Jump to content

HiFi olyckor och tabbar!


Apexorca

Recommended Posts

Hej på er!

Jag blev under nyårsfirandet utsatt för påfrestningar jag behöver kanalisera i detta forum.

Efter en ordnad, men livligt underbar nyårsfest hemma hos mig, med mycket musik och dans ffa efter 12slaget, blev riskerna med/för tung hifi uppenbara. Det spelades lite väl högt ibland pga oförsiktigt rattande på volymratten. Även upptäckten av Champagneglas med mycket kvar glaset stående på försteget ledde till svår hicka och jordnötter i fel strupe... Hrmm allt gick dock bra. Å det kändes som ren tur både för mig själv och försteget samt ev för situationens herre.

Tänkte det kunde vara intressant att höra om olyckor för medlemmarnas eller andras hifi. Detta kan lära oss att på sikt undvika dessa olyckor. Riskminimera mera...

Kanske blir då 2009 ett mindre trasigt hifi liv?

Jag börjar med lite egna misslyckanden samt olyckor:

1-Ca 20 år sedan i pojkrummet. Körde då med en efter omständighetera ok Yamaha anläggning med ett par extra Dux sound project högtalare. Körde alltså med dubbla högtalare vilket gav ett bra ljudtryck med betoning på bas. Spelade Depeche Modes -Sea of sin- för fulla muggar. Denna låt finns bara på Maxi och har en otroligt skön basgång. Plötsligt ändrades ljudbilden. Orsaken visade sig vara att kabeln till basmembranet på vänster kanal till Duxen hade slitits loss från sin lödning!!!!!

2- Samma Duxhögtalare 15 år senare. Tillfälligt överflödiga! Förvaras i källare i väntan på lämplig placering. Översvämning. Vattenskadede. Toppen... Till Tippen.

3- Mekande med kablar utan att slå av strömmen på slutsteg. Säkringen gick. Onödigt men lätt ordnat. Det hände 2h innan musikkväll med polarna. Kunde dock intre få tag i säkring så fort. Då är det bra att ha en hifi handlare man har bra kontakt med och som har stort hjärta. Ringde för att få hjälp. då erbjöd han sig att låna ut en liknande till mig över helgen så att jag kunde lyssna. Fantastiskt. Klart jag gärna handlar där.

4- Mitt första barn, en kille, teknikintressrad från födseln. Det är en galax av skillnad till nästkommande dotter. Grabben var på ALLT utan kontroll. Jag fick hägna in hela hifidelen av vardagsrummet med lämpligt kravallstaket. Detta behövdes inte med hans söta lillasyster. När grabben blev större och jag nästan hade blivit lika bra som Susanna Kallur på att löpa häck, avlägsnades staketet och allt var lugnt ett tag.

Men ack nej. Diskantmebranet på vänster kanal hade bytt form från rundad fin konvex yta till en mer oregelbundet formad konkav yta. Jaha bara att köpa nytt membran. Det gamla gick inte att trycka ut. Lätt att byta som väl var. Där avgjordes saken. Nästa högtalaruppgradering skulle bli när ungarna och deras kompisar var med råge pålitliga ungar till ålder och kynne.

5- Städtanter förstår inte alltid att hifi bör städas mer varsamt än annat. Pianolack blir repigt med fel städteknik. Hrmm. Dämpkuddar kan flytta sig. Saker åka på snedden...

6- QLN12Sub som vid Live-DVD med U2 plötsligt lät mycket illa. Sprängd. Det kan ibland vara svårt med en subbas som har för bra högtalare runt sig. de kan spela lika mycket bas och då märker man inte så lätt att suben blir överansträngd med katastrof som resultat.

7- Då jag bodde i lägenhet kom en man ner. Han bodde 5 våningar upp. Han tyckte det var jobbit att hans möbler vibrerade så när jag spelade musik... Gnälligt...

8- Köpte ett Bose system till köket med hopp om tillräkligt bra välljud samt diskret design. Det blev inget väljud med diskret design. Vet fortfarande inget system som är litet snyggt och bra.

9- Den snälla dottern vill flytta lite på en högtalare för att komma åt något bakom. BRAK. Välter rakt ner på parketten. Jag hyperventilerar och reser högtalaren upp igen. Tar sats för att ge henne hennes hittills största utskällning. Inte en skråma. Ingen påverkan på ljudet. Tur. Det fick räka med en tydlig tillrättavisning och information om att inte någonsin vad det än gäller röra eller komma när pappas leksaker, inte ens av misstag...

Ej mina olyckor:

.

1- Kompis med disco i källaren. Cervin Vega, billig förstärkare våldsamt mycket ljud. Ljudavbrott mitt under dansen samt dålig lukt från förstärkeriet som var utom all räddning. Hififörstärkare fick tillfälligt bäras ner i källaren. Dennes operatör kontrollerade fullständigt vidare bruk av volymen.

Detta är förövrigt en regel jag för övrigt funderar på att rama in ovanför min egen hifi: Att bara jag hanterar denna under fest med dans annars är riskerna för stora för operatörsorsakade katastrofer.

2- Jag har en kompis med bedårande fru som är allergisk mot hifiprylar. Han fyttade ut hela rasket i vardagsrummet när frugan var bortrest inför trevlig musikkväll. Grejjorna var kvar när hon kom hem. Allt förpassades till ett utrymme på övervåningen föga lämpligt för väljud. Klart sämre än ursprungsstället. Han fick jobba hårt för att få ner det till ursprungsstälet. Nu är han åter människa.

Ok! Svälj förtretet och ta tag i ert mörka förflutna! Vad har ni gjort eller råkat ut för? :dead:

 

Link to comment
Share on other sites

Delvis intryckta domer på mellanregister och diskant på mina gamla JBL L150. Försökte suga ut vecken med dammsugare men det blev bara värre. I det obligatoriska irritationsstadiet tryckte jag istället in hela domen för designens skull och rent ljudmässigt kunde jag inte upptäcka någon som helst skillnad... :o Det slutade med att bägge JBL:arna fick inverterade element... :)

Link to comment
Share on other sites

Ok! Svälj förtretet och ta tag i ert mörka förflutna! Vad har ni gjort eller råkat ut för? :dead:

1) Har också köpte Bose i tron att...

Det funkade bra för hembio, men...

Nog om det!

2) Sonen har alltid visat en stor respekt för de prylar som vi sagt att det är viktigt att vårda väl - hifi och annat. Kanske beror på att vi varit selektiva och enbart pekat ut det som verkligen varit viktigt. Det allra mesta har han fått bruka med de generella aktsamhetskrav som gäller.

Höjdpunkten kom i höstas när han skulle ha 20 års-festen här hemma. Han var orolig för de nya Tannoy-högtalarna och erbjöd sig att flytta dem hem till en kompis under kvällen. Jag sa att det var större risk att flytta dem fram och tillbaka än att låta dem stå kvar inskjutna nära bakväggen med frontarna påsatta. Högtalarna klarade sig naturligtvis.

3) Har för övrigt inte råkat ut för några stora olyckor.

4) Ta i trä...

:D /Jörgen G

Link to comment
Share on other sites

En till utanför min kontroll... :) Mina Classé CA-400 var utrustade med säkringar för det kanadensiska nätet och jag blev avrådd av distributören att slå av/slå på slutstegen inom en kvart. Vi en av de första lyssningarna var någon granne nere i källarn och pysslade med elcentralen varvid samtliga slutstegssäkringar gick upp i rök... :angry: :D

Link to comment
Share on other sites

Upptäckte en dag för ett antal år sedan att nålen på min Dynavector 100R (vill jag minnas att den hette) plötsligt var försvunnen.

Har fortfarande inte fått klarhet i om det var någon av de då små sönerna eller sambon som var skyldig.

Link to comment
Share on other sites

In i biktstolen:

Bränt ett monoblock typ Nuforce när jag höll på att fibbla med biwiring för sex år sedan. :(

Monoblocket klarade inte att vara obelastat. Moderkortet gick upp rök och luktade brödrost.

Jag visste så väl att jag hade läst varningen i manualen, men glömde bort det i stundens iver. :blush

Min allra första förstärkare byggde jag själv i femtonårsåldern, med egentillverkade kretskort.

Med hjälp av vax på kopparklädda bakelitskivor etsade jag bort kopparn med svavelsyra för att

få kvar själva ledningsbanorna. Fingrar och bord såg inte så roliga ut efter angrepp av svavelsyran :blush

Brände flera transistorer av för varm lödkolv också.

Men jäklar va kul det var när ljud började strömma ut i högtalarna

(som jag hade snickrat ihop själv i träslöjden).

Nu känns det mycket lättare när jag fått skriva av mig! :D

Kul tråd!

Link to comment
Share on other sites

Första:

Jag råkade slå av Hegel H200:an av misstag och slog sedan på den direkt igen.

*Poff* sa det och allt blev svart.

Skadad som man är av elektronik skruvade jag av kåpan och kollade om något såg bränt ut - det sitter t ex ett par säkringar under locket.

Det var Hegelns huvudsäkring (under nätuttaget) som gått - som tur var. Utan denna stärkare klarar man sig inte en kväll ... :)

Andra:

Min första förstärkare var en byggsats på 2x15W - och jag hade glömt löda fast sluttransistorerna - snacka om distortion!! Jag var nog 13 år eller nåt sånt ...

Tredje:

En gammal radio från 40-talet dog med en av världens mest välljudande "poffar" - rörljud!!

Link to comment
Share on other sites

Intressant ämne och att anordna fest med high end i huset är alltid ett risktagande. Givetvis är det förstås bara döda ting och i de flesta fall ersättbart men hifin för en entusiast är mer än en maskin för att reproducera musik, för de flesta av oss har den kostat många år av svett och möda att bygga ihop och många är upplevelserna som givits. Ens bekanta måste kunna respektera detta. Har blivit utsatt för liknande omskakande upplevelser som du beskriver Calle B och den isande känslan som infinner sig är obarmhärtig.

Tänker främst på mina stackars högtalare som under en fest fick agera podie åt grogg-glas och den ena vältes även ner från stativet vid ett tillfälle, dock på "rätt" håll, alltså mot tv-bordet så det resulterade endast i en minimal repa som dock svider likafulllt. Vad värre är, under en senare fest spelades det väldigt högt utan min vetskap då jag var ute för stunden. Helt plötsligt rusade en kompis ut o hämtade mig och sade att stereon började osa bränt. Jag stelnade och kippade efter andan innan jag rusade in för att konstatera att talspolen till ena mellanregistret bränt. Jag visste sedan tidigare att mitt slutsteget är lite overkill till högtalarna men mina glada vänner kände inte till det. Jag har länge gått i uppgraderingstankar och detta skyndar förstås på processen men det känns tråkigt att behöva köpa nytt mellanregister för att kunna sälja högtalarna.

Mvh Erik N

Link to comment
Share on other sites

Natten innan avresa till Arken 2006 skulle jag kontrollmäta Mino-högtalarna.

Tanken löd "hellre kontrollmätt, rätt och redigt än lägga 20' på en mässa med felaktiga högtalare". Smart och vuxet tänkt. :)

Koppla in Mino, dra igång Clio mjukvaran. Starta slutssteget.

Tryck igång. Clio frågar: "Är du säker på att du vill göra mätningen?", jag svarar "OK"!

BRUUUS

Jag hade sålt försteget som tidigare dämpade signalen.

Signalen från Clio's hårdvara gick direkt in i ett 200 watts slutsteg (på halv utstyrning), vidare in i en Mino! :angry:

Personligen fick jag nog hjärtslagsrekord - om det nu finns något sånt.

Anyhow - Mino mätte rätt å redigt och klarade denna tillfälliga misshandel. :blush

Link to comment
Share on other sites

Vid ett tillfälle när mina Focal 927 Be var ganska nya, så hade vi även en nyare medlem i familjen. Hon hade fått sig en första genomgång av vad man inte fick röra och det var bra med det. Åldern på dottern var väl kanske 2 år eller så.

Vid detta tillfälle hade jag lånat ett försteg (ElectroCompaniet 4½) och ett McCormac slutsteg (2x50W)

EC försteget var fullständigt balancerat, men då försteget inte har XLR ingångar så körde jag med RCA och fick därför bara halvsving från försteget (Vilket nog var tur!!!)

Så helt plötsligt hör jag en ENORM volym på anläggningen och rusar in,,, där står en LÄTT skärrad tjej och är så rädd/förvånad att hon inte ens har börjat gråta.

Då det fanns en ny pryl med fina guldiga rattar (i rätt höjd) så hade hon provar att vrida på en,, till det tog stopp till höger,

Det var VOLYMvredet som hon hade hittat. SÅ det blev högsta volym!! Tur att det inte var med kräm. Jag tyckte det var högt,, och med en trevlig känslighet på högtalarna så räckte de Watten till HÖG nivå.

Inget gick sönder,,, och dottern lärde sig nog en läxa om vad som kan hända när man vrider på fel rattar. :D

Idag krävs det betydligt mer för att uppnå full nivå ut på förstärkaren.

Link to comment
Share on other sites

Jag kom på en till...

Jag hade en gång en Krell KAV 300I. (integrerad). Numera ägs den av en kompis så jag får höra på den ibland. Fantastiskt bra var den tycker jag.

När man skall använda sitt hifisystem ihop med ett biosystem kan det bli svårt att få ihop på ett smidigt sätt utan att byta kablar mm.

Jag kopplade pre out från bioförstärkaren till frontakanalerna och kopplade in dessa på in ledig ingång på Krellen. Det funkade bra när man höjde Krellen till nästan max så att signalen gick rakt genom förförstärkaren till slutsteget. Då kunde jag reglera volymen med bioförstärkaren.

DEN STORA NACKDELEN var att man inte fick glömma vrida ner volymen när man byter till cd, vilket hände någon gång med lycklig utgång som tur var.

Sedan uppmärksammade jag att det gick att bryggkoppla en ingång förbi försteget i Krellen så att den funkade som slutsteg och då var ju faran över.

Calle B

Link to comment
Share on other sites

Min lilla dotter och hennes kompis stoppade i ett oövervakat ögonblick in en massa studsbollar,en legogubbe,en liten legobil samt ett par gem i basporten till min subwoofer till hemmabion...tyckte det lät lite besynnerligt,det liksom skramlade från den då man drog upp ljudet lite.....fick en chock då jag kikade in,dessutom lyckades jag inte skruva isär den utan fick försöka skaka ut sakerna...fick ut allt utom legogubben som försvann på egna äventyr därinne :D ....har inte sett honom sedan dess...men ljudet påverkas inte av detta såvitt jag kan höra :)

Link to comment
Share on other sites

Kul tråd!

Jag har haft ett genuint HiFi-intresse i över 30 år och har även jag råkat ut för mindre trevliga insidenter.

Den första som jag kom att tänka på skedde när jag var 15-16 år. En kompis hade visat en ljusorgel för mig vilket jag tyckte var så coolt. Det är väl bara att prova, kopplade ur en högtalare och anslöt kablarna på en vanlig glödlampa och började spela. Vred upp volymen och ljuv musik strömmade ur ena högtalaren och glödlampan började blinka. Men blinkandet var alldeles för mesigt så jag anslöt även den andra högtalarkabeln till samma glödlampa och vred upp volymen. Nu såg det genast roligare ut men snart slutade blinkandet tvärt med en puff och förstärkaren började lukta illa.

Alla slutstegstransistorer hade havererat och jag blev berikad med en väldigt dyr erfarenhet.

Den andra incidenten inträffade för bara ett par år sedan.

När jag kom hem från jobbet och skulle sätta på en skiva på vinylsvarven fann jag tonarmsröret liggande på skivtallriken.

Jag blev alldeles kallsvettig och började hyperventilera. Det hör till saken att det handlar om en SME serie III där hela armröret är avtagbart, MEN DET VAR INTE JAG SOM GJORDE DET.

Det visade sig att min dotters kompis hade varit där och pillat, min lilla tjej sa till henne att "där får Du inte vara för min pappa". Men skadan var redan skedd. Efter en stund när jag lugnat ner mig började jag kontrollera statusen på armen och det visade sig att både den och pick-upen hållit. Dessvärre hade en liten plastbit till armstödet gått sönder.

Nu till det roliga:

Trots alla mina tvivel var det bara att ringa till SME i England och beskriva vad som var sönder och en vecka senare dimper ett brev ned i brevlådan med ett nytt originalfäste.

Leve SME och andra genuina HiFi-företag som kan serva sina kunder 20 år efter att en produkt tagits ur produktion.

DSC00864.jpg

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

Vad sägs om denna variant med kattpiss?

För ett år sedan tog jag fram min Revox B77:a för att överföra ett kvarttumsband till CD-mediet. En omisskännligt lukt av kattpink spred sig över rummet när jag hade bandmaskinen på plats. Och mycket riktigt - en av mina katter hade pinkat rakt in i tonhuvuden och bandförande detaljer med gula intorkade avlagringar som resultat. Skärmkåpan över avspelningshuvudet hade börjat korrodera av den frätande vätskan och jag befarade att detta var början till slutet för denna schweiziska precisionsmaskin. Efter flera timmars rengöring och putsande började den dock likna ursprungsskicket. Just nu befinner sig maskinen hos Sveriges Revoxguru nr 1; Gerhard Schubert i Tullinge. Han har lovat att sätta den i driftdugligt skick - styrkortet till kapstanmotorn tycks ha pajat - kattpiss eller ej.

Alltså: Förvara inte ljudutrustning tillsammans med huskatten!

Link to comment
Share on other sites

Efter flera timmars rengöring och putsande började den dock likna ursprungsskicket. Just nu befinner sig maskinen hos Sveriges Revoxguru nr 1; Gerhard Schubert i Tullinge. Han har lovat att sätta den i driftdugligt skick - styrkortet till kapstanmotorn tycks ha pajat - kattpiss eller ej.

Tack för det tipset! Våra Revoxar börjar nå ansenlig ålder... :)

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

För inte så länge sedan höll jag och en kompis på att knåpa ihop en låt.

Spelade då materialet genom mina hembyggda LaFolia-bandhögtalare.

Dessa drevs av en hyffsat stark förstärkare av märket Technics.

Efter ett tag med mycket hög volym började det lukta bränt.

Jag visste att bandhögtalarna hade ganska låg resistans, så min första tanke var förstärkaren.

Men när jag sprang fram och sniffade kände jag ingenting... något varm dock.

Men så slår jag ett getöga mot ena högtalaren. :o Där ser jag diskantbandet som ett snöre. :black:

Tydligen blev det lite varmt för plasten där aluminiumet är fäst. :unsure:

Jaja.... Bara att montera dit nytt band. Fiiiint med saker man kan laga själv. :D

LaFolia%20high%20ribbon%20burnt.JPG

LaFolia%20end%20test.JPG

Link to comment
Share on other sites

Jag har ett hifirack från Schroer&Schroer med tjocka glashyllor 20mm specialhärdat, facettslipat glas. Vid ommöblering skulle denna best flyttas min sambo tillkallades men hon dröjde, stursk började jag själv baxa åbäket varpå mellanhyllan rasade ner på bottenhyllan, där stod jag förvånad och skräckslagen i en miljon glasbitar. Borde ha väntat någon minut extra, försäkringbolaget var inte jätteglada när två nya hyllor gick loss på 6000kr. -Glashyllor...men det är väl bara att gå till glasmästaren? 20mm går inte att få tag i om man inte specialbeställer och detta glas visade sig vara särdeles dyrt dessutom kunde ingen glasmästare slipa kanterna på detta sätt, det hela skulle bli MYCKET dyrare än om de beställde direkt från S&S.

Skulle dema mina nya fina SonusFaber Guarneri Memento för en gammal hifibekant, hade precis lämnat barnen efter min vecka hos deras mamma och tänkte ta en seriös lyssning för första gången på en vecka....tar bort spagettiskydden för finlyssning...... :o -Vad faaan!!!! Bas/mellanregister högtalarna har förvandlats till en Thielkopia, domen i mitten har fått en inte nödvänlig modifiering av någon av mina kära barn som just då inte stod högt i kurs. Återigen fick försäkringbolaget hicka, två matchade element kostade 14.000 kr

-Oj det vara dyra högtalare, 14.000kr, men det går kanske att laga?

-Det är just det, man byter elementen.

-Jaha vad kostar dom då?

-14.000kr.

-Ja men då kan man ju lika gärna köpa nya högtalare, ju.

-Men dom kostar 110.000kr?!

-Men du sa ju 14.000kr....110.000kr.....ok hm skicka in alla papper så får våra sak-kunniga titta på det och bedömma om de ska lagas eller om du får köpa nya.

Sen löste det sig jättebra med "den sakunnige" som visade sig ha både förstålse och ett visst intresse av elektronik. Man förstår att vanligt folk tror sig höra fel när de summor som vi på nåt märkligt sätt vant oss vid nämns, man får ju faktiskt en hel stereo för en eller tvåtusen nu för tiden.

Link to comment
Share on other sites

Har själv tippat ner en högtalare från stativen vilket resulterade i försäkringsskada,lovade mig själv att detta aldrig skall hända igen så jag gjorde en ommöblering utav div möbler samt att skall jag ha stativare skall dessa vara skruvade i stativen.

Olycker händer lätt försäkringsbolag är bra,sak försäkringar gäller bara vissa belopp vilket kan vara bra att tänka på,så för säkerhets skull så bör man försöka skydda sig själv,samt att man slipper i alla fall i mitt seénde stå där med :diss::(:blush

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
Första:

Jag råkade slå av Hegel H200:an av misstag och slog sedan på den direkt igen.

*Poff* sa det och allt blev svart.

Skadad som man är av elektronik skruvade jag av kåpan och kollade om något såg bränt ut - det sitter t ex ett par säkringar under locket.

Det var Hegelns huvudsäkring (under nätuttaget) som gått - som tur var. Utan denna stärkare klarar man sig inte en kväll ... :)

Varför gick den sönder av detta???

Link to comment
Share on other sites

Varför gick den sönder av detta???

Säkringen tålde inte strömrusningen mellan nätspänningen och trafons kvarvarande energi. Det blev kortslutning helt enkelt. Man ska vänta några sekunder innan man slår på förstärkaren igen.

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

Jag blev så uppspelt av en låt jag lirade att jag satte en skrivbordsstol på huvudet och dansade omkring.

Alldenstund extasen tilltog, så släppte jag taget om stolen, varvid den (förvånansvärt nog) föll från skallen.

Stolens vertikala framfart stoppades dock effektivt upp av...

...skivspelaren.

Tonarmen gick att räta ut hjälpligt.

Nålspetsen hade lossnat.

Men, det fungerade faktiskt att spela ändå. Det satt nämligen kvar en liten bit av det lim som fixerat nålspetsen. Limresten spårade väl inte optimalt i skivspåren,

men det lät i alla fall fortfarande.

:unsure:

Strmbrg,

Link to comment
Share on other sites

Enda olycka som har hänt mig vad jag kommer ihåg är när jag satt och lödde i en Luxmanförstärkare som var igång och mitt silverhalsband med nån berlock ramlar ur skjortan. Rakt ner i förstärkaren på ett ogynsamt ställe. Men den ovanliga känslan av att köra ström i halsen släppte redan efter en vecka.

mvh/Harryup

Link to comment
Share on other sites

  • 5 weeks later...

Jag hade en Thule Ia100 ståendes i avsaknad av högtalare. Jag köpte ett par för att få lite musik hemma. Kopplade in och slog på förstärkaren. Knäpptyst, ringde upp till Hifi-agenten i Skövde. "Skicka upp den så får vi kolla på den"

Sagt och gjort, då visade det sig att kondningarna hade börjat läcka, dessa byttes och jag fick hem stärkaren.

Några månader senare flyttade jag ihop med en tjej som skulle vara snäll och städa när jag jobbade, hon var i full gång när jag kom hem. Tyckte dock att det var lite dåligt med liv i den ena högtalaren, jo då då hade hon kört emot med dammsugaren så kablarna hade åkt ur och givetvis legat ihop en stund. Kortslutningen var ett faktum.

Upp till Hifi-agenten igen, de bytte det som behövdes.

Detta tog några månader, och när jag fick tillbaka lådan såg den ut att ha blivit överkörd. Det skramlade skumt inuti.

Slet upp den trasiga kartongen, allt såg ok ut, lyfte på locket och då låg trafon och slängde runt.

Upp igen då den hade slagit sönder ett antal saker, fick tillbaka den IGEN.

Startade och det spelade, skönt tänkte jag och pustade ut. Då fungerar inte fjärren, amen va f*n. Lyfte på locket, då hade trafon krökt alla ben på kortet i fronten så det ville inte fungera. Böjde upp dem och då gick det bra.

Flickvännen flyttade av andra orsaker :D

Någon fest senare hade en gäst blivit spelsugen och helt plötsligt blev det tyst, jo då det luktade illa. Skickade den till en annan kille som var duktig på elektronik. Han tog god på sig att reparera förstärkaren.

Dessvärre är inte resan slut ännu.

Jag skulle ha lite folk hemma, det var fint väder och skönt ute jag gick runt hemma och spelade ganska högt, satt på balkongen och hade precis öppnat förtsa ölen när det blev helt tyst. Gick in och skruvade ned lite och då fortsatte det spela... på ena kanalen. Slog av strömmen, illa luktade det, ryckte av locket och då stod det bokstavligt talat i brand. Över ett år tog det att laga och förstärkaren är nu såld.

Link to comment
Share on other sites

Jag bodde i en äldre lägenhet centralt i Zürich i början på 80-tal och där fanns bara en säkring för allt det elektriska och det var gas för matlagning.

Jag hade själv moderniserat strömbrytare och installerat nya stickkontakter då de gamla ofta var på fel platser. En kväll skulle jag få besök av ett svenskt syskonpar som var uppväxta i Zürich. Det var under den mörka årstiden - nära jul ? De hade tagit med två hemmagjorda träljusstakar som jag satte på bordet där jag dukat upp. De frågade mig hur jag visste vad som var fas och nolla och beredvillig som jag var så visade jag min skruvmejsel med glimlampa som lyser om det är fasen. Jag stack naturligtvis in den i ett uttag - och PANG! Säkringen gick och det var beckmörkt!!!

Jag famlade mig fram till säkringsskåpet och när jag efter mycket letande hittade säkring och säkringshållare så kände jag en bränd doft ifrån köket där min fina rätt höll på att bränna vid :black:

Det fixade sig, men jag var nu rätt så agiterad och när jag bar in den gratinerade rätten så gled fatet ur händerna på matsalsbordet och det varma innehållet begravde ljusstakarna som smälte :blush

//Eliot

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

hehe rolig tråd :) Jag vet inte hur många förstärkare jag eldade upp som snorunge i 13-14års åldern :D Va lite av " hmm ingen eltejp till skarvade högtalarkabeln... Äh jag lägger den undermattan delad en bit ifrån varandra..." Kom mycke rök ur den Kenwooden morgonen efter när man spelade musik och snublade på mattan :D Och säkringar på den tiden va skruvar för det va för jobbigt att gå och köpa nya glassäkringar var och varannan dag :clown:

Sen har man väl sprängt ett par högtalare med åren, vissa med vilja andra inte :D

Köpte mina första egna fabriksbyggda högtalare när jag va 13-14 ett par Genexxa SX900 kostade väl 1000kr då som man så fint sparat ihop, dödade ena diskanten efter 2-3 dagar. Sålde dom till en kompis som dödade bägge diskanterna efter 1 vecka eller 2... Nån vecka senare när dom va lagade spelade han med sin Denon så slavbasarna ploppade ut lådan... Efter det skaffade jag med ett par Sonab OA-5 Type 2, dom hängde med i 8 år innan dom byttes ut till nya :)

Mvh Robert

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...
Guest HighEnd-Perra

Min andra förstärkare i början av 2000 talet, alltså nyligen :)

ville av någon anledning förstöra sig själv genom att vrida upp volymen så högt det gick.

Men jag hade tur som kunde springa fram och stänga av den i tid :D

Det var en H/K 970. Idag kör jag med en Bladelius förstärkare och det är inga problem :)

MVH:Per

Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...

Jag har nyligen vält en DIY-högtalare rakt in i baselementet på en av mina basmoduler så att konen sprack.

Det enda glädjeämnet är att jag har 6 basmoduler och 6 element som väntade på lådor. Nu blir det 8 basmoduler och två 3-vägare av dem istället. Och ett reservelement som sparas för vidare missöden..

Link to comment
Share on other sites

Inspirerad av min gode vän som just fyllt bly i sina 150 tkr högtalare bestämde jag mig för att göra lika dant. Men först när jag stod på stegen i vardagsrummet, med hinken med stålkulor i handen så insåg jag att mina små Bose-satellithögtalare inte hade ett fack där man kan hälla i en matsked bly. Men jag gav mig inte. Istället gick jag ut i köket, tog fram 5 tepåsar som jag tömde på sitt innehåll och ersatte med bly. Häftade ihop de betydligt tyngre tepåsarna som jag sedan fäste med tejp på respektive högtalare. Allt för att få den rätta tyngden. Och hör och häpna. Plötsligt släpper det bara. Ljudet svävar mitt i rummet. Högtalarna finns inte längre. Tänk att Lipton kunde låta så bra. Jag skyndade ut till arbetsrummet, öppnade min laptop för att berätta om mitt "fynd" för vännerna på Euphonia. Men precis innan jag hinner trycka på Send-knappen för mitt meddelande - då vaknar jag och inser att allt är en dröm. Puh, det hade kunnat bli pinsamt annars :clown:

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...