Jump to content

Diverse snubbar och deras prylar


Strmbrg

Recommended Posts

Nivåer som jag ser det, nästan är på gränsen till galenskap.

Varför galenskap? :icon_smile_cool:

Det finns ju de som ägnar sig åt klassificeringssystem och färgkoder på katter såg jag i en annan tråd.

Som ointresserad kan man ju tycka det är en helt meningslös syssla, men säkert inte om man har kattintresse.

Personligen gillar jag bäst att förändra när det inte blir för stora skillnader och systemet i grunden känns stabilt. De stora förändringarna tycker jag är lite jobbiga. Om det nu var det du menade med "nivåer".

Link to comment
Share on other sites

Det här är exempel på en ton som inte passar på Euphonia. Den är både sårande, nervärderande och felriktad. Detta säger jag i egenskap av global moderator.

I klartext innebär det att jag ber dig upphöra med den här typen av uttalanden och att du respektera detta.

Att jag skriver/menar är att JAG(och ännu mindre frugan) absolut INTE vill till nivåer där det t.ex köps kablar för summor som jag i bästa fall köper högtalare för.

Nej, som jag hela tiden poängterat i tidigare trådar, så är jag övertygad om att vägen till välljud(i min värld) inte behöver kosta "skjortan", däremot så

krävs det mycket tid och tålamod, men det är för mig det som vår hobby handlar om, testa och jämföra, byta åsikter och erfarenheter.

Skulle min filosofi såra folk, sorry, inte mycket att göra åt, jag har skrivit här på forumet, just för att som JAG ser det balansera upp många gånger tron att

hög prislapp är detsamma som den säkra vägen till välljud, vilket JAG anser inte alltid är fallet.

Trådar med inbördes beundran, kan säkert vara trevliga, men ibland tycker JAG att det blir lite för mycket av det "sockersöta" och då är "strmbrg" trådar och inlägg verkligen uppfriskande.

Att JAG hoppas att "strmbrg" fortsätter med sitt skrivande, det gör jag verkligen, JAG förstår inte hur någon kan bli kränkt av hans skrivande, tvärtom.

Jag har visat "strmbrg"s fabulerande i denna tråden för några kollegor idag och nu för frugan och alla har fått sig ett gott skratt, som förhoppningsvis förlänger livet. :)

Link to comment
Share on other sites

Men hallå i stugan ... finns det någon här som har några exempel på hur man bemöter sånt som Strmbrg "kåserar" kring?

Typ;

- Det är ju ingen bas i den låten - det är det i alla fall på min anläggning!

Kan bemötas med;

- Tycker du det? Vad är det du saknar?

Eller mer uppkäftigt;

- Jag var på konserten, och basen lät faktiskt så här.

Eller kanske;

- Jo, jag vet, mina stativare återger inte så låg bas.

Eller en annan variant;

- Jag gillar basen i den här låten, helt rätt i mina öron.

Link to comment
Share on other sites

Att jag skriver/menar är att JAG(och ännu mindre frugan) absolut INTE vill till nivåer där det t.ex köps kablar för summor som jag i bästa fall köper högtalare för.

Nej, som jag hela tiden poängterat i tidigare trådar, så är jag övertygad om att vägen till välljud(i min värld) inte behöver kosta "skjortan", däremot så

krävs det mycket tid och tålamod, men det är för mig det som vår hobby handlar om, testa och jämföra, byta åsikter och erfarenheter.

Skulle min filosofi såra folk, sorry, inte mycket att göra åt, jag har skrivit här på forumet, just för att som JAG ser det balansera upp många gånger tron att

hög prislapp är detsamma som den säkra vägen till välljud, vilket JAG anser inte alltid är fallet.

Trådar med inbördes beundran, kan säkert vara trevliga, men ibland tycker JAG att det blir lite för mycket av det "sockersöta" och då är "strmbrg" trådar och inlägg verkligen uppfriskande.

Att JAG hoppas att "strmbrg" fortsätter med sitt skrivande, det gör jag verkligen, JAG förstår inte hur någon kan bli kränkt av hans skrivande, tvärtom.

Jag har visat "strmbrg"s fabulerande i denna tråden för några kollegor idag och nu för frugan och alla har fått sig ett gott skratt, som förhoppningsvis förlänger livet. :)

Man tackar - det här menar jag är mer den ton vi eftersträvar. Jag skulle heller inte lägga enorma summor på kablar men jag respekterar dom som inte tycker som jag. Jag har också full respekt för den som är beredd att lägga stora slantar för det "bästa" ljudet och också vill ha det senaste. Det är dessutom bra för dom som vill handla med begagnat.

Jag håller också helt med dig att det inte behöver kosta skjortan att få bra ljud och att det behövs tålamod och det behövs testas etc. Någon annan sätter glädjen i att få sätta tändern i den senaste McIntoshen eller vad det nu kan vara. Det är också väldigt OK.

Jag tror även att min fru kan dra på smilbanden åt Strmbrgs betraktelse, men Euphonia är inte bästa forumet att nå henne på. Strmbrg har haft många bra och tänkvärda inlägg och det kommer förhoppningsvis flera men ovanstående föll inte i god jord som du märkt. Det kanske kommer en betraktelse över hur fantastisk vår hobby kan vara eller det kanske blir för sockersött?

Link to comment
Share on other sites

övertygad om att vägen till välljud(i min värld) inte behöver kosta "skjortan", däremot så

krävs det mycket tid och tålamod, men det är för mig det som vår hobby handlar om, testa och jämföra, byta åsikter och erfarenheter.

Strmbg har inte sagt något om pengar. Det måste vara en annan diskussion.

Som jag uppfattar det är det tvärtom det du beskriver som han parodierar. Det är din hobby han förlöjligar.

Han får gärna rätta mig om jag uppfattat fel.

Men hallå i stugan ...

:)

Han har ju själv sagt att han skrev så för att det såg snyggt ut.

Link to comment
Share on other sites

Jag uppskattar Strmbrgs inlägg.

Jag får ibland en känsla av att han går långa omvägar till vad han egentligen vill säga. Kanske vill han ha det så. Jag gissar mig till detta efterhand och eftersom jag och ev andra får gissa blir det stor utrymmen för tolkningar och feltolkningar.

Här kommer en tolkning. Jag uppskattar om du bekräftar om det är i närheten vad du menar Strmberg:

- Strmberg menar att det är bättre att vara nöjd än missnöjd. Jag får också en känsla av att Strmberg själv bedömer hur man är nöjd eller missnöjd. De som ständigt strävar framåt och uppgraderar är missnöjda och de som inte bryr sig om tänkbara ljudförbättringar och bara lyssnar till musiken är nöjda. Samt att det möjligen är ohällsosamt att jaga förbättringar hela tiden.

Jag inser att det kan finnas en rastlöshet i att hela tiden behöva uppgradera och att det kan både vara en sund del av hobbyn och ett symptom på något man inte mår bra av.

För vissa är ljudkvaliteten viktigare än musiken och för andra är det bara musiken som är grejen. Var och en avgör hur man vill ha det. För vissa är säkert uppgraderingar en stor del av hobbyn. Målet kan då kanske vara att uppnå den egna subjektiva perfektionen i sin musikåtergivning. Det är till 100% ok att tycka olika om detta och att handskas med sin hobby på det sätt som passar en själv, Strmbergs sätt och uppgraderingskillens sätt.

Eftersom Strmbrg väcker känslor kring sina ämnen och att några kanske tar illa vid sig får man tåla. Det som är viktigt för alla (tycker jag) är att tonen inte blir för hård och att vi har respekt för vår olika syn på en mångfasiterad hobby.

Mitt syfte med mina frågor i mitt förra inlägg och i detta är att Strmbrg skall bli lite tydligare så man slipper tolka och gissa. Eller så vill han skapa denna lite syrliga debatt.

Jag tror inte Strmbrg menar något illa.

Fortsätt med dina trådar och visa respekt för olika sätt att handskas med vår hobby

med vänlig hälsning Calle B

Edit: gramatikfix...

Edited by Calle B
Link to comment
Share on other sites

:)

Han har ju själv sagt att han skrev så för att det såg snyggt ut.

Jamen, jamen :blush ... jag vill ju bara veta hur ni andra bemöter nedlåtande kommentarer? Ge mig lite ammunition att ladda bössan med när jag råkar ut för nån som råkar haspla ur sig en dryg kommentar! Kan vi lämna persondiskussionen och diskutera företeelsen? Det skulle jag vilja!

Link to comment
Share on other sites

Men hallå i stugan ... finns det någon här som har några exempel på hur man bemöter sånt som Strmbrg "kåserar" kring?

Typ;

- Det är ju ingen bas i den låten - det är det i alla fall på min anläggning!

Kan bemötas med;

- Tycker du det? Vad är det du saknar?

Eller mer uppkäftigt;

- Jag var på konserten, och basen lät faktiskt så här.

Eller kanske;

- Jo, jag vet, mina stativare återger inte så låg bas.

Eller en annan variant;

- Jag gillar basen i den här låten, helt rätt i mina öron.

Jag tror att allt detta kan alla uppleva någon gång i livet inget konstigt o jag tycker inte att något behöver vara rätt eller fel,om man har mkt bas i sin anläggning ja då kan man ju helt enkelt uppfatta allt annat som bas fattigt,sitter man i en bil med "överdriven"mkt bas för att sen gå in o lyssna på ett par stativhögtalare jag då kan man helt enkelt sakna en hel del om det sen bara är till en början eller bestående kan ju vara en annan sak,mkt bas behöver ju inte innebära att det är rätt för alla,jag tycker igentligen det är mer intressant hur människor kan uppfatta ljud så olika om det är utav vana till ett ljud(vilket kanske är mest troligt)eller om vi har i olika steg lärt oss att bedömma ljud bättre eller sämre kan ju diskuteras men för min del har jag gått ner i kvantitet i basen det betyder att jag har tappat en del i lägre register men kvaliteten tycker jag ändå har ökat då den bas som finns sammarbetar bättre med rummet.

Link to comment
Share on other sites

Väldigt vad detta blev känsligt!

Vi är väl vuxna människor, som tål lite annorlunda vinkling på diskussioner som rör vår hobby. Jag måste säga att jag blev väldigt förvånad över de starka reaktioner som kom från tongivande medlemmar på detta forum och jag undrar verkligen varför? Tänk om man t ex inte tålde "Starke man" på TV, för att man jobbar som tjänsteman eller är politiker i en kommun...

Själv tycker jag Strmbrg ofta har inlägg som är lite "jobbiga", men om han vill och orkar får han gärna skriva för mig. Många tycker nog inläggen är underhållande och andra tycker kanske att de är tjatiga/tråkiga/för teoretiska eller dyl...

Just hans inlägg i denna tråd tyckte jag dock var väldigt träffande och kul att läsa. Jag kunde skratta gott (åt mig själv och andra) även om jag själv har köpt Nordost-kablage (begagnade) för 22.000:- till högtalarna och strömkabel till förstärkaren för 15.000:-... Jag rodnar lite, men är nöjd med ljudet här hemma ;) . På samma sätt tycker jag "Starke man" med sina avsnitt om medarbetarsamtal, "Vision 2035", Svinarps sjöstad är väldigt kul och träffande (eftersom verkligheten egentligen kanske är just så töntig...) även om jag jobbar i en Skånekommun.

Euphonia har en mycket bra stämning i grunden, som jag tycker vi ska vara rädda om. Gäller även hur man tar emot lite annorlunda inlägg från kanske lite nyare medlemmar med kanske lite annat sätt att tänka...

Jag tycker det finns mycket värre företeelser att reagera på. T ex hur vissa säljare hoppar in i trådar och lägger meningslösa inlägg (bara för att synas?)..

/ Ulf

Link to comment
Share on other sites

Ja, det är nog som med det mesta ... man måste försöka ha en viss självdistans till saker och ting. Om man tar sin hobby på för stort allvar är det risk att ta åt sig och bli för känslig för kritik.

Nej, nu blir det att spisa en platta ... med Loreena McKennitt - och den som bara vågar säga att hon inte är bra - den ska jag, ska jag ... ja det ska jag minsann!!

;)

Link to comment
Share on other sites

Hej!

Många har skrivit kloka saker som vanligt :)

Efter en omläsning av Strombergs inlägg så har jag har lite svårt att förstå upprördheten från vissa medlemmar. Men det känns som om det lagt sig nu. Inlägget är mer glimten i ögat än elakt som jag uppfattar det. Efterföljande inlägg av Stromberg pekar ju ytterligare i den riktningen. :)

Och visst handlar det om nöjdhet och våga vara nöjd. Vi som har läst Strombergs tidigare trådar vet ju att han är just "nöjd" och vill kanske även aktivt värna om sin nöjdhet till viss del. För visst är det så att man blir påverkad av andras åsikter - både i positiv och negativ riktning.

Jag kan t.ex. själv erkänna att det tar emot lite att bjuda hem audiofiler som kanske hittar fler "fel o brister" i anläggningen än vad som redan är uppenbara för mig ;-) Jag är helt enkelt nöjd med anläggningen som jag uppfattar som tillräckligt bra för mig att bara spela och njuta och fokusera på musiken som är det stora för mig. Nu tror jag säkert att det skulle gå bra ändå, men tanken har slagit mig i alla fall...

Nåväl, det var kanske lite OT men jag uppskattar Strombergs inlägg generellt. Och ibland undrar jag hur sjutton han hittar på alla dessa topics :D

Hade jag varit Stromberg hade jag t.ex. försökt sälja senaste inlägget till Bertil Hellsten på Ljud & Bild.....helt klart i hans ådra.

/Shaft

Link to comment
Share on other sites

Jag har inga problem med att andra skulle tycka att jag har en kass anläggning. Den är min och duger åt mig.

Jag har inga problem med att andra skulle tycka att jag har en för dyr anläggning på gränsen till snobbism. Den är min och jag har själv betalt för den.

Det finns massvis som har bättre eller dyrare prylar än jag, det finns ännu fler som har sämre prylar än jag. Det är deras val och mina val är mina egna. Jag blir inte det minsta provocerad av Strmbrgs inlägg. Det visar väl att det finns plats för alla åsikter. Högt till tak gillar jag, det kan bli bättre ljud då också för övrigt.

Link to comment
Share on other sites

Jag har inga problem med att andra skulle tycka att jag har en kass anläggning. Den är min och duger åt mig.

Jag har inga problem med att andra skulle tycka att jag har en för dyr anläggning på gränsen till snobbism. Den är min och jag har själv betalt för den.

Det finns massvis som har bättre eller dyrare prylar än jag, det finns ännu fler som har sämre prylar än jag. Det är deras val och mina val är mina egna. Jag blir inte det minsta provocerad av Strmbrgs inlägg. Det visar väl att det finns plats för alla åsikter. Högt till tak gillar jag, det kan bli bättre ljud då också för övrigt.

"Just as simple as that" :)

Gillar man inte en tråd, jaa, då hoppar man väl över tråden, det gör jag med trådar som inte ger mig något.

Självklart måste vi tåla att vi själva och andra driver med vår hobby, för jag har många ggr funderat på om JAG börjar bli galen, när jag har testat t.ex

kablar fram och tillbaka och upptäckt att ljudförändringen blir större bara jag flyttat min lyssningsfåtölj några cm i någon riktning.....he..he..

Vem avgör vad som är galenskap inom vår hobby ? Alla har vi väl våra preferenser.

Så länge mrX är nöjd med sin 100 000 kronors kabel är det ju fine för mrX, men i MIN hifivärld kommer alltid det vara snudd på galenskap. Sedan kan ju mrX tycka synd om MIG som aldrig får uppleva den nivån som mrX tycker sig avnjuta med sina kablar.

Men jag hade ju förstås gärna lånat hem kablarna av mrX under några veckor för lite testande..he..he.. :)

Link to comment
Share on other sites

Året var 1983.

Inge Naning stod i begrepp att flytta på sig.

Flyttandet innebar att han skulle skaffa sin första egna så kallade kvart.

De senaste fem åren hade Inge utvecklat ett intresse för hifi. Framförallt var han fascinerad av apparaterna och högtalarna.

Han hade en Luxmanreceiver, som faktiskt var bredare än standarden på 43 cm.

Men framförallt hade den något som hette "Acculock", typ: När man snurrade på den tunga tuningratten, så nöp en elektromagnetisk tvärbroms åt om svänghjulet när en station nåddes. Dessutom kunde man justera känsligheten för den funktionen, så att den inte nöp på svaga skräpsändare.

När Inge lyssnade på radio så var det bara P3s "Soul Corner" som gällde, så funktionen var mest liksom en häftig grej.

Musik hade han ganska begränsad kännedom om.

När han sladdade in i någon skivaffär så blev det oftast tomt inne i kraniet. Inte så att hjärnan for ner i strupen, men han kom aldrig på vad han skulle titta efter för musik. Han var ju inte så intresserad av musik.

Han brukade ställa sig vid bokstaven C. Där fanns ju både Cooper, Alice; Collins, Bootsy och Clinton, George. Mycket praktiskt, eftersom det i stort sett var de enda artister han kom på när han klev in i en skivbutik.

Han gled mycket hellre in i någon av alla de fina Hifi-butiker som på den tiden fanns i stan.

På den tiden fanns det ofta speciella ljudrum hos ”radiohandlarna”. En liksom glasbur, fullsketen med högtalare, förstärkare, receivrar, kassettdäck, rullbandspelare, tuners, DBX-manicker och hörlurar och små batteridrivna Ortofon-mc-trafos.

Oftast fanns det även en konsol mitt på golvet. Apparaterna och högtalarna hade små nummerlappar och på konsolen kunde man trycka på motsvarande numrerade knappar.

Man kunde tex knappa in ett Technics kassettdäck, en Kenwood-tuner och en Teac rullbandare. Varvid inget annat hände än att en säljare kom in och försynt frågade vad fan man höll på med.

Nä, så var det kanske inte riktigt, men det är ju rätt länge sedan detta.

Hur det än var, så brukade unge herr Naning hänga i dessa liksom glasburar.

I en av glasburarna favoriserades en högtalarfirma som fått för sig att musik skulle spelas upp baklänges.

Det skulle ge en mer realistisk upplevelse av hur det är att sitta i en konsertsal och lyssna på symfonier och sånt.

Nu förhöll det sig ju så, att Inge Naning hade en mycket begränsad musikalisk kännedom. Inte minst då det gällde symfonier och sånt.

Han var så okunnig att han fått för sej att man måste kunna läsa noter för att kunna tillgodogöra sig symfonier.

Och sånt.

Åtminstone om man lyssnade mer än fem sekunder in på Beethovens femma.

Nu föll det sig inte bättre än att Inge fullständigt sket i att de baklängesspelande högtalarna tydligen i första hand skulle låta som en konsertsal. Högtalarna var ju så oerhört häftiga!

Enligt reklamen var effekttåligheten obegränsad och alla andra högtalare var dumma utom dessa. Alltså om man tolkar det som Inge gjorde.

Alice Cooper och knasfunk skulle säkert låta bra det också.

Just det! Inge skulle ju flytta hemifrån ja:

Det viktigaste, dvs typ det enda, kriteriet för honom på en vettig lägenhet var att det skulle gå att möblera med de baklängesspelande högtalarna i vardagsrummet.

På den tiden fanns det inte så mycket datorer, så Inge körde med rutat papper och skalenliga små lappar för soffa, fåtölj, bokhylla, blomma etc.

Han var så noga att han använde det millimeterpapper han köpt i Polen 1978. Pappret luddade upp sig om han ritade och suddade, därav de små flyttbara pappersbitarna.

Där skulle högtalarna stå och där skulle han sitta. På mittplatsen i den rostbruna plysch-soffan.

Den platsen fick man ont i ryggen av att sitta på, visade det sig.

Det mest övertygande med baklängeshögtalarna var när man lyssnade på applåder. Det hade försäljaren låtit honom förstå.

Alla andra högtalare lät som stekt ägg utom dessa.

Vad han inte reflekterade över då, var att ett stekt ägg inte låter alls.

Men det gjorde högtalare.

Mysko.

Någon månad innan det var dags att skriva Inge Naning på ytterdörren så slog han till på denna världens bästa högtalare. Det var det sista paret till gamla dollarkursen och kostade 8900. Sen skulle de visst kosta fjorton.

Naturligtvis hade Inge inte kontanter nog för att lösa ut drömlådorna. Därför nappade han efter omoget och i princip sekundsnabbt övervägande på att öppna ett Panasonic-konto.

Att räntan var 36 procent förträngde han mycket disciplinerat.

Han bodde ju fortfarande hemma och hade viss respekt för sina föräldrar som sannolikt mycket skarpt skulle ifrågasätta att han kom hem med dessa nyförvärv. Alltså, när det är så mycket annat praktiskt, nödvändigt och trist som behövs i ett nytt hushåll.

För att undvika tjafs, så terminaliserades dessa lyckobringare istället hos en polare, som bodde i närheten av den nya lyan.

Naturligtvis packades de omgående upp hos kamraten. Basljud var väl ett av de få musikintressen han hade. Prylfixeringen var - typ - det som fyllde ut resten av medvetandet hos Naning.

Musiken, den var till för att anläggningen skulle kunna bedömas och helst beundras.

De två kamraterna langade på en Bondlåt som hette ”Resultat av Plöjningstävlan” med Sigge Fürst.

Nä, det var nog en annan Bondlåt: ”For Your Eyes Only”, hette den. Tror inte det var med Sigge heller, för den delen.

Pojkarna imponerades av mullrandet. Budskapet i texten orkade de inte sätta sig in i.

Eftersom detta var världens bästa högtalare, så var det ju – tveklöst - precis såhär det skulle låta.

Även om nåt annat verkade låta bättre så var ju detta liksom referensljudet.

Fotnot: Historien är hyfsat sanningsenlig och Inge Naning heter egentligen något annat.

Strmbrg, typ.

;)

De baklängesspelande högtalarna hette Bosse Amalgam, typ.

Edited by Strmbrg
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Hm,

Som alla enkelt kan se är jag ny i detta forum. Däremot kan jag inte påstå att hifiintresset på något sätt är nykommet efter att som liten knatte knatat efter en tvättäkta audiofil till far som både gett mig mycket nyfikenhet, kunskap och upplevelser även om det var "märkligt" att lyssna på fushionjazz när kompisarna lyssnade på Trazan och Banarne...

Jag tyckte personligen att inledningen i denna tråd var riktigt underhållande och tolkade trådskaparen som en hifiintresserad person som verkligen är nöjd med det han har/hade och lyssnar på.

Varför sticka under stol med att vi alla har våra egenheter och njuter av att det inte är så enkelt att slå fast vad som låter bäst - det går ju inte att mäta, det är ju hela härligheten tycker jag!

Genom åren har jag själv gått fram och tillbaka mellan olika ytterligheter som att tycka att kabeldiskussioner är rena tjafset till att efter en tid börja fundera över om man inte skall läsa på, prova, testa, köpa, jämföra och till slut åker man dit trots allt. Köper en härligt omskriven, dyr, välrenommerad kabel och njuter av den uppenbara skillnaden. Det går en tid och sedan byter man till något skräp och funderar över vad man kan få för de där fem rosa man gav för kabeln man nu gärna hade omsatt i en skön hög med SACD-plattor istället?

Sedan är man inne på att den senaste CD-spelaren är helt outstanding, börjar prova CD-spelare med rör...njuter och snurrar till det så att man blir nojjig. Allt är ju helt fantastiskt... läser och får sedan uppleva en 25 kg-klump till CD från tidigt 90-tal, hur lät den? Jovars, SACD fanns ju inte, men den spelar ju de gamla härliga skivorna man har på ett helt nytt sätt, vad hände?

Så är mitt hifiintresse, det tar aldrig slut, tar alltid nya vändningar och jag tycker denna trådskaparens kåseri är precis så som jag ser det; man vet inte vad man får för sig runt hörnet!

Tack för mig!

TMC

Link to comment
Share on other sites

Hej!

Kul med nytillskott.

Ja, kanske både av pryttlar och deltagare.

Nu syftade jag dock på dig!

Jag har ju raljerat med de påhittade personernas beteende i anekdoterna här ovan.

Men man är ju lite eljest själv ochså.

Vilket framgår av berättelsen om Inge Naning.

Humor och själdistans tror jag kan vara en av alla olika verktyg som behövs för att komma framåt och hitta rätt i både tillvaron och hifi-djungeln.

Eller är det en öken?

:schild_help:

Link to comment
Share on other sites

Jag förstår inte vad som upplevs som stötande, provocerande i Strmbrgs inlägg?

Jag tycker att det var mycket underhållande och bra skrivet :)

Precis !

Va inte så dj..vla känsliga (104 db / 1w).

möjligen kan man ifrågasätta "story telling" på ett forum, det finns liksom ingen fråga att besvara.

Det är med apparatnissar vs musiklyssnare är en intressant diskussion. Fattar inte riktigt varför apparatnissarna blir putta när man påtalar att själva apparat letandet och uppgraderingar är en väldigt stor del av deras HiFi intresse.

Det är inget fel med det, det är man själv som skall tycka det är roligt.

Det är lite som om supportrar skulle bli putta för att man säger du går mest på Hockey för att sjunga och uppleva stämningen och kamratskapet live. Alternativt du kollar ju bara på matcher på TV.

Felet med alla forumsdiskussioner oavsett forum är när man missar poängen med själva diskussionen, det är inte att vinna, övertyga eller påtvinga andra sina åsikter utan att just utbyta ideer, lägga fram sin vinkling på det etc. Visst det finns rena faktafrågor också men i stort är det en dialog man är ute efter inte att vinna.

Det är då det blir intressanta diskussioner och inte pajkastning.

Edited by qsecofr
Link to comment
Share on other sites

Felet med alla forumsdiskussioner oavsett forum är när man missar poängen med själva diskussionen, det är inte att vinna, övertyga eller påtvinga andra sina åsikter utan att just utbyta ideer, lägga fram sin vinkling på det etc. Visst det finns rena faktafrågor också men i stort är det en dialog man är ute efter inte att vinna.

Det är då det blir intressanta diskussioner och inte pajkastning.

En synnerligen klarsynt och bra aspekt!

Link to comment
Share on other sites

Kan inte se att vi på något sätt skulle vara begränsade i detta forum att bara prata apparat- eller musikrelaterade frågor. Diskussionen är fri och obunden.

Även filosofiska och tankemässiga inlägg är en del av ett levande forum. Sedan behöver man faktiskt inte engagera sig i alla trådar. Det finns saker som åtminstående jag hoppar över. Så fortsätt du Strbrg! Är inläggen intressanta så får de svar annars klingar de av automatiskt.

Mvh Calm

Link to comment
Share on other sites

Inspirerad av trådens anda, vill jag delge er ett kåseri - från mig till Er alla. Håll till godo.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Denna historia föll sig någon gång på NittonhundraNittio-talet.

Den snälle, försiktige och för Hifiintresset nyväckte diplomaten Staaaar Gejser (likheterna med mitt eget nick är högst tillfälliga) ålagde ännu ett besök hos sin kamrat BMW-brackan Matte Miljonär.

Matte hade i sin fräcka centrumlya nyss installerat en Hembio, något som var hetare än Saharasolen vid denna tidpunkt under nittonhundranittiotalet. I det fall omvärlden inte kände till detta, var Matte Miljonär frikostig med att berätta precis hur hett detta med hembio var och hur hopplöst töntiga alla ”stereomänniskor” var. En del lyssnade till och med på några såna däringa EllpeSkivor också. Herregud :dead: !

Så föll det sig så att Staar Gejser (återigen, har absolut ingenting med undertecknad att göra) råkade ramla in på en affär med företrädelsevis Skotska produkter, där Staar föll pladask för en vinylspelare med en 12a i modellbeteckningen. Hela det skotska konceptet slukades med hull och hår, och snart stod nämnda skivspelare hemma hos Hr Gejser tillsammans med skotska högtalare och skotsk förstärkarelektronik.

Det lät underbart :app: . Solen sken oavsett väder ute, och (EllPe-)skivor spisades såväl till kaffet som till andra drycker :icon_smile_cool: .

Denna historia utspelade sig under en tid då Undert… flåt Staar frekvent nyttjade Stadens nöjesutbud, och då Matte Miljonärs fräcka centrumlya förstås låg perfekt placerat och därför utgjorde den naturliga samlingspunkten för Kompisgänget.

Vid ett av Staars många sådana besök hos Matte Miljonär, förevisades återigen Den Fantastiska Hembion inför en häpen församling. Tänk, att höra en helikopter snett bakom sig bakom soffan! Detta var väl ändå den slutliga lyckan i elektronikväg. Tyckte alla. Utom en. För alla försök till musikavlyssning på denna anläggning lät, enligt Staar i alla fall, ungefär likadant som den där helikoptern bakom soffan.

Låt oss stanna upp ett slag och reflektera över detta. Är det ädlare att tiga och acceptera något som för vår ädle hjälte förefaller vara lögn och förbannad dikt, eller istället stå upp som en man och hävda det enda rätta :?:

Just det. Sanningen bör föräras alla, så även Matte M!

Således reste sig alltså Staar upp, rak och stolt som en fura i ryggen, och förkunnade att musik låter mycket bättre på ett system som är ämnat för detta, och inte i ett system ämnat för att höra rotorblad snett bakom soffan till vänster :o .

Under en stunds pinsam tystnad tvekade Staar, men beslöt sig för att följa hjärtat och sin egen övertygelse och fortsatte. Den, med skotska mått mätt modesta, anläggning som stod hemma hos Gejser lät på alla upptänkliga sätt mycket bättre på musik än Herr Miljonärs Hembio. Och det skulle alla med normal hörsel uppfatta omedelbums!

Ett sus gick genom församlingen, och man hade kunnat höra en (pickup-)nål falla.

Matte, som minsann inte backade för något, antog utmaningen med ett bländvitt och segervisst leende. Men så ta hit den därna löjliga Stereon då! Fast inga EllpeSkivor, nej digitalt ska det vara så långt det är möjligt för då blir det ju bäst och dessutom rättvist.

Det bar sig inte bättre att Staar helgen därpå släpade dit sin integrerade förstärkare av skotsk härkomst. Nu skulle minsann Det Rätta segra.

Inkopplingen var minutiös och till församlingens häpna ögon kontrollerades också åt vilket håll kontakten var vänd. På något sätt förtätades luften och alla förnimmade allvaret.

In med första skivan i Den Fantastiska Hembion. Lisa Nilsson lät, tja, som en helikopter snett bakom soffan till vänster. Nöjda miner och nickanden från församlingen. Det här var grejer, det. Omkoppling till den skotska förstärkaren gjordes. Spänning. Luften dallrade. Som inför ett straffavgörande i en VM-final. Lisa Nilsson lät… något mindre som en helikopter fast som en jämntjock gröt rakt framifrån.

Ridå :o .

Omkoppling, byte av skiva. Samma resultat. Staar dubbel- och trippelkollade alla anslutningar. Korrekt. Alltihop. De flesta tyckte nog att Lisa lät rätt behaglig, men att det lät märkligt på något sätt via den skotska förstärkaren, som om allt ljud kom från samma ställe. Digital surround var den klara vinnaren, och vår ädle hjälte fick, efter att ha kopplat ur sin skotske följeslagare, lämna arenan med svansen mellan benen :shy: .

Väl hemma, dagen efter, slickades såren och vad är väl bättre metod än att plocka fram lite Blues på EllPe. När Staar så satt in förstärkaren på sin plats i lyssningsrummets altare upptäcker han något fruktansvärt.

”MONO”-knappen var prydligt intryckt :o .

Efterföljande gång med kompisgänget förklarades fadäsen, men juryn hade redan förkunnat sin dom. Såna där dyra stereoprylar var helt onödiga. Dessutom kunde de inte återskapa en helikopter som närmar sig snett bakifrån.

Vår hjälte Staar Gejser hade fått sig en av Hifi-livets läxor.

Link to comment
Share on other sites

:)

Alltid kul/bra med lite självdistans.

Men nu var det ju inte du, utan nån annan, tydligen...

Och, som någon skrev härovanför:

Varför måste ett forum bara innehålla frågor som skall besvaras?

Jag har aldrig sett forum som någotslags frågepanel.

Inte primärt i alla fall.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...