Festivaler och uppackningar

[Bebop]

Hej,

I avvaktan på mina VTL-prylar, börjar jag med lite bilder från några av Montreals många sommarfestivaler som går i musikens tecken. Det blir också en liten miniuppackning till min hembio innan kröningen kommer med VTL.

Störst av alla festivaler i Montreal är utan tvekan jazzfestivalen. Enligt uppgift drar den omkring 2 miljoner åskådare under 10 dagar. De flest konserter är fria och pågår utomhus på 10 scener som kantar Place des Artes, stans centrala teater och konserhusområde mitt i stan.

Programhäftet i A4 format har digert innehåll ...

Här är kvällsprogrammet för innomhuskoncerterna (= inträde). Baksidan innehåller eftermiddagens begivenheter.

I år hyllades ECM och jag deltog naturligvis i hyllningarna och besökte sålunda John Abercrombi Quartet, Tord Gustafsen Trio, Keith Jarrett Trio och DeJohnette/Scofield/Goldring. Utöver dessa lyssnade jag på Ravi Coltrane Quartet, Dave Holland Sextett, Branford Marsalis Qartet, Buddy Guy och en massa fria konserter med mindre kända grupper. Gå in Montreal Jazz Festivals hemsida så kan Du se hela uppställningen. Den är massiv!

Festivalen tar också hand om nästa generation.

[Bebop]

Dessvärre kan jag inte visa några bilder från konserterna. Det är stenhård kontroll på fotografering och jag är en fridens man så jag tar inga risker att åka ut bara för det. På de fria konserterna är det inga problem, så kameran åkte med en av dagarna.

Publik i väntan på nästa fria konsert.

Det är mycket kommers runt festivalen. Bl a kan man köpa sig ett grafistk blad signerat Miles Davis.

Det kan bli varmt i Montreal men det finns också oaser för skugga och svalka inom festivalområdet.

Dag övergår snabbt till kväll ...

[Matrixen]

ser trevligt ut!

[Bebop]

När väl kvällen är där visar sig också nya dimmensioner via scenljuset.

Vad som slår en som svensk är att man inte ser eller hör några berusade personer. Folk dricker ett par öl, that's it. Det är en markant skillnad att komma hem under sommaren och se hur många rubriker man ser över fylleslag. Det har jag aldrig sett i Montreal.

Forsättning följer med nästa festival ...

Bebop

[P-pan]

Vad som slår en som svensk är att man inte ser eller hör några berusade personer. Folk dricker ett par öl, that's it. Det är en markant skillnad att komma hem under sommaren och se hur många rubriker man ser över fylleslag. Det har jag aldrig sett i Montreal.

Forsättning följer med nästa festival ...

Bebop

Det är möjligtvis inte så att jazzen lockar lite mer mogen publik ?

Stämningsfulla bilder måste jag säga, allra helst kvälls bilderna... och sommar verkar ni ha haft oxå.

Mera...

[Timbre™]

Folk dricker ett par öl, that's it.

Det ser ut som att de flesta åldrar är representerade.

Färgstark bild på dragspelstjejen! :cool:

[calle_jr]

Mustiga bilder!

att man inte ser eller hör några berusade personer

Vi får komma och hälsa på dig och bättra på statistiken.

[P-pan]

Väldigt trevligt med festivaler.

Måste nog säga att jag saknar Vattenfestivalen i Stockholm.

Om jag inte minns fel så var det riktigt bra blandning på dom band som uppträdde.

[eliot]

Jag blev nyfiken på FESTIVAL INTERNATIONAL DE JAZZ DE MONTRÉAL som tydligen ägde rum 28 juni till 8 juli.

[Bebop]

Det är möjligtvis inte så att jazzen lockar lite mer mogen publik ?

Icke så, här finns alla åldrar med publik från alla läger och musik som spänner bågen från rock/pop/hip-hop till tradjazz, swing, hardbop och avantgard. Det är helt enkelt så att Montreal, likt många sydeuropeiska länder ligger utanför brännvinsbältet. I Europa ligger Svergie (mer ju längre norr man kommer), Finnland, England, Norge, Ryssland, Estland och kanske några till definitivt innanför bältet (I Kanada har man samma problem längs Atlantkusten och i norra delarna). Fyllefester är för mig barbariska seder som vi borde lägga bakom oss. Däremot är det djävligt gott och kul att ta några öl, dricka whiskey och cognac, goda viner ... det gör man här också men det handlar mer om den goda smaken och en trevlig salongsberusning.

Bebop

[Bebop]

Mustiga bilder!

Vi får komma och hälsa på dig och bättra på statistiken.

Du är mycket välkommen, jag kan väl alltid husa dig i någon park där Du kan sova ruset av dig ...

Lite mer seriöst så kan jag utlova husrum till dom/de som är intresserade att åka på jazzfestival i Montreal. Först till kvarn ...

[Bebop]

Jag blev nyfiken på FESTIVAL INTERNATIONAL DE JAZZ DE MONTRÉAL som tydligen ägde rum 28 juni till 8 juli.

Gå in på fotogalleriet. Där är massor av bilder från varje festivaldag.

[lindvall]

Jättetrevligt att se lite från din plats i världen just nu Bebop! Och fantastiskt kul att du beställt VTL!

Apropå Tord Gustavsen trio så föddes mina flickor till "Changing Places".

[Timbre™]

Det är helt enkelt så att Montreal, likt många sydeuropeiska länder ligger utanför brännvinsbältet.

Söder om Rio Grande startar ett Tequila-Aguardiente-Piscobälte med fester som faktiskt kan påminna om svenskt midsommarfirande... I vissa områden är krökandet ett stort socialt problem helt enkelt och Grönland har väl haft något liknande...

[iroise]

John Abercrombi Quartet, Tord Gustafsen Trio, Keith Jarrett Trio och DeJohnette/Scofield/Goldring. Ravi Coltrane Quartet, Dave Holland Sextett, Branford Marsalis Qartet, Buddy Guy: Inte illa, mycket bra musiker så musiken var väl därefter. vad uppskattades mest?

[Bebop]

John Abercrombi Quartet, Tord Gustafsen Trio, Keith Jarrett Trio och DeJohnette/Scofield/Goldring. Ravi Coltrane Quartet, Dave Holland Sextett, Branford Marsalis Qartet, Buddy Guy: Inte illa, mycket bra musiker så musiken var väl därefter. vad uppskattades mest?

Keith Jarrett lät som på skiva, dvs bra men inga överraskningar. Superbt ljud dessutom (som på skiva) (4 stars)

Tord Gustafsen lät också som på CD, mysigt, trolskt och melankoliskt men lite drygt i 1 timmer och 45 minuter. Skulle inte skada om han kunde variera sig något mer. (2 stjärnor)

Branford Marsalis var sämst. Skickligt och tekniskt men ingen dynamik. Med detta menar jag att det spelades så högt vilket dirigerades av Tain Watts vedhuggarteknik, så det var inga nyanser i musiken. Pianisten Calderazo spel fick inriktas på att höras snarare än att utnyttja dynamiken som en del av framförandet. 2 stjärnor (på gränsen till en)

Dave Holland var bitvis mycket bra men drogs ner av långa och intetsägande trombonsolon. 3 stjärnor

DeJohnette/Scofield/Goldring var OK. Gruppen hyllar Toni Williams musik från tiden med Larry Young. Bra driv och varierat. Skulle dock vilja höra mer av Goldring. För mycket trumsolon. (3 stjärnor)

John Abercrombi Quartet - festivalens höjdpunkt nummer 1 för mig. Icke minst pga av det otroliga samspelet. Fantastiskt ljud, dynamiskt spel där alla lyssnade på varandra. Möjligen skulle violinsten (Mark Feldman) hålla tillbaka något. Han drog iväg lite för mycket utanför ramarna ibland, tycker jag. Det drar dock inte ner betyget. (5 stjärnor)

Näst höjdpunkt var Ravi Coltrane Quartet. Hans ton är väldigt nära pappa Johns, vilket är en fjöjd att höra. Det är dock inte fråga om något coverband. Ravis musik är egen, frisk, spännande, spänstig och med både utmaningar och "trivsamma" transportsträckor. Dessutom trevligt snack. Han var här förra året också och gjorde jättesucce, så därför fick han komma tillbaka i år igen. Ravi tillsammans med Joe Lovano vill jag nog sätta överst av dagens tenorister. Hans senaste platta Flux kan rekommenderas. (5 stjärnor)

Buddy Guy är naturligtvis också en höjdpunkt. Fantastisk blues och soul i en härlig mix. Spelade en hel del Otis Redding låtar. Dessutom är han rolig, stor protion show med spel bakom rygg och med tänder. Travade sedan ut bland publiken och spelade. Stor succe, stor show, fantastisk musk. (5+ stjärnor)

Bebop

[Bebop]

Parallellt med mässan pågår också en instrumentmässa som växer från varje år. Dit inbjuds också deltagande musiker som berättar om sina instrument, teknik och ger små auditions as well.

Mässan går i anslutning till festivalområdet i en shopping mall.

Här visades bl a nygamla favoriter - Hagström - som produceras i Kina och inte har så mycket med gamla Hagström att göra mer än utseende. Förhoppningsvis är det bättre än förlagorna som hade bekymmer med att hålla stämningen bl a.

Massor av möjligheter för provspelning inklusive trummor som man hade 3 burar med stora trumset att banka ur sina

aggressioner.

[Bebop]

Quebecs stolthet inom gitarrbyggarkonsten är utan tvekan Godin som används av bl a John McLaughlin. De har flera brands, t ex Seagull som jag tycker är bland de bästa akustiska gitarrerna oavsett pris.

Där finns många småbyggare som bygger fantastiska gitarrer rent estetiskt. Jag är helt säker på att dom är bra också, men det är en gissning. Det har blivit en samlingsplats för gitarrbyggare i hela världen.

I nästa bildsvit återkommer jag till västindiska festivalen i Montreal.

[Timbre™]

Quebecs stolthet inom gitarrbyggarkonsten är utan tvekan Godin som används av bl a John McLaughlin.

Galliska rötter...

[iroise]

Fina mustiga bilder i bra kvalite.

[calm]

Roligt att festivalen drar så mycket folk, också i olika åldrar. På jazzfestivalen i Stockholm är också åldrarna skiftande, men tyvärr lyckades man bara locka ca 30.000 iår. Några veckor senare fick man ca 1 miljon besökare till Tall Ship Races. Synd att man inte lyckas få sponsorer till jazzen, för det tror jag är osaken till att allt färre världsartister inte är med. Det betalar sig inte att uppträda en kväll och sedan någon enstaka spelning därefter i Skandinavien. Synd men det verkar som denna festival är ett minne blott. Osäkert om den kan komma igen nästa är om man får tro pressuppgifter.

Calm

[niklasthedolphin]

Jeg oplevede også den dejlige festival.

Desværre landede min flyver for sent til at opleve min favorit trompetist; Wynton Marsalis.

Men jeg oplevede da mange andre koncerter og parader.

Den største oplevelse var dog Bela Fleck & the Flecktones.

Men når man nu er i Montreal så ser man da også mange andre attraktioner og flyver en tur rundt over byens tage.

Skøn by.

Skøn festival. Man skal dog tage i betragtning at mange udendørs koncerter, som heldigvis er gratis, er optrædender med "upcomming stars" og "never succeding stars".

Det er forhåbentlig ikke sidste gang jeg deltager. Men der kommer til at gå nogle år imellem.

"dolph"

[Bebop]

Synd att man inte lyckas få sponsorer till jazzen, för det tror jag är osaken till att allt färre världsartister inte är med.

Calm

Helt riktigt. En annan sida av saken är att det finns inte så många namnkunniga jazzartister kvar. Detta syns även i Montreal. Bob Dylan, Van Morrison, Paul Simon (i fjol) är ju inte direkt renläriga jazzmusiker. Men här finns också bra arenor att visa upp kammarjazz typ Tord Gustafsen och John Abercrombie. De passar inte att visa fram på stora utomhusarenor.

Läste om Skeppsholmsfestivalen att ungefär 80-85 % av intäkterna kom från biljettintäkter. I Montreal står biljettintäkterna för 16 % och försäljning av tröjor, pennor, affischer, grafiska blad mm för hela 21 %. Resten är i huvudsak sponsring och de är rejäla slantar som läggs fram från bl a GM, Alcan (aluminium), TD Bank och många, många fler. Man vet att kulturen har ett värde, inte minst i Montreal. 2 miljoner konsumerar en hel del ...

Bebop

[Bebop]

Skøn festival. Man skal dog tage i betragtning at mange udendørs koncerter, som heldigvis er gratis, er optrædender med "upcomming stars" og "never succeding stars".

"dolph"

Helt riktigt. Mycket av det som bjuds på utomhusscenerna är inte så spännande men det finns alltid några pärlor. I fjol öppnade man dock med Neville Brothers som gratiskonsert och något år innan med Pat Metheny Group. I år var det lite blekare eller var det jag som var insnöad om de nya grupperna. För mig fanns det inget bekant namn. Dock en hel del mycket bra kanadensare på väg upp.

Bebop