Tekniken bakom A eller B

[Kent_n]

Eftersom jag inte så där jätte mkt bryr mig om tekniken utan mer går på ljud, känsla, feling och totalupplevelsen när jag lyssnar på HiFi, så är jag ibland mer borta än vanligt när man pratar om förstärkare klass A eller klass B kanske finns ännu mer betäckningar. Läste om förstärkare som började spela i B för att sedan gå över i A (finns chans att det var tvärtom)

Kan någon på ett enkelt sätt förklara. vad är klass A och B, skillnad i konstruktion etc. Gärna på ett för mig begripligt sätt.

Tack på förhand.

[Björn-Ola]

http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rst%C3%A4rkare

[Engelholm Audio]

Eftersom jag inte så där jätte mkt bryr mig om tekniken utan mer går på ljud, känsla, feling och totalupplevelsen när jag lyssnar på HiFi, så är jag ibland mer borta än vanligt när man pratar om förstärkare klass A eller klass B kanske finns ännu mer betäckningar. Läste om förstärkare som började spela i B för att sedan gå över i A (finns chans att det var tvärtom)

Kan någon på ett enkelt sätt förklara. vad är klass A och B, skillnad i konstruktion etc. Gärna på ett för mig begripligt sätt.

Tack på förhand.

Inte helt lätt alltid, men ett försök ska man ju våga sig på!

Klass A så kan en ensam transistor ta hand om hela musiksignalen självt. Transistorn är "alltid på" och reagerar på minsta lilla musiksignal. Att den alltid är på är en del av förklaringen till att den blir skitvarm även när den inte spelar musik.

Klass B så behövs två transistorer, eftersom dom delar på musiksignalen i övre- och undre del, eller plus och minus, eller sett till högtalarelementen: om membranet åker utåt eller inåt. Här måste en överlämning ske mellan trissorna...och överlämning innebär alltid problem oavsett om det är mellan människor eller trissor eller datorer eller... Här finns ett fenomen som kallas övergångsdistorsion, men det finns massor mer att säga om detta.

En sidoeffekt av detta är effektiviteten, dvs hur mkt effekt (watt) får jag ut för varje effektenhet (watt) jag stoppar in. Typiskt sett ca 25% för klass A och 50% för klass B. Resterande effekt omvandlas till värme vilket betyder att skall du ha ut 100 watt klass A måste du stoppa in 400 watt in i förstärkaren från vägguttaget...vilket vidare betyder att du måste få bort 300 watt i värme genom t.ex. kylflänsar!

Träffas vi kan jag rita en enkel graf som jag inte hittar på nätet - förvånande nog. Påmin mig Arken 2010!

[Timbre™]

Eftersom jag inte så där jätte mkt bryr mig om tekniken utan mer går på ljud, känsla, feling och totalupplevelsen när jag lyssnar på HiFi, så är jag ibland mer borta än vanligt när man pratar om förstärkare klass A eller klass B kanske finns ännu mer betäckningar. Läste om förstärkare som började spela i B för att sedan gå över i A (finns chans att det var tvärtom)

Mycket talar för tvärtom och då det har utvecklats en djungel av förstärkarteknikvarianter är det sannerligen inte lätt att hålla reda på begreppen. Bra länk och sammanfattning men vill vi ytterligare krångla till det finns ju alltid Dan Agostino's Sustained Plateau Biasing och Denons Optical Class A att ta till. Kanske ingenting för puristen men just nu lyssnar jag via klass AB och det går alldeles utmärkt.

[Engelholm Audio]

Mycket talar för tvärtom och då det har utvecklats en djungel av förstärkarteknikvarianter är det sannerligen inte lätt att hålla reda på begreppen. Bra länk och sammanfattning men vill vi ytterligare krångla till det finns ju alltid Dan Agostino's Sustained Plateau Biasing och Denons Optical Class A att ta till. Kanske ingenting för puristen men just nu lyssnar jag via klass AB och det går alldeles utmärkt.

Personligen tror jag mycket handlar om marknadsföring! Klass A eller Klass B eller Klass AB eller varför inte Klass D? Oavsett teknik måste du bemästra tekniken och var så säker på att någon stans får man alltid ta striden: värmeutveckling, övergångsdistorsion, övertons-dist, im-dist...

[conan]

Förr kanske det var tydliga skillnader mellan klass A, AB, B eller som Technics introducerade, klass AA. AA var egentligen klass AB med lite extra elektronik för att komma närmare en klass-A-lösning.

Idag kan man simulera en elektronikkonstruktion med avseende på en mängd parametrar - flera hundra för varje transistor. Det betyder att man kan komma närmare en idealisk lösning än tidigare. Förr var det lättare att bestämma sig för klass A och vips var man av med en massa problem och kunde koncentrera sig på den övriga konstruktionen.

Det här gör det svårare för oss konsumenter eftersom en klass AB / B kan låta bättre än en klass A - vill jag hävda utan att ha några belägg för det. A / AB / B är ju bara konstruktionslösningar med sina problem att lösa för ett gott slutresultat.

[Guest Audio Concept]

.... eftersom en klass AB / B kan låta bättre än en klass A - vill jag hävda utan att ha några belägg för det. A / AB / B är ju bara konstruktionslösningar med sina problem att lösa för ett gott slutresultat.

Detta är helt korrekt - att få en förstärkare att låta riktigt bra är snarare en fråga om förståelse för hela konstruktionen än enbart val mellan klass A, AB, D osv.

Mvh, Audio Concept

[gcs]

Klass indelningen härrör redan från den tiden då man enbart hade rör förstärkare. Men med utvecklingen har kriterierna för de olika klasserna ändrats. Klass A är i huvudsak en spänningsförstärkare eller slutsteg med hög tomgångsström som gör att ett slutsteg i klass A blir mycket varmt och ännu varmare beroende på hur mycket effekt man tar ut. Klass B var något som jag minns från rörtiden att Philips tog fram för att kunna eliminera utgångstransfomratorn som var då en svag länk. Det var då Philips började att tillverka högohmiga högtalare. Klass AB var slutsteg som hade lite lägre tomgångström och med minst två slutrör/transistorer som fick ta hand vardera plus och minus i signalen. Ett problem var nu att man fick övergångsdistortion mellan plus och minus. Det finns olika sätt att lösa problemet, som jag själv har ett klass AB slutsteg med högre tomgångsström för att på så vis minska crossover distortionen. Men som jag tidigare sagt så har kriterierna ändrats under decennierna så jag vet inte om allt stämmer idag. Jag kanske t.o.m minns fel efter nästan 50år.

.

[Kent_n]

Ändock kan man ibland läsa att förstärkrare spelar i A eller B eller D tror jag mig läst. Framförs som jag uppfattar det som att ena klassen är att föredra framför andra klassen. M.a.o kan man då säga att det är lurendrejeri, eller ?

[Hasse]

Ändock kan man ibland läsa att förstärkrare spelar i A eller B eller D tror jag mig läst. Framförs som jag uppfattar det som att ena klassen är att föredra framför andra klassen. M.a.o kan man då säga att det är lurendrejeri, eller ?

LAMM menar så här; "if there is a choice of amps it is better to go with the pure class A because a properly designed class A amp always sounds better than the class AB amp. We've made numerous side-by-side comparisons between the M2.2s and M1.2 Refs in various systems and can tell you that only in properly set-up systems with ALL components of the high quality was it possible to distinguish between the M2.2 and M1.2 Ref. -- but only at very high sound pressure levels. In those cases it was possible to hear that M1.2 Ref. was slightly more spectrally balanced than the M2.2, which is one of the main characteristics of a pure class A amp"

M1.2 Ref: 110 Watts into 8 Ohms (Class A operation).

M2.2: 220 Watts into 8 Ohms (41 Watts Class A operation).

[Harryup]

Det har inget med ordningen i alfabetet att göra utan är definitioner på olika konstruktionssätt. Alla olika sätt har sina begränsningar och fördelar. Sen skall man ju lägga till det enskilda utförandet också. Så jag skulle inte välja förstärkare efter bokstav.

Alla klass A låter inte lika ens ifrån en enskild leverantör och alla klass A låter inte bättre än alla klass AB.

mvh/Harryup

[conan]

LAMM menar så här; ... bla bla ... but only at very high sound pressure levels. In those cases it was possible to hear that M1.2 Ref. was slightly more spectrally balanced ... bla bla

Intressant - det för tankarna till att en transistorkonstruktion inte är helt linjär när det börjar gå hett till, dvs man spelar nära apparatens marginal, vad den klarar av. I sin enklaste form kan man säga att ett transistorsteg (GE-steg t ex) spelar linjärt inom ett litet spänningsområde. GE-steget är ett klass-A steg - men när man ökar på insignalen så att steget närmar sig klippning så är förstärkningen hos GE-steget inte exakt lika vid säg 1-2V som vid 15-20V. Men, spelar man bara <2V så är det tillräckligt bra. 2V skulle motsvara en effekt av 1W i 4 ohm.

Googla på GE-steg träffar denna pdf från KTH.

Sedan ska väl sägas att det händer mer saker i en förstärkare när man krämar på mer effekt - temperaturgradienter, impedanser som ger sig tillkänna på grund av högre strömmar, nätaggregatets begränsningar mm.

[Hasse]

Det har inget med ordningen i alfabetet att göra utan är definitioner på olika konstruktionssätt. Alla olika sätt har sina begränsningar och fördelar. Sen skall man ju lägga till det enskilda utförandet också. Så jag skulle inte välja förstärkare efter bokstav.

Alla klass A låter inte lika ens ifrån en enskild leverantör och alla klass A låter inte bättre än alla klass AB.

mvh/Harryup

Håller helt med. Läser man olika forum så får man dock en känsla av att många tror att klass A alltid är bäst - " klass A" är en inte helt ovanlig kommentar