Dyraste hifi-pryl du köpt?

[Strmbrg]

En annan tråd handlar om fördelningen prismässigt mellan de ingående komponenterna.

Den här tråden skall (har jag tänkt i alla fall) handla om priser i kronor.

Vad är det mesta du nånsin pröjsat för en enskild pryttel till anläggningen?

Jag vet inte om detta ens kommer att bli intressant att läsa, men det skall det bli intressant att få reda på.

Förvisso förekommer ju ofta inbyten och hur skall man räkna då?

Eller att man sålt en sak till någon och köpt en ny av någon annan, hur skall man räkna då?

För enkelhets skull så gäller frågan det försäljningspris apparaten hade.

Högtalare i inbyte 3000 kr - ny högtalare, "Holken 2,8i Ghia" prislapp 10000 kr - prutade till 9000 kr.

Då är svaret 9000 kr.

Man kan ju även fråga vad hela anläggningen bellat. Men, eftersom några har multikanal, vissa har fler signalkällor än andra osv, så blir den siffran svårare att värdera.

Den dyraste sak jag köpt är ett par högtalare Magneplanar MG1.6 (nya visningsex) för 16000kr.

Kanske jordnötter i ett forum som detta, men skulle man berätta för morsan tex, skulle hon sannolikt baxna.

[ukiro]

Jag tycker frågeställningen är lite intressant, men skulle kanske vilja sätta det i relation till något. Det finns de som sitter på så stora ekonomiska tillgångar och/eller höga löner att ett inköp för 100000 är mindre i förhållande till resurserna än ett inköp för 16000 var för dig.

Så jag svarar lite kryptiskt såhär: Med demo-ex-rabatt kostade min dyraste komponent 2,65 gånger min dåvarande bruttomånadslön.

[Robin]

Jag tycker frågeställningen är lite intressant, men skulle kanske vilja sätta det i relation till något. Det finns de som sitter på så stora ekonomiska tillgångar och/eller höga löner att ett inköp för 100000 är mindre i förhållande till resurserna än ett inköp för 16000 var för dig.

Så jag svarar lite kryptiskt såhär: Med demo-ex-rabatt kostade min dyraste komponent 2,65 gånger min dåvarande bruttomånadslön.

Då du i en tidigare tråd skrev att du var "vanlig löneslav" så utgår jag från att din bruttolön ligger någonstans i krokarna kring snittet i Sverige, alltså ca 26000kr/mån.

26000x2.65=69800.

Min gissning är att du köpte ett par högtalare för ca 70tkr

edit: Min för egen del största investering hittills är för 40% av min bruttolönmånadslön. Jag har dock inte snittlönen i Sverige. Sug på den ukiro

[wintermute]

Sett i relation till dåvarande månadslön måste nog den Linn Mimik som jag köpte när jag gjorde lumpen vara dyrast (pris ~11000, månadslön ~3000).

[ukiro]

Min gissning är att du köpte ett par högtalare för ca 70tkr

EDIT: Här fanns svammel om vad i Robins kalkyl som var fel. Det är irrelevant så jag tog bort det.

Men nu ska vi inte ha snoppmätartävling! Jag tycker att någon sorts kvantifiering av personers hängivenhet till musiklyssnande är mer intressant än att se vem som kan spendera mest, eftersom det visar på olika inställningar snarare än olika inkomster. Jag har en kompis som lägger ALLT på skivor, och har gjort det i 25 år. Varje månadslön sedan mitten av åttiotalet har kramats ur maximalt för skivinköp. Nu tjänar han ganska lite, men sett till just hängivenheten och musikpassionen så tror jag extremt få, om ens någon här på forumet, kan trumfa honom. Därmed inte sagt att han bör koras till någon slags vinnare; Jag höll hans linje under några år, men har medvetet valt att fördela lite mer av inkomsten på annat än skivor, som till exempel anläggningen, ett lite bättre boende, finare kläder och privatimporterad amerikansk hantverksöl (som ju de facto gör musiken bättre!).

[conan]

En beggad Lyra Skala är nog min största investering. Jag trodde att folk på jobbet skulle tro jag var helt galen ... men så var det inte. Några golfare och nån bilentusiast tyckte det var i sin ordning. Vadå 20kkr ? Det var väl inte så farligt ... allt är relativt.

Som fotoentusiast lägger jag ner mer pengar på det området ..

Jag brukar tänka - så länge jag inte behöver köpa en ny kamera mer än en gång var tredje år - så är det ok.

[figge]

Börjar likna: Vem har längst s....?

[Bebop]

Vad är det mesta du nånsin pröjsat för en enskild pryttel till anläggningen?

Jag vet inte om detta ens kommer att bli intressant att läsa, men det skall det bli intressant att få reda på.

Jag tänker inte delge några summor - dom är en uppgörelse mellan mig och säljare. Däremot kan jag delge att det är rätt så kostnadseffektivt att spendera några år i USA/Kanada och inhandla amerikans/kanadensisk hifi där. Förutsättningarnaför de flesta stora märken är dock att man har fast adress åtminstone 6 månader. Då kan man redan när affären görs upp komma överens om anpassning till 230 Volt, CE-märkning och att ens serienummer listas som överenskommen för senare export.

För övrigt är det ofta rätt så bra att köpa demoex.

[jbwe72]

Hej!

Den dyraste investeringen i min anläggning är väl egentligen huset den står i men nu var det inte det som gällde. Jag tar inte upp min inkomst heller för jag tycker inte att det hör hit.

Högtalarna jag köpte i Juni 2008 betingade ett pris på 10500 Kr och var då begagnade. Nypriset på dem var 23000 Kr och de var 8 månader gamla.

Det är den dyraste delen i min anläggning, prisvärt enligt mig.

Jag får räkna med att leva med dessa Audio Physic Spark 5 ett bra tag framöver. Det finns många andra saker som drar pengar än HiFi så detta var en ganska stor utgift för oss. För mig var det ett stort kliv upp på högtalarstegen. Jag spelade på JBL TLX8 innan, jag vet att många håller dessa högt men jag tyckte inte alls om dom. TLX8 orna fick jag på köpet när jag köpte en Pioneer 656 MK II av en arbetskamrat. Förstärkaren finns kvar i anläggningen och fungerar bra trots sin ålder.

Frågeställningen är intressant och jag tycker att Strmbrg kommer med många bra uppslag.

Den andra tråden med fördelningen i procent kan jag inte skriva något meningsfullt inlägg i efter som det är så stora prisskillnader på prylarna i min anläggning.

MVH Jonas

[Kent_n]

Den dyraste HiFi elekroniken har jag inte köpt ännu..

För övrigt tycker jag frågeställningen är mindre intressant..Min inkomst eller hur mkt pengar jag spenderat är min ensak.

Däremot är jag otroligt nöjd med mitt ljud o ljudbilden jag har..

[ukiro]

Det går att vrida och vända på det här i all evighet, tror jag. Utöver mina försök till att sätta dyraste komponentens pris i ett sammanhang, ovan, så finns andra högintressanta faktorer:

Totalt spenderad summa på ljudanläggningar genom hifi-karriären

Även om man kanske inte sitter och ruvar på monstruösa highend-apparater så kan man ha spenderat flera hundra tusen genom åren. Här finns inte nödvändigtvis något rätt eller fel, då vissa finner hobbyns kärna i att få testa och mixtra med så många komponenter som möjligt (typen "resan är målet") medan andra ser varje uppgradering som ett nederlag då det antyder att man gjort felköp tidigare.

Kostnadsfördelning hård- och mjukvara

En annan debatt där rätt och fel är ovälkomna begrepp är vad som borde kosta mest; musiken eller anläggningen. Vad är en rimlig fördelning? Det är förstås personligt och hänger ihop med hur man tycker & tänker kring sitt musiklyssnande, men det är alltid intressant att få inblick och förståelse i hur andra resonerar.

Finansiering: spara eller låna?

Vissa har både de ekonomiska förutsättningarna och karaktärsstyrkan att betala för sina grejer med egna pengar, medan andra är mer benägna att ta till avbetalningar och lån. Det vilar ett tungt täcke av tabu över den här frågan, vilket jag tycker är lite tråkigt. Jag tror alla här funderar över vad man ska våga låta sig drömma om, hur man ska kunna lösa finansieringen av något man fastnat för, eller hur tusan andra kan ha råd med grejerna de har. Vill man inte dela med sig av sånt, vilket jag har all respekt för, så behöver man inte. Men det är ett intressant ämne och om man kan hålla sig undan snoppmätandet borde en diskussion kunna ge intressanta perspektiv på ekonomifrågan.

[Bebop]

Finansiering: spara eller låna?

Spara för framtida köp eller spara till redan gjorda köp är en smaksak och karaktärsfråga. Skillnaden är räntekostnaden och möjligen en ofrihetskänsla ("den som är satt i skuld är inte fri").

Sedan kan det ju vara så att en del tillfällen endast kan tillvaratas genom alternativ finansiering, annars går tillfället ur händerna ... Generellt sett är det dock bättre ekonomi att först spara och sedan handla (om man har tålamodet att vänta). Då slipper man ju räntekostnader och om det är s k räntefria lån kan man kanske pruta 5 % som är det butiken många gånger får betala till finansieringsbolagen.

[ukiro]

Spara för framtida köp eller spara till redan gjorda köp är en smaksak och karaktärsfråga. Skillnaden är räntekostnaden och möjligen en ofrihetskänsla ("den som är satt i skuld är inte fri").

Sedan kan det ju vara så att en del tillfällen endast kan tillvaratas genom alternativ finansiering, annars går tillfället ur händerna ... Generellt sett är det dock bättre ekonomi att först spara och sedan handla (om man har tålamodet att vänta). Då slipper man ju räntekostnader och om det är s k räntefria lån kan man kanske pruta 5 % som är det butiken många gånger får betala till finansieringsbolagen.

Just karaktärsfrågan är vad det hänger på för min del. Jag är väldigt envis och effektiv på att betala av skulder, men är usel på att spara. Det har alltid varit så, och jag har aldrig lyckats ändra på det nämnvärt även om jag umera har jag både buffertsparande och privat pensionssparande. Så ovan nämnda personrekord i hifi-köp finansierades med lån, men då hade jag redan betalt av alla andra lån och krediter så jag var totalt skuldfri. Det kändes kanske inte helt idealiskt att då gå och skuldsätta sig igen, men jag kommer vara klar på ett par år och demo-ex-rabatten väger upp de nedprutade räntekostnaderna. Och jag har mina drömhögtalare!

[New Order]

Mina högtalare är den dyraste hifi investering jag gjort.Håller i övrigt med Bebop och Kent n i denna fråga.Det är personligt,även om jag kan förstå folks nyfikenhet!

[calm]

Tycker egentligen frågan om vad saker kostar är mindre intressant än vad som har givit mest effekt i relation till insatsen.

I dagsläget skulle jag säga de akustikgrejor som jag fått hjälp med av Matts O. har givit mest effekt på ljudet, men därmed inte dyrast.

Om folk är beredda att lägga en förmögenhet på en bil för att därmed öka körglädjen så kan jag inte se att man inte skulle kunna satsa på ett ordentligt system och därmed öka livsglädjen med musik att njuta av varje dag. Var man sin lyckas smed som det heter.

Calm

[ukiro]

Om folk är beredda att lägga en förmögenhet på en bil för att därmed öka körglädjen så kan jag inte se att man inte skulle kunna satsa på ett ordentligt system och därmed öka livsglädjen med musik att njuta av varje dag. Var man sin lyckas smed som det heter.

Jag tror inte så många av oss känner sig missunsamma eller upprörda av att se dyra system i bildtrådarna. Avundsjuka kanske, men det är en annan femma. Jag skulle rent av vilja påstå att billiknelsen är överflödig – Om man har musik som främsta intresse är det helt naturligt att lägga större delen av sina disponibla resurser där.

Sedan har vi alla olika resurser i form av tid och pengar, som dessutom varierar genom livet. Jag tycker det intressanta inte är hur våra individuella förutsättningar ser ut, utan hur vi väljer att disponera dem. Att ta del av andras filosofier kring livet med ljud och musik är viktigt för att nyansera de egna ståndpunkterna.

[calm]

Jag tror inte så många av oss känner sig missunsamma eller upprörda av att se dyra system i bildtrådarna. Avundsjuka kanske, men det är en annan femma. Jag skulle rent av vilja påstå att billiknelsen är överflödig – Om man har musik som främsta intresse är det helt naturligt att lägga större delen av sina disponibla resurser där.

Sedan har vi alla olika resurser i form av tid och pengar, som dessutom varierar genom livet. Jag tycker det intressanta inte är hur våra individuella förutsättningar ser ut, utan hur vi väljer att disponera dem. Att ta del av andras filosofier kring livet med ljud och musik är viktigt för att nyansera de egna ståndpunkterna.

Ett brinnande intresse kan ta sig många uttryck från moderation till besatthet.

Mitt inlägg handlade om den hifi-ointresserade som inte förstår dels att det är skillnad på ljud och ljud och dels heller inte kan förstå att det överhuvudtaget finns saker som kostar som de gör i dessa sammanhang. Därav jämförelsen med bilen. De flesta vet att en Ferrari är våldsamt dyr, men kanske inte ens har en susning i vilket härad ett par Alexandria ligger och än mindre att någon skulle lägga så mycket på ett par högtalare.

Hur starkt intresset är respektive vilka resurser man har avgör självfallet vad man köper och hur.

Vad gäller hur ett system byggs upp så är det vanligen en mycket lång resa som börjar med det billiga till det dyra, i mitt fall nästan femtio år av ständigt bytande och uppgraderande till man börjar komma till vägs ände.

Calm

[Strmbrg]

Jag tror inte så många av oss känner sig missunsamma eller upprörda av att se dyra system i bildtrådarna. Avundsjuka kanske, men det är en annan femma. Jag skulle rent av vilja påstå att billiknelsen är överflödig – Om man har musik som främsta intresse är det helt naturligt att lägga större delen av sina disponibla resurser där.

Sedan har vi alla olika resurser i form av tid och pengar, som dessutom varierar genom livet. Jag tycker det intressanta inte är hur våra individuella förutsättningar ser ut, utan hur vi väljer att disponera dem. Att ta del av andras filosofier kring livet med ljud och musik är viktigt för att nyansera de egna ståndpunkterna.

Å andra sidan kan man ha musik/hifi som största intresse utan att lägga större delen av sina disponibla resurser där.

För min del så är väl musik/hifi det största intresset tillsammans med foto.

Men, så himla mycket tid eller resurser lägger jag inte ner trots det.

Har väl aldrig blivit "fanatiker" på något område...

[hellbit]

Högtalarna är min dyraste investering (vad jag betalt) när det gäller nypris så ligger steget i samma prisläge.

[hellbit]

Å andra sidan kan man ha musik/hifi som största intresse utan att lägga större delen av sina disponibla resurser där.

För min del så är väl musik/hifi det största intresset tillsammans med foto.

Men, så himla mycket tid eller resurser lägger jag inte ner trots det.

Har väl aldrig blivit "fanatiker" på något område...

Något ska man ju lägga sin disponibla inkomst på.. Om det är bil, stereo , resa eller alltihop tycker jag är upp till var o en.

Beror också på vilken fas i livet man är i.

Om jag vore 55 bast och sitter i ett hus belånat till 50% samt med en buffert på låt säga 2 månadslöner. Ja då hade jag lagt mycket mycket (för att inte säga allt) av den disponibla inkomsten på resor och musikanläggning hehe.

You only live ones...

[ukiro]

För min del så är väl musik/hifi det största intresset tillsammans med foto.

Men, så himla mycket tid eller resurser lägger jag inte ner trots det.

Det här är väldigt intressant, och just ett sådant alternativt perspektiv jag försökte provocera fram i den här tråden. Av det du har över efter mat, räkningar osv så lägger du inte så mycket på musik och hifi trots att det är ett av dina två största intressen – Har du någon teori eller resonemang om varför det blivit så? Och betyder det att du har annat i livet som slukar pengar (utöver de fasta utgifterna), men som du är mindre intresserad av? Eller är det ett medvetet val att spara/ammortera/donera/etc? Nu närmar vi oss intrång i privatlivet, men jag blir väldigt nyfiken.

[conan]

Jag lägger inte heller hela min disponibla inkomst på hifi. Det är helt enkelt så att det måste dyka upp nåt så pass bra att det känns värt att handla samt att det inte äter upp hela sparkapitalet - det är ganska korkat att inte ha en buffert - hur stor eller liten den må vara.

På kamerasidan brukar jag resonera att det måste vara minst dubbelt, helst fyra gånger, så bra som innan med avseende på en eller flera parametrar. Förra gången var det antal pixlar - nästa gång lär det vara dynamiskt omfång eller brusnivå om man så vill.

Inom hifi är jag mer osäker på vad som är "dubbelt så bra" till "rimliga pengar". Vi får se.

[Strmbrg]

Det här är väldigt intressant, och just ett sådant alternativt perspektiv jag försökte provocera fram i den här tråden. Av det du har över efter mat, räkningar osv så lägger du inte så mycket på musik och hifi trots att det är ett av dina två största intressen – Har du någon teori eller resonemang om varför det blivit så? Och betyder det att du har annat i livet som slukar pengar (utöver de fasta utgifterna), men som du är mindre intresserad av? Eller är det ett medvetet val att spara/ammortera/donera/etc? Nu närmar vi oss intrång i privatlivet, men jag blir väldigt nyfiken.

Jag kan väl försöka börja med att svara såhär:

Varför skulle utdelningen av intresset öka med ökad penga-insats?

Egentligen, alltså.

Det kanske gör det, men det måste ju inte vara så.

Om jag räknar ihop summan jag lagt ut på tex hifi under alla år, så blir den nog större än jag vill veta av.

Men, det har - som jag ser det för min del - snarare med dåligt omdöme och oöverlagda val att göra, än det har att göra med att intresset skall tillgodoses.

Sen är det ju det där med vad man jämför med och vem man talar med.

Jag är uppväxt med attityden att "även det enkla är gott nog". "Dyrt är onödigt, det billiga duger gott".

Exklusiv smak var bara dumheter. Kräsna människor sågs med stor skepsis.

Så morsan skulle nog behöva "sätta sej ner" om jag berättade att min nuvarande anläggning har kostat drygt 40000 kr.

[hellbit]

Hehe detta är mycket en generationsfråga. Jag arbetar som finansiell rådgivare på bank och många äldre kunder med stort kapital (ofta över 5 miljoner) har levt efter tesen "även det lilla är gott nog" Det är iofs därför de nu är rika:) men jag blev för ett tag sedan uppriktigt ledsen när en man som nu är 82 år sa "frugan är sjuk och nu kan man undra varför man på 60-70 talet inte bjöd henne på 2 Hawaii resor om året istället för att samla pengarna på hög"

Den situationen ska inte jag hamna i.. Därmed inte sagt att man inte ska ha ett sparkapital som täcker oförutsedda utgifter. 2-3 månadslöner täcker i en "normal" ekonomi oftast det mesta (hur många gånger har man fått en utgift på mer än 60 000kr?).

Om jag någonsin sitter i hus med utflugna barn och bara behöver tänka på mig o frugan så kommer resor, hifi och andra upplevelser att prioriteras och om vår disponibla inkomst tillåter så kommer vi leva gott...

Kanske rätt mycket off topic nu men det är som sagt kul att se hur folk resonerar.

Själv sparade jag ihop till ca 50% av vad anläggningen kostar sen lånade jag resten till förmånlig ränta och amorterade av det lånet på 8 månader. Nu sitter jag med en anläggning som för ett par år bara var en dröm.

Att låna är inget problem så länge man amorterar snabbt och sålänge man kan avyttra tillgången närsomhelst utan att stå med restskuld (vilket man oftast kan när man köper begagnat) Jag ser det också som så att mycket av pengarna finns i anläggningen, tror nog jag skulle kunna få tillbaks 90% av vad jag gett om jag varit tvungen att ha pengarna.

Bara min syn på det hela och många tycker säkert annorlunda, men man ser mer av "min" attityd hos -80 talisterna.

[Kent_n]

men jag blev för ett tag sedan uppriktigt ledsen när en man som nu är 82 år sa "frugan är sjuk och nu kan man undra varför man på 60-70 talet inte bjöd henne på 2 Hawaii resor om året istället för att samla pengarna på hög"

Tål att tänka på..Som Cornelius sade "man kan ingenting ta med sig"

[New Order]

Är det så att den manliga delen av befolkningen har lättare för att bli fanatiska inom olika områden?Tycker att det verkar som så.Att ta saker med måtta som Strmbrg gör är nog svårt för många.Även om jag sympatiserar med inställningen.Oftast så blir det att pendeln svingar till det yttersta läget innan man sansar sig....

[Strmbrg]

Är det så att den manliga delen av befolkningen har lättare för att bli fanatiska inom olika områden?Tycker att det verkar som så.Att ta saker med måtta som Strmbrg gör är nog svårt för många.Även om jag sympatiserar med inställningen.Oftast så blir det att pendeln svingar till det yttersta läget innan man sansar sig....

Frågan är ju vad som är måttfullt?

Det beror rimligtvis helt på betraktaren.

Jag tycker egentligen inte att jag är speciellt måttfull. Men vet att jag är betydligt måttfullare än många andra.

Till saken hör väl att jag inte vräker på så mycket till vardags. Då kan man ju unna sej att både spara lite och "impulsköpa" nån grunka emellanåt.

Köper billigaste snabbkaffet, billigaste leverpastejen, har billigaste bredbandet, diskar för hand, har låga bilkostnader, inget sommarställe, billigaste "juicen", billigaste flingorna, vanlig filmjölk, låga klädkostnader bla bla etc etc.

Tycker nämligen inte att jag mår bättre av dyrare vardags-saker och då blir det ju bara eld för kråkor att köpa dyrare än billigast.

[hellbit]

Är det så att den manliga delen av befolkningen har lättare för att bli fanatiska inom olika områden?Tycker att det verkar som så.Att ta saker med måtta som Strmbrg gör är nog svårt för många.Även om jag sympatiserar med inställningen.Oftast så blir det att pendeln svingar till det yttersta läget innan man sansar sig....

Jo ibland går det undan i svängarna hehe. Tycker också att Strmb har kloka ord och om man är nöjd/tillfredställd med sina grejer/situation så är det ju fine. Vad jag däremot ogillar det är folk som egentligen vill handla och resa osv men som av någon outgrundlig anledning inte vill använda sina pengar..

[hellbit]

Frågan är ju vad som är måttfullt?

Det beror rimligtvis helt på betraktaren.

Jag tycker egentligen inte att jag är speciellt måttfull. Men vet att jag är betydligt måttfullare än många andra.

Till saken hör väl att jag inte vräker på så mycket till vardags. Då kan man ju unna sej att både spara lite och "impulsköpa" nån grunka emellanåt.

Köper billigaste snabbkaffet, billigaste leverpastejen, har billigaste bredbandet, diskar för hand, har låga bilkostnader, inget sommarställe, billigaste "juicen", billigaste flingorna, vanlig filmjölk, låga klädkostnader bla bla etc etc.

Tycker nämligen inte att jag mår bättre av dyrare vardags-saker och då blir det ju bara eld för kråkor att köpa dyrare än billigast.

Mitt problem är ju faktiskt att jag är gladare om jag har schyssta kläder , slipper diska, har ett sommarställe osv (hur skönt hade det inte varit att kunna åka ut med frugan och polarna till sin sommarstuga vid havet över helgen:)

När jag hade min första stereo för runt 5 loppor så satt jag inte o tänkte "satan vad nice detta är"

Det gör jag däremot varje dag jag går in i vardagsrummet o ser stereon (jag är supernöjd) O då har jag ju inte ens satt igång musiken hehe.

[ukiro]

Jag har ställt många frågor i den här tråden och ska försöka göra rätt för mig med lite svar också. Det blir en aning off topic, men med lite tur lästvärt ändå.

Först det där med att lägga den disponibla inkomsten på hifi & musik. Som kanske inte framgick helt solklart så syftade jag både på utrustning och skivor. Jag är inne i en hårdvarufas nu (mer om den strax), men det hör till undantagen. I normalfall är det skivor jag lägger mest pengar på av alla mina intressen, just för det är mitt största och sedan första skivköpet för 23 år sedan det överlägset mest konsekventa och ihållande intresse jag haft.

Jag berörde tidigare det här med kostnad för skivsamling kontra kostnaden för hårdvaran skivorna spelas på. Jag tillhör kategorin som alltid hungrar efter ny musik, men det finns andra som har en mindre uppsättning skivor som de lyssnar på desto oftare i stället. Jag har personligen väldigt svårt att tänka mig en sån tillvaro, men onekligen vore det ekonomiskt fördelaktigt att inte alltid hungra efter nya ljud.

När det gäller det rena hifi-intresset, som alltså rör tekniken, så beskrev jag lite generaliserande det som två typer, där den ena har attityden "resan är målet". Hit sållar jag de som byter prylar ofta och gärna, mekar och tweakar, kanske överväger eller redan sysslar med DIY-grejer, och som ser på hifi ungefär som en veteranbilsfantast ser på bilar. Jag skulle spontant gissa att den här kategorin äver överrepresenterad på forum.

I andra änden av spektrat (för helt svartvitt är det inte) finns de som enbart ser hårdvaran som ett nödvändigt ont för att lyssna på musiken. Man vill inte testa nya grejer såvida inte något är trasigt, håller inte reda på vad prylarna heter och har nog inte så mycket att hämta i ett hifi-forum.

De sistnämnda tror jag är mer hängivna musiken, men de förstnämnda kanske hör mer av den. Min kompis som köpt skivor för varje korvöre i 25 år skulle nog få ut mer av sin enorma skivsamling om han avsatte en liten slant till ett hårdvarukonto varje månad, men han har rest runt i hela den musikaliska galaxen och hört allt som höras kan, medan någon med fantastisk anläggning och blygsammare samling sitter kvar på samma lila musikaliska ö år efter år. Men de kan vara lika lyckliga för det…

Jag har tänkt mycket på de här grupperingarna och framför allt alla små positioner däremellan, för att försöka lista ut hur jag får det bästa av två världar. Jag vill aldrig bli en parameterlyssnare, någon som inte hör musiken för alla ljud, men jag vill heller inte resa genom mitt musikuniversum med smuts på rutorna. Tänk vad man kan missa!

Jag är här och på andra forum nu eftersom jag håller på att byta upp mig, men så fort jag är klar med det lär jag försvinna under radarn igen. Jag vill få det ur världen så jag kan glömma tekniken igen och bara lyssna. Men för att jag ska nå dit måste jag se till att hitta så bra komponenter som möjligt för det jag max kan förmå att betala, för om jag gör förhastade köp eller försöker nöja mig med näst bäst så kommer jag snabbare börja lyssna efter det som är fel och behöva uppgradera igen. Jag hör alltså till kategori två. Jag är fortfarande osäker på vilken kategori strmbrg hör till =)

För att knyta an till ursprungsämnet så började denna uppgraderingsresa med att jag råkade höra ett par högtalare som jag inte kunde förmå mig att glömma. Jag gjorde mitt yttersta för att bli nöjd med något billigare, men det gick inte. De blev min dyraste komponent, och lär så förbli, då det känns omotiverat att lägga mer pengar på de delar som bidrar mindre till ljudet. Jag har skrivit en del om den här uppgraderingsresan (på engelska) på ukiro.com för den som orkar/vill läsa.

En sak vi inte diskuterat här är ålder. Det tar ett tag innan man normalt har möjlighet att lägga något krut på ljud, oavsett hur gärna man vill, eftersom det är så mycket annat man ska ha när man flyttar hemifrån. Studier, TV, dammsugare, dator, möbler, bil och fan vet allt. Sen kan det komma barn mitt i allt det där också, och vips blir det inte lugn och ro förrän 20 år senare. Jag försöker nu snåla ihop till den anläggning mina eventuella barn kommer växa upp med, och med det perspektivet vill man undvika förhastade testköp. Det kommer ta några år till innan jag är klar tror jag, men sen hoppas jag att den anläggningen ska räcka i åtminstone 10 år, som den förra gjorde. Och blir det barn är jag väl tillbaka om 20...