nyfikenhetscirklar (en aning inspirerad av Muffins inlägg tidigare i tråden). Görs det någon utredning om hur stadens ljudmiljö påverkas av nybygget? Min erfarenhet är att byggnaders externa ljudmiljö är ett ämne som många moderna arkitekter och byggbolag inte är det "minsta" intresserade av... Min förutfattade mening är att det fortfarande byggs alldeles för stora volymer med släta ytor i dagens urbana miljöer, frågan är om vi skulle får en påtagligt bättre extern ljudmiljö om man diffuserade fasaderna på dagens snabbt föränderliga stadsmiljöer? Är det nån annan än jag som funderar på den urbana ljudmiljön? /ptr Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted February 27, 2012 Author Share Posted February 27, 2012 Är det nån annan än jag som funderar på den urbana ljudmiljön? Mycket bra fråga! Buller hanteras allmänt i miljödom, men jag har faktiskt ingen aning om någon känner ansvar för specifikt det du tar upp. Just auralisering har tillämpats för att få en uppfattning om buller i planerad bebyggelse. Men jag har aldrig hört talas om det i samband med fasadutformning och det är en mycket intressant frågeställning i en översvällande glasarkitektur. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted February 27, 2012 Author Share Posted February 27, 2012 Försöksuppställningen är placerad i ena änden av en ca 20m lång tunnel; KKH har tre hotelltorn, och i modellen är de infästa i sitt gemensamma rotationscentrum. Infästningen har försetts med fjädrar och dämpning som motsvarar styvhets- och massegenskaper som beräknats från FEM-analys. Vi har studerat utböjningsformer, egenfrekvenser, effekter av virvelavlösning och vindstöt etc översiktligt i ett tidigare systemskede, så att även dessa uppgifter används som ingångsdata för att bygga en så bra vindtunnelmodell som möjligt. Infästningen är ansluten till givare som läses av under försöken. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
plundin™ Posted February 27, 2012 Share Posted February 27, 2012 Men jag har aldrig hört talas om det i samband med fasadutformning och det är en mycket intressant frågeställning i en översvällande glasarkitektur. Du vet Euphonia är cutting edge när det gäller diskussion och frågeställningar om ljudmiljö! Jag inbillar mej att många av de invändningar man kan ha mot glas&betong-arkitektur handlar minst lika mycket om upplevelsen av den urbana ljudmiljön. Alla som är det minsta av hur ljudmiljöer påverkar oss borde läsa R. Murray Schafers grundbok i ämnet "The Soundscape: Our Sonic Environment and the Tuning of the World" (ISBN 0-89281-455-1)... /ptr Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted February 28, 2012 Author Share Posted February 28, 2012 Du vet Euphonia är cutting edge när det gäller diskussion och frågeställningar om ljudmiljö! Såklart! Ska läsa "Our Sonic Environment and the Tuning of the World". Här ser vi en del av hård- och mjukvaran för styrning av vindpåverkan och avläsning av givare; Mannen till vänster är Svend Ole Hansen, även kallad Vindenes Herre. Svend Ole Hansen är ordförande i kodkommitten som utformar Eurocode EN 1991-1-4 för vindpåverkan. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calm Posted February 29, 2012 Share Posted February 29, 2012 Jag misstänker att man använder sig av någon typ av rökmaskin och tror mig se någon virvel på skärmen bakom herrarna. Att höga byggnader skapar virvelvindar vet man sedan tidigare, men hur påverkas t.ex infraljud? Har hört talas om hus där känsliga människor blir illamående ungefär som åksjuka. Vind och kastbyar vill man naturligtvis undvika. Vad vill man i detta fall få ut av mätningarna? Calm Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted March 1, 2012 Author Share Posted March 1, 2012 Vad vill man i detta fall få ut av mätningarna? Vi vill få fram mer rättvisande uppgifter om hur det blåser på just denna byggnaden. Dessa uppgifter använder vi sedan för att konstruera stommen (karakteristiska vindtryck, globala formfaktorer, komfortkriterier mm). Våra försök innebar en sänkning av dimensionerande vindtryck med 15% jämfört med Eurocode (EKS7). Att höga byggnader skapar virvelvindar vet man sedan tidigare, men hur påverkas t.ex infraljud? Har hört talas om hus där känsliga människor blir illamående ungefär som åksjuka. Vi använder resultaten som ingångsvärden för att konstruera byggnaden så att man undviker obehag. Det finns gränsvärden för kontor, bostäder och hotell som baseras på mätningar för när människor känner sig yra eller illamående. Jag misstänker att man använder sig av någon typ av rökmaskin och tror mig se någon virvel på skärmen bakom herrarna. Det är en helium-, polymer- och luftblandning som vi blåser med. Här ser vi hur det bildas virvlar mellan Sjömansgården och KKH vid vind från öster; Man kan alltså även se fenomen såsom turbulens i marknivå, vilket är värdefullt för de som ska utforma miljön runt byggnaderna. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted March 17, 2012 Author Share Posted March 17, 2012 Kvällens övning var bokad med Pex & Lotta, och vi startade med fish'n'chips på The Green Lion Inn. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
P-pan Posted March 17, 2012 Share Posted March 17, 2012 Kvällens övning var bokad med Pex & Lotta, och vi startade med fish'n'chips på The Green Lion Inn. Neeej, inga matbilder så här sent på kvällen ... nu kommer jag att få skäll bara för att jag gör en "liten" nattmacka Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted March 17, 2012 Author Share Posted March 17, 2012 Det var dags för Joystick 4.0 på Malmö Konserthus; Temat var spelmusik, och det var bland annat världspremiär live för musiken till det nyligen släppta spelet Assassin’s Creed Revelations som MSO spelade in originalmusiken till i augusti förra året. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Martin Posted March 17, 2012 Share Posted March 17, 2012 Sjukaste sortimentet alltså... dom bästa fetmarkerade. 400 Pound Monkey Black Rooster Hoptimizer Bombardier Bryggmästarens Pilsner Bröckhouse Classic Lager Chimay vit Djävlebryg Dark Beast Flying Dog Doggie Style Pale Ale Flying Dog Snake Dog IPA Fullers ESB Fullers London Pride Gonzo Imperial Porter Hofbräu Original Hel & Verdoemenis Jever Krusovice Imperial Krusovice Cerne Kwak Liefmans fem frukter Lundabryggeriet Djingis Mikkeller Nelson Sauvin Single Hop IPA Newcastle Brown Ale Nögne Ö Imperial Stout Old Rasputin Russian Imperial Stout Oppigårds Amarillo Red Seal Ale San Miguel St. Eriks IPA TT Torpedo Extra IPA Twisted Thistle IPA Vedett Weihenstephaner Hefe Youngs London Stout Zlatopramen Åbro Original Fullers Bengal Lancer IPA Fullers Jack Frost Fullers London Porter Old Man Ale Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Martin Posted March 17, 2012 Share Posted March 17, 2012 Det var dags för Joystick 4.0 på Malmö Konserthus; Temat var spelmusik, och det var bland annat världspremiär live för musiken till det nyligen släppta spelet Assassin’s Creed Revelations som MSO spelade in originalmusiken till i augusti förra året. Herre jösses vad häftigt, världens bästa spelserie. Ingen aning att musiken var härifrån Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted March 17, 2012 Author Share Posted March 17, 2012 Sjukaste sortimentet alltså... dom bästa fetmarkerade. Jag blev bjuden en gång här på 4cl (centiliter) öl som gick lös på mer än varmrätten. Men gott var det Tack för de fetstila tipsen! Tror inte jag har provat någon av dem. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted March 17, 2012 Author Share Posted March 17, 2012 Det var uppdukat med hundratals datorer i foajén och spelsugna malmöbor tävlade i Counter Strike, Starcraft II och Heroes of Newerth hela dagen och kvällen. Tävlingarna ingår i SM i e-sport. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted March 18, 2012 Author Share Posted March 18, 2012 Det blev en fullsatt konsertsal på lördagskvällen. Full orkester under ledning av Charles Hazlewood och med Orvar Säfström som programvärd. Så här såg denna fjärde version av musikprogrammet ut: Wizardry Killzone 3 Final Fantasy IX C64 Assassin's Creed - Revelations Secret of Mana Uncharted Shadow of the Colossus Sonic the Hedgehog The Legend of Zelda Jag tror det var lite extra kul för MSO att spela ikväll. Gensvaret från publiken var ovanligt starkt, och bättrades på av Orvar Säfströms träffsäkra beskrivningar av minnesbilder från dessa spel sedan början av 80-talet. Extranummer var självklart, och stämningen steg ännu ett snäpp när MSO framförde originalversionen av Commodore 64. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted March 18, 2012 Author Share Posted March 18, 2012 Bilder från repetitioner i torsdags; Producent Magnus Johansson och Orvar Säfström går igenom detaljer inför fredagens premiär; Vi får lyssna en kort stund; Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted March 18, 2012 Author Share Posted March 18, 2012 Vi var på konserthuset för att testa scengolv. Vi har byggt två ganska olika prov och efterliknar en del av en podiesektion med måtten 2x1m. Det ena golvet är 30mm hård massiv furu i form av spontade plank, och det andra är en krysslimmad konstruktion med 20mm plyfa i mitten med 12mm kanadensisk limfogsfuru mot över- och undersida; Golven är spikade på 45x145 reglar, och det ligger en 50mm mineralullskiva 200mm från underkant golv. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
calle_jr Posted March 18, 2012 Author Share Posted March 18, 2012 Cello är den violin som spelar djupast och som kanske mest använder golvet som en del av sin klang. Det var alltså lämpligt att be en cellist från MSO vara med i utvärderingen med andra ord; Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.