Suomela Posted November 22, 2009 Posted November 22, 2009 Kanske har ni redan tagit del av den fascinerande historien kring den brittiska pianisten Joyce Hatto (1928-2006) vars tolkningar av de stora pianoverken fick den pianofila världen att förundras. Om inte uppmuntrar jag er att läsa Mark Singer's artikel Fantasia for Piano, Joyce Hatto’s incredible career publicerad i The New Yorker september 2007 som jag av en händelse snubblade på i ett annat forum. /Suomela Quote
plundin™ Posted November 22, 2009 Posted November 22, 2009 Visserligen gammal skåpmat ( ), men ett intressant musikeröde... Även om hon inte spelade på mer än ett fåtal inspelningar! Inte bara intressant för pianofiler, utan (o)trevlig och sedelärande läsning för alla som är intresserade av musik och musikhistoria och inspelningar! /ptr Quote
Almen Posted November 23, 2009 Posted November 23, 2009 Ja, det är intressant. Inte alla som bedrar gör det av snöd vinning. Intressant är ju också musikkritikern på Gramophone som först sågar Yefim Bronfmans Rachmaninoff med Bronfman sounds oddly unmoved by Rachmaninov ’s intensely slavonic idiom och ett antal år senare hyllar samma inspelning med stunning . . . truly great . . . among the finest on record . . . with a special sense of its Slavic melancholynär han tror att det är en annan pianist. Man börjar ju fundera lite på hur mycket kritiker låter sig påverkas av sina fördomar i stället för att lyssna oförbehållsamt. Quote
plundin™ Posted November 23, 2009 Posted November 23, 2009 Man börjar ju fundera lite på hur mycket kritiker låter sig påverkas av sina fördomar i stället för att lyssna oförbehållsamt. Jag tror inte att det finns någon kritiker (eller människa) som kan lyssna "oförbehållsamt"! Vi är alla präglade av våra erfarenheter, förutfattade meningar och annat strunt. Vi fungerar inte utan ett visst mått av skygglappar som detta ger oss, om vi var lika öppna för intryck som när vi var som nyfödda skulle vi aldrig kunna reflektera över våra erfarenheter, för vi skulle vara för upptagna med att bli intryckta. /ptr Quote
Almen Posted November 23, 2009 Posted November 23, 2009 Förvisso, men vad jag menade var att det känns rätt uppenbart att han bara rapat ur sig en kliché utan att verkligen lyssna. Dessutom tycker jag att det kan lukta lite illa när man svepande pratar om "slaviskt" (och judiskt, svart, etc.). Quote
plundin™ Posted November 23, 2009 Posted November 23, 2009 Förvisso, men vad jag menade var att det känns rätt uppenbart att han bara rapat ur sig en kliché utan att verkligen lyssna. Det är väldigt lätt att avfärda saker i en kontext och sedan omvärdera och höja dom i en annan, speciellt närt det ligger lång tid emellan. Sett ur ett rent almänmänsksligt perspektiv. Sen är det ju lätt för den som ser uttalanden ur kontext att tycka att "det borde han minsann vetat eller förstått! Dessutom tycker jag att det kan lukta lite illa när man svepande pratar om "slaviskt" (och judiskt, svart, etc.). Som citat sett, visst, men åter igen taget ur sin kontext är citaten bara en betydleselös färgning. Att den kanske smakar tveksammt ur sin kontext kan jag hålla med om . Som någon som brukar gödsla sitt språk med analogier har jag ingen synpunkt på användandet av några som helst beskrivande jämförelser (även sånnt som kan upplevas som kränkande ur kontexten) bara det hjälper läsaren/lyssnaren att förstå det man vill ha sagt! Jag tycker på det hela taget att "vi" svenskar har blitt lite för mesiga och inställsamma när det gäller hur vi anväder vårt språk. (Inte för att det har nått med Bryce Morrisons omvärderingar av Bronfmans inspelning av Prokofievs Tredje Pianokonsert efter 15 år eller Joyce Hatto för den delen...) Jag tycker förövrigt att "Slavisk melankoli" bra beskriver Prokofievs tredje pianokonsert, inte minst finalsatsen. Hörde Bronfmans inspelning för många år sedan, men har inga klara minnen av den inspelningen. Men ta gärna och lyssna på Nikolai Demidenkos inspelning på Hyperion, ett rent tekniskt mästerskap, eller Martha Argerichs rent emotionella urladdning på DG "Originals! /ptr Quote
Almen Posted November 24, 2009 Posted November 24, 2009 Som någon som brukar gödsla sitt språk med analogier har jag ingen synpunkt på användandet av några som helst beskrivande jämförelser (även sånnt som kan upplevas som kränkande ur kontexten) bara det hjälper läsaren/lyssnaren att förstå det man vill ha sagt! Jag tycker på det hela taget att "vi" svenskar har blitt lite för mesiga och inställsamma när det gäller hur vi anväder vårt språk. Du föredrar Nystroem och Peterson-Berger, menar du? ...ta gärna och lyssna på Nikolai Demidenkos inspelning på Hyperion, ett rent tekniskt mästerskap, eller Martha Argerichs rent emotionella urladdning på DG "Originals! Tack för tipset! Quote
plundin™ Posted November 24, 2009 Posted November 24, 2009 Du föredrar Nystroem och Peterson-Berger, menar du? Musikaliskt ligger jag nog närmare Nystroem än PBs "smetiga" nationalromantismer, att läsa, hmmm... är PB väldigt underhållande om man är medveten om den tid han verkade i och de strömningar som då togs för givet. Nystroems skriftställeri känns kanske lite mer "sakligt", även om jag inte upplever honom som någon större stilistiker. Dom är trots allt sprungna ur två ganska olika generationer.. /ptr Quote
Almen Posted November 24, 2009 Posted November 24, 2009 Ja, jag menar deras textförfattande, inte komponerandet (där även jag håller Nystroem högt), och vad gäller Nystroem tänker jag mest på hans famösa Louis Armstrong-recension anno 1933. Hr. Jazzkungen och människoätarättlingen Louis Armstrong visar sin slätrakade flodhästfysionomi flaxande med en helt vanlig mässingstrumpet och en jättestor vit näsduk klafsar han fram till tribunen. ... Att hans lungor hålla är förvånande, men fysiskt brås han nog både på förfäder och gorillor. ... Då och då torkade han med den stora näsduken sitt feta, svettiga ansikte som egentligen består av en stor tjutande mun, allt under det att trummor, saxofoner och basuner bakom honom kämpade ursinnigt sinsemellan för att nå toppen på denna flämtande dårpippikonvulsion. I och för sig taget ur sin kontext det med, men... Quote
plundin™ Posted November 24, 2009 Posted November 24, 2009 I och för sig taget ur sin kontext det med, men... Som sagt var, känns väldigt tidsberoende. Inget man kanske kan hänga upp sig på idag! Gör man det så har man kasnke hamnat i en tidsloop i rymd-tidskontiniumet där det är viktigare att allt är PC än att man förstår sakers samanhang... /ptr Quote
Almen Posted November 24, 2009 Posted November 24, 2009 Som sagt var, känns väldigt tidsberoende. Inget man kanske kan hänga upp sig på idag! Gör man det så har man kasnke hamnat i en tidsloop i rymd-tidskontiniumet där det är viktigare att allt är PC än att man förstår sakers samanhang... Tjaa, tycker väl att man inte behöver acceptera allt som sagts bara för att det förflutit en viss tid. Nystroems uttalande är ju rasistiskt hur man än vänder och vrider på det, och för min del har det inte med PK eller ej att göra. Det var ju ingalunda så att alla musikskribenter då skrev på det sättet. Men det är möjligt att jag inte "förstår sakers sammanhang". Quote
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.