PTV eller PTH

[calm]

Har funderat länge på hur man mixar förhållandevis enkel musik som triojazz, dvs piano, bas och trummor. Har varit på ett otal konserter och sett en hel del artister. När man spelar på en konsertflygel vanligen en Steinway, så står den alltid placerad till vänster på scenen av naturliga skäl eftersom locket då öppnar sig mot publiken. Basen brukar då stå närmast till höger och trummorna ytterligare till höger. Pianisten och övriga musiker har då ögonkontakt med varandra.

Men när man hör ett antal inspelningar där trummis ligger i vänster kanal, pianot antingen i mitten eller till höger börjar man naturligtvis fundera varför det är på det viset?

Senast när jag köpte Keith Jarrets; My foolish heart, Live i Montreux så är det lika dant med denna skiva. Nej mitt system är inte felkopplat eller felfasat det har jag kollat.

Måste finnas en inspelningsteknisk förklaring som någon ljudtekniker säkert kan utveckla. Om man ser till studioinspelningar så söker man vanligen att isolera instrumenten från varandra för att sedan mixa till balans, men liveinspelningar förvånar mig att man gör på samma sätt. I surroundsystem måste det bli helt fel eller?

Calm

Ps. PTV eller PTH är en gammal skräddarterm när man fortfarande sydde upp byxor i detta land. Ni får själva gissa vad det då betydde, i detta sammanhang pianot till vänster eller höger, men fokusera inte på detta utan min fråga ovan.

[Gigas]

Har grunnat på samma sak då det inte stämmer i lyssningsörat med ommöbleringar av musikanterna. Är det en tillfällighet att de hamnar som dom gör?

PS. När måtten togs på kostymbeställaren och centimetrarna rabblades upp av skräddaren, svarade den kvinnliga sekreteraren på uppgiften PTV, åh det är redan skrivet! DS.

[Perka]

Det är ju så klart så att livemusik och en inspelning inte har med varandra att göra (till viss del så klart). När de spelar live har det visuella en stor betydelse och i en studio kan de sitta hur de vill, bara de har koll på varandra, och sen kan de mixas olika också om de inte spelar in med en mik eller så.

Jag har liveinspelningar från koncerter där jag varit närvarande och kan inte komma på en enda av dem där jag inte hör samma placering som den jag såg, men det kan också bero på att jag bara tänker helt fritt ut i luften just nu.

Faktum är att den sista CDn jag lyssnade på i gårkväll var Anders Widmarks (rekommenderar den varmt förresten!) "Waiting For A Train" och där sitter de precis som de gjorde när jag såg och hörde dem på Nefertiti (i Göteborg). Åtminstone som jag kommer ihåg det. Så det är säkert inte en regel utan undantag.

Jag har också lite av Jan Garabrek, där jag är 100 % säker på att uppställningen inte är likadan på CD:erna som den varit när jag lyssnat live på honom.

Jag tror helt enkelt att man ska se det som två helt olika produkter. Även om det känns märkligt att flytta runt i en jazztrio.

[Absolute Audio]

Jag tror det är ett medvetet val man gör. Om man vill att åhöraren ska uppleva att du står backstage eller om du sitter i publiken och lyssnar.

När det gäller studio så är det 50/50 om du är trummis eller om du är publik. Dvs hihat på höger eller vänster sida.

Hur som helst är det inte en tillfällighet. Men det är nog inte alltid ett så välgenomtänkt beslut, utan mest en cool grej att mixa som om du står på scenen.

Sen beror det oxå på hur upptagningen är gjord. Är allt uppmickat ordentligt så går det ju att styra placeringen mycket bättre. Medans med två mickar för att få stereo finns det inte så stora möjligheter. Problemet är att ju fler mickar du har ju mer brus blir det, men de problemet kan tvättas bort med effekter som i sin tur förstör andra parametrar. Som sagt ingen enkel branch där fel och misstag ofta är dyra i både pengar och branchrykte.

(Har inte satt min fot i en studio på 7år så det kan ha ändrats en hel del iom digitala världens intrång i studion)

[gcs]

Det låter faktiskt lite roligare när man mixar en flygel i stereo och när trummorna ligger i mitten . Man har större möjligheter att få lite mer djup och bredd i en stereobild på så vis. Om vi lyssnar på en äldre jazzinspelning från slutet och början av 50, 60-talet så mixade man helt annorlunda. Då låg pianot till vänster basen i bästa fall i mitten och trummor till höger. Det var ju viktigt att basen låg i mitten på en stereoinspelning för kunna gravera en stereoskiva. Man kan ju knappast säga att det var så värst mycket djup i dom gamla stereoinspelningarna. sedan är det också så att om man vill ha lite nivå på ett instrument när man spelar skivan i mono då blir ett instrument som ligger ute på kanten svagare när man lyssnar i mono jämfört om det ligger i mitten. Ett exempel är att om man spelar in en flygel i fullbreddstereo(AB) och sedan lysssnar i mono, då faller klangen ihop och man kan till å med förlora vissa motfasklanger. Mono är väl något som många idag inte vet vad det är men det är det som man tänker på som musiktekniker och då speciellt när man jobbar med radio. När man mixar in trummor så vill man ju ha lite bredd men kanske ändå inte fullbredd. Bredd kan man aldrig få om man mixar stereotrummor eller en flygel ut mot vänster eller höger kanten.