AVR4000s anläggning

[AVR4000]

Dags för en liten presentation. Koncentrerar mig på anläggningen.

Min resa till välljudet inleddes på allvar 2002 då jag införskaffade en Harman/Kardon DVD 25 + Harman/Kardon AVR4000 hos Malmö HiFi-Center. Hade ursprungligen tänkt köpa DVD 30 men den drogs tillbaka våren 2002 vilket ledde till inbyte av en Sony CD-spelare av enklare slag (bytte man in en CD-spelare fick man 1000 kronor i rabatt). Till detta skedde ombyggnad av högtalarna (Luxor 14040411) då basarnas skumkanter rasat.

Nästa steg kom 2003 då DVD 30 plötsligt lanserades. Tyckte då att DVD Audio kunde vara intressant så det blev ett inbyte av DVD 25 + mellanskillnad för att bli ägare till DVD 30. Receivern stod därefter på tur för uppgradering, den blev rejält het vid drift och kändes på det hela taget inte helt optimal, trots att den blivit testvinnare i HemmaBio.

Efter diverse spaning kom jag fram till att Sony STR-VA333ES var en modell som tilltalade mig skarpt. Dels för funktionaliteten, dels för kvalitetskänslan och dels för 7.1-ingången (plus en extra 5.1-ingång) vilket tilltalade mig för möjligheten att i framtiden kunna ta in andra multikanalsformat.

De bakre högtalarna i hemmabion var då ett par äldre Sony men de ersattes av ett par Luxor 14030411 som jag köpte billigt på loppis, orsaken till köpet var att de kunde bestyckas på samma sätt som frontarna för att på så sätt klangmatchas. Dessutom tyckte jag helt enkelt att det är lite roligt att ha äkta Luxor av äldre modell, med originaletiketter och allt kvar. Detta trots att Luxor Briljant-elementen fick ersättas.

Ett problem jag led av på den tiden var att lägenheten inte var helt optimal, kom därmed fram till att ett par bra hörlurar kunde vara en bra lösning. Ett par Sennheiser HD600 införskaffades hos HiFi-Skåne för finlyssningen.

Dessa drev jag direkt från VA333ES då jag bedömde att den klarade av det.

En liten bild på en del av den dåvarande anläggningen kommer här:

På bilden syns den trogna Panasonic Prism 28-tummaren som faktiskt hängt med fram tills för drygt en vecka sedan (p.g.a bra bild). H/K DVD30 och Sony STR-VA333ES syns också.

På den tiden tog jag diverse bilder med en SE K700i (2004) och lekte med svartvitt i detta fall.

2004 skedde nästa större steg - jag blev Carlssonfrälst. Hade tidigare fått finessen beskrivna (OA6 typ I som en bekant ägt en gång i tiden) och på Arken styrdes kosan mot Carlsson-rummet. Där tog jag denna bild:

Carlsson OA-58 och OA-52.3. Av de demos jag besökte var det Carlsson och Mårten Design som jag tyckte var mest givande.

OA-58 gillade jag omgående, inte minst med tanke på dess fina pris/prestandaförhållande. Det enda som var ett hinder var placeringsmöjligheterna i den dåvarande bostaden. De var inte helt bra.

Därför satsade jag initialt på hörlurslyssnandet och för det ändamålet kom nästa uppgradering i form av att den sista resten av den ursprungliga H/K-anläggningen såldes: DVD 30. Den ersattes av en Marantz DV8300 som jag fick ett bra pris på hos Ljudprodukter.

Bilden visar den hos Ljudprodukter innan den fick ta en sväng till Septon för att befrias från regionsoket.

Efter denna uppgradering skedde inga förändringar i sammansättningen fram tills 2007. Kort efter köpet av DV8300 flyttade jag från Malmö till Helsingborg och blev sambo.

Våren 2007 kom nästa uppgradering och det blev då ett inköp av en Marantz SA7001KI kompletterat av en hörlursförstärkare (Vincent KHV-1pre) samt ett par Grado RS2. Föll för Vincenten tack vare dess möjlighet att driva två lurar, rörförsteget, ljudet och utförandet. Marantzen kompletterade det hela bra. Detta köptes till ett vettigt paketpris av Malmö HiFi-Center på deras nya adress.

Körde därefter två anläggningar, en finlyssningsanlägning med SA7001KI, KHV-1pre och RS2 samt HD600 och gjorde så fram tills i år då det sista steget togs.

Det sista steget togs då det slutligen var dags för en ny TV istället för tidigare nämnda 28-tummare. I anslutning med det bestämde jag mig för att äntligen kliva in i Carlssonljudets förlovade värld. Som vi också vet fanns det inga OA-60 att få tag på och valet föll direkt på Larsen 4, den för mig logiska efterföljaren till OA-58 (då OA-60 inte tillverkas för tillfället).

För detta köp bestämde jag mig för att testa att handla lokalt (i Helsingborg) och begav mig till Hallbäcks samt Malmsjö HiFi. För att få ur maximal prestanda ur den nya platta TVn bedömde jag Marantz DV7001 som det perfekta komplementet. DV8300 är utmärkt men dess avsaknad av uppsampling och HDMI gjorde sitt.

Hos Hallbäcks blev affären gjord då servicen var bra och framförallt: Larsen 4 (som de inte normalt säljer) kunde beställas hem efter att jag givit säljaren adress och nummer till Larsen HiFi. Summa summarum blev det en Panasonic TH-42PX70, Marantz DV7001, Larsen 4 och Supra Ply samt Supra signalkabel. Detta då finlyssningsanläggningen skulle integreras med resten av anläggningen.

Där är jag nu och bilder på det hela samt mer info kommer omgående.

[AVR4000]

Då kommer här en presentation av anläggningens nuvarande status.

Den nuvarande anläggningen är en kombinerad hemmabio/stereo och fokus ligger mycket på musiklyssning med film som ett komplement. Ljudkvaliteten för musiken är alltså prioriterad.

Utrustningen består idag av:

TV: Panasonic TH-42PX70

CD: Marantz SA7001KI

DVD: Marantz DV7001

Receiver: Sony STR-VA333ES

2-kanalsförstärkare: Musical Fidelity X-T100

Kassettdäck: Onkyo TA-2022

MiniDisc: Soy MDS-JE510

Hörlursförstärkare: Vincent KHV-1pre

Hörlurar: Grado RS2, Sennheiser HD600

Högtalare: Larsen 4 (front), Luxor 14040411 (surround), Luxor 14030411 (bakre surround)

Kablage: Supra Ply (för Larsen 4), Supra och Monster (för CD- och DVD-spelaren), Clicktronics för MD och kassettdäcket.

Förutom detta finns en liten analog del uppkopplad som består av den gamla Panasonic 28-tummaren och en Philipsvideo. Den används dels för VHS, dels för analoga kanaler som av bildkvalitetsskäl inte passar på plasman.

Apparaterna är placerade på en stereobänk inköpt på Jysk och den fungerar bra för ändamålet. Turligt nog passade TVn på millimetern där.

Det hela är placerat mot en vägg med fönster och för att hjälpa Larsen 4 i basområdet har jag ordnat provisoriska basstöd (som jag tänkt byta ut mot specialbyggda stöd med isolering emellan).

Rummet gör att jag har stereobänken med anläggningen mellan högtalarna. Bokhyllor längs väggarna gör andra placeringar bökiga. Högtalarna står så nära väggen som möjligt men hindras något av en fönsterkarm (ungefär 8 cm). Har därför placerat basstöden dikt an mot högtalarlådorna för att hjälpa upp det hela. För att hjälpa upp spridningen kommer jag att flytta högtalarna längre ut från stereobänken (funderingar).

I samband med det senaste inköpet slog jag ihop anläggninarna till en genom att koppla in Vincent KHV-1pre till pre-out på receivern. Lurlyssning är därmed möjligt oavsett källa.

CD-spelaren har därmed tagit över som källa även då högtalarna används vilket är gynnsamt för ljudet nu då L4 är på plats.

Lyssnar huvudsakligen på CD men har vissa funderingar på en Squeezebox för att kunna få ut nätradiostationer i huvudstereon. Gillar amerikanska Gospel Twang Radio bl.a och det vore bra att kunna lyssna på den via annat än datorn.

Film har jag skaffat en hel del genom åren, framförallt import för att få högre kvalitet till ett bättre pris.

Vad det gäller mitt namn AVR4000 kom det till då jag skaffat H/K AVR4000 och gick med på Minhembio. Har därefter varit med där sedan dess (via Minhembio via Prisjakt forum till Minhembio). Dvdforum.nu är ett annat av mina tillhåll men där har jag mitt förnamn (Matts).

Faktiskt.se hittade jag 2007 på allvar via CarlssonPlanet.

Här kommer lite nytagna bilder på anläggningen:

Hörlursförstärkaren, Vincent KHV-1pre. En trevlig sak som dock verkar vara mycket ovanlig här i Sverige. Till höger syns en del av mitt mycket provisoriska basstöd till Larsen 4. "Man tager vad man haver" som Cajsa Warg sade.

Jag gillar ljudet från denna stärkare och dess elegant orangelysande rör skänker trivsamhet åt lyssnandet med lurarna.

Larsen 4, Sony STR-VA333ES och Marantz SA7001KI. Receivern är jag fortfarande mycket nöjd med och den fungerar bra ihop med L4. Faktiskt över förväntan. En PS2 står där också och väntar på inkoppling när komponentkabeln dyker upp.

Marantz DV7001, Onkyo TA-2022 och Sony MDS-JE510.

Anläggningen mer utzoomad.

Förutom HiFi är jag allmänt tekniskt intresserad och jag är bl.a med i Järnvägsfrämjandet.

Jag uppskattar att resa mycket och här kommer en bild av mig tagen i restaurantvagnen ombord på EC-tåget på väg till Prag sommaren 2006.

Förövrigt kan jag inte låta bli att lägga in en bild tillägnad ett citat: "fyll en (Sonab) V-1 med bensin och skicka till London". Här kommer en släkting till V-1, undrar om det är den som fått släppa till beteckningen till Sonabs V1.

[AVR4000]

Har genomfört en förstärkaruppgradering för några dagar sedan. Efter provlyssnande blev det en Musical Fidelity X-T100. Här kommer en beskrivning av vägen som ledde dit.

Allt började med att jag uppgraderade högtalarna genom införskaffande av Larsen 4. En modell som jag mycket starkt kan rekommendera, anser de vara mycket överlägsna "konventionella" högtalare genom sin rena, klara ljudbild, förmåga att spela djupare bas på ett välkontrollerat sätt (28 Hz) kombinerat med mycket god spridning av ljudet (högtalarna försvinner ur ljudbilden).

Dessa drev jag initialt med min Sony STR-VA333ES surroundreceiver. En utmärkt modell i grunden men jag upplevde omgående att högtalarna förtjänade något bättre. Kraft var en parameter (känslighet 88 dB), värme en annan. Musikaliskt driv en tredje. Då jag seglade in på Carlssonljudet berodde det bl.a på spelglädjen som högtalarna har då de paras med rätt elektronik. Den spelglädjen kunde min Sony inte frambringa även om den inte gör bort sig i stereo på sitt sätt.

Beslutet togs: ny stereoförstärkare behövdes. Valet av ren stereo var enkelt för mig då Sonyn tar hand om biodelen (surroundkanalerna etc). Stereoförstärkaren skulle driva frontarna (Larsen 4) och sköta stereolyssnandet. Kollade runt lite på alternativ och en sak var klar: surroundreceivrar upplevde jag inte som optimala för det ljud jag var ute efter. Ren stereo, 100% prioritet blev valet då jag inte riktigt är med på diskussionerna om antal HDMI-in/utgångar, uppskalning, Dolby TrueHD som verkar vara det viktigaste hos en receiver idag. Plus att den våldsamma andrahandsvärdessänkningen för bra receivrar utan detta livets nödtorft inte tilltalar mig alls.

Ställde upp följande alternativ:

*Densen Beat 110

*Micromega A120

*Marantz PM7001KI

*Musical Fidelity X-T100

*Primare i21

*Holfi Integra 8S

Ytterligare en modell kom sedan inglidande:

*YBA YA201

Provlyssning av dessa bokades in och med rejäl kompensation för lyssningsrummen kommer här ett försiktigt omdöme om dessa:

*Marantz PM7001KI.

Detta var den första jag lyssnade på (i samma lyssningsrum som MF X-T100 och Micromega A120). Kringutrustning var samma CD som jag själv har, Marantz SA7001KI och högtalarna i samtliga fall - mina egna Larsen 4. Lyssningen skedde hos Ojco Ljud och Bild i HBG.

Marantzen lät varmt men saknade helt det driv och spelglädje jag sökte. Den drev dock högtalarna bättre än min receiver, alltså fastare grepp om konerna s.a.s. Dock upplevde jag den som "sömnig" i ljudet, alltså inte som ideal för mina högtalare. Detaljerna kom dock fram och registren samspelade vettigt. Dock kände jag direkt att CD-spelaren (SA7001KI) kan betydligt mer än så, d.v.s den bör paras med en bättre förstärkare.

*Musical Fidelity X-T100.

Detta blev nästa förstärkare att testas. Plötsligt föll allt på plats. Spelglädjen dök upp, drivet var mycket bra. Ljudet lät klart och rent, registren sammanhållna. Instrumenten fick en fin kropp, diskanten var också mycket kontrollerad (inget essande som det fanns tendenser till hemma). Utan tvivel det ljud jag sökte. Kärlek vid första lyssningen bokstavligt talat. CD-spelaren och högtalarna utgjorde perfekt matchning med denna förstärkare. Lyftet från PM7001KI var stort och min misstanke var korrekt, SA7001KI är en mycket bra CD-spelare som förtjänar en riktigt bra förstärkare.

*Micromega A120.

Nästa förstärkare att kopplas in var Micromega A120. Den passade mig inte alls. Jämfört med X-T100s spelglädje och fint balanserade register lät den rent ut sagt som om loudness kopplats in. Basen bumlade (saknade definition som X-T100 erbjöd) och diskanten började fräsa något. Uppenbarligen hängmattekaraktär. Det behövdes inte många låtar av olika typ innan detta stod helt klart och jag bytte tillbaka till X-T100 för ytterligare utvärdering. Loudnessljud är inget för mig så Micromegan var helt klart det svagaste kortet.

*Holfi Integra 8S.

Dagen därpå bar det av till Malmö och Ljudprodukter. Där väntade Holfi Integra 8S och som det senare visade sig, även YBA YA201 på mig. Holfin lät mycket fint, behaglig klang och välbalanserat. Lite åt samma håll som Marantz PM7001KI i vissa avseenden men renare, klarare och tydligare. Men drivet som MF X-T100 erbjöd hade den inte. D.v.s det blev inte den spelglädjen som jag visste att högtalarna i kombination med rätt förstärkare kunde trolla fram. Därför blev det vidare lyssning på alternativet YBA YA201.

*YBA YA201.

Detta visade sig vara en kanonförstärkare nummer 2 (nummer 1 är X-T100). Den lät mycket snarlikt X-T100, samma musikaliska driv, samma spelglädje. Med reservation för vissa effekter som rummet hade påstår jag att den i princip lät identiskt med X-T100. Så identiskt att jag hade sagt "lika bra". Helt enkelt en mycket fin förstärkare från ett märke jag inte tidigare hört talas om, men jag uppdaterade mig snabbt på det. Ett märke som jag helt klart kommer att ha med på "måste provlyssnas"-listan då det vankas inköp av HiFi-elektronik (CD, förstärkare o.s.v).

En perfekt partner till Larsen 4 och som liksom X-T100 gör musiklyssnandet mycket roligt.

Dessa båda förstärkare lyssnades med Holfis CD-spelare. Enligt mitt intryck av YA201 lät den mycket likt Marantz SA7001KI.

*Densen Beat 110.

Sista anhalten blev Malmö HiFi-Center. Där väntade Densen Beat 110 och Primare i21 på mig.

Densen Beat 110 hade jag förhandstippat som favorit och den lät utmärkt. Behaglig, välbalanserad klang. Fin instrumentkropp. Men. Drivet och spelglädjen från MF X-T100 och YBA YA201 hade den inte. Men mycket bra lät den, klart och fint. Absolut värd en provlyssning. Dock gjorde avsaknaden av driv att jag inte valde den.

*Primare i21. Upplevde den som snarlik Densen. Dock hade den danska förstärkaren ytterligare ett uns värme i ljudet som jag gillade. Men i princip mycket lika som jag upplevde saken. Drivet som jag var ute efter fanns inte heller här på det sätt jag önskade. Men absolut en bra förstärkare iövrigt.

Efter lyssnandet på dessa modeller tog jag en sista funderare. Det stod helt klart jämnt mellan MF X-T100 och YBA YA201. Faktiskt så jämnt att jag varit lika nöjd oavsett vilken av dem jag ställt i stereobänken hemma. Till slut blev det dock så att jag tog X-T100 då jag kom fram till att rören i den gav ett uns mer kropp åt instrumenten. Men som sagt, jag håller de två modellerna som så snarlika att jag säger likvärdiga. Att få fart på Larsen eller Carlsson och spela ut dessa klarar de perfekt med enligt mina öron klart trevligare resultat än övriga alternativ.

Köpte till slut demoexet av X-T100 hos Ojco då jag gärna ville ha det exemplar jag lyssnat in mig på. Dessutom snabb leverans. Ville uppgradera ljudet redan till helgen.

Väl hemkommen körde jag en sista stereosväng med min Sony innan jag kopplade in X-T100. Uppgraderingen höll stilen ända hem. Ljudlyftet i hemanläggningen var även då mycket stort och nu är det mycket roligt att lyssna på musik. Att återupptäcka skivsamlingen har fått en ny innebörd.

Funderade en del på main-in men kom fram till att jag inte kunde tänka mig en "sämre" ljudande förstärkare för att få det. Kopplade istället pre-out från STR-VA333ES till aux 1 på X-T100 och det fungerar utmärkt. Så det löste sig till det bästa trots allt. Ska nu om ett tag bara mäta in ljudnivåerna så jag vet hur volymkontrollerna ska ställas in för att få rätt nivåer på bioljudet.

Det har varit en mycket intressant ljudresa och jag kan utan tvivel varmt rekommendera både Musical Fidelity X-T100 och YBA YA201 till alla som prioriterar ett mycket fint och spelglatt stereoljud. Dessa båda förstärkare ger jag högsta betyg och jag lånar Densens slogan för att beskriva dem: "Life is too short for boring HiFi".

[Timbre™]

Hade tidigare fått finessen beskrivna (OA6 typ I som en bekant ägt en gång i tiden) och på Arken styrdes kosan mot Carlsson-rummet.

Hur blev dina fösta intryck av OA6 Type1... Det var en högtalare som stod högt på tapeten vid denna tid...

[Bebop]

Härligt att läsa ... Bered dig på en resa som aldrig tar slut, AVR. Själv började jag när jag var 13 år då jag cyklade till soptippen och snodde åt mig ett par gamla radioapparater. Soptipparna hade berg av gamla "ångradioapparater" som slängdes till förmån för de nya transistorapparaterna som lanserades i början av 60-talet.

Jag skaffade 2 likadana apparater, en till vänster och en till höger. Apparaterna fick nytt tyg och målades om. Dessa matade jag med en Philips skivspelare i gjuten plast för 115 kronor (en sån där med pick up som man hade vändbar nål för LP/EP/singlar versus 78-varvare. Jag och mina vänner njöt i fulla drag av äkta stereo. Instrumenten till höger, sång till vänster och inget i mitten ...

Sedan blev det ... det blir för långt att redogöra här.

[AVR4000]

Tyvärr har jag inte lyssnat på OA-6 typ 1, däremot hört en lyrisk beskrivning av deras ljudkvalitet. Det fick mig sedan att intresserat uppsöka Carlsson på Arken 2004 och sedan var jag fast.