Jump to content

HiFi-racket


calle_jr

Recommended Posts

Et meget bra gjennomført prosjekt calle_jr, både teoretisk og praktisk.

Jeg har fulgt med på denne tråden over en tid, ser ut som du har fått til et meget godt produkt.

FE Cerapuc/Cerabase ser ut som gode valg, men prisen er høy. Har du sett på andre produkter fra andre produsenter?

Link to comment
Share on other sites

  • Replies 334
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Som ni kanske sett har jag placerat Antiphon dämpmatta mellan stålram och hyllplan.

Det är ganska bra, men har en tendens att krypa ut och blir efter ett tag alldeles platt och kletigt.

På Arkenmässan fick jag se materialet fo.Q. En japansk produkt med en rad tillämpningar som utvecklats i samarbete med ett japanskt forskningsinstitut.

Det är ett absorbtionsmaterial som omvandlar vibrationsenergi till elektrisk energi och därefter till värme.

Perfekt tänkte jag, det låter som det är något att testa i stället för Antiphon.

:)

Link to comment
Share on other sites

  • 9 months later...
Jag ska återkomma med uppdatering/sammanfattning här inom kortare än kort.

I Euphoniatid räknat så ser vi fram emot en rapport nån gång under den närmaste treårsperioden... ;);)

Din tråd och den där A/Wing presenterar sin bänk får mej att fundera på om man/vi kanske skulle ha ett bänkseminarium i samband med nästa stora mässa...

/ptr

Link to comment
Share on other sites

I Euphoniatid räknat så ser vi fram emot en rapport nån gång under den närmaste treårsperioden... ;);)

Då blev det Euphonia Turbofart, för nu kommer det lite... :)

Huvudfrågan har alltså varit vad det är fysikaliskt man vill åstadkomma med ett rack för att hela systemet ska låta bra.

Hur ser systemet ut när man har hittat sweetspot?

Resumé

Apparaterna står på ett hifi-rack och detta tillsammans bildar ett system som vibrerar på ett sätt som har störande inverkan på musiksignalen från att den tas upp av en pickup och på varje ställe den vandrar genom kablar och elektronik.

Hur systemet beter sig beror på:

1. Påförd belastning och/eller rörelser från golvet

2. Systemets geometri, styvhet och massa

3. Systemets dämpning

Första punkten är hyfsat klargjord, förutom vilken storleksordning det kan röra sig om (rättare sagt hur lastvektorn ser ut).

Andra punkten är solklar. Dessa parametrar är helt avgörande, men vad man ska välja beror på vilken typ av apparater och hur många samt ergonomiska aspekter :unsure:

Tredje punkten är oklar. Det finns inga bevis ännu, men arbetstesen är att det handlar om att undvika apparaternas egenfrekvenser i strukturen och att minska vibrationer till ett läge av kritisk dämpning.

Ett exempel för att hitta strukturens (rackets) egenfrekvenser är illustrerat tidigare i denna tråd.

Kritisk dämpning är den dämpning som gör att konstruktionsdelarna snabbast kommer till viloläge.

Jag vill understryka att det är en personlig teori att detta är styrande i detta sammanhang, och jag har inte hittat stöd för den inom akustikområdet.

damping--.gif

Figur: från vänster underdämpat, överdämpat och kritiskt dämpat. Den bruna vätskan ska illustrera något med högre viskositet än den blå

En parameter som beskriver graden av dämpning i ett system är kvalitetsfaktorn Q. Överdämpade system har Q<0.5 och underdämpade har Q>0.5. När Q=0.5 kommer systemet snabbast till vila och vi kallar det kritisk dämpning.

En dämpad struktur med massa och styvhet kan uttryckas;

9-99.gif

Där M är massan

k är styvheten

c är dämpningskonstanten

Kvalitetsfaktorn Q är i princip detsamma som faktorn Xi som jag använt i vissa uttryck tidigare;

9-98.gif

Om ovanstående är nyckeln till när det låter bra så finns det många vägar att nå kritisk dämpning, och inga enskilda supermaterial är mycket bättre än andra. Däremot är det lättast att "hitta rätt" om man utgår från en underdämpad struktur med hårda kopplingar och bygger på med dämpning och eftergivlighet (arbetar bort vibrationer) med exvis trä, kompositer, fo.Q eller andra material och lösningar (resonatorer?).

Jag upplever det som svårare om man utgår från ett självdämpande grundmaterial (tex trä) i hela konstruktionen. Trä ger ju i sig en grunddämpning av strukturen som kanske låter mysig och fungerar hyfsat i alla lägen, men om trästrukturen blir överdämpad går det inte så enkelt att justera tillbaka. Dessutom är det väldigt svårt att få kontroll på egenskaperna i fogarna. Jag upplever det som enklare att utgå från en underdämpad struktur och bygga på med dämpning, lyssna av, och jobba vidare.

Vad innebär nu detta då :?:

Link to comment
Share on other sites

Den som nu trodde jag skulle presentera en färdig lösning blir besviken.

Jag har inte tillgång till programvara för att gå hela vägen tror jag :diss:

Men vi kanske kommer en liten bit längre :)

Och dessutom har jag byggt ett nytt rack...

Link to comment
Share on other sites

Den som nu trodde jag skulle presentera en färdig lösning blir besviken.

Jag har inte tillgång till programvara för att gå hela vägen tror jag :diss:

Men vi kanske kommer en liten bit längre :)

Och dessutom har jag byggt ett nytt rack...

Redan det gick snappt.. :)

Link to comment
Share on other sites

Den som nu trodde jag skulle presentera en färdig lösning blir besviken.

:black::dead::(

Jag har inte tillgång till programvara för att gå hela vägen tror jag :diss:

Vad tror du att det behövs för mjukvara/varor?

Men vi kanske kommer en liten bit längre :)

:cool:

Och dessutom har jag byggt ett nytt rack...

:D:mm:

"En" fråga/ett påstående du kanske kommer att besvara längre fram (jag ställer den nu för att inte glömma bort att göra det, närminnet har nämligen helt förlortat sin densitet! :clown: );

Jag blev lite fundersam på din kommentar om "trä"; Behandlar din undersökning "trä" som om att allt trä har samma egenskaper, eller graderar du detta material mer individuellt? (Jag förstår att vi beöver ha en djupare diskussion om ämnet!)

När vi talar om tillverkade plattmaterial (MDF/HDF/Plywood/Spånplatta etc.), så kan man ju se dessa som en form av kompositmaterial. Hur värderar man de olika beståndsdelarna i "kompositen"? Pratade en del med A/Wing om till exempel bindemedel (lim) i samband med att vi diskuterade hans bänkexperiment för någon vecka sedan... Så i sammanhanget at dämplim kanske inte har tillräkligt bindande egenskaper för att fungera bra i vissa konstruktionsdetaljer..

För ett tag sedan (90-tal ?) pratades det mycket om "graderade material"* när det gällde evakuering av vibrationer i tex väggar och hyllplan (högtalarlådor), är det fortfarande aktuellt?

Inser att detta blir mer och mer grundforskning och/eller inhämtande och samanställande av grundforskningsresultat... :black::o;)

Svara efterhand det blir aktuellt!

/ptr

*Med graderade material avser jag, komponenter som släcker ut vibrationer, tvingar dom åt ett visst håll eller transformerar dom till ett annat tillstånd (värme)...

Link to comment
Share on other sites

Vad tror du att det behövs för mjukvara/varor?

Det är generella FEM-program som används främst i forskarmiljö eller inom nischade specialområden, typ Abaqus och Nastran.

I dessa kan man definiera att man tex vill använda följande grundekvation (vilket man vill här):

m*a + c*v + k*y = p

Detta är en ekvation som beskriver rörelsen för ett dynamiskt system där a är acceleration, v är hastighet och y är förskjutning.

Man bygger i mjukvaran upp matriser för respektive del av strukturen och för respektive parameter (massmatris m, dämpningsmatris c, styvhetsmatris k och lastvektor p).

Mjukvaran löser ekvationssystemet. När jag höll på intensivt med denna typ av beräkningar var vi uppkopplade mot en IBM3090 och det tog typiskt 6-8 timmar att göra en körning från att man skickade instruktionen. Så det är inte en tanke på att göra detta för hand...

Kommersiell mjukvara typ den jag använt är betydligt mer användarvänlig, men vad gäller dynamiska problem är den normalt begränsad till beräkning av svängningsmoder.

Men det är inte säkert att man behöver gå denna väg... :unsure::dry:

Återkommer senare ang någon/några av plundins övriga punkter...

Link to comment
Share on other sites

Hej,

Det var jag som köpte LocaTech Ref II mk I utav calle jr.

Nu är racket och dess gäster på plats! Tom den i förväg inte informerade bättre hälften sa spontant "Det där var ju riktigt snyggt". Ett väldigt gott betyg!

En stund senare när anläggningen stod och slöspelade lite grand kom nästa bomb från en helt ljudointresserad sambo "Låter det inte lite luftigare än tidigare"

:D

Hälsar

Lansen

Link to comment
Share on other sites

Jag blev lite fundersam på din kommentar om "trä"; Behandlar din undersökning "trä" som om att allt trä har samma egenskaper, eller graderar du detta material mer individuellt? (Jag förstår att vi beöver ha en djupare diskussion om ämnet!)

När vi talar om tillverkade plattmaterial (MDF/HDF/Plywood/Spånplatta etc.), så kan man ju se dessa som en form av kompositmaterial. Hur värderar man de olika beståndsdelarna i "kompositen"? Pratade en del med A/Wing om till exempel bindemedel (lim) i samband med att vi diskuterade hans bänkexperiment för någon vecka sedan... Så i sammanhanget at dämplim kanske inte har tillräkligt bindande egenskaper för att fungera bra i vissa konstruktionsdetaljer..

Vad har trä för massa :?:

Vad har trä för styvhet :?:

Vad har trä för dämpningsegenskaper :?:

Dessa tre går att bestämma men har väldigt stor spridning vad gäller trä och är t.o.m RF-beroende. Speciellt när drag- och böjkrafter kommer in i bilden, och allra helst när det kommer till fogar.

Om man accepterar att det är variablerna massa, styvhet och dämpning som styr en rack-stommes egenskaper så rekommenderar jag därför inte i första hand trä.

Metall har mycket mer förutsägbara egenskaper med mindre spridning och som är hyfsat linjära i förhållande till förskjutningar och belastning.

Däremot vad gäller hyllplan anser jag att fördelarna med trä överväger dessa nackdelar, och jag skulle inte tänka mig att använda annat än trä för hyllplan.

När jag talar om trä menar jag virke, plywood, limträ och liknande. Träprodukter som mdf/hdf har jämnare egenskaper.

Link to comment
Share on other sites

Vad har trä för massa :?:

När jag talar om trä menar jag virke, plywood, limträ och liknande. Träprodukter som mdf/hdf har jämnare egenskaper.

Om Du säger virke, måste Du ju också blanda in vilket träslag det är fråga om. Och skall man vara riktigt noga så har det också betydelse var träet har växt. Ju kallare område, dest tätare mellan årsringarna vilket också påverkar hårdheten. Det har också betydelse var i stamman virket har tagits ut. Kärnvirket i mitten är hårdare än yttervirket ...

Inte alldeles enkelt med att använda en fast variabel på ett levande material ... :(

Link to comment
Share on other sites

Tack alla, jag hoppas vi tillsammans kan föra det här ämnet vidare.

Alla tips och idéer kan postas här eller parallellt , och mina skrala erfarenheter ska definitivt inte ses som sanning.

Exvis A/Wing, kansas och Audio Concept (Robert) har gjort mycket intressanta konstruktioner i närliggande ämnen, och plundin har ständigt eggande synpunkter.

Om Du säger virke, måste Du ju också blanda in vilket träslag det är fråga om. Och skall man vara riktigt noga så har det också betydelse var träet har växt. Ju kallare område, dest tätare mellan årsringarna vilket också påverkar hårdheten. Det har också betydelse var i stamman virket har tagits ut. Kärnvirket i mitten är hårdare än yttervirket ...

Inte alldeles enkelt med att använda en fast variabel på ett levande material ... :(

Jag är medveten om detta, och jag måste hitills tyvärr generalisera för att inte bli för långrandig.

Om man är kunnig, metodisk och noggrann så går det säkert att hitta rätta virket.

Exvis måste man ta hänsyn till att virke är anisotropt så att egenskaperna (m, k, c enligt ovan) varierar beroende på hur de belastas i förhållande till fibernas riktning.

Men, för att förtydliga mina synpunkter; kan någon visa en fog i ett trä-rack som är deterministisk :?:

Link to comment
Share on other sites

Jag hoppas verkligen att du kan föra detta ämne vidare så vi kanske kan bygga oss den perfekta bänken

någon gång, jag får sån tillfredsställälse när man har lyckats göra något som fungerar som man har tänkt sig.

Jag tror du har mycket kloka idèer att komma med i ämnet. Så kör hårt.

Link to comment
Share on other sites

arbetstesen är att det handlar om att undvika apparaternas egenfrekvenser i strukturen och att minska vibrationer till ett läge av kritisk dämpning.

I den tidigare studien koncentrerade jag mig specifikt på skivspelare, och valde då skivspelarens egenfrekvens, rumble och ojämna skivor som kriterie för racket (under 5Hz).

I samtal med JFK diskuterade vi om det inte kan vara kombinationen tonarm-pickup som ska vara styrande, och han påpekade att man kanske ska välja 11Hz som undre gräns.

Vi vet att kombinationen tonarm-pickup har egenfrekvenser där de pga resonans höjer output vilket skapar distorsion. En ökning av 3-6dB är vanligt, så det är inga småaktigheter om det förekommer inom frekvensområdet för musik (över 20Hz) eller i området för rumble och ojämna skivor. Generellt ska man därför matcha en tonarm-pickup (massa och komplians) för att hamna i området 9-11Hz.

Arbetstesen vad gäller egenfrekvenser för racket skulle då alltså vara att ligga över 11Hz.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...