Jump to content

KKH - Med akustik i världsklass


calle_jr

Recommended Posts

Det senaste tillskottet i Stockholm med Waterfront Building är väl knappast ett exempel på omvälvande arkitektur.

Jag tycker det är tufft på avstånd, men på nära håll är det lite för rått i min smak.

DSC_1669.JPG

För ett par veckor sedan skannade vi Grosser Musikvereinsaal i Wien. MSO har goda kontakter med Gesellschaft der Musikfreunde in Wien och vi fick tillgång till salen under två nätter.

Musikvereinsaal med sin shoebox-form och ytskikt har intressanta egenskaper som kan ge oss ovärderlig input.

MSOs nuvarande sal har mer av en arenaform och lider akustiskt av en del brister.

Dock är ett av mina starkaste musikminnen från en konsert när Malmö Konserthus var nytt;

DSC_1306-.gif

Tom Waits var så bra att jag fortfarande får rysningar när jag tänker på det.

waits3001.jpg

Foto: Bob Butler för Public Image Photography

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker det är tufft på avstånd, men på nära håll är det lite för rått i min smak.

http://www.euphonia-audioforum.se/calle_jr...kh/DSC_1669.JPG

http://www.euphonia-audioforum.se/calle_jr...h/waits3001.jpg

Foto: Bob Butler för Public Image Photography

Jag går förbi Waterfront två gånger per dag och trots att det gått tid sedan bygget blev klart inte förlikat mig med fasaden mot vattnet. På en synnerligen alldaglig byggnad har man lagt till detta stålstaket som bara känns påklistrat och inte som en integrerad del av byggnaden. Känns mer som att man i efterhand kommit på att vi måste ha något spännande element för att det hela inte helt skall komma i skuggan av Stadshuset.

Kul det där med Musikverein. Visst är det en unik sal, vacker på gränsen till vulgär men ändå en sådan fantastisk akustik!

Jag hörde J. Kissin repetera där i en tom konsertsal och njöt i fulla drag. En upplevelse för livet.

Calm

Link to comment
Share on other sites

Jag går förbi Waterfront två gånger per dag och trots att det gått tid sedan bygget blev klart inte förlikat mig med fasaden mot vattnet. På en synnerligen alldaglig byggnad har man lagt till detta stålstaket som bara känns påklistrat och inte som en integrerad del av byggnaden. Känns mer som att man i efterhand kommit på att vi måste ha något spännande element för att det hela inte helt skall komma i skuggan av Stadshuset.

Håller med! Sen tycker jag att det är för hög exploatering (hotell och kontor), troligen framtvingad av för höga avkastningkrav och dyr mark.

Byggnaden borde öppna sig mot vattnet och bjuda in stadens människor istället. Nu är den alldeles för sluten och inbunden.

Jämför nya Operan i Oslo, där man kan promenera på taket, fika och njuta av havsutsikten.

Det ligger mycket i vad nya stadsarkitekten i Stockholm, Karolina Keyzer sa träffande att "Stockholm Water Front tar mer än vad den ger tillbaka"

KKH i Malmö ser också ut att vara kraftigt exploaterat! Skall kontor och hotell bekosta konsertsalen?

Dagens stadsbyggande handlar mycket om fastighetsavkastning, förhandling med kommunen, lobbying etc.

Arkitekturen och vad dagens generation lämnar efter sig spelar mindre roll ibland, tyvärr!

Lite of topic, men en spännande tråd och fina bilder med ämnet -konsertsalar-, som ligger nära hifi-intresset. :)

/muffin

Edited by Muffin
Link to comment
Share on other sites

KKH i Malmö ser också ut att vara kraftigt exploaterat!

Det kan jag som infödd stadsbo inte hålla med om :)

Jag ska se till att ta en bild av hur tomten ser ut idag, så att man ser hur eländet skär av promenadstråk och stora ytor på bästa läge där ingen vill vistas idag. KKH är en bit i pusslet som kommer knyta ihop gamla stan och västra hamnen. Jag ska inte ge mig in på att redogöra för Malmös historia, men förbättringen av centrum och angränsande stadsdelar har skötts på ett fantastiskt bra sätt de sista 15 åren. Dessförrinnan var det katastrof, och man kunde bo mitt i smeten utan att ens märka av att Malmö är en hamnstad.

Jag lovar återkomma till det, och visar en tidig skiss av konsertpodiet så länge;

DSC_1324.JPG

Skall kontor och hotell bekosta konsertsalen?

Nej. Det finns gemensamma funktioner inom hela projektet som samutnyttjas, och det får man väl betrakta som positivt.

en spännande tråd och fina bilder med ämnet -konsertsalar-, som ligger nära hifi-intresset. :)

Tack! :)

Link to comment
Share on other sites

Jag hade gärna sett ett nytt operahus på den plats som Waterfront nu ockuperar. Operan söker nya lokaler då man är trångbodda i den nuvarande lokalerna.

Tänk vilket önskeprojekt för en internationell arkitekttävling ett operahus som skall infogas tillsammans med Östbergs skapelse.

Jag håller med att ekonomiska aspekter idag tar helt över och inget får finansieras för sin egen skull, utan att ge en avkastning..

Calm

Link to comment
Share on other sites

Jag hade gärna sett ett nytt operahus på den plats som Waterfront nu ockuperar. Operan söker nya lokaler då man är trångbodda i den nuvarande lokalerna.

Det pågår upprustning av Malmö Opera just nu. Sigurd Lewerentz funkismästerverk är byggnadminnesmärkt;

DSC_1981.JPG

DSC_1978.JPG

DSC_1980.JPG

DSC_1969.JPG

Operan ligger vid station Triangeln (eller Triangelen som vi säger) och öppnar i september;

malmo_opera_04.JPG

Link to comment
Share on other sites

Sigurd Lewerentz är ju ingen okänd storhet, tyvärr kom han lite i skuggan på sin kollega Gunnar Asplund vid anläggandet av Skogskyrkogården ett verk som ingår i Världsarvslistan. Fantastisk anläggning.

De båda arkitekterna blev ovänner för livet då Asplund ville kompromissa under trycket av ekonomiska besparingar från beställaren. Lewerentz fick sedemera möjlighet att slutföra sina idéer och någon form av upprättelse.

Roligt att du lägger till lite varierande byggnader i din beskrivning!

Calm

Link to comment
Share on other sites

Det pågår upprustning av Malmö Opera just nu. Sigurd Lewerentz funkismästerverk är byggnadminnesmärkt;

DSC_1981.JPG

:o Detta är ju Malmö Stadsteater som jag besökte då och då när jag gick på S:t Petri bara ett par 100m nedför backen....

- Jag ser att jag inte hängt med utvecklingen:

Stadsteatern hade från början en ovanligt omfattande verksamhet, som innefattade talteater, opera, operett o dyl, balett och pantomim på dess scener, och dessutom hölls regelbundna symfoniska konserter på Stora scenen utöver orkesterns parallella funktion som teaterorkester fram tills att dessa flyttades till Malmö konserthus och blev fristående MSO 1985.
Link to comment
Share on other sites

Sigurd Lewerentz är ju ingen okänd storhet, tyvärr kom han lite i skuggan på sin kollega Gunnar Asplund vid anläggandet av Skogskyrkogården ett verk som ingår i Världsarvslistan. Fantastisk anläggning.

De båda arkitekterna blev ovänner för livet då Asplund ville kompromissa under trycket av ekonomiska besparingar från beställaren. Lewerentz fick sedemera möjlighet att slutföra sina idéer och någon form av upprättelse.

Bestämda herrar! :unsure:

Lewerentz vann arkitekttävlingen om Malmö Opera 1933 (Det hette Malmö Stadsteater fram till 1993*), och fick tydligen efter omtävling färdigställa projektet ihop med de övriga pristagarna Erik Lallerstedt och David Helldén. Här ser vi Lewerentz till vänster ca 1963;

Sigurd_Lewerentz_1963.jpg

Foto: Arkitekt Bernt Nyberg

*)

I och med flytten av Malmö Symfoniorkester 1985 bildades en ny teaterorkester, den dramatiska ensemblen blev en egen del med namnet Malmö Dramatiska Teater AB i vilken den musikdramatiska delen blev Malmö Opera och Musikteater. I samband med förändringarna ersattes det löpande repertoarsystemet av mer statiska block, vilket är vad vi i i huvudsak ser idag.

Link to comment
Share on other sites

:o Detta är ju Malmö Stadsteater som jag besökte då och då när jag gick på S:t Petri bara ett par 100m nedför backen....

- Jag ser att jag inte hängt med utvecklingen:

Malmö Opera har hängt med utvecklingen hyfsat bra, även om en del lösningar från 40-talet hänger med än. För podierna i vridscenen kom man på 60-talet på att man kunde dubbla lyftkapaciteten genom att byta motvikterna till bly;

DSC_1916.JPG

Link to comment
Share on other sites

”Thalia” som står i entrén är Bror Marklunds hyllning till scenkonsten. Det illa åtgångna originalet i gips byttes mot en bronsgjuten kopia 1974;

Thalia-stor.jpg

Foto: okänt

Salongens storlek kan varieras med hjälp av väggar som skjuts in via skenor i taket.

Antal sittplatser kan varieras från 400 - 1500.

Scenen är 25 m djup och och 25 m hög. Scenytan är 600 kvm. Scenöppningens höjd är 7 m och bredden kan varieras mellan 15 och 21 m.

I takt med nya tekniklandvinningar har ny ljud- och akustikanläggning, ny belysningsanläggning osv installerats. Det finns också en ny textmaskin, och Operan har en gång för alla beslutat att framföra opera på originalspråk.

Pågående renovering ska vara klar i augusti.

DSC_1897-.JPG

Link to comment
Share on other sites

Man kan fundera lite på vad ett scengolv har för akustiskt inverkan?

När jag var på visning av Musikverein konserthus i Wien så berättade guiden att under konsertsalen fanns ett utrymme som var avsett för att lagra stolar i och hade en låg takhöjd. Det utrymmet bidrog positivt till akustiken i salen, förmodligen genom att dämpa basresonanser via golvet.

Calm

Ps. Bror Marklunds Thalia visar väl på att Botox och silikon knappast var okända begrepp ens på fyrtiotalet eller är det bronsgjutningen som får dessa effekter? ;):D

Link to comment
Share on other sites

Man kan fundera lite på vad ett scengolv har för akustiskt inverkan?

När jag var på visning av Musikverein konserthus i Wien så berättade guiden att under konsertsalen fanns ett utrymme som var avsett för att lagra stolar i och hade en låg takhöjd. Det utrymmet bidrog positivt till akustiken i salen, förmodligen genom att dämpa basresonanser via golvet.

Förutom "storakustiska" egenskaper för att dämpa resonanser så är golvet mycket viktigt både för musikanter och skådespelare/dansare.

Det är inte ovanligt att cellister vill sätta ändpinnen i golvet för att få rätt klang osv.

På Malmö Opera ska man nu lägga ett skiktlimmat 1½"-golv med not och spont, 12mm plywood mellan 2x12 massiv kanadensisk limfogsfuru;

DSC_1961.JPG

DSC_1963.JPG

Tänk att limma detta på betongplattan i sitt lyssningsrum :mm: :mm:

Det finns ett kombinerat orkesterpodie / förscenspodie här också precis som du beskriver.

I vissa uppsättningar ställer man stolar på detta podie, så det rymmer antingen 60 musiker eller 60 sittplatser.

Man sänker då ner hela podiet och lyfter på stolsektioner från ett angränsande rum. 4 podier med vardera 2 motorer kan köras synkront. Podiet kan även användas under pågående föreställning;

DSC_1924.JPG

DSC_1922.JPG

DSC_1928.JPG

Link to comment
Share on other sites

Aha renovering på gång på Operan, vad trevligt.

Har bokat biljetter till både Les Miserables, Svansjön och Carmen i höst och nästa vår :)

De bytte ljudsystem för ngt år sedan om jag inte minns fel...

En fan med andra ord! :app:

Både akustik, ljud- och ljusanläggningen uppgraderades 2006.

Då var det också tid för motorisering på tågvinden.

Här ser vi en av ett tjugotal punktlyftar för 500kg som kan köras 0-1.8m/s;

DSC_1946.JPG

Takfackverken är original;

DSC_1936.JPG

DSC_1934.JPG

DSC_1943.JPG

DSC_1937.JPG

DSC_1933.JPG

Link to comment
Share on other sites

Det finns ett gäng övningsrum (~8st?) som vart och ett utrustats med ett piano.

Ena långväggen har klätts med en träläktspanel med bakomliggande stenull.

DSC_1931-.JPG
malmo_opera_02.JPG

Foto: Malin Arnesson

Ola Salo i Jesus Christ Superstar som spelades från okt 2008 till mar 2009.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 months later...

En liten uppdatering om KKH...

Nu har vi i stora drag fastlagt salens form med rätt proportioner och volym för att ge eftersträvade egenskaper i efterklangen. Även besökare till bakre platser under balkonger kan se minst 50% av takytan, förutom några få hörnplatser vilket accepteras.

Stolsplacering har valts för att klara kraven på sikt och bekvämlighet. På logerna utefter sidoväggarna placeras stolarna två och två snett vända mot scenen. Siktlinjer är otroligt viktigt att optimera, och séende och hörande hänger ihop här - bra siktlinjer är detsamma som bra direktljud.

Sidobalkongerna ökar andelen laterala reflexer till parketten och bidrar till diffusionen i salen, särskilt i lägre frekvenser. Balkongerna har justerats för att klara kravet på sikt och att kunna se minst 50% av takytan.

Vi har i nuläget 5 st reflektorer vardera 2.5 x 18 m som anpassas för orkesterns lyssning och för ljudutbredningen i salen. Reflektorernas utformning kommer finjusteras lite längre fram för att ge balans mellan olika grupper i orkestern, mellan solister och orkester och för att bibehålla ljudutbredning i salen.

KKH-sal_modell_001.JPG

Bild från Akustikons modell

Link to comment
Share on other sites

Vi har utfört 3D laserskanning och ljudmätningar i Grosser Musikverein i Wien för att kalibrera våra modeller mot en erkänt bra och rumsligt jämförbar sal.

Musikvereins klang är basrik och byggs upp av en hög densitet av jämnt spridda reflexer som främst beror på rummets form och en välbalanserad diffusion.

Några bilder från mätningen med Jan-Inge Gustafsson, Gunnar Widén och Mats Olsson från Akustikon samt Dragan Buvac från MSO;

Bild_006.jpg

Bild_001.jpg

Bild_010.jpg

Bild_013.jpg

Link to comment
Share on other sites

Mycket intressant!

Var som bekant på plats i vintras och förundrades över att den fina akustiken som vad jag förstår byggts på antika arkitektoniska kunskaper kombinerat med beprövad erfarenhet. Ett stor mått av tur eller kunskaper som bringats vidare i tradition fån mästare till mästare?

De gudinneförsedda pelarna var vad jag förstod gjorda i plåt och inte som övriga delar i trä. Frågan om vad de har för påverkan på akustiken.

Kul att denna sal blir uppmätt och dokumenterad och inte minst analyserad! Vad konstituerar en bra akustik och hur är den uppbyggd?

Intressant pojekt onekligen!

Calm

Link to comment
Share on other sites

Vad konstituerar en bra akustik och hur är den uppbyggd?

Vår första prioritet hitills är att få överensstämmelse i ekogram så att reflexer som bygger upp salens klang blir i världsklass.

Objektiva parametrar som analyseras och optimeras är egenskaper i efterklangen (exvis EDT), Klarhet C80, Tydlighet D50, Schwerpunktszeit TS, Rumslighet LEF mm.

Din fråga är den helt avgörande frågan, Calm, och vi kommer återkomma till den ett antal gånger i denna tråd.

Var som bekant på plats i vintras och förundrades över att den fina akustiken som vad jag förstår byggts på antika arkitektoniska kunskaper kombinerat med beprövad erfarenhet.

Jag vet det!

Jag blev så paff när du visade upp bilder här i våras. Sammanträffande.

Det ser ut som om de testar akustiken här :Idea:

Det gör de säkert, men jag är tveksam att gudinnor som dessa kommer passa in i KKH :D

Här är en bild på datormodellen av Musikverein som vi skapat från skanningen och i vilken vi gjort alla beräkningar för att säkerställa att modellen stämmer med mätningar.

kkh-musikverein_modell-mv001.JPG

Link to comment
Share on other sites

Vår första prioritet hitills är att få överensstämmelse i ekogram så att reflexer som bygger upp salens klang blir i världsklass.

Objektiva parametrar som analyseras och optimeras är egenskaper i efterklangen (exvis EDT), Klarhet C80, Tydlighet D50, Schwerpunktszeit TS, Rumslighet LEF mm.

Din fråga är den helt avgörande frågan, Calm, och vi kommer återkomma till den ett antal gånger i denna tråd.

Jag vet det!

Jag blev så paff när du visade upp bilder här i våras. Sammanträffande.

Det gör de säkert, men jag är tveksam att gudinnor som dessa kommer passa in i KKH :D

Här är en bild på datormodellen av Musikverein som vi skapat från skanningen och i vilken vi gjort alla beräkningar för att säkerställa att modellen stämmer med mätningar.

kkh-musikverein_modell-mv001.JPG

Skall bli utomordentligt intressant att följa!

När det gäller både golv och tak så minns jag att vår guide beskrev både utrymmet under konserthallens golv, men även takets speciella konstruktion. Kassettaket lär sitta uppe med linor och egentligen inte vara fast. Kanske det fanns även här ett utrymme ovan taket som påverkar. Hur får man med detta i er beräkning?

När det gäller gudinnestatyerna så har jag en idé, skulle man inte kunna få donatorer att pryda salens sidor med en oförglömlig staty? En mille för en sådan och gå till historien. Finns ingen gräns för folks fåfänga. :D :D ;)

Calm

Link to comment
Share on other sites

När det gäller gudinnestatyerna så har jag en idé, skulle man inte kunna få donatorer att pryda salens sidor med en oförglömlig staty? En mille för en sådan och gå till historien. Finns ingen gräns för folks fåfänga. :D :D ;)

Det är en helt utmärkt idé, och förmodligen inte orealistisk.

Kruxet är att få dem att passa in i miljön som tar avstamp i former från Piet Mondrian.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...